PLANET 2016/01/21 Storbritannien kommer att kalla till sig den ryske ambassadören i London för att uttrycka sin protest mot vad de kallar ett bristande samarbete i utredningen av mordet på Alexander Litvinenko.
Moskva svarade britterna: “Det kommer att bli stora påföljder på grund av anklagelserna om Putins inblandning i mordet!”
Dessutom överväger myndigheterna i Storbritannien vidare åtgärder mot Ryssland efter en kontroversiell rapport om att Rysslands president Vladimir Putin förmodligen godkänt förgiftningen av tidigare ryske KGB-agenten Alexander Litvinenko och radioaktivt ämne i London år 2006, meddelades det från Downing Street.
“Slutsatsen att dödandet godkändes på högsta nivå i den ryska staten är mycket oroande. Det är inte ett beteende av någon stat, än mindre permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd”, sade en taleskvinna för den brittiska premiärministern, enligt Reuters. Mot bakgrund av resultaten av undersökningen överväger ytterligare åtgärder, sade hon.
Den brittiska byrån sade att Kreml förnekar all inblandning i Litvinenkos död. Och den brittiska inrikesministern Theresa May, sade också att det var djupt oroande information som den ryska staten är troligen inblandade i mordet på Litvinenko.
Enligt henne, i själva verket Interpols teckningsoptioner för gripandet av två misstänkta för mord. Hon sade att i samband med detta fall tillämpas för att frysa tillgångarna.
May tillade att han skulle bjuda den ryske ambassadören i London för att uttrycka missnöje med bristen på samarbete. Hon sade också att hon hade skickat brev till Natos och EU:s motparter för att vidta åtgärder för att förhindra morden som detta hända igen.
Brittisk polis sade i dag att det fortsatte att söka utlämning av Andrej Lugovoj och Dmitrij Kovtun, två huvudsakliga anklagas för mordet på Litvinenko.
Recall, enligt rapporten från undersökningen av den brittiska regeringen, “är Rysslands president Vladimir Putin sannolikt att ha personligen godkänt mordet spionen Alexander Litvinenko.”
Enligt resultaten av undersökningen, “Ryssland har haft mer motiv att döda Litvinenko,” grönt ljus för mord som han påstås gav första mannen i FSB Nikolai Patrushev.
Som framgår av domarens, Robert Owen, utredning förgiftade Dmitry Kovutin och Andrei Lugovoi Litvinenko med radioaktivt polonium arbetar på grundval av ett kommando. Dessutom betonas att tidigare påståenden om att Litvinenko mördats på order av maffiakretsar inte är osannolika, men de stöds inte av några bevis.
Vissa analytiker har påpekat att rapporten från den brittiska undersökningen bestred att den använder ordet – “. Förmodligen” I själva verket är det som påpekats svårt att föreställa sig att någon kommer ut med allvarliga anklagelser mot någon människa, särskilt på grund av en statschef, och var en av de främsta argumenten – “antagligen”.
Å andra sidan har det officiella Moskva meddelat att det inte accepterar beslutet av den brittiska domstolen om döden av en före detta rysk FSB Alexander Litvinenko, eftersom detta stred mot principen om oskuldspresumtion, som citeras av RIA Novosti.
“Ryssland accepterar inte domstolens beslut eftersom de använder den bevisning, eller bevis som är nödvändiga för att göra fallet där. Med andra ord, åsidosatt principen om oskuldspresumtion som genomfördes på nivån av internationella relationer”, sa källan.
Dessutom hävdar samma källa att denna undersökning leder till “allvarliga konsekvenser i relationerna mellan London och Moskva.” (Tanjug/ ECP)
Hur spioner dödades tillbaka 40-50 år och dessa sparkar upp damm för ryssen. Spion något land när det likvideras genom beslut av den stat som är antingen genom att spionera, är det risk för sådan verksamhet.
Men det som förbryllar mest i sammanhanget är att knappt någon vågar åberopa Alexander Litvinenkos yngre bror, Maxim Litvinenko, som källa för att utröna vad han själv anser i den här prekära frågan. The Daily Mirror är dock ett undantag. (“Britain WANTED Alexander Litvinenko dead NOT the Kremlin says murdered former KBG agent’s brother”, Mirror, 21 Jan 2016)
Varför spekulerar västmedier, däribland svenska, i all oändlighet när man i stället skulle kunna få förstahandsinformationen direkt från Maxim? Denne är helt övertygad om vem som stod bakom beställningsmordet: Alexander dödades av brittiska och amerikanska agenter och nu exploateras en mångfald av olika hypoteser i medierna för att svartmåla Ryssland och Vladimir Putin. Det är en gammal beprövad metod och ett enda stort skämt för mänskligheten!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Arbetslivet är en viktig period i människors liv som kräver att man är försiktig, ansvarsfull och respektfull. Det är dock en lång och krävande tid med nya utmaningar och stor inverkan på individers mentala och fysiska hälsa. Som allt annat har det svenska arbetslivet stora skillnader med både många fördelar och nackdelar.
Arbetslivet är något man får uppleva vid olika åldrar i olika delar av världen. I Sverige måste alla barn gå i grundskolan medan gymnasiet är frivilligt. I andra delar av världen har barn inte denna chans och påbörjar sitt arbetsliv redan i tidig ålder som till exempel i Brasilien och Afrika där barn får arbeta inom jordbruk och skogsindustri, och då framför allt på kaffe- och sockerrörsodlingar. De använder farliga bekämpningsmedel utan några som helst skyddsutrustningar samt erhåller undermåliga löner. I São Paulo och Rio de Janeiro kan man under den stekheta solen betrakta oskyldiga barn gå runt och tigga enstaka kronor och ören för att hjälpa sina fattiga familjer. Skillnaderna är väldigt stora i arbetslivet i Sverige och andra länder.
I Sverige har alla som arbetar en anpassad arbetsmiljö, där man under lugn och ro spenderar sin tid. Det finns dessutom olika fackförbund som kämpar för arbetarnas rättigheter och dit folk kan vända sig för att få den hjälp de behöver. Arbetare i Sverige har många rättigheter. Man kan till exempel ta lån från en bank om man har ett tillsvidarejobb, medan denna möjlighet inte erbjuds till arbetslösa personer eftersom chansen är stor att detta lån inte betalas tillbaka till banken. Varje månad dras en summa pengar från arbetarnas löner, en summa som de får tillbaka senare när de slutat arbeta i form av pension.
Trots alla dessa fördelar kan man än idag finna många nackdelar och orättvisor som rör arbetslivet i Sverige. För vissa yrken är arbetstiderna väldigt komprimerade och tuffa. Busschaufförer och taxiförare arbetar ibland mer än tio timmar per dag med få och väldigt korta raster.
Det finns således allt större klyftor mellan inkomsttagare. Läkare och ingenjörer får till exempel mycket högre löner än lärare som har längre arbetsdagar, otillfredsställande arbetsmiljöer samt utsätts för mer stress och press. Trots dessa minimalt låga löner betalar alla i Sverige skatt varje månad. Skatten som betalas ut månatligen är cirka 33 procent av inkomsten. Det är emellertid bra med skatt eftersom den går till skolor och sjukvård, men denna siffra kan i hög grad påverka inkomsterna. Efter att skatt och avgifter betalats är det en ganska liten summa pengar som blir övers och för att klara av en hel månad med pengar i bakfickan måste man vara ytterst hushållsam och sparsam.
När väl invandringen till Sverige tog fart satte den sina djupa spår i det svenska samhället. De invandrare som kom till Sverige tog med sig en del av sin kultur, seder och bruk, religion, men framför allt en hel del exotiska maträtter som tidigare varit främmande i Sverige. Idag finns sålunda ett otal utländska matkedjor, restauranger, cateringfirmor, pizzabutiker och gatukiosker. Sverige övergick således från ett fattigt och enkelt lantbrukarsamhälle till ett av världens mest framgångsrika bidrags- och biståndsgivarländer.
Det förr så fattiga Sverige har sålunda i rekordfart utvecklats till ett rikt, renommerat och ackrediterat land med kulturell och ekonomisk mångfald – ett samhälle där man kan leva i fred trots sin politiska ideologi, hårfärg, hudfärg eller sexuella läggning. På papperet har alla medborgare i Sverige samma rättigheter och möjligheter och de invandrare som accepterar att assimileras lider ingen diskriminering, men vad händer med de som hamnar utanför integrations- och assimileringsprocessen?
Trots allt är det mycket svårare för invandrare, oavsett om de är välintegrerade eller inte, att få ett arbete. Det är nästintill omöjligt för kvinnor med hijab och slöja att komma in på arbetsmarknaden än kvinnor utan huvudbonader. Varför denna diskriminerande åtskillnad? Alla nackdelar med arbetslivet i Sverige kan dock försummas om man jämför med andra delar av världen. Det är under alla omständigheter en mycket krävande period ur olika aspekter som både omfattar ansvar, respekt samt försiktighet!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Västvärlden är väl medveten om de enorma krafter som Ryssland kan inleda när gränsen orsakat någon som Erdogan.
Ingen har att läsa “The Grand Chessboard” Zbigniew Brzezinski att inse att utrikespolitiken i väst kretsar kring en enda övergripande mål: att förhindra något sätt förekomsten av våld som kan begränsa kraften i väst, inte bara i Eurasien utan i hela världen.
Men händelserna i Syrien leder till globala maktpolitik kraschar som ett korthus. Syrien är nu centrum för olika koalitioner, och minst fyra av dem: Alliance 4 + 1 (Ryssland, Syrien, Iran, Irak, plus Hizbollah), en allians ledd av USA, som är en slags mini-NATO, direkt militärt samarbete mellan Ryssland och Frankrike, och en ny “islamisk allians” som leds av Saudiarabien. Och sedan finns det Turkiet, som står under “Sultan” Erdogan, som spelade ett dubbelspel.
Nuvarande geopolitiska spänningar mellan Ryssland och Turkiet visar inga tecken på avkoppling, gynnar “imperium av kaos” som en privilegierad observatör; medan spänningen fortsätter utsikterna för eurasiska integration är svåra.
Den ryska underrättelsetjänsten måste ha alla möjliga scenarier som inbegriper ingrepp i den turkiska Nato armén på den turkisk-syriska gränsen, liksom möjligheten att Ankara stängde Bosporen och Dardanellerna för ryska “uttryck i Syrien.” Erdogan får inte vara dum nog att erbjuda Ryssland ett tillfälle för krig, men Moskva kommer inte att spela med.
Ryssland har utplacerade fartyg och ubåtar som kan kärnvapenanfall i händelse av att Turkiet inom ramen för Nato beslutar att flytta mot ryska intressen. President Putin klargjorde; Ryssland kommer att använda kärnvapen om det behövs, och hotas konventionella styrkor.
Om Ankara bestämmer sig för att ens ett självmordsuppdrag som störtandet av en annan Su-24 eller Su-34, Ryssland S-400 ren enkelt luftrummet längs gränsen. Om Ankara inom ramen för Nato att svara på en militär attack mot ryska trupper, kommer Ryssland använda kärnvapenmissiler, teckning Nato i krig, inte bara i Syrien, men också potentiellt i Europa. Detta skulle omfatta användning av kärnvapenmissiler till Ryssland höll en strategiskt viktig Bosporen öppen.
Vi kan dra en parallell: Syrien idag till Sarajevo 1914.
Sedan mitten av 2014, har Pentagon provat alla typer av militära övningar – så många som 16 gånger, under olika scenarier – med temat Nato mot Ryssland. Alla scenarier var gynnsamma för Nato, medan alla simuleringar visade att Ryssland skulle dra det vassaste strået.
Och på grund av Erdogans ombytliga beteende är faktiskt ganska rädd för de stora aktörerna från Washington till Bryssel.
Västvärlden är väl medveten om de enorma krafter som Ryssland kan inleda när gränsen orsakat någon som Erdogan.
Ryssland kan använda den kraftfulla SS-18 – som Nato kallar “Satan”. Varje Satan bär 10 stridsspetsar, ström från 750 till 1000 kiloton, vilket är tillräckligt för att förstöra ett område stort som New York state.
Topol M raket är den snabbaste i världen med en hastighet 21 tid (16.000 miles per timme); mot honom, det finns inget försvar. Lanserat från Moskva till New York slog i den 18:e minuten, och Los Angeles under 22,8 minuter.
Ryska ubåtar – och kinesiska – kan nå kusten i USA, och att attackera kust mål inom en minut. Kinesiska ubåtar har uppstått obemärkt bredvid hangarfartyget amerikanska och ryska ubåtar kan göra samma sak.
Missil system S-500, intill vilken missilsystemet amerikanska Patriot fungerar som den tyska V-2 från andra världskriget, är i stånd att skydda Ryssland från interkontinentala ballistiska och kryssningsmissiler. (Moskva erkänner att S-500 kommer att vara i bruk år 2016, men det faktum att S-400 systemet snart kommer att levereras till Kina innebär att S-500 redan kan vara i bruk).
Här, en tidigare rådgivare till den amerikanska chefen av sjö- funktioner, sade att hela anordningen av missilförsvaret i USA är värdelös.
Ryssland har en flotta av överljudsbomb Tu-160S; De kan flyga från flygbaser djupt i hjärtat av Ryssland, att flyga över nordpolen, över Atlanten för att lansera kryssningsrobot med en kärnstridsspetsar från ett säkert avstånd, och återvända hem till alla titta på TV.
Ryssland kan oskadliggöra nästan alla avancerade Natobasen med taktiska – eller bekämpa – kärnvapenstyrka. Det är ingen slump att Ryssland har under de senaste månaderna upprepade gånger testa svarstid Nato.
Iskander missiler färdas i sju gånger ljudets hastighet, med en räckvidd på 400 km. Det är dödligt för flygplatser, logistikpunkt stationär och annan infrastruktur längs en bred front, till exempel, i södra Turkiet.
Nato måste förstöra alla Iskander. Men då ska han möta S-400S – eller, ännu värre, S-500s – att Ryssland kan inrätta defensiva zoner. Genom att placera S-400S i Kaliningrad, till exempel, kan Ryssland lamslå alla Natos flygvapen djupt inne i Europa.
Vid militära beslut, använder Ryssland teorin om återkopplingsstyrning. Det är en taktik som är avsedda att ge särskild information till fienden som tvingade honom att fatta beslut som leder honom att besegra; en typ av virus som påverkar och styr beslutsfattandet. Ryssland använde det taktiskt, strategiskt och geopolitiskt. Young Vladimir Putin på återkopplingsstyrning lärt sig allt som finns att veta i 401. KGB skolan, och fortsätter under hela sin karriär KGB/ FSB officer.
Frågan står öppen: Önskar Erdogan och Nato fortfarande att gå med i krig?*
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den amerikanske profeten Edgar Cayce (1877-1945): “Putin kommer att rädda planeten från ett tredje världskrig.”
En av de mest kända profeterna i världen, Edgar Cayce, förutspådde att Rysslands president Putin skulle komma att rädda världen från ett tredje världskrig. Han skrev sin förutsägelse för 80 år sedan i serien “Förutsägelser om världspolitiken”. (Webtribune, 25.11.2015.)
Profeten Edgar Cayce såg ankomsten av Putin. Han talade om framtiden för världens världsledande ekonomier, kollektiv andlighet och den viktiga roll som Ryssland skulle inneha på världsscenen.
Cayce förutspådde att världen skulle hamna i en finansiell kris och betonade samtidigt att Ryssland skulle vara föremål för finansiella befogenheter som anordnades mot mänskligheten sedan andra världskriget.
När Cayce 1932 blev tillfrågad om den politiska och ekonomiska utvecklingen i Europa, sade han:
“Europa kommer att falla sönder. För några år sedan fanns en uppdelning av en mäktig nation, vilket har bidragit till att berika eliten över ryggen OSTA folk. Nationen kommer att återfödas och kommer att vara en nagel i ögat för alla politiska och ekonomiska nationet i Europa och världen. Denna nation kallas Ryssland”.
Sjuttio år efter de besegrade axelmakterna, blev Ryssland återfött, medan resten av världen är under trycket av västerländska globalistiska bankkarteller.
Kartellen leds av IMF, Världsbanken, Bank för internationella avtal, ett globalt nätverk av centralbanker, Reserve Bank, utvecklingsbanker och investmentbanker som håller i min hand en världsregering på grund av den matematiska omöjlighet att de kan betala av skulderna.
År 2013 försökte USA invadera Syrien enligt synes falska förespeglingar. Putin har hindrat oss störningar hotar att Ryssland och ingripa i konflikter som ännu inte hade nått de proportioner som har i dag.
Med avsiktlig förstörelse av Ukraina genom färgrevolutioner och destabilisering som finansieras av George Soros, har IMF försökt erövra Ukraina ut av lån på tiotals miljarder dollar, och Putins Ryssland ingrep inte låta bankkarteller ta helt över Ukraina på Krim.
Störst uppmärksamhet nu lockas till Mellanöstern, och världen är på randen till krig och det enda världsledare kan förhindra att det ska hända.
1944 talade Cayce om Rysslands roll som ett “hopp för världen”:
– I Ryssland finns det hopp för världen, men inte i termer av kommunism eller bolsjevism, utan känslan av frihet! Alla för en och en för alla! Det kommer att ta år att utkristallisera principerna, men Ryssland kommer att bli ett hopp för hela världen.
Det är känt att de fruktansvärda händelserna i Syrien och regionen som en följd av USA och Israel finansieras så kallade islamiska staten till myndigheterna störtade regim Bashar al-Assad i Syrien.
Även om USA och dess allierade hävdar att de inte var ansvariga för uppkomsten av ISIS, har Putin i tysthet berättat för världen att västvärlden stödjer ISIS och andra legosoldatsfraktioner som förstört Syrien och dödat hundratusentals människor samt utlöst en flyktingkris som för närvarande trycker Europa.
Redan före andra världskriget, Cayce sade att Ryssland måste andligt avancerade i en sådan omfattning att det kan stå upp mot det kapitalistiska väst och spela sin roll som “hopp för världen”.
“Med den religiösa utvecklingen i Ryssland kommer och hoppas för världen. Först när det finns yttrandefrihet, kommer att stoppa oroligheterna “, sade han.
Fall syftade till Ryssland efter sovjetmakten och efter kollapsen av Sovjetunionen, när det blir nödvändigt att returnera världen till humanistiska värden i syfte att avlasta trycket från sionistiska karteller som kämpar i århundraden mot mänskligheten.
Mål sade att det andliga ledarskap som kommer att flöda från Ryssland och den inställningen kommer att uppstå som kommer att leda till övergången utan att det behövs ett nytt världskrig.
Putin är inte ett helgon, men leder ett sunt förnuft. Är det inte sunt förnuft precis vad är den andliga ledarskapet i världen som är helt galen?
Aristoteles var en gång sagt att sunt förnuft är källan till medvetandet och utan sunt förnuft i samhället finns det inget samvete, ingen moral, ingen empati eller kärlek.
Putins agerande i Syrien gör absolut mening, eftersom det redan hindrat invasionen av Syrien från Turkiet, men också störde driften av ISIS.
Visste Edgar Cayce på något sätt att Ryssland kommer att representera sunt förnuft och andligt ledarskap, samt förhindra att västvärlden försöker organisera ett tredje världskrig?
Putin talade vid det senaste toppmötet i Amerika och sade:
“Ni måste höja er över den oändliga längtan efter dominans. Ni måste sluta att agera för imperialistiska ambitioner. Inte förgifta människornas sinnen och berätta för dem att den kejserliga politiken är det enda sättet.”
Putin konstaterade att USA och västvärlden inte längre är moraliskt överlägsna världen.
Cayce noterade också att det inte finns någon frihet i den moraliska kollaps som Amerika befinner sig i, även om amerikanerna tror starkt på sin frihet.
Så, om Edgar Cayce förutspådde att Putin skulle ingripa i Västs planer att ta över världen med finansiell dominans, politisk destabilisering och krig?
Cayce hade också förutspått som kan uppstå ur tredje världen tillväxt, nämna krigen i Libyen, Egypten, Turkiet och Syrien, men också runt Persiska viken.
Vare sig vi väljer tro eller inte att att det finns någon högre makt som Cayce kopplade till och genom vilken han lärde sig de ovannämnda saker, är det ett faktum att alla hans profetior om Ryssland hittills besannats.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Kortfilmen “Kosovo och Metohija”, som producerades i mars 2004 av Radio Television Serbien (RTS), inleds med scener från Podujevo i Kosovo, där albanska demonstranter avlägsnar kors från Sankt Elias kyrkotak medan folkmassor skanderar på gården. Kyrkan sattes senare i brand. Även Helige Ärkeängeln Mikaels kloster i Prizren utsattes för attacker, vilket resulterade i att endast ruiner och flammor återstod. Ett liknande öde drabbade templet Jungfrun från Ljeviša i samma stad, som också brändes och förstördes. Även Sankt Georgs tempel i Prizren, Devič-klostret i Srbica (Skenderaj), och Sankt Nikolaus kyrka i Priština förstördes i samband med dessa våldshandlingar.
De kontinuerliga attackerna mot det serbiska kulturarvet i Kosovo och Metohija utgör en attack mot den serbiska identiteten och har en negativ inverkan på de etniska serbernas känsla av trygghet och acceptans i det lokala samhällslivet. Serber utsätts för våld, trakasserier och marginalisering i dagens Kosovo. Ett ensidigt erkännande av Kosovo i internationella organisationer som UNESCO, FN och EU skulle kunna skapa en grund för framtida konflikter. Ett Kosovo under okontrollerade krafter kan bli ett stort problem för regionen, Europa och världen i stort. Endast ett Kosovo som administreras av Serbien kan bana vägen för en hållbar fred i regionen och bredare.
“Att låta Prištinas myndigheter ‘värna om’ det serbiska kulturarvetskulle vara som att lämna ett lamm till vargen för bevaring.” (Serbiens f.d. president Tomislav Nikolićs huvudbudskap till utländska diplomater i Belgrad; Kurir, 17.10.2015.)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Serbiska kyrkor och kloster vandaliserasinför världssamfundets blida ögon
Källa: Документальный фильм Евгения Баранова о Косово и Метохии. Косово — «Край. Обреченные на изгнание». 2007 год Режиссер: Александр Замыслов. Производство: «ОАО Первый канал»
Dagens islamiske filosofen och teologen, Sheikh Imran Nazar Hussein, som var särskilt engagerad i de nära förbindelserna mellan islam och ortodoxin, höll en föreläsning på den serbiska akademien för vetenskap och konst! (Informer.rs, 09.10.2015)
Denne framstående tänkare känd för sin religiösa tro att islam och ortodoxi, under ledning av Ryssland, tillsammans måste skydda sig mot våldsamma attacker mäktiga imperialistiska kretsar i väst. Utgående från dessa ansträngningar, etablerade han nära förbindelser med de vetenskapliga och ortodoxa kretsar i Ryssland, däribland en gäst. I Natoländer, sade han, inte någonsin värd – i protest mot den aggressiva politik i organisationen.
Vid flera tillfällen i sin rika intellektuella karriär varnade för att framtida pengar till kärnvapenkrig som hotar mänskligheten, som Israel över den kraftfulla västerländska kretsar försöker provocera mellan Ryssland och USA. Shaykh Hossein muslimer på serber du hetsa dem som hade gjort det möjligt för massakern i Srebrenica!
Dessutom är Sheikh också känd av attityd som folkmordet i Srebrenica inte skedde, bosatt i Serbien för att stödja interreligiös dialog och att bidra till utvecklingen av goda relationer mellan islam och ortodoxin. Föreläsning i den serbiska vetenskapsakademien är tillägnad, sade han, var “deprimerande ämnet” – pengar. – Det finns två typer av pengar: med integritet och fusk. När vi använder den första, det är inte fråga om hans framtid, eftersom han är samme man och det kan inte “läcka”. Men om pengarna från en sådan tur att fusk, vi upptäcker ett farligt redskap i händerna på farliga människor, som använder det för att de orättvisa mål, resultat och ordning: förslavandet av andra! – Betonade och tillade: – Pengar integritet har egenvärde: det var mynt och silvermynt och de har samma värde i hela mänsklighetens historia. Men för en sådan pengar, priserna inte stiger. De är alltid densamma och inte förändras beroende på tillgång och efterfrågan! E, en sådan marknad idag – nej! – sa den framstående teologen, och sedan fortsatte han: “Vi vet vad Jesus gjorde med handlarna, lurendrejarna, i templet välte borden, och förbannade dem ut ur helgedomen. Det är därför i dag kan vi knappast vänta med att komma till Jesus och att skrämma handlare bedragare!”
Seih poängterade därefter:
– Vapnet som berövar oss kallas – inflation. Gud förbjuder rån. Varken Bryssel, Washington eller London kan ändra vad som står i Koranen. Och där står det: “Du skall icke stjäla!” Inflationen stjäl bara människor. Och det är utpressning innebär att västeuropeiska vit man – de ortodoxa har aldrig varit en del av denna agenda – används över resten av världen för att “civilisera” – förklarade han för publiken.
Vapnet som berövar oss kallas – inflationen. Gud förbjuder rånet. Varken Bryssel eller Washington eller London inte kan ändra vad som skrivs i Koranen. Och där står det: “Du skall icke stjäla.” Inflationen stjäl bara människor och det är utpressning innebär att västeuropeiska vit man -. Ortodoxa aldrig har varit en del av denna agenda – används över resten av världen för att “civilisera”.
– Dess tekniska överlägsenhet används för att kolonisera resten av världen, men inte de andra kolonierna evigt, men att sätta dit sina institutioner genom vilka att styra landet, och sedan att genomföra avkolonisering. Om bara vi förstått vid tiden vad de gör: förändras guld och silvermynt, bedräglig pengar ur tomma luften! Detta utbyte inte göra innan avkolonisering, men senare – när över IMF regler förbjuder användningen av guldmynt! – förklarade Hussein.
– Har under förutsättning var “fikonlöv” – de sade att värdet på en valuta (därav ordet alls) dollar, 35 dollar per uns. Men jag upprepar att det är ett fikonlöv. Varför? Eftersom dessa hedningar som inte känner något ansvar och inte fruktar Domedagen, gav de ordet med avsikten att den inte fastnar. Amerikanerna använde Vietnamkriget som ett “fikonlöv” till att trycka mäktiga dollar och Nixon talade till förlagsvärlden efter tillbakadragandet av Camp David: vi gav ordet, men vi behöver inte hålla det! Han slet Breton avtalet och dollarn togs bort och “fikonlöv” bakom vilken döljer – sade filosofen.
Enligt honom, verkade detta system att vara en utmaning som skulle leda till kärnvapenkrig.
– Denna utmaning kallas BRICS. Han verkade tack vare ortodoxin, tack vare de ortodoxa, inte Sovjetryssland. Tack vare Ryssland, där hjärtat inte är barbariska. Ryssland leder denna utmaning, har Kinas monitorer, Brasilien och Sydafrika gick med. Men Rysslands ledare. De andra får inte tillåta att deras system kollapsar, de måste förlora kontrollen över pengarna, eftersom det då kommer att förlora makten i världen. Eftersom vi vet att kommande kärnvapenkrig (och den ortodoxa och muslimska troende aldrig kan vara på sidan av angriparen i detta krig). Och vi vet att framtiden för pengar på detta krig, där bedragare kommer att vilja skydda sina berg av guld, och att, tror jag, har vi ungefär ett år… – förklarade bland annat profeten.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
”Tusen människor om dagen söker asyl i Sverige. Vad händer om flyktingströmmen fortsätter i samma takt? – Den frågan ger mig en klump i magen, säger Åsa Lindberg, regionchef på Migrationsverket. (…) – Vårt system är inte byggt för den här mängden.” (”Det är nu samhället prövas”, Sydsvenska Dagbladet, Söndag 4 oktober 2015)
Annelie Larsson, chef för sociala resursförvaltningen med ansvar för alla minderåriga föräldralösa flyktingar som kommer till Malmö stad, hävdar i sin tur att: ”Det här kan bli bra till slut. Om bara alla hjälps åt och delar på ansvaret.”
Menar Lindberg och Larsson underförstått att svenska skattebetalare ska hjälpas åt och dela på ansvarsbördan? Naturligtvis anser de detta, då “(…) det gäller ‘att lägga över’ viktiga samhällsangelägenheter på medborgerliga initiativ och medborgerligt ansvar för mottagande och integration av flyktingar.” (Språkliga tjänster för invandrare i Sverige, Norge, Danmark och Finland, TemaNord 1997:596) Men där går de bet. Det här är varken en traditionell Rosa Bandet-hjälpinsamlingskampanj eller ett gemensamt medborgaransvar som ska vila som ett ok på allmänhetens axlar, utan i stället en högt prioriterad fråga för regeringen att bordlägga själva.
Som mångårig lärare på Komvux kan jag säga att det inte kom som en chock precis. Vi har sålunda fått signaler om det redan på ett tidigt stadium från Skolverket, att prognoserna skulle komma att skrivas upp för kommande åren. Och även om det gjorde det, visar det endast hur våra politiker förbisett att det förr eller senare skulle komma ett betydligt större tryck på Sfi-utbildningar och med det ett behov av en kortare väg till yrkesutbildning för människor med utländsk bakgrund.
Vi alla kommer ihåg Migrationsverkets prognoser till Regeringen för 2012/13: “Migrationsverket räknar med 51 000–64 000 asylsökande nästa år, beroende på utvecklingen. Enligt det scenario som verket ser som mest sannolikt, blir antalet 54 000. Det är en kraftig höjning (…)” jämfört med 2012. Och då kommenterade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson det här med följande ord: ”Vi har ett snabbt växande antal som behöver boende och en bra start på sitt nya liv i någon av Sveriges kommuner. Här måste alla berörda aktörer kraftsamla för att möta behoven.” Denne Danielsson säger samma saker idag fast i en annan förpackning, vilket bara visar att Migrationsverket inte gör sitt uppdrag till fullo.
Om Sveriges regering blint ska förlita sig på att gemene Svensson ska lösa saker och ting åt statens räkning, då är vi på hal is. Folk är inte så naiva att de går på Migrationsverkets geschäftsnack om allehanda prognoser. Vill de att folk ska lösa problemen åt dem, då får de också hyra folk och deras kompetens samt betala för det arbetet. Vi bor inte i Afrika eller Mellanöstern (intet ont ord menat här!) utan i ett högindustrialiserat land i Väst med alla förmåner, privilegier och skyldigheter som hör till – och då är det inte heller för mycket begärt att betala alla de välvilliga svenskar som önskar bidra på olika sätt till flyktingarna vid Medelhavet, eller var de än nu månde vara.
Att registrera och ta fingeravtryck av de sökande samt hålla dåligt underbyggda samtal med migranter på centralstationer och på parkeringsplatser, såsom den på Jägersro, innan de bussas iväg uppåt i landet håller varken internationella mått eller är bra PR för det svenska välståndssamhället. Antingen ger Regeringen Migrationsverket större befogenheter och mer ekonomiskt stöd för att stävja flyktingkatastrofen i landet eller så får de packa sina bråten och lämna uppdragen!
Det får vara nog med svensk inkompetens. Det är under all kritik att regeringstjänstemän och andra myndighetsföreträdare uppehåller andras stolar och platser samtidigt som den svenska befolkningen förväntas allt mer bidra till kortsiktiga välvillighetskampanjer med surt förvärvade pengar, vilket inte räcker och täcker på långa vägar och blott blir en våt droppe i havet till skattebetalarnas stora förtret!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
“Ryssland hotar att placera ut missiler som kan laddas med kärnvapen – 30 mil från svenska gränsen.
– Det innebär en ökad utsatthet för Sydsverige. Bland annat är baserna i Karlskrona, Ronneby, Hagshult och Hästveda intressanta för Ryssland, säger Jacob Westberg, expert vid Försvarshögskolan.” (“Så hotas Sydsverige av Rysslands vapen”, Expressen, Torsdag 24 september 2015)
“Kärnvapen är ett fasansfullt vapen, och att börja hota med sådana saker är inte konstruktivt alls, säger statsminister Stefan Löfven i en intervju för Expressen.” (“Löfven om kärnvapenhotet från Ryssland”, Expressen, Torsdag 24 september 2015)
Om nu Westberg och Löfven önskar uttala sig i ämnet i fråga borde de tala till punkt och inte fälla fragmentariska kommentarer utan tyngd. Varför förklarar de inte för Sveriges befolkning varför Ryssland anser sig vara tvunget att upprusta i Östersjöområdet? Det ryska kärnvapenhotet är ett adekvat svar på den amerikanska militärens planer att placera ut kärnvapenbomber i Tyskland under hösten 2015.
Det är väl klart att Ryssland måste upprätthålla den strategiska maktbalansen i Europa, må så vara 30, 20 eller 10 mil från den svenska gränsen, och även om det skulle betyda att man med maktmedel vidtog motåtgärder i form av utplacering av Iskander-missiler vid Kaliningrad. Allt annat vore befängt!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, hycklar i sitt uppdrag som fredsforskare och raljerar hämningslöst i svenska medier och då exempelvis i Dagens Nyheter: “(…) De upprepade ryska officiella hotelserna understryker detta: dagens Ryssland drar sig inte för att hota sina grannar när dessa vill skydda sig själva. Det finns alltså inget neutralt trovärdighetskapital kvar att förvalta, bara en med tiden ökande risk förknippad med en politisk linje som kanske skulle ha varit ändamålsenlig i en annan värld, men inte i den som vi nu har att förhålla oss till och i värsta fall försöka överleva i.” (“Ansök om Nato-anslutning tillsammans med Finland”, DN/ Debatt, Söndag 13 september 2015)
Som framgår av utdraget ovan kan man med fasthet och stringens notera att Wilhelm Agrell är en nyckfull och kompromisslös förespråkare av ett svenskt Nato-medlemskap, att Sverige ‘självbedrar’ sig självt när det vill “ligga lågt i Nato-frågan” och att det inte finns “ens teoretiska möjligheter att stå utanför en väpnad konflikt i närområdet”. Sverige måste således ‘skyndsamt’ “ansöka om Nato-medlemskap och det måste göras tillsammans med Finland”, är hans slutsats.
Men europeisk säkerhetsgemenskap innebär inte att EU-länder som önskar värna om sin nationellt-traditionella integritet, neutralitet och alliansfrihet ska frångå desamma och de facto bli Nato-medlemmar. Problemet i sig är att Sverige saknar ekonomiska resurser för att upprätthålla sin militär och sina militära utgifter – och med det inkluderat ett decimerat svenskt intresse för militärtjänstgöring. Med andra ord vill vårt land söka “säkerhet kollektivt” allt för att andra Nato-länder ska betala kakan.
För att svensk neutralitet ska återfå sin fullständiga trovärdighet behöver Sverige återknyta de svensk-ryska banden närmare på olika plan och helhjärtat – och inte som nu att vara en nickedocka och en militär avskräckningsförmåga åt väst.
Krim har historiskt sett alltid varit en del av Ryssland och ‘Lillryssland’. Det är därför en utopi att tro att den europeiska säkerhetsordningen skulle ha något som helst samband med Krims återgång till moder Ryssland. Det går således inte heller att skapa ett trovärdigt “enhetligt och förutsägbart säkerhetssystem i det nordisk-baltiska området” utan Rysslands aktiva medverkan. Hur skulle det se ut om man byggde ett halv-fristående hus med två ingångar på gemensam tomt och förbjöd grannfamiljen att nyttja densamma? Den konstgjorda sammanhållningen skulle om något vara “en gråzon” och på förhand vara misslyckad, precis som Östersjösamarbetet vore utan ryskt deltagande.
Agrell menar att vi idag hamnat i ett oroväckande “säkerhetsdilemma” och att det “inte finns något att vinna på att fördröja ett beslut”. Men där har han helt fel. Det finns visst saker och ting att tjäna om man följer Guds 10 budord och “vänder den andra kinden till”. Ryssland är vår stora granne i öst och i och med detta i vår nära angränsande närhet. Man måste blidka sina grannar och fränder på olika sätt för att grannskapet ska fortleva och bestå och inte hoppas illvilligt att “grannens ko ska avlida”. Det är sålunda inte “självbedrägeri” att blicka framåt utan snarare bakåt.
Om någon är det väl USA och EU som på löpande band officiellt hotar och sanktionerar obekväma länders ledare! Dagens Ryssland drar sig dock inte för att säga ifrån på skarpen om orättvisor ute i världen, men har inget intresse av att hota grannar eller starta krig. Sverige har all rätt att skydda sig självt och värna om sina egenintressen, men att oavbrutet syssla med signalspaning mot Putins Ryssland och dess ekonomisk-politiska sfärer bådar inte gott för framtida samarbete i Östersjöregionen. Ryssland är en odelbar del av Östersjöområdet även om Sverige på alla sätt försöker minimera och underblåsa dess geostrategiska och politiska roll.
Agrell skriver vidare att det inte finns något “neutralt trovärdighetskapital kvar att förvalta”. Antingen spelar han dum eller så är han okunnig om att Sverige aldrig varit ett neutralt och alliansfritt land, utan i stället i all hemlighet samverkat och förlitat sig blint på USA:s och Natos militära understöd. Hitlers nazistyrkor som under andra världskriget fick fri lejd genom Sverige talar för sig självt.
Sverige måste ta på sig ansvaret för dess självförvållade politiska kris med omvärlden och tona ned sin extremt antiryska utrikespolitiska hållning. Ett sådant flagrant beteende är varken korrekt eller lämpligt och kommer med tiden att gjuta än mer misstro, fruktan och förrädiskt gift på de svensk-ryska banden!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Moskva också – West kan fortfarande inte, och inte stå emot deras suget århundraden: utvecklingen i Ukraina har gjort Carl Bildt, Sveriges f.d. utrikesminister, att säga att ortodoxin är det största hotet mot västvärlden, eftersom det lägger om Ryssland.
Carl Bildt, f.d. svenske utrikesministern (och tidigare FN:s höge representant och EU i Bosnien och Hercegovina), sade tre dagar sedan att Ryssland på 1990-talet var ett bättre land än det är i dag, eftersom det strävade efter demokrati och västerländska värderingar, och i dag syftar till ortodoxin.
“I dagens Ryssland, är situationen mycket värre. Putin visar åtagandet inte internationella värden, men den ortodoxa. Sitt stöd Assad i Syrien kan förklaras av det faktum att Assad att skydda de ortodoxa i Syrien. Dessutom är ortodoxin farligare än islamisk fundamentalism och utgör därför det största hotet mot den västerländska civilisationen.”
Marko är allt kristallklart objasnio. Ortodoxin är verkligen den största fienden Zapada. Ono inte tillåtet att jämställa naturliga och onaturliga, normala och queers (lesbiska, transvestiter …), födelse och abort, att likställa de självständiga kyrkor och sekter, att verkställa döds ett straff som strider mot Guds lag, är familjen och patriarkala värderingar offras till förmån för materialismen, att ändamålet helgar medlen … Mot allt som nu arbetar i USA och andra västländer. Ta bekämpa ortodoxin har pågått allt sedan schismens år, år 1056.
Serberna har fruktansvärda pris som betalats för dessa kamper i århundraden och särskilt i NDH och efterkrigstidens kommunistiska SFRJ. Ryssarna det fruktansvärda priset i både världskriget och mest i Sovjetunionen u. Strašnu pris de betalade och ortodoxa i Polen och överallt där hon klev “boot Vatikanen”.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
För att undvika att upprepa misstagen från den framtida världsmakter får inte glömma lärdomarna från det förflutna, sade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Sergej Lavrov “Försöken av stormakterna att förfalska historien om andra världskriget kränker många nationer och undergräver grundvalarna för världen”, sade den ryske ministern i sin artikel “Lärdomar från historien och nya gränser”, utgiven av Rossiyskaya Gazeta.
Lavrov sade att världens öde inte kan definiera ett enskilt land eller en liten grupp av länder, eftersom detta skulle kunna leda till en upprepning av händelserna som de bombningarna Jugoslavien, ockupationen av Irak, kaoset i Libyen och inbördeskriget i Ukraina. Enligt honom, Kina och Ryssland, som är vinnarna av andra världskriget, och bland dem som grundade FN, och i dag de är medlemmar av säkerhetsrådet i denna organisation, bör aktivt delta i bildandet av en multipolär världsordning.
Lavrov betonade att den rysk-kinesiska samarbetet är mycket viktigt för att upprätthålla regional och internationell stabilitet, enligt “Sputnik”. “Ryssland och Kina är fast emot att ge rättigheter till vissa länder av något land, inklusive användning av våld, införa ensidiga sanktioner och rättstillämpning av dubbelmoral”, skrev Lavrov. Nato 1999, under ledning av USA genomförde en militär operation mot Förbundsrepubliken Jugoslavien utan förankring i FN:s säkerhetsråds resolutioner.
2003 invaderade Amerika Irak, vilket ledde till ett årtionde av krig och skapandet av militanta grupper som nu hotar hela världen. USA stödde störtandet av den legitima regeringen i många länder runt om i världen, bland annat Libyen och Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin är den mest populäre politikern i världen som ett resultat av den självständiga politik officiell Moskva och sitt innehav upp till sina löften, sade Sergej Lavrov.
“Vladimir Putin är den mest populära ledare i världen. Detta är inte bara godtyckliga slutsatser, men resultatet av undersökningar som gjorts under de senaste åren. En sådan intryck vunnits i kommunikationen med allmänheten världen” Lavrov sade vid ungdomsforum i Vladimir Oblast i centrala Ryssland, och som vidareförmedlades av informations- och telegrambyrån Itar-Tass.
United Putins popularitet är ett resultat av respekt för självständig politik i Ryssland, och särskilt det faktum att den officiella Moskva håller principen om att “vi nått en överenskommelse och det innebär att det bör genomföras”, sade den ryske utrikesministern.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Roberto Salinas Price (1938-2012) ägnade större delen av sitt liv åt att studera Homers verk Iliaden och Odysséen. Huvudhypotesen i Prices homeriska studier är att geografisk information om Iliaden och Odysséen tydligt indikerar att det trojanska kriget ägde rum i Neretvadalen.
Roberto Salinas Price föddes i Mexico City 1938. Han utbildade sig i USA och gick på St. Johannes College i Annapolis, där han tog examen i filologi. Fram till sin död hann han publicera Homer’s Blind Audience (1985), Atlas of Homer’s Geography (1992), Homer’s Whispers (2006). Han dog i slutet av sin fjärde bok, i december 2012, enligt ett uttalande från Troja-Gabela Tourist Association.
Den mexikanske hotellägaren med homerologiska ambitioner lokaliserade den trojanska staten vid Adriatiska kusten mellan sammanflödet av Krka och Kotorbukten, med alla dess öar och i inlandet till de bosniska bergen. Huvudstaden Elias (serb. Илија/ Ilija) ligger i det gamla köpcentret Gabela. Han identifierade sålunda dalmatiska Gabela med Troja och dök upp i Adriatiska havets havsvatten likt Odysseus i mitten av 1980-talet. Price inspirerades av många verk, bland annat ett minutiöst hängivet arbete av Aristid Vučetić (1884-1975) från Dubrovnik-Korčula regionen, som var medlem av en av Dubrovniks mest framstående serbisk-katolska familjer. Mest stoff hämtade han från den barbariske skalden Homeros och dennes två klassiska epos Iliaden och Odysséen, som skrevs omkring 800 f.Kr. Grekerna kallade folken norr om Grekland “barbarer” (βάρβαρος), de från trakterna Illyrien och Thrakien.
“Den centrala hypotesen i Salinas Prices homeriska studier är att den geografiska information som ges i Iliaden tydligt pekar på ett scenario för det trojanska kriget i deltadalen i Jugoslaviens Neretvaflod, som mynnar ut i Adriatiska havet halvvägs mellan Split och Dubrovnik. 1967, när han åkte till Jugoslavien på jakt efter en plats som skulle svara på Homers beskrivningar av Ilios, träffade han Aristid Vučetić som långt tidigare hade upptäckt att Odysséen talade om platser in och utanför Jugoslaviens dalmatiska kust. Det Salinas Price misstänkte från början var att dorianerna, som kom till Grekland från området Troja, var en blandad grupp av danaaner och trojaner som började kalla sig greker.
Senare, när de homeriska skrifterna blev tillgängliga för dem som underhållning, identifierade de av misstag en sedan länge övergiven fästning i det nordvästra hörnet av Mindre Asien som den tidigare platsen för Homeros Ilios, och inte avsky för de politiska och kulturella fördelarna som en sådan identifikation erbjuder, vidhöll de en populär tradition. Det var av denna anledning som senare historiker och författare kunde upptäcka mer av ett inslag av misstänkta fabel än historisk exakthet i frågor som rör Homeros och Troja.
Implikationerna av den jugoslaviska Trojahypotesen är fenomenala, eftersom den tillåter, förutom att skapa språkliga kopplingar och föra en arkeologisk bild av tiden till en flytande kronologi, att binda upp realiteterna i den grekiska myten (en tidig form av historia som inträffade långt innan Grekland bildades) med geografiska och arkeologiska beröringspunkter utanför de grekiska gränserna.” (Salinas Price, Roberto, 1938-2012. Homer’s blind audience : an essay on the Iliad’s geographical prerequisites for the site of Ilios. — San Antonio, TX, Estados Unidos : Scylax Press, c1985.)
Mullen må vara honom lätt!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Inrikesminister Anders Ygeman (S) säger till TT att situationen i Malmö är “oacceptabel” och att gärningsmännen bakom sprängningarna måste gripas för att utvecklingen ska kunna vändas.
“Vi har haft tio femton år av stigande arbetslöshet, växande klyftor, sjunkande skolresultat — det är klart att det färgar av sig på samhällsutvecklingen och därmed även på brottsligheten.” (“Detta är inte ett tillfälle för partipolitiskt käbbel. Samling behövs mot våldsdåden.”, SDS/ Aktuella frågor, 26 juli 2015; “Polismästaren: ‘Jäkligt bekymmersamt'”, SDS – TT, 26 juli 2015)
Men det är långt ifrån hela sanningen. Jag har i min litenhet skrivit om ämnet i fråga tidigare, närmare precist 2009, men då var det inte en kotte som brydde sig. Emellertid, så fort det drabbar hela kollektivet på skinnet, i det här fallet malmöborna själva, ja då problematiseras frågan i all oändlighet – på gränsen till det surrealistiska och makabra.
I Blaskan #9, 2009, kunde folk med intresse för mitt skrivande läsa följande:
“Avskaffa förmynderiet och förbudsmentaliteten, det är ingen ursvensk tradition! Den svenska skolan liknar alltmer ”a gated school” – en inrättning som ligger inom ramen för ”a gated community”, dvs. ett amerikaniserat världsfrämmande utanförskapsboende. Det är emellertid inte stalldjur vi ska uppföda utan barn och ungdomar som behöver ett andrum och ledig tid för att leka och utveckla det konstnärliga sinnet och inte som nu gödas bakom lås och bom med snabbmat på skolmenyn såsom hamburgare, korvar och pulversoppa. Sverige föder parasiter och kriminella redan från starten i och med det här moderna fängelseliknande förvaret!?
Om skolan hade fått se lite annorlundare ut än den idag, alltefter många kloka pedagogers visioner, exempelvis Lev Vygotskij, Tom Tiller, Olga Dysthe med flera, då kanske vi också hade haft ett spontanare lärandeklimat och förhoppningsvis också kvar de nedbrända skolorna Killebäcksskolan i Södra Sandby, Lomboloskolan i Kiruna, Förskolan Maryhill i Malmö och Hovsjöskolan i Södertälje!?” (“Sverige föder kriminella!?”, Blaskan #9, 2009)
Stefan Sintéus, polismästare i Malmö säger att: “Polisen håller på att försöka kartlägga varför sprängningarna sker på så många olika platser, och underättelsetjänsten arbetar “på högvarv” med att försöka få fram motiv och kopplingar”. Andreas Schönström (S), som är kommunalråd i Malmö med ansvar för trygghet och säkerhet, hävdar i sin tur att kommunledningen “arbetar tillsammans med skola, socialtjänst och polisen för att identifiera och stödja unga personer som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminella miljöer”. (“Detta är inte ett tillfälle för partipolitiskt käbbel. Samling behövs mot våldsdåden.”, SDS/ Aktuella frågor, 26 juli 2015; “Polismästaren: ‘Jäkligt bekymmersamt'”, SDS – TT, 26 juli 2015)
Schönström konkluderar med att raljera friskt: “Samling behövs mot de våldsdåd som hotar tryggheten i Malmö (…) Alla som älskar Malmö har ett gemensamt ansvar att hålla ihop och göra allt för att få stopp på våldsdåden.”
Jag älskar mitt Malmö, min födelsestad, mer än många andra – men var var Andreas Schönström, Anders Ygeman och Malmö stad 2009 när jag bland de första varnade om konsekvenserna av ett ohållbart parasitsamhälle? Om Stefan Sintéus, Anders Ygeman, Katrin Stjernfeldt Jammeh med flera tjänstemän och politiker hade hörsammat mitt skrivande i tid och gett det kredibilitet i svenska medier samt bredare, hade vi inte varit där vi är idag.
Det handlar inte om att vinna “partipolitiska poänger” utan snarare om att man som enkel medborgare inte får något stöd – varken på riks- eller individnivå. Det svenska samhället lever verklighetsfrämmande på sina självgoda och självskrivna lagar och regler samt har med åren blivit allt mer politiskt färgat av amerikanismens och likriktningens skeva politik. Endast det “rumsrena” och “allmänt vedertagna” får dryftas och bevakas – allt annat är illavarslande “konspirationsteorier” (från ryskt och serbiskt håll) som med alla medel måste stoppas och bannlysas i svenska sociala medier och nätverk.
Så länge vi lever i ett totalitärt liknande samhällssystem, där blott EU- och HBTQ-vänner, Gudsförnekare och illvilliga russofober har plats, blir vår gemensamma framtid allt annat än demokratisk och rumsren!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
“Den svenska försvarsdoktrinen bygger på att Sverige måste söka hjälp vid anfall. Men hur detta rent praktiskt ska implementeras råder politiska meningsskiljaktigheter kring. En del partier tackar således nej till Nato-medlemskap, medan andra välkomnar det helhjärtat i olika former.”
Den svenska försvarsdoktrinen bygger på att Sverige måste söka hjälp vid anfall. Men hur detta rent praktiskt ska implementeras råder politiska meningsskiljaktigheter kring. En del partier tackar således nej till Nato-medlemskap, medan andra välkomnar det helhjärtat i olika former. Men jag undrar vad det är för halvmesyr till nation när dess betjänter springer som skållade råttor genom svängdörrarna till Nato i syfte att försäkra sig om militär hjälp? Var finns den svenska självkänslan och integriteten?
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
2015-07-19/ EXKLUSIVT BESÖK I SERBIEN — Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia besökte Sankt Savas tempel och utställningen “Fyra århundraden med huset Romanov – minnenas uppvaknande” i Belgrad.
Serbiens president Tomislav Nikolić och den serbisk-ortodoxa kyrkans patriark Irinej öppnade utställningen “Fyra århundraden med huset Romanov – minnenas uppvaknande” i minneskryptan under Sankt Savas tempel i Belgrad.
Utställningen öppnades på “Martyrskapets dag till firande av den helige tsar Nikolaj II Romanov och hans familjs och följeslagares lidande”, som uppmärksammades i Serbien för första gången 2015. Vid det tillfället höll patriark Irinej hierarkisk liturgi på morgonen i Sankt Savas tempel.
Besökare i Sankt Savas tempel hade en exklusiv möjlighet att se personliga originalfotografier av den ryska tsarfamiljen Romanov. En del av tsarfotografens samling avslöjade den ryska familjens speciella band med de serbiska och montenegrinska kungafamiljerna.
Utställningen “Fyra århundraden med huset Romanov – minnenas uppvaknande” öppnades i minneskryptan under Sankt Savas tempel med anledning av den kyrkliga högtiden som är tillägnad den siste ryske tsarens tragiskt dödade familj.
Det behövdes två år att med hjälp av stiftelsen “Karl Bulla”, tsarfotografen från Nikolaj II Aleksandrovitj Romanovs regenttid, iordningställa en utställning av dennes verk, som är exklusiva för både Serbien och Ryssland. Det är tal om 500 originalfotografier som är en historisk överblick av händelser i Ryssland under 400 år av den renommerade familjens regeringstid. Det finns också reproduktioner av målningar skapade innan fotografiets uppkomst. Utställningen kommer att vara särskilt intressant för fotograferna själva, säger Sankt Sava-templets protoneimar, dr Vojislav Milovanović, tillika utställningens initiativtagare, till ryska Sputnik. (“Poslednji ruski car među Srbima”, IN4S, 17/07/2015)
“Fototekniken vid den tiden i Ryssland var femtio år eller mer före fotografin i resten av världen. Dessa är exceptionella fotografier, inte bara klassiska, utan också, som vi skulle säga idag, “livs”-fotografier, från Nikolaj II Romanovs familjs liv. Rysk teknologi vid den tiden var exceptionell. Det är intressant att färgfotografin också utvecklades på den tiden. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns det färgfotografi i Ryssland, som dök upp i Europa först långt senare. Det är en speciell teknik som inte har något att göra med den nuvarande”, påpekar dr Vojislav Milovanović. (“Poslednji ruski car među Srbima”, IN4S, 17/07/2015)
Under Romanovs styre förbands det serbiska folket med Ryssland genom många band, särskilt under befrielse- och självständighetskriget, alltså det stora kriget, då Nikolaj II stod upp för Serbien, vid en tidpunkt då det hotades av förstörelse. Utställningen är tänkt som en påminnelse och en uppsättning av visuella anteckningar som indikerar det faktum att Romanovtidens styre lämnade ett djupt spår i historien och inte bara på det ryska imperiet utan också på resten av världen.
Historikerna säger att tsar Nikolaj hade en särdeles tillgivenhet för Serbien och det serbiska folket. Under hans regeringstid bodde ett otal serber vid hovet, bland övriga Jelena Karađorđević som var dotter till Serbiens kung Petar Karađorđević och gift med en av Romanoverna. Montenegros kung Nikitas två döttrar Stana och Milica var även de ingifta i Romanovfamiljen.
“Utställningen ger en rad intressanta ting som jag väljer att kalla pikanta. Förhållandet mellan Serbien och Ryssland från den tiden, som också är relaterat, är särskilt intressant. Många som inte visste vad det ryska imperiet var och vem den ryske tsaren var, kommer att kunna lära sig en hel del. De fick möjlighet att beskåda de serbiska och montenegrinska delegationerna under tsarens bröllop. Vi kommer också att presentera ett foto på en Pirotmatta som anlände till Ryssland från Pirot som en bröllopspresent”, säger protoneimaren. (“Poslednji ruski car među Srbima”, IN4S, 17/07/2015)
Tsardynastin Romanov styrde Ryssland i hela 300 år, från 1613 fram till oktoberrevolutionen den 7-8 november 1917. Kring midnatt den 16 juli 1918 blev tsarfamiljens sista dag då 17 familjemedlemmar av huset Romanov kallblodigt blev avrättade av bolsjevikerna, och det utan någon som helst rättegång.
År 2000 helgonförklarade den rysk-ortodoxa kyrkan tsar Nikolaj II och familjemedlemmarna av huset Romanov som kallblodigt avrättades av bolsjevikerna, den 17 juli 1918 i Ekaterinburg. Helg- och åminnelsedagen har således ett spikat datum, som är den 17 juli då invigningen av utställningen kom att föregås av den heliga hierarkiska liturgin – som hölls i kyrkan av den serbiske patriarken Irinej.
Kronprins Aleksandar Karađorđević var också med vid invigningen av utställningen, som menade att “vi är skyldiga tsar Nikolaj evig tacksamhet för dennes hjälp under första världskriget.” (“Otvorena izložba ‘Četiri veka doma Romanovih'”, B92 – Beta.rs, 17.07.2015.)
Sveriges kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia besökte utställningen “Fyra århundraden med huset Romanov – minnenas uppvaknande” två dagar senare, den 19 juli. Med i följet fanns också Dragomir Acović, författare till utställningen, chefsarkitekt för interiören av Sankt Savas minnestempel och tillika medlem av kungahuset Karađorđevićs rådgivande organ, liksom templets byggmästare Vojislav Milovanović.
Utställningen “Fyra århundraden med huset Romanov – minnenas uppvaknande” var en åminnelse av huset Romanovs långa regenttid då Ryssland utvecklades till en mäktig stat byggandes många institutioner som avsevärt påverkade Europas historia och dåtidens värld.
Utställningen byggde på ett stort antal fotografier och reproduktioner, vars betydande del av utställningen kommer från stiftelsen “Carl Bulla”. Carl Oswald Bulla eller Karl Karlovich Bulla var en tysk-rysk fotograf, ofta kallad “den ryska fotoreporteringens fader” (Wikipedia), liksom det ryska hovets officielle fotograf och en av de första stora fotograferna genom tiderna.
Arkitekten Acović påminner om att det ryska imperiet var större än Sovjetunionen och att det 1866, före försäljningen av Alaska, täckte 22 miljoner 800 tusen kvadratkilometer – det var nästan 225 gånger större än dagens Serbien. Den hade också en juridiskt definierad tydlig inflytandezon, som omfattade bland annat Moldavien, Valakiet, Mongoliet, Manchuriet, samt ön Kauai på Hawaii, Fort Ross i Kalifornien, Alaska, Kotor och Joniska öarna. Den ryske tsarens kompletta titel, i vilken listas alla länder han styrde över, var av imponerande längd.”
Utställningen “Fyra århundraden med huset Romanov – minnenas uppvaknande” arrangerades av Föreningen för uppförande av Sankt Savas tempel och var öppen för besökare till den 30 juli 2015.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
КУЋА КЊИГА ДЕВИЋ/ BOKHUSET DEVIĆ ПРАВО НА РЕЧ/ RÄTT ATT ORDA
På prins Aleksandar Karađorđevićs födelsedagsfest, på Vita palatset i Belgrad, som följde efter domstolens rehabilitering av densamme, deltog representanter från flera kungliga familjer. Svenska massmedier uteblev dock även den här gången med rapporteringen kring detta unika tillfälle.
Fyra kungafamiljer, varav två är krönta huvuden, berikade det tre dagar långa firandet av prins Aleksandar Karađorđevićs 70-årsdag.
Bland de närvarande på födelsedagsfesten fanns kung Carl XVI Gustaf med drottning Silvia, prins Albert av Monaco, drottning Sofia av Spanien, prins Nikola Petrović-Njegoš av Montenegro och prins Bin Zaid från Jordanien.
Bland gästerna fanns regeringstjänstemän, affärsmän, företrädare för religiösa samfund, diplomater, idrottsmän, kultur- och socialarbetare. De flesta av gästerna var för första gången i Serbien, enligt serbiska RTS (17 juli 2015) – något som svenska massmedier missade, eller snarare undanröjde, att rapportera.
Prins Aleksandar föddes samma datum som den ryska kungafamiljen Romanov och četnikhärföraren Draža Mihailović arkebuserades. Prins Aleksandar blev i och med den serbiska domstolens bifall rehabiliterad — för 70 år sedan skulle det ha varit ett brott.
Denna prestigefyllda sociokulturella händelse skapar en möjlighet för serbiska politiker och affärsmän att träffa europeiska aristokrater, vars länder är inflytelserika i Europeiska unionen. Detta var sålunda ett unikt tillfälle som svenska medier valde att utelämna av någon anledning. Må detta vanskliga beslut ligga på deras samvete!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
КУЋА КЊИГА ДЕВИЋ/ BOKHUSET DEVIĆ ПРАВО НА РЕЧ/ RÄTT ATT ORDA
Den framstående muslimske teologen Sheikh Imran Hosein varnar för att varken staten eller serbiska, gjorde bosnienserberna inte har en politik för systematiska förstörelsen av muslimska och det är därför massakern i Srebrenica, men fruktansvärt, men ett brott, snarare än folkmord.
KUALA LUMPUR/ Sheikh Imran Hosein, en av de mest framstående muslimska teologen och filosofen, sade i ett meddelande till de bosniska muslimerna att det brott som ägde rum för 20 år sedan i Srebrenica inte var ett folkmord.
Det är en politik som innebär uppfattningen att serberna begått folkmord mot muslimer kallas mörk och sade att den politik som förs av samma institutioner som får förekomma i massakern i Srebrenica.
“Jag Sirguran, och jag vill dela med muslimerna i Bosnien, att de flesta ortodoxa kristna i Bosnien, Serbien och regionen själv har fördömt dödandet av så många muslimer i Srebrenica”, sade han i YouTube-klippet (04:20) och fortsätter:
“Visst finns det inga belägg för att det var en del av en systematisk plan som den har gjort med judar från Adolf Hitler, som fruktade att han skulle hota regeringen. Det är därför fastställd policy för folkmord. Således var det statliga politiken, tjänsteman regeringens politik”, sade han och tillade att ett sådant systematiskt folkmord utfört samma gamla egyptierna mot judarna, som beskrivs i Gamla Testamentet, och för inte så länge sedan européerna över de infödda indianerna i Nordamerika.
Sheikh Imran Hosein: “Folkmord är vad Adolf Hitler gjorde med judarna, indianer och européer i Nordamerika.”
“Men jag ber er i Bosnien, främst muslimer, muslimer som nu bor i Srebrenica och Banja Luka, tror ni verkligen tror att ortodoxa serber hade en politik för folkmord och för att försvara det i dag som ett giltigt?” Säger Sheikh Imran Hosein i YouTube-klippet (06:25) och fortsätter:
“Tror ni att jag tror att det var korrekt slaktade muslimer i Srebrenica? Jag göra med en sådan åsikt inte håller, jag håller inte alls, och jag hoppas och ber att händelserna visar att jag har rätt … Det är därför jag uppmanade regeringen och regeringen i Serbien bosnienserberna att genomföra en folkomröstning bland serber och höra vad folk har att säga om det. Jag är övertygad om att resultatet av denna folkomröstning var ett kraftigt fördömande av mordet på muslimska flyktingar i Srebrenica. Så om de flesta av dem fördömde dödandet, som ni kallar det folkmord? Jag ber er. Ja det var folkmord, måste vara en del av regeringens politik. Har staten Serbien och de bosniska serberna hade stöd av hela samhället, hela landet, alla människor dödar muslimer? Jag tror inte det”, säger han.
Sheikh Imran Hosein: Ryssland var klok som den brittiska veto förhindrade antagandet av en resolution i FN:s säkerhetsråd.
“Och ni kommer att få reda på att ortodoxa kristna inte godkänna detta och klaga om vad som hände i Srebrenica. Då kan man inte tala om folkmord. Man måste hitta de ansvariga för detta brott och straffa dem, det stämmer. Men inte för att straffa ett helt folk som om man skulle anta en sådan resolution i säkerhetsrådet”, säger Sheikh Imran Hosein.
“Och Ryssland var mycket klokt, mycket klokt när han lade in sitt veto fel upplösning, som endast läggas bränsle på elden som upprätthålls Vi vill att andra utvecklingen”, säger han, på allvar varnar bosniska muslimer: “Do not get vägledning från köpcentrum söker vägledning i Koranen, och om du införa något annat, avstånd själv från en sådan!”
Slutligen, Sheikh Imran Hosein, som i sina tidigare meddelanden till muslimer runt om i världen, bad om ursäkt på uppdrag av muslimer för alla de brott som begås mot de ottomanska ortodoxa kristna – från ändtarmen i blodet över alla andra. Han upprepade återigen att Hagia Sophia bör återföras till de kristna, eftersom det är en kristen kyrka.*
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
____________________________________________________
*KÄLLA: “ŠEIK IMRAN HOSEIN: U Srebrenici nije bilo genocida, ne kažnjavajte Srbe kao narod!”, www.kurir.rs/ Politika, 13.07.2015.
Det är 20 år sedan Srebrenicamassakern ägde rum. Historieundervisningen i Sverige är dock mer än bristfällig och lägger alldeles för mycket vikt på godtyckliga historiska händelser eller tidsperioder, och andra sopas under mattan.
Koncentrationslägret Jasenovac är en integrerad del av andra världskrigets fasor, liksom Förintelsen är det. Trots vedertagna fakta lägger den svenska historieundervisningen 100% fokus på Förintelsen i jämförelse med Jasenovac och andra minst lika viktiga historiska skeenden.
Jasenovac lyfts överhuvudtaget inte upp då det helt enkelt inte ligger i den svenska regeringens intresse att svenska ungdomar ska få lära sig en nyanserad sanning om andra världskrigets historia. I stället lägger man all fokus på Förintelsen, som om det bara var judar som utsattes för ett folkmord.
Även om man skulle bestämma sig för att utöka historieundervisningen i den svenska skolan skulle sannerligen andra ting gå före det beryktade koncentrationslägret Jasenovac, till exempel Gulag och Treblinka. Varför tiger Världssamfundet om serbiska lidanden och offer?
Serbiska bragder och stordåd relativiseras i svenska medier vare sig det handlar om idrott, film, kulturhistoria eller vetenskap, såsom basketlegendaren Vlade Divac, tennismästaren Novak Đoković, filmskaparen Emir Kusturica och historieförfattaren Jovan I. Deretić, till den grad att serber oftast utmålas som förövare i stället för offer. Varför denna skeva bild?
När den serbiske premiärministern Aleksandar Vučić väl bestämt sig för att närvara vid minnesceremonin i Srebrenica i Bosnien och hedra offren fick han mothugg från sina opponenter, bland dem Margot Wallström. I stället för att berömma Vučić för hans försoningsgest och välvillighet att åka till minnesceremonin kastar Margot dolkar och kritiserar honom för hans uttalanden: “Jag tror att det var ett uttryck för att man ansåg att kommer han hit, måste han också vara beredd att se och benämna saker för vad de är. Det är så varje försoning och dialog kan börja. Det var väldigt starka känslor i rörelse i dag, säger Margot Wallström.” (“Eliasson bedrövad av attack på Vučić”, Sydsvenskan,Lördag 11 juli 2015)
Nej, Margot, där har Du helt fel! Vučić gör helt rätt. Han väljer att inte polemisera och politisera kring ordklyveri. Varför ska all försoning och dialog utgå från en parts ställningstagande? Jag trodde att i alla krig fanns två krigande parter, så även i detta. Det går således inte att utmåla serber som onda demoner och på samma gång den andra sidan för fromma helgon. Sanningen är sålunda inte alltid lätt att definiera – vilket svenska politiker, reportrar och journalister alltför ofta gör lättvindigt.
Med största respekt för bosnisk-muslimska offer som föll offer under Srebrenicamassakern är det för den skull missvisande att kalla massakern för ett “folkmord”. Om Srebrenicas illdåd och brott ska klassificeras som just “folkmord” borde även en rad andra fall upptas på förteckningen, såsom följande: – Vlad Dracula ryckte in i Bosnien 1476, där han under en blixträd erövrade och plundrade byn Srebrenica. Fångarna skonades inte, enligt vittnesmålen: levande människors skinn flåddes, andra blev lemlästade eller pålspetsade. I det sargade och arma landet dödades och spetsades på pålar drygt 8 000 bosniska muslimer. (Furste Dracula – De Drakoniska Drobnjakernas Herre, Ljubomir T. Dević, december 2013) – Enligt forskningsrapporter från Encyclopedia of the Holocaust Holocaust Memorial Museum i Washington, dödade Ustasjaregimen mer än 250 000 serber under perioden 1941-1943, varav tiotusentals i Jasenovac. (sr.wikipedia) – Turkiska offer i tusental under de turkisk-montenegrinska krigen. Osmanerna plundrade och slaktade; likaså andra sidan! Ett klassiskt exempel är det stora fältslaget i Vučji Dol, den 28 juli 1876, i det Gamla Montenegro, där serbmontenegrinerna vann en stor strid mot ottomanerna. Fastän dessa var i underläge dödade de 8 000 turkar. Blott 70 serber dog och 118 skadades. (Turkiet och Serbien i återvändsgränd!?, Ljubomir T. Dević, 2004-12-18)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den ryske ambassadören i Sverige, Viktor Tatarincev, sade att Ryssland skulle “vidta motåtgärder om Sverige bestämde sig för att gå med i Nato.”
Tatarancev anklagade västerländska medier för “aggressiv propaganda” och betonade att “Sverige inte är ett mål för den ryska militären”. Tillfrågad av journalister om Rysslands ställningstagande skulle vara identiskt samma om Sverige gick med i Nato, svarade ambassadören att om det händer, “kommer Sverige drabbas av konsekvenserna”. (Kurir, 20.06.2015.)
“Vladimir Putin betonade att specifik feedback för att vara säker, och det har att avgöra om det är militären i naturen, och om det kommer att kräva rotation av ryska missiler till Stockholm. Varje land som ansluter sig till Nato-alliansen måste vara medvetet om de risker som draget innebär” – poängterade Tatarancev.
I den senaste allmänna opinionsundersökningen önskar 31 procent av svenskarna gå med i Nato, vilket är nästan dubbelt så mycket som 2012, då endast 17 procent av invånarna hoppades på ett medlemskap i alliansen. (Kurir, 20.06.2015.)
Rysslands ambassadör summerade sin utläggning med bedömningen att Nato fortfarande kommer behöva vänta med Sveriges inträde – som “förblir utanför räckhåll”! Sverige borde sålunda efter denna vedertagna vetskap upphöra med sitt arroganta beteende gentemot Ryssland och satsa på ett samarbete i stället. Ju tidigare Sverige tar detta normaliseringssteg i rätt riktning med sin granne i öst, desto ljusare blir vardagen för gemene Svensson och den svenska nationen i sin helhet!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
“Den militära balansen i världen är nu äntligen etablerad i och med Rysslands närvaro. EU och USA kan fortfarande inte tro sina ögon och på realiteten. De ska dock vara glada att allt ändar här, och att de inte tvingas betala också för tidigare räkningar!”
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
“Det behövs tydligare regler för svensk vapenexport. Men de som hoppas på entydiga regler lär bli besvikna.” (Sydsvenska Dagbladet/ Opinion, “Inte så lättstoppat”, Fredag 8 maj 2015)
I huvudledaren “Inte så lättstoppat” lägger sig Sydsvenskans ledarredaktion platt kring regler för vapenexporten. I stället för att sätta ned foten och ifrågasätta Sveriges allt aggressivare krigsmaterielexport till länder i krig, diktaturer och länder som kränker mänskliga rättigheter lägger man energi på att rättfärdiga vapenföretagens skumraskaffärer.
Sydsvenskan har gjort ett markant felstamp och ställt sig de facto på krigshökarnas sida. I stället för att bidra till världsfredens symbios och hållbara utveckling raljerar och insinuerar man friskt samt minimaliserar och ifrågasätter fredsorganisationers, såsom Svenska freds- och skiljedomsföreningens, betydelse i världen.
Men vem är Sydsvenskans ledarredaktion och dess politiska chefredaktör Heidi Avellan som ska mästra andra? Har de gått en militärekonomisk utbildning för att de överhuvudtaget ska kunna bilda sig en uppfattning i ämnet i fråga? Att framhäva något så imbecillt och ohållbart som att: “Den svenska försvarsindustrin är viktig för ekonomin, ger jobb åt omkring 20 000 människor och gav 8 miljarder kronor i exportintäkter under 2014”, är ytterst ogenomtänkt, “häpnadsväckande” och “helt otroligt” – precis som Svenska freds ordförande Anna Ek säger. (Sydsvenska Dagbladet/ Opinion, “Inte så lättstoppat”, Fredag 8 maj 2015)
Nej, Heidi och kompani! Vi kan lika gärna skrota den svenska vapenindustrin, för den ger varken något nämnvärt klirr i statskassan eller väderbeständiga och kvalitativa krigsmateriel. Tvärt om har vapenleveranserna brottats och kantats av en rad olika såpaaffärer och leveransproblem. Den svenska krigsindustrin är således dömd att misslyckas. Alfred Nobels upptäckt av krutet var en genialisk upptäckt, men den kom att missbrukas och användas politiskt.
Tanken var sålunda inte att Nobels krut skulle användas i granatmattor och klusterbomber för att decimera befolkningarna på jorden, såsom det skedde under Balkankrigen, den arabiska våren i Nordafrika, i Mellanöstern, Afrika bland övriga länder och kontinenter. Trenden är mer än tydlig: svenska krigsmateriel och bomber säljs på löpande band ute i världen för att döda och lemlästa människor med – och det till Sydsvenskans absoluta gillande.
Sydsvenskans ledarredaktion tycks inte vara intresserad av att skapa världsfred i dess rätta bemärkelse utan i stället önskar man öppna bakdörrarna på glänt, där man smusslar med formuleringarna i regelverket samt bereder vägen för nya infallsvinklar och “undantagsfall där Sverige av säkerhetspolitiska skäl kan ha anledning att förse även en odemokratisk stat med krigsmateriel. En bakdörr kan därför behövas.” (Sydsvenska Dagbladet/ Opinion, “Inte så lättstoppat”, Fredag 8 maj 2015)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Tidigare sovjetiska presidenten Michail Gorbatjov har sagt att vägran västerländska ledare att delta i firandet av 70-årsdagen av segern över fascismen i Moskva inte respekterar folken i det forna Sovjetunionen.
Tidigare Sovjet president Michail Gorbatjov berättade Interfax att frånvaron av vissa västerländska ledare i Moskva den 9 maj är respektlöst för folket i det forna Sovjetunionen, rapporterar Beta.
“Ignorera möjlighet att visa relation till kampen mot fascismen, som leds av Sovjetunionen är respektlöst mot de människor som har haft uppoffringar enorma. Det är en bristande respekt för det gränslösa mod”, sade Gorbatjov. (“Gorbačov: Nedolazak u Moskvu nepoštovanje naroda SSSR-a“, RTS, Torsdag 7 maj, 2015)
Han säger att utan Ryssland skulle det vara omöjligt att besegra fascismen och följaktligen oklart var det skulle sluta.
“Om vissa politiker inte förstår det, är att deras problem, men jag är övertygad om att världens folk att förstå”, sade Gorbatjov.
“Det är amerikaner, och det finns USA:s regering. De amerikanska myndigheterna lösa sina ideologiska och politiska uppgifter och förklarar därmed deras frånvaro i Moskva för ceremonin,” före detta sovjetiska ledare. (“Gorbačov: Nedolazak u Moskvu nepoštovanje naroda SSSR-a“, RTS, Torsdag 7 maj, 2015)
Det uppskattas att Tysklands förbundskansler Angela Merkel vägrade att komma den 9 maj i Moskva under stark press från Washington.
Gorbatjov anser att den tyska förbundskanslern, som kommer anlända till Moskva den 10 maj, inte kunde helt och hållet avböja besöket.
“Angela Merkel kunde inte komma och betala sina avseenden sovjetfolket i kampen mot fascismen Dess ställning är väl känt. – Det är antifascister”, sade Gorbatjov. (“Gorbačov: Nedolazak u Moskvu nepoštovanje naroda SSSR-a“, RTS, Torsdag 7 maj, 2015)
Angela Merkel kommer att anlända till Moskva den 10 maj, dagen efter segerparaden, när det kommer att föra samtal med president Vladimir Putin. Merkel har tidigare sagt att “oavsett de djupa meningsskiljaktigheter, bland annat Ukraina,” för det är mycket viktigt att tillsammans med Rysslands president lade en krans vid graven av den okände soldatens, för att hedra de miljontals dödades under andra världskriget.
Vem kommer att hylla de ryska soldaterna, Och det ryska folket som dog i kampen mot fascismen, visar sin respekt för offren, som inte går av politiska skäl, visar sin själviskhet, arrogans och förakt för mänskligheten. Ryssland har alltid varit ett stolt land, kommer att överleva och fortfarande vad det är, utan närvaro av amerikanska och de som vägrar att delta i firandet av 70 år av befrielsen från fascismen.
Gorbatjov har till slut insett hur de lurade av dem för vilka han trodde respekterade avtalet. Det borde verkligen inte vara så, är Nej, jag är ledsen att han var på väg att Gorbatjov förekommer sällan och visar offentligt, och säkerligen skulle ha mycket att säga. De har det värderas och respekteras och Nobelpriset gav honom endast i den mån han uppfyllde deras krav och önskemål.
Nu när det finns (så jag antar att normal yttrande) om krisen över Ukraina och Krim, om sanktioner, om Putin, om att markera 70-årsdagen av befrielsen från fascismen, nu är han inte kalla det att en del av dess uppfattning. Nu är han inte längre till någon nytta. Denna fascistoida kvasipolitik genomskådar även ett litet barn! Länge leve Ryssland och dess sanna allierade!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Försvarsministrarna från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island har pekat på Östersjön och norra delarna inspelade ökad militär och underrättelseverksamhet och att de är “ryska armén orsakar längs gränserna”. (“NORDIJSKE ZEMLJE: Rusija je najveća pretnja po bezbednost Evrope”, Kurir/ Planeta – Tanjug, 10.04.2015.)
De nordiska länderna kallade idag Ryssland det största hotet mot säkerheten i Europa och enades om att intensifiera samarbetet på försvarsområdet och större solidaritet med de baltiska staterna.
Försvarsministrarna från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island är i ett gemensamt uttalande cirkulerade norska tidningen “Aftenposten” pekade på norra Europa måste vara beredda på eventuella kriser eller incidenter orsakade av Ryssland, rapporterar Reuters. (“NORDIJSKE ZEMLJE: Rusija je najveća pretnja po bezbednost Evrope”, Kurir/ Planeta – Tanjug, 10.04.2015.)
“Ryska ledarna har visat att de är villiga att genomföra i praktiken och effektiv användning av militära medel för att uppnå sina politiska mål, även om det innebär att bryta mot principerna i internationell rätt”, lyder uttalandet, vars autenticitet bekräftades av det norska försvarsministeriet.
“På Östersjön och våra nordliga områden registreras ökade militära och underrättelseverksamhet. Den ryska militären utmanar oss längs våra gränser, och Östersjön har varit ett par fall av brott mot gränsen”, betonade de nordiska ländernas ministrar. Ett gemensamt tillkännagivande under de närmaste dagarna kommer att publiceras som redaktionell cirkulerade tidningar alla nordiska länder. Finska, som gränsar till Ryssland, och Sverige är inte medlemmar i Nato, men intensivare samarbete med alliansen.
Detta gemensamma uttalandet är så klart en av de hårdaste svaret på åtgärder från Ryssland, som för ett år sedan fogat Krim halvön, vilket ledde till en ökning av spänningarna i Europa: “De ryska drag utgör en stor utmaning för säkerheten i Europa. Rysk propaganda och maktspelet bidrar siktning osämja mellan länder samt inom organisationer som Nato och EU”, varnade ministrar från de nordiska länderna. (“NORDIJSKE ZEMLJE: Rusija je najveća pretnja po bezbednost Evrope”, Kurir/ Planeta – Tanjug, 10.04.2015.)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Det finns flera anledningar till varför människorna i väst är obotligt rädda för den ryska björnen. Att västs ådror fryser till is på grund av att Rysslands starke president, Vladimir Vladimirovitj Putin, är en före detta KGB-agent som flyger plan och kör bil, sysslar med judo och har motorcykelgängets “Nattvargarnas” ledare som nära vän är bara ett axplock.
Putin är säkerligen en av de viktigaste ledarna i modern rysk historia, vilket är till stor del ansvarig för den status som hans land har i världen idag. Men före honom, var Ryssland ett av de största, farligaste och rikaste länderna i världen. Förutom att vara en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd, grundare av gemenskapen i Oberoende staters samvälde (OSS), säkerhetsalliansen CSTO och Shanghai Cooperation Organization, en av grundarna av ekonomisk organisation Briks är Ryssland i första hand en självständig militär och ekonomisk jätte, som är regelbundet “skamfläck” de ledande länderna i Väst.
Eftersom den rättsliga efterträdaren till det forna Sovjetunionen, Rysslands största territoriella land i världen (17 125 187 km²). Det sträcker sig över vidsträckta östra Europa och Asien, som täcker nästan dubbelt territorium de länder som är de viktigaste konkurrenterna på den “tron världsmakt ”, som Kina och USA.
Förutom den stora territorium Ryssland är ett land rikt på naturresurser, särskilt olja och gas, som är dess främsta export energi. Endast Sibirien, till den enorma vidden av vildmark och naturresurser, energi och råvaror kan “mata” hela världen. Men Sibirien har ännu att behärska och det kommer att vara bra, om inte avsett utmaning Ryssland på 21-talet.
När allt detta läggs och den kommande “marsch till Arktis, ” Rysslands rikedomar kommer bara att öka. Och det här är bara ett av de fakta som många stater i väst verkar nervös, eftersom det innebär att det i framtiden, vilket är i stort sett meddelar stora knappa resurser, de allt mer beroende av Ryssland. Dagens kris i Östeuropa, problemen kring byggandet av South Stream och oljepriserna störta är bara försök av vissa faktorer i Väst till “otänkbara” “förhindra framtida!
Ryssland är “farligt”, inte för att det går runt om i världen och införa “sina värderingar” till andra, utan för att när du är den största, fetaste, folk i allmänhet vill ha vad du har, och kommer att göra allt detta ska ske. En nuvarande position i västvärlden mot Ryssland säger allt.
Låt oss komma ihåg den senaste tidens diplomatiska “förfallit” USA:s förre utrikesminister Madeleine Albright, när hon sade att hon var “orättvist att Ryssland har så mycket utrymme och så många naturresurser medan andra länder i detta mycket saknas. I de områden i Sibirien och ryska Fjärran Östern, skulle det finnas platser och för många andra. ” Men den nuvarande Rysslands president Vladimir Putin på dessa och liknande “kommentarer” alltid passa bildligt, men mycket tydligt: ”Tacka gode Gud, att Ryssland inte är Irak!”
Men Albright var inte ensam om det. Även den berömde amerikanske statsvetaren av polskt ursprung Zbigniew Brzezinski, på vars teorier fortfarande bygger hela läran om USA:s utrikespolitik, sade en gång att “det inte räcker att bara slå ner på kommunismen och upplösningen av Sovjetunionen, eftersom den som har kontroll över den eurasiska plattan (” Hartland “) kommer att styra hela världen “, eftersom framtiden tillhör resurserna, inte krigen!
Till stor olycka Brzezinski och hela västvärlden, den största delen av “Heartland är” bara ligger i territoriet i det forna Sovjetunionen, dvs. Ryssland och OSS, samt framtida eurasiska unionen. Så det är ingen överraskning tid och energi att Putin investerar i att slutföra den planerade alliansen och Unionen. Eftersom dessa siffror i väst, ofta ockuperade eller höga politiska kontoret eller fungera som expertrådgivare från västerländska regeringar, Ryssland och vill förutse “jugoslaviska scenariot” i paketet med “arabiska våren”.
De vet att när den planerade utbyggnaden av den nya eurasiska unionen är klar kommer det att omfatta mer än 60 procent av världens gasleveranser och nästan 50 procent av oljereserver. Mineraltillgångar i den nya unionen kommer att bli den överlägset största av alla stater och allianser i världen, samt skogs- och flodresurser. Dessa är stora områden av orörd natur med täta skogar och olika arter av djur samt dricksvatten som redan anses “den dyraste livsmedels framtiden”.
Bumper hemland Ryssland idag är en stor och moderniserat den ryska armén, som från år till år, nå och överträffa de standarder som har gjorts innan armén av Sovjetunionen motståndaren med vem det var inte ett skämt.
Under ledning av president Putin, var de väpnade styrkorna i Ryssland utsätts för de största reformerna under de senaste 200 åren. Som sådan, där sedan 1992, då de var alla väpnade styrkor i f.d. Sovjetunionen på territoriet i den ryska socialistiska republiken placeras under kontroll av den nya ryska federationen.
När det kommer till de anhöriga till de väpnade styrkorna, bör den ryska armén få den senaste utrustning och vapen. Aviation, som alltid har varit på toppen av världen, har redan producerat flygplan av den femte generationen “stealth” egenskaper (T-50 Pak FA). Även under “Victory Parade 2015” kommer att presenteras och den senaste generationen av ryska stridsvagnar som heter “Armata”.
Och när det kommer till rymdteknik, har ryska ingenjörer alltid representerade toppen av världen. Den nya raketen för överföring av gods “Angar” har redan prövats med framgång under juli 2014 då han trädde i drift Ryssland kommer att vara i stånd att lansera alla typer av satelliter från sitt territorium, vilket kommer att få garanterad oberoende tillgång till rymden.
Slutligen finns det ryska kärnanläggningar, vars modernisering är också på god väg. Det senaste tillskottet till dessa krafter är interkontinentala missiler “Bulva”, som redan två gånger framgångsrikt lanserats från ryska atomubåtar.
Det är mer än uppenbart att den som ville styra “Heartland” eller åtminstone försöker tillämpa den praxis som “inneslutning” av rysk politisk och ekonomisk expansion, måste man komma ihåg att den “ryska björnen” beväpnade till tänderna, med ett starkt ledarskap och vilja genom historien, men förhindrades av liknande försök många erövrare! drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Statsminister Stefan Löfven väljer att inte åka till Moskva för att delta i firandet av 70-årsdagen av andra världskrigets slut. “Orsaken är Rysslands agerande i Ukraina.” (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lofven-avstar-fran-ryskt-firande_4463023.svd)
Listan över deltagare, i synnerhet frånvarande, vid militärparaden i Moskva den 9 maj, vittnar om graden av försämringen av relationerna mellan Ryssland och väst, som för mindre än ett år sedan var tillsammans på stränderna i Normandie för att markera 70-årsdagen av de allierade styrkornas landning under andra världskriget.
Kreml kan räkna med Kinas president Xi Jinping och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, för vilken det blir det första officiella besöket i utlandet. Bland gästerna väntas också Greklands premiärminister Alexis Tsipras, Tjeckiens president Miloš Zeman, liksom tjänstemän från Indien, Sydafrika, Mongoliet, Vietnam, Kuba och Serbien.
Men Frankrikes president François Hollande och Storbritanniens premiärminister David Cameron gjorde det känt att de inte kommer att komma till ceremonin. Inte heller kommer USA:s president Barack Obama att närvara. Tysklands förbundskansler Angela Merkel avvisade också inbjudan, men uttryckte diplomatiskt att hon skulle komma till Moskva en dag senare i syfte att nedlägga en krans. Polen kommer att organisera sitt eget firande.
Av totalt 68 inbjudna världsledare, har blott 26 hittills svarat på inbjudan. “Västerländska ledares ankomst till militärparaden i Moskva den 9 maj skulle betyda ett erkännande av Kremls politik genom minnet av kriget”, sade den politiska analytikern Lilja Shevtsova till Agence France-Presse (AFP), rapporterar serbiska B92. (“Zapad bojkotuje Putina i paradu”, Tanjug – Politika/ Svet, 24.03.2015.)
Under andra världskriget, eller Stora fosterländska kriget, som det kallades i forna Sovjetunionen, dog 27 miljoner sovjetiska medborgare och segern i detta krig är en stor stolthet för Ryssland. Frågan om segern under andra världskriget är emellertid fortfarande en mycket känslig fråga för ryssarna. I januari utbröt en diplomatisk incident vid firandet av befrielsen av det nazistiska koncentrationslägret Auschwitz, varmed den polske utrikesministern lät förstå att lägrets befriare var mestadels ukrainare, och inte medlemmar av Röda armén.
Även om Rysslands president Vladimir Putin inte själv närvarade vid ceremonin i Polen sade han vid denna tidpunkt att detta var ett försök att minimera Rysslands roll under andra världskriget, som syftar till att “underminera Rysslands makt och moraliska auktoritet”. Kreml å sin sida minimerar ledarnas “frånvaro” den 9 maj, hävdandes att de flesta länder “inser Sovjetunionens betydande roll till nazismens fall.” (“Zapad bojkotuje Putina i paradu”, Tanjug – Politika/ Svet, 24.03.2015.)
Ryssland, som varje år med pompa och ståt firar den dagen, meddelade i år att ceremonin kommer att bli än mer högtidligare. Cirka 2,5 miljoner ännu levande veteraner kommer att erhålla medaljer, medan militärparader kommer att organiseras över hela landet i de flesta forna sovjetrepubliker.
Utanför Kreml där soldater paraderar från 10 länder kommer de ryska soldaterna bära sovjetiska uniformer från andra världskriget. Därefter kommer den allra senaste militära utrustning i den ryska armén att visas upp, som i hög grad moderniserats under senare år.
Västerländska tjänstemäns felsteg irriterar dock många i Ryssland, vilka anser att det är respektlöst. “De (västerlänningar) tror att de kommer straffa Ryssland genom att förneka 27 miljoner sovjeters död”, bedömde Vladimir Jevsejev, föreståndare vid Centrat för politiska studier i Moskva. “Att Barack Obama inte kommer att komma är hans problem. Världen är inte beroende av hans välvilja”, sade Jevsejev i ett uttalande till AFP. (“Zapad bojkotuje Putina i paradu”, Tanjug – Politika/ Svet, 24.03.2015.) Putin borde sålunda svara med samma gamla mynt och avböja att närvara vid firandet av D-dagen och slaget vid Normandie.
Sveriges statsminister, Stefan Löfven (S), har meddelat via sin pressekreterare att han inte tänker närvara vid Rysslands 70-årsfirande av andra världskrigets slut. (“Löfven avstår från ryskt firande”, SVD.se, Söndag 5 april 2015) Det är Löfvens problem, men genom sitt okloka ställningstagande och ovärdiga kampanj ställer han sig de facto på Nazi-kollaboratörernas och fascisternas sida. Hans politiska drag har skadat sin politiska identitet och kommer således lämna djupa ärr efter sig i de svensk-ryska relationerna, som inte kommer att läkas på oöverskådlig tid.
Löfven och kompani måste förstå att de statsmän i EU och väst som skymfar och minimerar Moskvas militärparad på Segerdagen den 9 maj och uteblir från densamma kommer för alltid att betraktas som utbölingar och persona non grata i Ryssland, för att inte nämna alla de miljontals svenskar av slavisk/ vendisk börd som kommer att vända Löfven och socialdemokraterna ryggen vid nästa valtillfälle!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den amerikanske ambassadören i Prag, Andrew Schapiro, retade upp Tjeckiens president Miloš Zeman, eftersom han kritiserat honom för att han som en av få EU-ledare åker till Moskva och deltar i militärparaden den 9 maj.
“Jag är rädd att Hradčans slottsdörrar (presidentens residens) är stängda för ambassadören Schapiro efter den förklaringen”, sade Zeman i en intervju som publicerats av den tjeckiska onlinetidningen Parlamentní listy, rapporterar Beta. (“Zeman bojkotuje američkog ambasadora”, RTS.rs, Nedelja, 5. april 2015.)
USA:s ambassadör kritiserade nyligen Zeman i ett uttalande i den tjeckiska televisionen, eftersom denne, till skillnad från majoriteten av EU:s ledare, hade accepterat Rysslands president Vladimir Putins inbjudan att, på Segerdagen den 9 maj i Moskva , fira 70-årsdagen av andra världskrigets slut.
“Jag kan inte tänka mig att den tjeckiske ambassadören i Washington skulle råda en amerikansk president vart hen ska resa. Ingen ambassadör kommer jag sålunda låta lägga sig i mina planer för utlandsresor,” sa Zeman till Schapiro.
På grund av konflikten i Ukraina avböjde grannländernas statschefer, däribland Polens president Bronislaw Komorowski och Slovakiens president Andrej Kiska, inbjudan att delta i firandet av Segerdagen.
På alla kritiska röster mot deltagandet i militärparaden svarar Zeman med att han åker till åminnelsefirandet i Moskva för att inte förolämpa minnet av de 150 000 soldater i sovjetiska Röda armén som dog i befrielsen av Tjeckoslovakien i slutet av andra världskriget.
“Jag åker inte dit på grund av militärparaden. Jag åker för att visa aktning för 150 000 dödade soldater — som ett uttryck för tacksamhet för att vi i det här landet inte behöver tala tyska som dess lydiga kollaboratörer, att vi inte behöver ropa ‘heil Hitler’,’heil Himmler’, ‘heil Göring’…”, framhävde Tjeckiens president i en reguljär intervju för radiostationen Frekvence 1. (“Zeman bojkotuje američkog ambasadora”, RTS.rs, Nedelja, 5. april 2015.)
Tjeckiens president erinrade då, att priset för segern över Hitlertyskland blev 20 miljoner människor — så några enstaka tanks på Röda torget i Moskva skulle inte störa honom nämnvärt.
För Parlamentní listy avböjde Zeman att kommentera den tjeckiska utrikespolitikens nya idékoncept som betecknar Ryssland som “en viktig destabilisator av säkerhetsuppbyggnaden i Europa”. (“Zeman bojkotuje američkog ambasadora”, RTS.rs, Nedelja, 5. april 2015.)
“Jag skulle framför allt vilja tillägga att i det idékonceptet också finns meningen att med Ryssland bör man upprätthålla och utveckla relationer, inte bara på kommersiell basis, utan också ett strategiskt partnerskap, i kampen mot den internationella terrorismen. Den idén lyfte annars även president Obama”, betonade Zeman. (“Zeman bojkotuje američkog ambasadora”, RTS.rs, Nedelja, 5. april 2015.)
Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Turning Torso – Malmös snurriga identitet. Foto: Filip Lj. Dević och Bokhuset Dević, mars 2015.
ANALYS —
“Sedan Turning Torso invigdes för tio år sedan har det blivit ett landmärke för Malmö. Nu vill Malmö stad bygga en gemensam identitet runt det skruvade tornet genom att uppföra så kallade “torso-statyer” på ett tjugotal platser runt om i staden.” (“Nu stärks den snurriga identiteten”, Lokaltidningen.se/ Malmö, Onsdag 1 april 2015, Vecka 14, Årgång 8)
Satsningen med torso-statyerna “beräknas kosta 40 miljoner kronor”. Zackarias Frank, stadsplanerare på Malmö stad, vill att “alla ska se sig som Malmöbor och då är Turning Torso en bra symbol att enas under”. Julia Lilja, marknadsförare för Malmö stad, tillägger härvid att “man nästa år planerar att integrera torson i Malmö stads logotyp”. (“Nu stärks den snurriga identiteten”, Lokaltidningen.se/ Malmö, Onsdag 1 april 2015, Vecka 14, Årgång 8)
Man slutar aldrig att förvånas i det här snurriga landet, som heter Sverige. Hur har man mage att överhuvudtaget föreslå något så idiotiskt som att uppföra “ett tjugotal” skräckinjagande torso-statyer runt om i Malmö! Förstår inte stadsplanerarna och marknadsförarna i Malmö stad att dessa tilltänkta skulpturella avbildningar skulle förfula och konstla till livet än mer för många i vårt samhälle. Och vem i hela norden skulle bli så himla fascinerad och full av vördnad inför dessa?
I stället för att slösa skattebetalarnas surt förvärvade pengar på sådant bronsskräp vore det mycket bättre om man investerade klokt i Malmös allt mer haltande sjukvård och skolor. Vårdpersonal och lärare förbrukas till det yttersta för att sedan bli kasserade på löpande band. Många av dem går således med huvudena i väggen och hamnar förr eller senare i psykotraumatiska långtidssjukskrivningar som ett direkt resultat av exploateringens cyniska likställningspolitik.
Jag vet inte om torso-statyerna var menade som första aprilskämt eller inte. Det hör inte till saken, utan det som är alarmerande häri är att beslutsfattarna i Malmö stad överhuvudtaget vågar komma ut med sådant påkostat integrationsutspel i en tid då många Malmöbor lever under existensminimum saknandes mat och logi för dagen.
Och sedan måste man fråga sig i vems intresse det ligger att uppföra bålstatyer, så kallade torsoer*, i det en gång hedniska Norden? Vad har huvud-, arm- och benlösa bålar och överkroppar att göra med dagens Malmö? Ingenting, skulle man nog kunna hävda!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
2015-04-04 inträffade en total månförmörkelse. Detta fenomen uppstår när solen, jorden och månen ligger i samma plan. Då banan får en rödaktig bländning, eftersom den går in i jordens skugga, vilket är anledningen till detta fenomen kallas ofta ‘blodröd måne’.
Till skillnad från en solförmörkelse, som inträffade den 20 mars 2015, kunde månförmörkelsen ses över hela planeten – och då främst på den del av jorden där det var mörkt.
Förmörkelsen startade kl. 12.15 och pågick fram till 15.44. Förmörkelsen kunde ses i Nordamerika och i vissa regioner över Atlanten. Nästkommande totala månförmörkelse skedde den 28 september 2015.
En månförmörkelse är ett så spektakulärt astronomiskt fenomen att det i det förflutna ofta tolkats som ett dåligt tecken som tillkännager en kollaps av ett skeende. Ett exempel på detta är den förmörkelse som inträffade den 22 maj 1453 under den turkiska belägringen av Konstantinopel, vilken slutade med stadens fall och det bysantinska rikets kollaps. (Beta | 03.04.2015.)
Det sägs att blodröda månförmörkelser tätt efter varandra förebådar världens undergång. Medan den totala månförmörkelsen utlöser spänning bland astronomer och en känsla av plikt inför en apokalyps, anser de att det bara är ännu en anledning att rapportera om världens ände och förverkligandet av mörka profetior.
En total eklips av jordens bana runt månen, som inträffade i dag, var tydligt i hela Nordamerika. Det är denna händelse som betecknade början till tetraderna, en sällsynt förekomst av fyra månförmörkelser, varav den andra följde i oktober, och ytterligare två under 2015 (4/4, 28/9).
Det ovanliga fenomenet började i april med en total månförmörkelse, som var synlig från Nordamerika, Nya Zeeland och andra delar av Stilla havet. En månförmörkelse inträffar när jordens skugga faller på månen.
Men medan forskare förväntar sig spänningen av detta fenomen, tycker domedagsprofeter att det är bara ännu en anledning att köra berättelser om världens ände. Medan vissa förbereder sig för den sällsynta betraktelsen av månförmörkelsen, fruktar andra ett uppfyllande av de bibliska profetiorna.
I sin bok Four Blood Moons (=De fyra blodiga månarna) skriver författaren John Hagee om stora förändringar och omvälvningar som kommer följa efter denna händelse, samt att detta endast blir en lunar tetradisk uppfyllelse av de bibliska profetiorna.
– Solen skall förmörkas och månen bli blodröd innan den stora Herrens dag kommer*, siar han om i sin bok. (Telegraf.rs)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
__________________________________________
* Citatet ovan härrör i sin tur från Joel 2:30-31 (Svenska Folkbibeln)
”30 Och jag skall låta tecken synas
på himlen och på jorden:
blod, eld och rökpelare.
31 Solen skall vändas i mörker
och månen i blod,
innan Herrens dag kommer,
den stora och fruktansvärda.”
Tjeckiens förre president Vaclav Klaus har markerat konflikten i Ukraina för den största destabilisering av utrikespolitiken sedan hösten järnridån, men han påpekade också att det inte är Rysslands fel.
Klaus är en föreläsning om alleuropeiska gymnasiet i Bratislava sade att situationen i Ukraina är mycket deprimerande och det är den största utrikespolitiska destabiliseringen i det sista kvartsseklet, rapporterar Beta.
“För mig är debatten om situationen öster om oss inte en debatt om Ryssland, utan en debatt om Ukraina”, säger Klaus.
Skulden till den nuvarande krisen och konflikten i Ukraina är, enligt en bedömning av Tjeckiens förre president, Ukraina självt, eller det var inte framgångsrik i övergången till skillnad från andra postkommunistiska länder.
“Bland de postkommunistiska länderna är förmodligen den minst behärskar nödvändiga massiva steg -. Politisk, ekonomisk och social omvandling Det fanns ingenting åstad framgångsrikt”, säger Klaus.
Enligt Klaus uppfattning är Ukraina helt uppdelat land.
“Där lever två etniska grupper som inte umgås mycket. Landet är skört och fungerar inte. När man trycker lite så skört land från norr eller från söder, kommer hela falla sönder”, säger Klaus.
Tjeckiens president i Bratislava kritiserade EU, vilket, förutsatt nationalstaterna och överföra dem till Bryssel i processen för byråkratisering, kom till en återvändsgränd från vilken det tar bara en gång – tillbaka till traditionella värderingar.
“Jag förväntade mig inte en sådan nedgång i vikt idag men halvsuveräna länder som Tjeckien eller Slovakien, och jag förväntade mig inte en sådan dominerande ställning i Tyskland försökte tyskarna utan framgång att vinna två världskrig”, säger Vaclav Klaus.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Jag är inte säker på att danskarna till fullo förstår konsekvenserna, men du kan gå med Danmark defensiv sköld under USA ledarskap, gör det, kommer de danska krigsfartygen vara legitima mål för ryska kärnvapenmissiler, sade Rysslands ambassadör Vladimir Putin Reuters.
Ryssland har återigen lett till en rad reaktioner på grund av sin retorik på Östersjön. Denna gång var det Danmark varnade för att dess fartyg ska vara legitima mål “möjlig kärnvapenattack om dessa länder deltar i Natos försvarssköld.
“Jag är inte säker på att danskarna till fullo förstår konsekvenserna, men du kan gå med Danmark defensiv sköld under USA ledarskap, gör det, kommer de danska krigsfartygen att vara legitima mål för ryska atomprojektiler” – varnar Rysslands ambassadör i Danmark, Mikhail Vanin, i ett debattinlägg i den lokala tidningen Jyllands-Posten och som citeras av Storbritanniens Daily Telegraph.
“Danmark i detta fall har blivit ett hot mot Ryssland. Det skulle vara mindre av fred, och förbindelser med Ryssland kommer att drabbas. Naturligtvis är beslutet upp till er. Jag vill bara påminna er om att er ekonomi och säkerhet drabbas. Samtidigt har Ryssland missiler som säkert skulle kunna bryta igenom som ett globalt försvarssystem” – tillade Vanin.
På inte så diplomatisk kanonad av ryska diplomater reagerade starkt Danmarks utrikesminister Martin Lidegaard, som är ambassadör sade prestanda “oacceptabel”.
“Om det verkligen sagt det, då det är oacceptabelt. Ryssland vet att Natos missilförsvar som inte är inriktad på Ryssland. Med Ryssland, oense vi om många frågor, men även samarbeta, till exempel i Arktis och det är viktigt att undvika upptrappning bland oss”, tillade han Danmarks utrikesminister.
Vanins uttalande annars, kom strax efter den danska armén utfärdade en rapport om närkontakt med ryska militära flygplan i danskt luftrum. I rapporten konstateras att den danska militära flygplan ökade 58 gånger under 2014 för att driva ut ryssarna, vilket är dubbelt fler än under 2012.
Ryska militära flygplan utan en vana att stänga av transpondern då nära väster om Östersjön som anses farlig manöver och civil luftfart, och samtidigt förhindrar identifiering av flygplanet om de inte har ett andra plan närmar piloten konstateras av våra egna ögon.
Dessutom kommer Vanins uttalande åtta månader efter Danmark meddelade sin medverkan i Natos försvarssköld. Köpenhamn har lovat att installera speciella radarsystem på en eller flera av sina fregatter som ska integreras i skölden.
Men den danske försvarsministern Nicolai Wammen på senare tid på att försöka blidka Moskva men har upprepade gånger förklarat att Köpenhamns flyttar inte är riktade mot Ryssland, utan mot de “misslyckade stater, terroristorganisationer och andra som har möjlighet att lansera missiler mot Europa och Förenta staterna”.
Ändå är den ryske ambassadören övertygad om att Nato försöker belägra sitt land. “Danmark är ett litet land med en liten armé. OK – ni är en del av Nato, men en mycket liten del. Moskva kommer inte gilla ert engagemang i försvarssystemet, eftersom vi inte kommer att gilla samma åtgärder i andra stater. Detta kommer att leda till en upptrappning av den redan spända situationen och göra saker bara värre”, sade ambassadören.
“Jag kan inte tänka mig en återgång till det kalla kriget; men det finns några som tror att Nato närmar sig den ryska gränsen och att stärka sin position. Det skapar en känsla av otrygghet i Ryssland”, säger xxx.
Vanin lär senare även ha sagt att Baltikum nyligen blivit ett av de minst förutsägbara områdena i världen. (PLANETA22: 50, 22.03.2015. Autor: Jutarnji.hr)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den tidigare sovjetledaren Michail Gorbatjov sade att Västs åtgärder mot Ryssland är dömda att misslyckas, oavsett hur upproriska de är.
Sovjetunionens tidigare president Michail Sergejevitj Gorbatjov (verksam 1985–91) ansåg att rötterna till den ukrainska konflikten ligger i upplösningen av Sovjetunionen och perestrojkans misslyckande och varnade för försök att lösa krisen genom militära medel. Michail Gorbatjov i hans kolumn Roskam Bissett skrev att de djupt rotade orsakerna till oron i uppsåtlig underlåtenhet perestrojka och oansvariga beslut av ledarna i Ryssland, Ukraina och Vitryssland i Bjelovjeskoj skogen, enligt Tanjug.
Gorbatjov syftade på ett avtal från den 8 december 1991 då Bjelovjeskoj i skogen beslut om upplösningen av det forna Sovjetunionen och Gorbatjov de facto berövades ordförandeskapet. Då ledarna för Vitryssland, Ukraina och Ryssland, Stanislaŭ Sjusjkevitj, Leonid Kravchuk och Boris Jeltsin förklarade den formella upplösningen av Sovjetunionen och bildandet av Oberoende staters samvälde (OSS), rapporterade Russia – USA Today.
Gorbatjovs kolumnen sade att flera år efter det att avtalet från 1991, ett test för Ukraina överväger att västländerna har börjat krypa in i euro-atlantiska samfundet öppet ignorerar Rysslands intressen. Gorbatjov sade att alla sidor var på en förlust på grund av dessa åtgärder eftersom det skapade en risk för ett nytt kallt krig, eller ens från ett riktigt krig.
Den tidigare sovjetiske ledaren uppmanade alla inblandade att stoppa ömsesidiga anklagelser och stödja alla ansträngningar som syftar till lösning av krisen parter.
“Det finns ingen militär lösning på denna konflikt och vinnaren kommer att bli. Det är viktigt att stödja alla konstruktiva åtgärder och alla yttringar av en mer ansvarsfull strategi som kan leda till fred”, sade Gorbatjov.
Den före detta sovjetiske ledaren påpekade också att Västs åtgärder mot Ryssland är dömda att misslyckas, oavsett hur upproriska de är. “Försök att isolera eller ignorera Ryssland kommer alltid att misslyckas. Jag är övertygad om att vårt land kommer att övervinna den nuvarande perioden av ekonomiska svårigheter”, sade Gorbatjov.
Gorbatjov hade tidigare framfört åsikten att den militära konflikten i Ukraina har sina rötter i den förhastade och tanklösa upplösningen av Sovjetunionen. Det är en av hans idéer i hans senaste bok, “After the Kremlin”, som publicerades i december 2014, enligt Russia – USA Today.
Gorbatjov påpekade också att ledarna för västländerna bör upphöra att dra Ukraina i Nato som resultaten av dessa försök bara vara ytterligare konfrontation med Ryssland och ytterligare upptrappning av konflikten. (Planeta, 20.03.2015., Agencija TANJUG och Kurir)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Dagens svenska konstnärer försöker med olika knep och tricks exploatera på fattiga människors bekostnad, vare sig det handlar om inlandet eller utlandet. En sann konstnär gör emellertid sin konst utan att profitera, åka snålskjuts eller ställa sig på alla fyra. Det finns sålunda kulturpengar att ansöka om från olika stipendier och fonder liksom från Kommunen och Statens kulturråd. Varför ska man engagera hela samhället för egna syften och egen vinnings skull?
Malmökonstnären Maria Eriksson har startat ett projekt “som ger utsatta människor möjlighet att tjäna pengar genom att sälja konstkort” och hoppas på så sätt att tiggare ska nappa på det “istället för att tigga”. “Det är bättre att sälja saker än att tigga”, menar hon och tillägger: “Jag tror att det är nedbrytande för en människa att tigga eftersom det nog kan leda till att man mer och mer blir som ett offer. (…) När jag ser alla dessa människor som tigger så gör det ont i magen.” (“Konsten ska göra hjärtat lättare”, Lokaltidningen.se/ Malmö, Årgång 8, Onsdag 11 mars 2015, Vecka 11)
Det gör så himla ont i magen på mig också, när jag ser hur empatilösa individer inte drar sig en sekund för att manipulera, exploatera och dra nytta av fattiga människors svagheter, känslor och underställning i det svenska samhället. Inte bara det att EU-migranter och tiggare ofta befinner sig i en underställning utan också att de är i beroendeställning.
Hur man än betraktar det hela, ur flera olika aspekter, hamnar konstnären i fråga i en jävig situation, det vill säga att hon förr eller senare får någon form av makt över de utsatta tiggarna, antingen för att de är i beroendeställning, fysiskt svagare eller inte kan skydda sig eller uttrycka sin vilja för att de, till exempel, lider av utanförskap, är sjuka (med åkommor såsom ångest, depression, alkoholism) eller har något sorts handikapp eller funktionsnedsättning.
Det bästa i det här fallet vore sålunda om konstnären hade sålt sina konstverk på egen hand och sedan gått till tiggarna eller till en kyrka i omnejden, exempelvis Serbisk-ortodoxa kyrkan i Malmö (med tanke på att många av tiggarna är ortodoxt troende) – och skänkt en rejäl slant. Denna allmosegåva skulle under alla omständigheter komma bättre till hands än som nu – låta tiggarna flacka runt och marknadsföra konstnärens konstkort utan några som helst svenskkunskaper och lokal kännedom.
Till råga på allt krävs tillstånd för att bedriva bettleri och försäljning på allmän plats. Och vad säger då att tiggarna skulle tas på största allvar? Folk och polispatruller skulle snarare vara dem hack i hälarna dag in och ut samt utsätta dem för trakasserier och reguljära kontroller. Nej, hjärtat skulle nog inte bli lättare av detta scenario och tillstånd – utan snarare tvärt om!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
______________________________________________
Serbisk-ortodoxa kyrkan i Malmö “St Kyrillos och Methodius” har följande webbadress: http://www.crkva.se/start_sidan.htm
– Putin sjunger den ryska hymnen: Rysslands president firar enandet av Krim. –
Putin sjunger nationalsången: Presidenten firar återföreningen. Han sade att folket i Ryssland förstår att “det inte handlar om Krim som ett viktigt territorium, inte ens ett strategiskt, utan om miljontals ryssar, landsmän som behöver hjälp och stöd”. (“PUTIN PEVA HIMNU: Evo kako je predsednik Rusije proslavio ujedinjenje sa Krimom!”, Kurir, 18.03.2015.)
Moskva/ Rysslands president Vladimir Putin sade vid ett möte i Moskva, som tillägnades årsdagen av annekteringen av Krim till Ryssland, att ryssar och ukrainare är ett och samma folk. Putin gick upp på scenen till hyllningar för att sjunga den ryska sången. Dessförinnan sade han:
“För exakt ett år sedan visade folket i Ryssland en otrolig patriotism när de stödde Krim- och Sevastopolborna att återvända till sina inhemska stränder”, sade Putin inför flera tiotusentals samlade vid demonstrationen, inte långt från Kreml.
Han sade att folket i Ryssland förstår att “det inte handlar om Krim som ett viktigt territorium, inte ens ett strategiskt, utan om miljontals ryssar, landsmän som behöver hjälp och stöd”.
“Det handlar om våra historiska och andliga rötter, våra statliga rötter. Det handlar om att det gör oss unika som folk och som en unik enad nation”, sade Putin till ackompanjemang av dånande applåder. (“PUTIN PEVA HIMNU: Evo kako je predsednik Rusije proslavio ujedinjenje sa Krimom!”, Kurir, 18.03.2015.)
“Jag har alltid trott att ryssarna och ukrainarna är samma folk, och så även nu tror jag det”, sade han.
Enligt polisens uppskattningar “deltog 110 000 människor i demonstrationen för att stödja Kreml”. (“PUTIN PEVA HIMNU: Evo kako je predsednik Rusije proslavio ujedinjenje sa Krimom!”, Kurir, 18.03.2015.)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Novak Đoković, som under de senaste åren är den dominerande aktören, har brutit ett flertal rekord. men det var inte nog med att publiken i många turneringar älskade det sätt som de upplevt Roger Federer eller Rafael Nadal.
En av de mest slående exemplen är finalen i US Open i New York när Đoković vann den tionde Grand Slamtiteln, men den amerikanska allmänheten listan stod inför Federer. Publiken på “Arthur Ashe” ofta passerat alla gränser för god smak, så frågan om varför Đoković inte är så populär bland fansen.
Specialized tennis portal “Tennis World USA” erbjuds flera svar, inklusive till Novak kommer från Serbien, som västvärlden har en dålig bild utav.
Fansen noterade först positiva skäl till varför man ska heja på Đoković:
A. Hans livshistoria. Đoković överlevde kriget, han brukade slå bollar in i en vägg som är perforerad med kulor. Noles tonår inte var stor. Allt som hittills uppnåtts på grund av hans talang och stark vilja att lyckas.
B. Vänlighet. Đoković är en trevlig kille, många människor känner honom genom imitation, inte bara för sin tennistalang. Efter imitationen av Sharapova och Nadal blev han inbjuden av många tevestationer runt om i världen, där han beskrivits som en showman som också vet hur man spelar tennis. Men nu är det annorlunda. När han blev tillfrågad 2014 att imitera Nadal sade han att imitation skadar andra.
C. Familjen Đoković är ett exempel på detta. Han är gift med Jelena (Ristić), hans mångåriga flickvän. Han har nu en son, och det är ännu starkare.
D. Life out of bounds. Đoković var också en vinnare inom detta område. Han stöds av UNICEF för utbildning av sina yngre landsmän genom sin stiftelse. Lever ett hälsosamt liv, talar många språk, engelska, italienska, lite franska, förstås… Nästan alla serbiska fans kan prata med honom på hans modersmål.
Dock kvarstår frågan varför fansen i väst inte gillar Đoković. Skribenterna listar fem skäl:
1. Đoković-Nole är den spelare som bröt Nadals och Federers totala dominans i tennisvärlden. De var inte precis glada när deras “historiske fiende” Nole vann. Under perioden mellan 2005 och 2010 har tennisfans som stött Rafaael och Roger i stället valt att sponsra Đoković.
2. Đoković kämpar ofta mot publiken. Mest slående var turneringarna i Madrid 2013 och US Open 2015.
3. Đoković är serb. Det kan tyckas vara ett löjligt skäl, men hans hemland kan vara en av anledningarna som förklarar varför det inte finns så många supportrar som han förtjänar att ha. Serbien har alltid haft ett rykte bakom sig i väst som ett upproriskt och våldsamt land.
4. Đokovićs spel och tennisstil är inte så “originellt”. Människor som vet mycket om tennis vet att det är nästintill omöjligt att spela som Novak. Hans bollar har fart, djup och många fördelar… Han är dock inte den spelande Nadals “Banana Shot” eller Federers “Sabr”.
5. I början av sin karriär, under 2007 och 2008, beskrevs Đoković som “kaxig” och “överskattad”.
Men inte ett ord om Novak Đokovićs bragder i svenska massmedier, medier som lever sitt eget liv i en bubbla distanserade från verkligheten. I deras ögon tycks det blott vara Roger Federer som vinner tennismatcher. Oavsett om han vinner eller förlorar matcher, är han konstant den store hjälten i inhemska nyhetsuppslag. Det är skrattretande så in i Norden, men förklarar till viss del hur det bilderburgägda mediesystemet är uppbyggt!
Federer dyker upp med jämna mellanrum som ett oväntat kort och en joker i den svenska teverutan. På samma gång som han är med i alla svenska nyhetsuppslag och tennissammanhang nämns han allt mindre i världssammanhang, och det till fördel för hans serbiska rivaler Novak Đoković och Nenad Zimonjić. Detta rimmar inte med verkligheten.
Hur kommer det sig att Roger Federer ideligen framställs som vinnare och alla hans värdiga motståndare som förlorare? Han är långt ifrån världsbäst idag och inte heller oövervinnerlig likt Gud inom tennisidrotten, såsom svenska medier försöker få oss enträget att tro. Detta bekräftas bland annat av Zimonjićs seger över Federer.
Man kan rättmätigt fråga sig vem som manipulerar med den svenska idrotten och det svenska folket. I vems intresse ligger det att förringa och underminera de mer kvalificerade idrottsmännens bragder framför andra, mindre förtjänta?
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Alla andra yrkeskategorier i det svenska samhället tycks ha fått det rejält bättre ställt på olika utvecklingsplan, sett ur olika perspektiv, jämfört med de hunsade lärarna som fråntagits alla sina medborgerliga och mänskliga rättigheter och skyldigheter.
Lärarna har allt från att ha varit samhällets respektabla språkrör och talesmän havererat likt marscherande soldater i Serbonian bog och Titanic i modern tid. I allt större omfattning har de fått tyngre tyglar, i stället för friare, mindre, i stället för större, befogenheter, makt, pondus och självsäkerhet. Detta har i sin tur resulterat i att de övriga samhällskategorierna således kunnat bredda ut sig på deras bekostnad på alla utvecklingsplan – sett ur alla aspekter, både psykosocialt och kulturekonomiskt.
Inom kort!
Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Ryssland går sin egen väg med rymdprogrammet och stänger de amerikanska GPS-stationerna för rymdnavigering på dess territorium. Samtidigt upphör landet med uthyrning av raketer och satelliter till den amerikanska rymdstationen. USA blir därmed utan missiler för sina kosmiska ändamål.
I kölvattnet av Rysslands alltmer självständiga rymdprogram har landet stängt amerikanska GPS-stationer på sitt territorium och upphört med uthyrningen av raketer och satelliter till NASA. Det markerar slutet på en era av ömsesidigt beroende inom rymdforskningen, där Ryssland tidigare spelat en nyckelroll för att möjliggöra amerikanska transporter till den internationella rymdstationen (ISS).
År 2014 skakades det amerikanska rymdprogrammet av två allvarliga olyckor: explosionen av raketen Antares vid uppskjutning och kraschen av Virgin Galactics SpaceShipTwo. Dessa incidenter exponerade USA:s teknologiska sårbarheter, särskilt som NASA vid tiden var beroende av ryska Soyuz-raketer för att transportera astronauter till ISS. Samtidigt hade politiska spänningar eskalerat efter Rysslands annektering av Krim, vilket resulterade i sanktioner som även påverkade rymdsamarbetet.
USA:s ensidiga beslut att minska sitt beroende av Ryssland har drivit fram investeringar i privata aktörer som SpaceX och Blue Origin, som idag spelar en central roll i det amerikanska rymdprogrammet. Ryssland å sin sida har intensifierat sina satsningar på nya rymdprojekt, inklusive utvecklingen av en egen rymdstation som planeras ersätta ISS.
Trots denna splittring har ISS fortsatt vara en symbol för internationellt samarbete, men framtiden för detta partnerskap är osäker. NASA:s restriktioner kring samarbete med ryska aktörer har ytterligare underminerat möjligheterna för vetenskaplig samverkan, samtidigt som Ryssland stärker sina band med andra nationer som Kina och Indien inom rymdforskning.
Den försämrade relationen mellan Washington och Moskva speglar sig nu även i rymden, där sanktioner och embargon försvårar teknologiska utbyten och forskning. Detta skifte är en påminnelse om hur geopolitiska spänningar kan spilla över till områden som tidigare varit präglade av samarbete, som rymden.
I en tid när klimatförändringar och utforskning av andra planeter kräver globalt samarbete, framstår rivaliteten mellan stormakterna som kontraproduktiv. Framtiden för internationell rymdforskning kommer bero på huruvida dessa historiska rivaler kan finna en väg tillbaka till dialog och gemensamma mål.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
_____________________________________________________________ Mer om samma tema:
Den inhumana svenska djurpolitiken för onda aningar till 1930-talets mitt med tvångssteriliseringar och hämningslösa experiment på människor och djur.
Harar och kaniner var symboler för fruktsamhet, ett hälsosamt och livgivande liv under hedniska och förkristna vårfestfiranden i Skandinavien, men nu betraktas dessa gudomliga djur som ovälkomna samhällsfarliga skadedjur. På vems initiativ kan man undra.
Medan harar, kaniner, vargar, björnar och andra tam- och vilddjur lever i bästa symbios med naturen på många andra platser runt om i världen, vantrivs de till det yttersta i vårt avlånga Sverige. Varför? Här påstås djurartsbeståndet vara så stort att de utgör ett existentiellt hot mot samhället och dess ekosystem. Sålunda har man på högsta nivå satt igång en förintelsekampanj mot dessa djur, som mer eller mindre ska utrota dem för gott från svenskkartan och vardagens tillvaro.
Men vari ligger denna virtuella iscensatta fruktan för tam- och rovdjuren? Vem manipulerar med det svenska djurartsbeståndet? Vargarna och björnarna är heliga djur i många gamla och anrika kulturer, men här portas de, schikaneras och lemlästas med den förevändning att de kan sluka boskapen och otryggöra livet för många. Detta är imbecillt att tro och rena rama geschäft!
Om samerna och tornedalssvenskarna har kunnat leva sida vid sida med vilddjuren allt sedan mänsklighetens tillblivelse, kan vi det också. Vem är vi förståsigpåare som ska sätta oss över Naturens Lagar? I naturen råder blott naturens gång – allt annat är periferiskt i sammanhanget!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Serbiens ESC-bidrag för 2015 skapar eufori i världen, men inte i Sverige!?
ANALYS —
Serbiens mäktiga ESC-bidrag för 2015 toppar vadslagningsstationerna runt om i världen. Låten har på ett triumfartat sätt satt hela Europa och Australien i nostalgiska rytmer och således redan vunnit många människors hjärtan över hela världen. Men i Sverige tycks låten av någon anledning inte ha skapat lika stor upprymdhet.
Det är lite ironiskt med tanke på att när sångartisten Loreen vann Melodifestivalen 2012 med låten “Euphoria” skapades en nästintill exalterad känslostämning i Serbiens städer och byar. Serberna var som förbytta, de gick runt och viftade med den svenska flaggan, alla ville låta som Loreen och klä sig som hon.
Till trumpetfestivalen i Guča och Exit Adventure-musikmanifestationen i Novi Sad i Serbien kommer allt fler skandinaver för att leva loss. Där vajar svenska flaggor år efter år. Serbiska medier rapporterar flitigt från dessa kulturevenemang, men de svenska förtiger allt i en stor melankolisk tystnad. De bara väljer sådana nyheter som passar deras syften, och samtidigt förtiger de allt som skulle kunna öka eller väcka allmänhetens intresse.
Men om svenska folket vill räkna med framtida respekt och vördnad från andra, måste man kunna bjuda på sig själv och behandla sin omgivning på ett sådant sätt som man själv skulle vilja bli bemött på. Precis som i kärleken, handlar det om att både ge och ta. För som det är nu, snor man ohämmat de bästa godbitarna från serbiska seder och bruk och etiketterar dem med prefixet “svenska”. Så gör man inom handelsindustrin, matkulturen, film, musik, konst och vetenskap.
Sydsvenskar kommer i busslaster till norra Serbien för att lära sig om den serbiska vindruvsodlingens konster, allt för att därefter anamma och patentera tekniken på hemmaplan. Men inte ett uppföljande välvilligt ord yppas om serbiska kvalitetsviner på Systembolaget eller någon annanstans i det svenska samhället. En tidningsnotis här och där nöjer man sig med å det längsta.
I stället för serbiska viner blir paradoxalt nog kroatiska allt populärare i vårt avlånga land – och det på grund av en inhemsk aggressiv marknadsföring. Serbiska rånkex blir göteborgska, salta pinnar och jordnötsbågar ompaketeras till svenska, serbiskt mineralvatten ombuteljeras till svenskt, och så vidare. Det är inte bara brottsligt utan också kortsiktigt tänk och ett dråpligt slag i ansiktet som inte bådar för ömsesidig respekt. Med andra ord är det ett monstruöst helgerån av värsta sorten!
Den serbiska själen kan dock ingen ta ifrån en. Bojana Stamenov har, vare sig vi önskar det eller inte, kommit för att se sig om och vinna årets schlagertävling i Österrikes, tillika Europas, metropol Wien. Heja Bojana, ge järnet – skål med serbiskt rödvin till segern! drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Krigshetsarna och ivrarna Carl Bildt, Barack Obama, EU:s ledare och likasinnade förespråkar en “sista chans för diplomatin”. Men vem är de som ska döma och fördöma? Som så kallade fredstrevare har de ett ytterst sociomoraliskt ansvar att värna om världsfredens upprätthållande och inte, som nu, gjuta än mer olja på den infernaliska elden. Och vad har hänt med “rundabordssamtalen”? Har de skrotats för gott? Och av vem?
Carl Bildt fick inte Nobels fredspris 2013, vilket en del hade hoppats på, men nu i efterhand kan man tycka att det var med all rätta som han inte erhöll det. Bildts trovärdighet och auktoritet har således med åren rasat i mångas ögon. Barack Obama, Europeiska unionen, Martti Ahtisaari och Carl Bildt har en sak gemensamt, och det är att de förlorat sin heder och moral samt förspelat alla sina fredskort.
På samma gång reses ovan nämnda fredstrevare mot skyarna av de svenska journalisterna, samtidigt som andra världspolitikers fredsinsatser försummas och förminskas. Exempelvis har Serbiens president Aleksandar Vučić arbetat mer än andra politiker på Balkan med omnejd för att skapa förståelse och sämja mellan folken, men bojkottas likväl av de svenska medierna. På vilka grunder och premisser?
Rysslands starke man och president Vladimir Vladimirovitj Putin var tydlig med att konstatera att han inte önskade ett inbördeskrig i grannlandet Ukraina, ett iscensatt brödrakrig utifrån (läs: USA) mellan ukrainare och ryssar – som på alla sätt påminner om Balkankriget mellan kroater och serber. Putin har arbetat minst lika mycket som sin dåvarande amerikanske kollega Barack Obama för att skapa fred i världen, men han fick inget fredspris – vilket Obama fick på felaktiga grunder. Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov, som fick Berlinmuren på fall och ett Stortyskland på fötterna, är redan bortglömd i väst. Varför? Detta är om något rena rama revanschistisk-chauvinistiska västpolitikens rätta ansikte!
Nu kanske en del förståsigpåare menar att Balkan inte har något journalistiskt värde för Sverige och att man därför inte är förpliktigad att rapportera därifrån – men där har de helt fel. Det är någonting som massmedia i Sverige vill frambringa skenet av för den svenska befolkningen. Sanningen är däremot en helt annan.
Ryssland och Balkan har större kulturhistoriska band med Skandinavien än vad man hittills trott, rejält större släktband än med USA och EU. Bland annat visar dna-analyser som gjorts i en rad laboratorier i Zagreb i Kroatien, Skopje i Makedonien och Belgrad i Serbien att serber och kroater är mycket närmare varandra biologiskt än vad det hävdats tidigare samt att de härstammar från en och samma anfader. Dessa har i sin tur skandinavisk-baltiska gener som de facto kommer att ändra historieskrivningen i Skandinavien och Östersjöområdet.
Men detta motsätter sig krigsivrarna. Det ligger ju inte i deras intresse att det ska komma fram bland allmänheten att de slaviska folken utgör grundstommen i den europeiska civilisationen. I stället slår de split med sitt propagandistiska maskineri mellan folken för att därefter underkuva dem under en ny världsordningspolitik.
Vem står bakom denna nydaning? Vilken roll har Bilderberggruppen i detta som träffas på en hemlig plats varje år för att skräddarsy världspolitiken för ytterligare två decennier framåt i tiden? En av de frekventa besökarna här är Carl Bildt och kompani. När Bildt säger att det är “sista chansen för diplomatin”, då vill han ge sken av att det förefaller så. Ska man tolka det så att Bilderberggruppen förbereder sig för mänsklighetens yttersta dagar på den här planeten?
Den nya världsordningen är redan i gång, men i deras kallsinniga framfart och väg står den ryska björnen som så många gånger tidigare genom historien. För att lyckas med sitt uppdrag måste Ryssland elimineras till varje pris – därför behövs det också ett kärnvapenkrig!
Men de som kommer att dra det längsta strået är ryssarna själva. Serbien håller sig strategiskt utanför det här kriget, enligt de serbiska bröderna Miloš och Mitar Tarabićs sianden. USA, EU och Nato kommer således att dra det kortaste strået samt förlora mest i konflikten med Ryssland och Kina, enligt många politiska bedömare och framtidssiare!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Ordförande i Serbiska radikala partiet (SRS) Vojislav Šešelj sade att den nationella militära säkerhetstjänsten aldrig har arbetat i enlighet med lag och är nödvändigt så snart revidera sitt arbete.
– Militära säkerhetstjänster, inklusive militära säkerhetstjänsten (VBA), inte drabbas av allvarliga reformer ända sedan kommunismen. Hur drivs under denna period så gör idag. Aldrig inte har följt lagen i sitt arbete och har alltid varit skyddad – Šešelj sade vid en presskonferens på huvudkontoret i SRS i Zemun.
Enligt honom är VBA förbereder rally följt av SRS oganizovala efter återkom ledare för Radikaler i Haag.
Šešelj sade också att Grekland, Serbien, Bulgarien och Rumänien bör avstå från deltagande i EU och i stället omorientera mot integration med Ryssland.
– Vi hoppas att det blir ett uppvaknande av nationella medvetandet och i broder Bulgarien. För att ställa in sig hos amerikanerna och de ledande krafter i EU, har den nuvarande bulgariska regeringen dras ut av större projekt med Ryssland och därmed avstått de € 12000000000, sade Šešelj.
– Vi vet att vi är etablerings under deras övervakning. Vi är nu föremål för deras intresse, eftersom ingen annan än mig att inte få äventyra den nuvarande regimen Aleksandar Vučić. Det är därför vi blockerar tillgång till media i Belgrad och hindra framträdanden på lokala medier, sade Šešelj.
Enligt honom har VBA och andra militära tjänster alltid varit “farligare” än civila säkerhetstjänster.
– Även om detta inte är tillåtet enligt lag, var de militära tjänster som tidigare behandlat oppositionspartierna utan också vid makten. Medan min Security Agency lämnat uppgift en fullständig dokumentation som de hade på menyn, från VBA Jag fick en del att jag aldrig har varit föremål för deras arbete, vilket naturligtvis är en lögn – han är ledare för radikalerna.
Som han sa, SRS kommer i framtiden insistera på att en översyn av arbetet i säkerhetstjänsten av kriget och i synnerhet deras roll under krigen i det forna Jugoslavien när den militära underrättelsetjänsten chefen var general Aleksandar Vasiljević.
Šešelj har välkomnat segern partiet Syriza vid de senaste parlamentsvalen i Grekland, som anger att komma till makten i detta parti representerar en “ny förhoppning om att saker och ting kan förändras och att slutet är nära för EU.” (Beta, Srna)
– Vi är övertygade om att Syriza är serbiska vänners parti. Vi förväntar oss av den nya grekiska regeringen att fatta beslut om ett moratorium för skuldåterbetalning och att i framtiden följande exempel och Spanien och Italien, men att EU börjar kollapsa, tillade ordföranden för SRS.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Ungerska judar och sovjetiska krigsveteraner samlades i Ungerns huvudstad Budapest 2015-01-18 för att markera 70-årsdagen av befrielsen av gettot i Budapest under andra världskriget, i vilken medverkade medlemmar av Röda armén. Denna unika jubileumstillställning censurerades emellertid bort i svenska mediers rapporteringar som så många gånger tidigare.
Ett hundratal personer, däribland ett tiotal överlevande från gettot, närvarade vid minnesstunden i Stora synagogan, rapporterar AFP. (RTS, 18. januar 2015.)
“Många skulle inte sitta här i dag om inte Röda armén hade kommit den dagen”, säger rabbin Robert Froelich i sitt tal till publiken. “Vi markerar högtidligt de liv som vi återfick den 18 januari 1944”, tillade han. (RTS, 18. januar 2015.)
Vid sammankomsten närvarade även två sovjetiska militära veteraner som deltog i befrielsen av gettot, vid vilken även framträdde Röda arméns kör.
Den ryske ambassadören i Budapest, Vladimir Sergejev, sade i sitt tal att 50 000 sovjetiska soldater förlorade sina liv i befrielsen av den ungerska huvudstaden.
70 000 personer levde under överfulla och ohälsosamma förhållanden i gettot fram till Röda arméns ankomst. Tusentals dog av svält, sjukdom eller konsekvenser av hårda vintrar. (RTS, 18. januar 2015.)
Omkring 600 000 ungerska judar omkom i Förintelsen, varav många deporterades till nazikoncentrationslägret Auschwitz i början av den tyska ockupationen. Runt 100 000 judar blev kvar i Budapest när hela staden befriades den 13 februari 1945.
Minneshögtider tillägnade deportationerna lever i skuggan av kontroverser kring hur Förintelsen markeras i Ungern. Många av de grupper som organiserar åminnelsen vägrade emotta eller återlämnade erhållna medel från premiärminister Viktor Orbáns regering, anklagandes den för att ha förminskat Ungerns roll i organisationen av deportationerna, en anklagelse som regeringen dementerar, rapporterar den franska nyhetsbyrån. (RTS, 18. januar 2015.)
Men ingenting av detta framkom i svenska medier. De censurerade bort denna jubilara 70-årsdag och valde i stället att lägga fokus på diplomaten Raoul Wallenbergs försvinnande i Budapest den 17 januari 1945. Varför är han viktigare än alla andra?
Den mediala bojkotten av jubileumsfesten i Budapest är för att inte höja de rivaliserande sefardiska judarna till skyarna samt ge credit åt Viktor Orbáns Ungern och Vladimir Putins Ryssland. I stället väljer man att undanröja information och försöka tiga sig igenom det hela. Men genom att bortsopa och tiga medverkar de svenska massmedierna till brott, vilket kommer att straffa sig förr eller senare!
Om det hade rört sig om ett 70-årsdagsfirande i en amerikansk-judisk stad, såsom Beverly Hills, med amerikanska veteraner på plats skulle alla Sveriges radioantenner och strålkastare ha riktats dit för länge sedan. Bevare oss från detta hyckleri och dessa dubbla standarder!
Men det arma judiska folket tycks bara vara en bricka i det världspolitiska och massmediala spelet, som styrs av Bilderberggruppen. Radio, press och TV verkar således endast vara intresserade av Askenazijudarnas historieskrivning och berättande, medan de mer sociokulturellt belevade sefardiska judarnas liv och leverne förtrycks och åsidosätts allt mer i olika sammanhang – så även de i Budapest. Vilken dubbelmoral!
JE NE SUIS PAS CHARLIE – JE SUIS SÉPHARADE!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Davidsstjärnan med solcirkeln (swastikan) i mitten. Där är även Lilit med som står som symbol för Treenigheten – och för den europeiska aristokratin. Symbolen finns i dagens Armenien/ Kaukasus.
Sveriges Rysslandspolitik är mångt om mycket felaktig. Moder Ryssland är vår stora granne och vad vi än tänker om ryssarna är de i vår nära absoluta omkrets. Vi måste med andra ord lära oss att leva i respektfull symbios med varandra.
Precis som staten Israel har även Ryssland rätt att se över sitt lands säkerhet, territoriella integritet och existens mot eventuella framtida kärnvapenhot, och det kommer följaktligen aldrig att gå med på att brittisk-amerikanska missilrobotar placeras i nära angränsande territorier. Det handlar om liv och död för Ryssland.
Whistleblowern (Visselblåsaren) Edward Snowden visade för inte så länge sedan att svenska underrättelsetjänster samarbetar med USA för att erhålla och dela information om ryska ledare. Det är sålunda av intresse för Sveriges befolkning att känna till och ifrågasätta den svenska signalspaningen som görs på beställning utifrån, FRA:s samarbete med brittiska motsvarigheten Government Communications Headquarters (GCHQ) och med NSA.
Vi måste vara självkritiska och självrannsakande i stället för självgoda och inskränkta samt sätta under debatt tidigare regeringars skumraskaffärer. Inte förrän på 1970-talet medgav Sveriges regering att man ägnade sig åt signalspaning. 1952 sköt Sovjet ned ett svenskt DC 3-flygplan som en repressalie för att det ett otal gånger kränkt sovjetiskt farvatten.
Har man gett sig in i katt-och-råtta-leken får man ta konsekvenserna. Har man dessutom rent mjöl i påsen har man ingenting att frukta. USA:s och Rysslands signalspaningar mot Sverige utgör inget större hot. Dessa görs i stor skala även mot andra länder av flera olika anledningar och är ingenting nytt. Ryssland gör det som en överlevnadsstrategi och för att värna sig mot Natos allt mer flagranta och provokativa hållning gentemot dess intressesfärer.
Men det som är markant tydligt och av vikt är att den svenska befolkningen är totalt desinformerad och oinsatt i Sveriges bedrivande av omfattande underrättelsesamarbete med västliga stormakter riktat mot grannen i öst. SvD:s Mikael Holmström avslöjade detta redan 2011 i sin roman Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Vatikanstaten och Petersplatsen är hjärtat för den katolska kyrkan och påven är överhuvud för kyrkan och den högste “andlige” ledaren för alla katoliker i världen. Dock gömmer Vatikanen några av de mörkaste hemligheterna i mänsklighetens historia.
Sedes sacrorum aka Heliga stolen representerar emblem Vatikanen.
“Den romerska kulten” (en grupp av blodtörstiga Satanist från skuggorna inblandade i offrandet av barn och brinnande människor) som styr den katolska kyrkan hävdar att den första personen som använde begreppet Heliga stolen var Peters.
Det är naturligtvis omöjligt, eftersom etymologin av ordet “Sedes” och dess innebörd skrivs existerade inte förrän hundra år efter mordet på Peters år 70 e.Kr. under belägringen av Jerusalem.
Sedan det 1:a århundradet f.Kr., översteprästerna som kallas “påven” – en ärftlig funktioner som styrs av en handfull gamla familjer – introducerades av gamla titeln Pontifex Maximus i traditionen av romerska kejsare kult Magna Mater.
Eftersom svartsjukt bevakade hedniska arvet och rätten att offra sina demoniska gudar, var prästernas familjer utvisats från Rom mer än en gång med stängningen av Vatikanens templet.
Men under den tumultartade period i romersk historia efter kollapsen av det romerska riket, tog en hednisk överstepräst på rollen av samhällsledare i Rom och under mer än en period öppet återvänder till sina hedniska praxis offra barn, kannibalism och dyrkan av demoner.
Under Innocentius VIII, hade rollen av inkvisitionen och inkvisitorer förändrats och de har gjort legitim andlig auktoritet att rensa upp “kättare”.
Omkring 1483 var Tomas de Torquemada utsedd till inkvisitor av Aragonien, Valencia och Katalonien. Hans mučioci och special armén välsignades genom att bli edsvurna medlemmar av högsta heliga orden av den romerska kulten – SS eller Knights Sedes Sacrorum s.
Dessa riddare, som var den primära militären beställer av den romersk-katolska kyrkan, fick rättsordning Påven i namn av huvudkyrkan fortsatte att leda världen inkvisitionen mot alla “kättare”, inklusive mord, tortyr och skydd av det heliga romerska katolska kyrkan, men också direkt företräda den Heliga Stolen (Sedes Sacrorum – SS).
Som en andlig ordning den romersk-katolska kyrkan, SS fick otrolig välsignelse den romersk-katolska kyrkan och förlåtelse alla dödssynderna (vilket innebar att de kunde komma till himlen), vilket var signifikant till beställnings kunde inte köra hans order.
Med andra ord, var armén av Grand Inquisitor Tomas de Torquemada den första religiösa militära order som gavs “immunitet” från påven oavsett tortyr, terror och ondska som spred.
Senast öppna sataniska rituella offer av den heliga inkvisitionen är färdig i början av 1800-talet. Vid början av 1920-talet, var det mindre än ett par hundra SS-soldater i den heliga inkvisitionen.
Men när Heinrich Himmler 1929 på grund av att chefen för nazistpartiet i Tyskland, bildat ett nytt Nazi SS (Knights Sedes Sacrorum s) armé med flera hundra tusen människor till 1939 som bar det största inkvisitionen han någonsin begått Roman kult, dödade mer än 18 miljoner oskyldiga människor, genom att bränna dem levande i ugnar i Polen och Ryssland.
Tyska SS upplöstes i slutet av andra världskriget, är en romersk spole SS överlämnas till SS United States (Secret Service – The Secret Service) fram till 1945. SS United States officiellt skapades som en militär / andliga krafter efter mordet på president William McKinley 1901.
Karakteristiskt för SS emblem och vapen Franciskus är den påvliga mitra i centrum, Huvudbonader som bar kardinaler, påvar och präster redan före 4 500 års.
Mitra sidan ser ut som en fisk huvud och öppen mun exakt det betyder. Den hänvisar till dyrkan av fisken “gud” som kom upp ur vattnet och förde en hel del kunskap till folket. “Christian” fish-logotypen representerar en “gud” Dagon.
“Dagon eller Oan var fisken gud som väckt en hel del människor känner. Han lärde dem att bygga städer. De fick också lära matematiska och geometriska lagar.
Han skulle vara på natten tillbaka i havet för att tillbringa natten där eftersom det var en amfibie. Han är huvudet av mannen, hans huvud täckt med fisk, den mänskliga kroppen, men det var täckt med fjäll och en svans som en fisk “- Beros.
Enligt “Förlorade bok Enki,” fish “gud” var faktiskt Ea (känd senare som Enki), som var hans rymdskepp landat på vattnet, och sedan etablerade den första bosättningen i Annunaki på jorden (Enkis troligen klädd i en rymddräkt eller målade i nonhuman form). Han var en uppgörelse som heter Edin (den bibliska Eden – Edens lustgård) “. Hem av gudarna”, som betyder
Edina har etablerat staden Eridu, vilket innebar “hem på avstånd.” Detta namn ändrades senare till olika namn i olika kulturer, Erde på tyska, Erc på kurdiska, Eretz på hebreiska och Erde i srednjeengleskom. Detta innebär att vår planet är fortfarande på engelska kallas “hem på avstånd.”
Grundaren av denna religion var Nebrod, även kallad Nimrod. Nebrod – kungen av himmelsk börd och av Sinear och barnbarnsbarn till Noa / Ziusudra, som var Enki son – och därmed “kungligt” blod Anunnaki. Många av dagens “kungliga” vinstockar är ättlingar till Nebrod. Nebrod är etymologiskt närbesläktat med protoserbiskans небо (nebo) och род (rod), vars betydelser väl överensstämmer med kontexten: “himmel” och “härkomst/ härstamning/ ursprung”.
INOK ANAK ENOUK NOA NOAK NOAH ANUNNAKI
Nycklar som är synliga på både logotyp och hur de är inställda, se flitigt bevarad hemlighet. I symboliken representerar en nyckel låst kunskaps chili bevarad hemlighet. Men vad är hemligheten Vatikanen hålls? Det sätt på vilket nycklarna placeras endast ett litet fotavtryck, ogenomtränglig för vanliga människor.
Lyckligtvis gömd i Vatikanen bröt författaren och forskaren Wayne Herschel, som grundar sin forskning om pussel manuskript upptäcktes i “Key of Solomon”.
Nyckeln Salomos lösa mysteriet bakom konstellationer “gudar”, särskilt Plejaderna och Orions bälte, två konstellationer som alla avancerade civilisationer som anses hem av gudarna.
Ytterligare dechiffrera hemliga SS kommer till korset, vilket förmodligen är ett kors för att bilda en stjärna i stjärnbilden Orion. En annan teori säger att dopet är en annan av sina hem, Neberu (i bokstavlig mening, korsar en planet).
Vanliga människor, representerar korset en hyllning till Jesus Kristus och hans offer, men som du nu kan konstatera, korset verkade ungefär ett årtusende före Kristi korsfästelse.
På vapen Franciskus också ses solen, den åttauddiga stjärna och tallkotte.
Solen är förmodligen stjärnan gudarna.
Åttauddiga stjärnan representerar Melkisedek, kungen i Salem och präst, “det högsta av gudarna.” Vissa forskare har antagit att det var Sem, Noas son / Ziusudra och Nimrod farfar. Melkisedek var bland de frimurare som är förknippade med en hög grad av präster (hög nivå frimurare).
Cone är en symbol för tallkottkörteln, som också är känd som den tredje ögat och den egyptiska öga av Horus.
Sam körtlar oerhört påminner om kon, som hänvisas till som en symbol för högsta kunskaper i många gamla kulturer (babyloniska och egyptiska kulturen) och romerska kulten (ett hemligt sällskap som styr Vatikanen) är mycket respekterad. I Vatikanens innergård finns en gigantisk staty av en tallkotte.
Vatikanen är sålunda inte en plats för ekumeniskt samarbete och fred som man skulle tro; det är en plats där det utövas mörka ritualer under stor sekretess.
Dess syfte är att förslava mänskligheten genom indoktrinering, rädsla och kontroll.
Bara för att folk är rädda för vad de inte kan förstå konsekvenserna av Vatikanen och den katolska kyrkan är mycket större än påverkan av armén eller tyrannisk regering.
Vatikanen är också den största finansiella kraften på jorden och dess hot kommer aldrig försvinna så länge den mänskliga arten lever!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Nebrod eller Nimrod (heb. נמרוד) är den bibliska figur som nämns i Första Moseboken och Krönikeboken, son till Hus och barnbarnsbarn till Noa och kungen i Sinear. Dagens i Bibeln som en mänsklig härskare, den mäktiga jägaren och uppror mot Gud. Utombiblisk tradition förbinder den med byggandet av Babels torn. Flera mesopotamiska städer är uppkallade efter kejsaren.
Det första omnämnandet av Nebrod eller Nimrod ligger i tabellen Nationernas där det beskrivs som en son. Husa, sonson till Ham och barnbarnsbarn till Noa, och som en “mäktig i landet” och “en mäktig jägare inför Gud.” Detta upprepas i den första boken av Chronicles.
Traditionen säger att “i början av hans rike var” i städerna, “Babylon, Uruk, Akkad och Kalne i Sinears land (Mesopotamien).
Sedan urminnes tider anses Nebrod traditionellt ledaren för de härskare som byggde Babels torn, trots att Bibeln säger aldrig nej till. Området där Babylon byggdes under denna period var under hans administration, anser dock att han leds av byggandet. Förutom Josephus, kan denna attityd finns i Talmud och senare Midrašu8. Några av dessa tidiga judiska källor hävdar också att kung Amrahel, som hade kämpat med Abraham faktiskt Nebrod.
Nebrod identifierades först i den del av Clementine litteratur med härskaren Nino Belov, som författaren säger, tvingade han pers att dyrka eld. I många moderna tolkningar av de hebreiska skrifterna på Genesis 10, Nebrod, son till Etiopien, grundade Nineve. Detta är också ofullständigt eftersom andra översättningar citerade Asura, son till Sem, grundaren av Nineve.
Nyligen, identifiering av Nebrod med Nino, utgör en stor del av avhandlingen Alexander Hislop i det 19th århundradet i arbetet med två av Babylon.
Anunnaki är en gammal sumerisk term som gavs till de varelser som kom ner på jorden och pro-skapad (BARA) homo sapiens. Anunnaki översätter som “de som Anu sänd från himlen till jorden” De kallades också Nefilim som betyder “att falla ner till jorden, för att landa” ELOHEEM i bibeln betyder “dessa varelser”. I ashuric / syrianska (arabiska) de kallas Jabaariyn betyder “de mäktiga” I Aramic (hebreiska) Gibborim menande “The Mighty eller Majestic ettor”. De kallas också neteru som är en egyptisk term för Anunnaki. De är en elit ras av varelser som kom från den 8: e planeten RIZQ i den 19: Galaxy ILLYUWN.
De reser genom denna galaxen genom en planet fartyg vid namn Nibiru: moderskeppet.
Nibiru var ursprungligen på en 25 920 år omloppsbana kallas AAMS som var avståndet från RIZQ till planeten Jorden. Eftersom Anunnaki flyttade till ORION skulle det nu ta dem 3 600 år att resa till jorden. Denna nya bana kallas SHAR.
Anunnaki skickades ut på ett uppdrag att finna olika mineraler; guld, plutonium, uran, etcetera. De minerade flera planeter i vårt solsystem, inklusive Mars (Lahmu) och jord (Tiamat). 900 av dessa Anunnaki var inblandade i gulduppdraget. 600 i alla kom till jorden i grupper om 50-talet i små passagerar hantverk kallas bluff.
Och resten, 300, stannade Igigi i och bemannade farkosten MURDOQ eller Nibiru också kallas Merkabah. Anunnaki agerade som mellanhänder mellan jord och Nibiru. De stannade i jordens omloppsbana eftersom de var att leverera process guld till rymdskepp som skulle lagras på den mörka sidan av Sheshqi (månen) och Lahmu (mars).
Det är där de konstruerade och lastade 30 mil långa cylinderformade hantverk och transporteras guld och andra källor till deras hemplanet RIZQ.
Den 20 juli 1976 e.Kr., Viking 1 tog ett fotografi av en udda snygga platå på slätterna i Cydonia på sin 35: e Mars omloppsbana.
Frame 35ª72 visade vad såg ut som en mil bred mänskligt ansikte Den “Face On Mars.” Nasa höll detta lugn och skrev bort det som “en oddity av ljus och skuggning.” Viking 2 landade September 3, 1976 AD 1 800 miles från Viking 1 . Rymd ingenjörer Vincent Diperto och Greg Molenar, senare kontrolleras i Viking bildfilen, upptäckte de att 35 dagar senare, på en annan bana och sol vinkel Viking hade fångat Martian “Sphinx” på Frame 70ª13.
Ingenjörerna förbättrade fotots och kom till slutsatsen att ansiktet var av artificiell intelligens och att det fanns en enorm 5-sidig pyramid liggandes i närheten. Richard C. Hoagland, en NASA forskare, gjorde ett påstående om att ett ställe på Mars som heter Cydonia har ruinerna av en hel Martian stad full av pyramider, som geometriskt är i linje med ansiktet och den större 5-sidig pyramid.
Ansiktet på Mars är ingen slump av naturen. Anunnaki inrättat städer baser på Mars 450 000 år sedan innan han kom till jorden. Detta ansikte var en gammal markör för inkommande utomjordingar att veta om projektet av homoerectus till homosapiens.
Dessa städer är rester av en forntida “egyptisk” civilisation.
Efter kolonisera Mars, kom Anunnaki till denna planet då kallad KI, TAMTU, Gaia, TIAMAT (=hem).
De bröt upp i två grupper om 300 vardera. 300 Anunnaki gick nordväst och ställa in TILMUN: staden Enlil, även kallad Nippur eller Kadesh – Den heliga takt, för att de inte kunde leva med Enki och hans obehag sätt, så de stannade i kontakt med högsta väsen: The Etherians.
The andra 300 Anunnaki bröt upp i 7 stammar och ENQI styrde dem alla från hans rike kallas NOD (NUD). Först skeppet kraschade ner i Arabiska havet och flyttade till Uruk (dagens Irak), och inrättade ett hem hemifrån för att mina och de kallade det stället Eridu. ENQI var härskare över QI (jord), som var en titel som tillhör NUDDIMUD. Han, Enki döpte staden efter hans namn; hence staden NOD (NUD).
Denna stad är den som Kain av Bibeln gick till. Vi ställde frågan: Om Adam, Eva och Kain var de enda varelser på planeten efter Abels död, så där folk NOD ifrån?
Enki är son till Anu och bror till Enlil: Nunamnir som är hans namn.
Sumererna var de första att registrera närvaron av Anunnaki-folket. Dessa Anunnaki eller Rizqians gav dem avancerad information om skapandet av solsystemet och alla planeterna i och ut ur detta solsystem. De lärde dem också hur man bygger stora städer, jordbruk och hur man bygger farkoster som flyger i luften. De hade information om solsystemet som vetenskapsmän idag först nu börjar att räkna ut.
De antika sumererna hade också register över primitiva varelser “lulu Amelu” vem evoluted.
De talade om konflikter mellan Anunnaki om gruvdrift, vilket ledde till avel eller kloning från dessa evoluted varelser på jorden med Shaggies även känd som Enkiduites som var varelser täckta med päls från andra galaxer (din “Big Foot”); och sedan även skarvning av gener av en av Anunnaki kallade NINTI att sätta en gudomlig intellekt i varelserna kallas adamiternas.
Den 300 Anunnaki styrs av Enki var uppdelade i sju stammar, eller sju länder: 1. Sippar 2. Kish 3. Kutha 4. Shuruppak 5. Uruk (dagens Irak) 6. Isin 7. Eridu Och deras kapital var Nod. Deras ursprungliga syfte här var att bryta guld.
Anunnaki som gruvdrift guldet bestod av två grupper; 3 stammar som utgör de högre klasserna styrs av Elohim NUSKU, som bar titeln Gabriel och fyra stammar som utgör de lägre klasserna styrs av Elohim Anunnaki KALKAL även kallad Angelic vara ARIEL.
Efter lantmätare gick ut och övervakas Monodappa och Raphali, södra Afrika, och fick reda på att det fanns en hel del guld där, Anunnaki som arbetade i gruvorna ville inte arbeta själva.
I stället ville de göra en är att göra sitt arbete för dem. Det var på grund av deras kungliga födelse och lättja av dessa Anunnaki att den lägre klassen, styrdes av KALKAL blev missnöjd och började göra uppror mot det högre klass Anunnaki, vilket i sin tur leder till en revolt ledd av KALKAL.
Vid denna tid Anu hade givit sin son Enlil order att gå till QI som Yahuwa (YAHWEH), för att se de gärningar som hans bror ENQI gjorde; bara för att finna QI (jord) i kaos.
Enlil skickade sedan kriget till sin far Anu, genom hans budbärare NUSKU, att det fanns en revolt och Anu sände bud berätta Enlil att ta över härskare-skepp QI. ENQI sa “NEJ”: när de ombads att avgå och böja sig för sin bror och lät sin bror regel.
Enqi oense med sina fäder önskningar och sa “Jag är äldst”. Anunnaki fruktade det skulle bli ett krig mellan de två bröderna och deras folk, som skulle ha förstört planeten Jorden. Enqi föreslog att en varelse skapas som skulle vara de Abd menande “tjänare” av Anunnaki och arbeta i gruvorna för dem. Den andra Anunnaki överenskommits.
Och så började uppfödning av ADAM (Zakar) och HAWWAH (Nekaybaw), som var den första homosapiens.
Anunnaki beslutat att skapa vad som kallades AMELU i Aramic (hebreiska) betyder “arbetare” (Första Moseboken 2: 5 och 3:19) för att göra jobbet åt dem. Man eller adamiter skapades inte från ingenting, tog i stället Anunnaki en varelse som redan var på jorden som hade kommit ungefär genom evolutionsprocessen. Denna varelse var “Genus Homo” eller apmannen / apkvinnan.
Bindande bilden – den inre genetiska makeup – i Anunnaki själva. De uppgraderade Genus Homo och “hoppade pistolen” på evolutionen och förde mannen – Homo Sapiens – till existens. Det är därför forskare inte kan förklara varför homo sapiens har bara funnits i 49 000 år.
Vi, homo sapiens inte var en evolutionsprocess, men en lösning på ett problem som nämns i Första Moseboken 2:5, “…. Och fins var ingen att bruka jorden ..” Ordet används i hebreiska för människan är ADAM uttalas Aw-Dawm, detta Adam var inte en enda person, utan snarare vad som kallas Adamah “De som är i marken” – en stam av människor som kallas adamiter som finns i Första Moseboken 5:2 “Man och kvinna skapade han dem och välsignade dem och gav dem namnet Adam, på den dag då de skapades.” Detta citat är alltså hänvisa till primitiva arbetare “Lulu Amelu” som skapades för att ta över gruv på Qi.
Den chefsforskare Enqi och medicinsk chef Ninti av Anunnaki använde genmanipulation och In vitro-fertilisering, vilket är befruktning av en biologisk enhet eller process utvecklas eller underhållas på ett kontrollerat, icke-levande miljö, som ett laboratorium kärl; eller i glasrör som avbildas på tätningen av en gammal sumerisk cylinder.
Detta gjordes i ett laboratorium som heter SHIMTI betyder “House där vinden livs andas in”.
Det hela började när Anunnaq, Eloheem (Rizqians) behövs för att skydda den krympande Atmosfär av deras Planet Rizq. Strålarna från 3 solens Utu, Shamash och apsu var nedbrytande deras ozonskiktet. Rizq var hjärtat och centrum av denna Tri-solsystem och blev därmed mest verk.
Det fanns en konflikt i Illyuwn mellan en Reptilian heter Tarnush, även känd som Zuen och Murdow: son Enqi och Ninqi, som också är barnbarn till Anu som satte honom först i kommandot. Zuen Eller Humbaba andra plats efter Murdoq, men höll inte med att han är chef för samtliga Eloheem (Rizqians) och kände att det borde ha varit honom. Denna oenighet leder till ett krig som involverar Planet Rizq.
Av hämnd, Tarnush attacke planeten Rizq med en sköld depleter som var en bomb som orsakade den naturliga atmosfären krympa bort.
De behövs för att bygga ett skydd, en kupol av gulddammpartiklar suspenderade i atmosfären för att skydda planeten från skadliga ultravioletta strålar. Har ingen skydd de tvungna att fly deras planet till Orion. Murdoq fick en stråle av ljus Ray Gun, som inte hade omvandlats från en obehaglig varelse till en angenäm varelse som av ännu och var den “krigare-typ” som behövs för att bekämpa och besegra Tarnush.
Han var framgångsrik och Tarnush och 1/3 av planeten som stödde honom kastades ut från planeten Rizq aldrig återvända. De tog bosättning i planeten Titan. Astronomer log Titan som en måne av Saturn men detta är felaktigt. Titan är verkligen en planet, en fast kropp, som ligger nära Saturnus.
Med denna seger Murdoq gick på jakt efter planeter som skulle kunna leverera guldet som behövs för att skydda planeten Rizq. När de passerade genom Vintergatan upptäckte guldpartiklar i asteroidbältet, vilket är vad låta dem veta guldet var närvarande på planeten QI (jord). När nyttiga mineraler hittades på planeten Jorden, började gruv.
Baser sattes upp på planeten Lahmu (Mars) och på den mörka sidan av månen som kallas Kingu. När guldet bröts från planeten det togs till den “mörka sida” av månen i cylindriska hantverk och sedan de större cylinder båtar byggda på månen, transporterade guldet till modern-planet Nibiru.
Nibiru är en planet skepp nu dubbelt så stor som jorden och byggdes av Rizqians för detta ändamål.
Har Samtycker och Frånstötande Mean Bra och dåliga Bland Anunnaki?
Yaanuwn svarade: Nej, Anunnaki har 180 grader av Agreeable eller obehaglig på utsidan av dessa.
För varje Frånstötande Anunnaki finns en Agreeable motsvarighet och vice versa. De bor tillsammans och övervinna den obehag utifrån. Om 180 grader. av angenäma erövrar de 180°. av obehag då de har 360 grader. av angenämt.
Då kommer de att möta en motpart som är 360 grader. av obehaglig och kommer att erövra det och gå vidare till att bli 720 grader av angenäma och börja sin resa för att bli etherians som är ren energi.
Den “evolution” av Anunnaki skiljer sig från människor. För att gå från den högsta nivån, En Etherian till Anunnaki till Rizqiyian vilket är den lägsta änden. Om De 360 grader. erövras Här blir Anunnaki en Etherian igen.
Om de 360 grader av obehag erövrar vara regler med Luciferians.
Människan har 360 grader. av vad som kallas WILL. När 180° av angenämt vinner de 180°. av obehagligt, tar den personen steg mot att bli en Eloheem och även en Etherian men på en lägre nivå eftersom han bara har 360 grader inte 720 deg. som Anunnaki. En människa går från ett spädbarn, en svag skede till en vuxen då en gammal man, tillbaka till ett svagt scenen igen.
Båda cykler gå full cirkel där du antingen spiral uppåt eller nedåt. drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Fjodor Michajlovitj Dostojevskij (ry. Фёдор Михайлович Достоевский; 1821-1881)
Den ryske författaren Fjodor Michajlovitj Dostojevskij (1821-1881) yttrade följande rader på 1870-talet:
DE SER PÅ OSS MED ETT HÅNLEENDE
(…) Och vi har glömt att tänka på folket, och med en fullt despotisk lugn vi var övertygade om (utan att fråga), att vårt folk genast emot allt de föreslår, det vill säga vad det faktiskt levererar. På grund av detta cirkuleras med oss ett par mycket roliga anekdoter om människor. Våra sveljudi är hållare för sitt folk, och att efter den berömda bondereformen.
Och vad har vi uppnått? Resultatet är konstigt: först och främst, att vi alla i Europa klocka med förlöjligande; i bästa fall, och otvivelaktigt mentala Ruse klocka i Europa knappt nedlåtande och arrogant. De är inte från arrogans och räddade heller utvandring från Ryssland, men inte politiskt utvandring, inte avsägelse av Ryssland. Européerna ville inte ses som jämlikar, absolut inte med denne, i alla fall. I sina ordspråk trädde vi. Och vi mer föraktade deras nationalitet, i syfte att anpassa dem till oss att de är mer föraktade. (…)
Alla Dostojevskijs ord står sig än i dag, ja till och med mer än då de nedtecknades. Europa kan inte finna sig inte ens som en lös sammanslutning av nationer och än mindre som en unitaristisk sammanslutning av ekonomiska stormagnater.
Kristendomen, som nu har originalet har lite gemensamt, även om kyrkan ekonomiskt rika och några anda som har sakta bleknar bort.
I början av tjugoförsta århundradet européer och deras ledare allt mer locka problemet med Koranen läror i Bibeln, är inte detta om något ett Guds straff – eller?
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Ryssland plus fyra f.d. SSSR-republiker Vitryssland, Kazakstan, Armenien och Kirgizistan bildade idag i Moskva Eurasiatiska unionen, vars syfte är att stärka ekonomisk integration.
Unionen kommer officiellt att börja existera från och med den 1 januari 2015 och målet är att underlätta fri handel mellan medlemsländerna, finansiell samordning och reglering av industri- och jordbrukspolitiken, men sålunda politiken på arbetsmarknaden och i transportnäten, rapporterar Beta. (Kurir, )
Ryssland har försökt uppmuntra Ukraina att gå med i den nya unionen, men dess tidigare proryske president Viktor Janukovitj avsattes i februari efter månader av protester.
Rysslands president Vladimir Putin sade att den kombinerade effekten av den nya unionen kommer att vara cirka 4,5 biljoner dollar och som kommer att föra samman 170 miljoner människor.
“Eurasiatisk integration bygger på ömsesidig nytta och med hänsyn till ömsesidiga intressen”, sade Putin efter samtal med sina kollegor från andra medlemsländer.
Vitrysslands president Alexander Lukasjenko, men under mötet var kraftigt attacke Moskva eftersom det “kränkt de vitryska ekonomiska intressen i det begränsade sin export till Ryssland.”
Vitryssland, inklämt mellan Ryssland, Polen och Litauen, som är EU-medlemmar, har haft stor nytta av Moskvas förbud mot import av livsmedel från EU – genom att öka importen av livsmedel från europeiska länder och sedan sälja till Ryssland.
Ryska myndigheter har reagerat genom att förbjuda import av vitrysk mjölk och kött med motiveringen att det grundar sig på sanitära skäl.
Dessutom har Moskva förbjudit transithandel genom sitt territorium av vitrysk mat ämnad för Kazakstan, på grund av misstankar om att det mesta kan hamna i Ryssland.
“I motsats till alla internationella regler, konfronteras vi med ett förbud mot transithandel. Detta gjordes ensidigt och utan samråd”, sade Lukasjenko. (RTS, )
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
SVT-Text i full fart med att basunera ut sina antiryska budskap. (Foto: Bokhuset Dević)
ANALYS —
På SVT-Text kan man läsa att Rysslands president Vladimir Putin skyller på världen och alla andra för att den ryska ekonomin börjat rasera i rekordfart (“Putin skyller krisen på omvärlden”, SVT-Text, Torsdag 18 december 2014).
Men Putin har helt rätt. Det är omvärlden som försöker köra Rysslands ekonomi till botten, för före USA:s och EU:s sanktioner och handelsbojkott var Rysslands ekonomi på framfart. Euromonitor International, ett institut som ägnar sig åt strategisk forskning om konsumentmarknader, publicerade för en tid sedan en rapport som visar att Ryssland, Indien och Kina kommer till år 2020 att vara bland världens största ekonomier (fem i topp). Ryssland intog således sjätte plats i rankingen innan sanktionerna började implementeras.
Men väst gräver sin egen grop. Våra äldre brukar säga: “Den som gräver en grop åt andra, hamnar själv i den förr eller senare.” Västs medier, däribland de svenska, beskyller Putins regim och Ryssland för en hel del tomma opåvisade påståenden och brottshandlingar. Listan är lång: fusk, pengatvätt, etnisk rensning i Sydossetien, brott mot INF-avtalet, systematisk dopning, DOS-attack, krigföring med klusterbomber i Georgien, brott mot internationell rätt, spioneri på världsledare, NFL-ringstöld, soldattortyr, handelskrig, engagemang i OS, låg straffskala för brott relaterat till piratkopiering, invasion och truppsändning in i östra Ukraina, eld över gränsen, humanitär aggression, inskränkningar av det fria ordet.
“LaRouches idéer har varit en klar vägvisare för president Putin, som den senaste tiden tagit en del remarkabla initiativ för att leda världen bort från krig. Genom att begränsa de ryska oligarkernas makt har han klart och tydligt visat sitt motstånd mot globaliseringens effekter på Ryssland. Han har vid upprepade tillfällen pekat på den amerikanska traditionen från Roosevelt som den potentiella grunden för positiva mellanstatliga relationer.” (“Vägen ur krigsfällan: LaRouches landbrostrategi”, http://lege.net/politiken.biz/landbrostrategi.html, 17.6.2007)
Vid det internationella ekonomiska forumet i S:t Petersburg, som ägde rum den 9-10 juni 2007, gick Vladimir Putin ännu längre och krävde en ny internationell finansstruktur. Han räckte ut handen till USA vad gäller ett robotförsvar mot påstådda iranska raketer genom att erbjuda ryskt stöd för militärbaser i Azerbajdzjan i stället för i Polen och Tjeckien. Men responsen från den brittisk-amerikanska sidan var kallsinnig.
Putin anklagas sålunda för många ting, men i grund och botten handlar det om ren avundsjuka och att han, om någon politisk världsledare, haft modet att försvara sin stolta nation mot globaliseringens oförutsägbara effekter. I stället för att inleda samtal och stärka diplomatiska kontakter har USA försökt provocera fram ett krig med Ryssland med allt tätare mellanrum. Amerikansk-brittisk geostrategisk politik går ut på att förhala och förhindra allt interkontinentalt och kontinentalt samarbete, där Ryssland är involverat.
Det är emellertid inte fredssträvaren Putin som ska straffas för att föra en “kallakrigets”-retorik, utan snarare USA:s krigshetsande paltroner, EU:s quislingar och likasinnade som sätter dödliga käppar i världsekonomins hjul. Men dessa käppar slår tillbaka mot de som kastat dem. Under och efter 2015 får vi se vem som går vinnande ur den här illvilligt redigerade krisen, en kris som varken Putin eller Ryssland har skapat! drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den ryske astrologen Pavel Globa är känd för exakta prognoser, så tillbaka i 2009, meddelade vad som händer i Ukraina, men också i hela världen.
Tidigare i år kom en av de mest kända ryska astrologerna Pavel Globa med sina prognoser. Som en påminnelse, sade han: “Det tredje världskriget kommer att bryta ut fram till 2014. Detta kommer att ske antingen i mitten av vinter-OS i Sotji, Ryssland, eller omedelbart efter att det avslutats. Vi måste vara redo.”
Annars var Globa först med att tillkännage sina förutsägelser i början av 1980-talet, då han meddelade att det kommer “snart kollapsa av Sovjetunionen och att år 1991 på gatorna i Moskva för att vara tankar.” Enligt honom är cirka 85 procent av hans förutsägelser uppfyllda, och även vad det kommer att falla sönder Ukraina under 2014. Detta är vad som händer, och globaliseringsfrågor och blodiga konflikter i Ukraina började precis under OS i Sotji. Och vad som kommer att hända härnäst – det lär vi få se. Annars presenterade Pavel Globa dessa prognoser redan under 2009.
Här är vad han sade på den tiden: “Krisen kommer inte att överleva även Ukraina, som väntar uppbrott i tre delar. Upplösningen kommer inte hända nu, men i Ukraina under 2014 kommer det att vara två de facto oberoende administrationer, samtidigt som integriteten av territoriet formellt, vid ungefär samma format som i dag i Moldavien. Östukrainska federationen skulle inte lyssna till Kiev, och kommer de facto att bli en del av det ryska imperiet, Krim blir ett ukrainskt Tjetjenien” – tänkte sedan astrologen.
Den ekonomiska krisen, som kommer att förlängas till 2020, kommer i slutet rita om den geopolitiska kartan i världen och rötter förändrar den geopolitiska maktfördelningen. Staterna står inför tuffa tider, och Ukraina och Europeiska unionen kommer att upphöra att existera. Då, år 2009, vid en presskonferens i Moskva, drog han slutsatsen att den amerikanske presidenten förväntades ett föga avundsvärt öde förutsagt av den medeltide ryske astrologen Basil Nemchina. “Tillbaka i 1999, talade jag till världen kommer att ställas inför en kris utan motstycke, som inleds efter ankomsten av USA:s 44:e president.” Naturligtvis är den 44:e presidenten Barack Obama.
Otur USA, som förklaras på den tiden, förutspådde mer rysk astrolog och en munk av 16-talet, Basil Nemchina, som påpekade att jordbävningar kommer bortom havet, då på sidan Stilla havet är vid makten 44:e linjal. Nemchina kallade honom “den svarte mannen”.
“Då, 1999, trodde jag att” svart man “nämndes i en allegorisk mening, men det visade sig att den “svarte” i egentlig mening. Som en följd, hade jag fel i flera månader, men sedan krisen började strax efter ankomsten av Obama, är det tillåtet fel” – noterade astrologen. (…) (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014 )
Som nämnts astrolog, generellt sett, “Förenta staterna som den ledande världsmakt, det finns inget bättre framtid”: “Amerika väntar stora depressionen. Jorden kommer att kunna spara, men det kommer att förlora ledarskapet status. Därmed den svåraste tiden för USA att utföra efter avgång Obama, som kommer att finnas kvar i presidentstolen i mer än en termin. “I denna prognos Pavel Globa är uppenbarligen fel eftersom, som vi vet, under den andra Obama sikt.
Amerika, därför säger inte så mycket, men EU förväntar sig ännu tråkigare framtid: “Istället för ett EU förefaller flera strider. Skandinaviska länderna och de baltiska staterna kommer att bilda Norra alliansen, som kommer att bli efterföljaren till Hansardtbiljetter guilder. Frankrike, Italien och Spanien kommer att förenas i södra EU och så vidare. Europeiska unionen kommer möjligen att överleva som en enhet, men bara på pappret. “Enligt prognosen astrolog, falla sönder och vi föredrog en militär och politisk allians: “I slutet av krisen kommer inte Natoblocket att överleva, vilket kommer att stärkas lite först, men senare upphöra att existera” – sade Globa.
Enligt prognoser kommer 2014 bli ett år då mänskligheten kommer att vara tätt inpå tredje världskriget: “Året 2014 är farligt eftersom Uranus är i Väduren, och detta är en mycket stridslysten kombination. Jag är rädd i början av ständiga krig i öst. Gud förbjude att detta är kopplat till Iran, då får vi resultatet i någon verklig explosion helt okontrollerad terrorism. Men 2014 blir det inget krig i Ryssland. Det kommer att finnas en explosion av rån, men inget mer än så “- sade Globa.
Enligt prognoser kommer den ekonomiska situationen i världen inom en snar framtid att fortsätta att försämras, “För dollarn de kommande två åren kommer att bli mycket svårt, även om kollapsen av den amerikanska valutan fortfarande inte kommer att hända. Den svåraste tiden för dollarn framträdanden 2017-2018. Dollarn kommer att devalvera varumärket, sedlar ska limmas över väggarna i toaletter och inte vet vad de ska göra med dem. I denna mening är euron säkrare valuta ” – sade fint och märkte att det var bättre att hålla besparingar i euro, även om man tidigare trott schweizerfrancen.
Enligt prognoser kommer oljepriset att falla under de kommande åren. “Priset på ett fat kommer att gå upp till $30, men kommer att fortsätta att falla. Och efter att oljepriset 2016 kommer att börja stiga, och detta kommer att hjälpa Ryssland att komma ur krisen som världsledande.”
Vid bedömningen av sannolikheten för naturkatastrofer och för teknisk katastrofer, sade Pavel Globa att 2014 blir ett år av ökad risk, och varnade för flygbolag flygningar. “Många katastrofer kommer att inträffa runt tiden för förmörkelsen. I juli 2014 räknar vi tre fulla förmörkelser, i denna mening, är det året för “skörd”, eftersom sannolikheten för tektoniska katastrofer ökat dramatiskt. Troligtvis, i juli-augusti, bör vi förvänta oss en våg av flygolyckor, så jag skulle råda er att avstå från alla flygningar i alla riktningar. I december och januari 2015 kommer risken för jordbävningar att öka dramatiskt, i synnerhet i vattnen i Stilla havet.”
Enligt prognoserna, världen hotar ekonomiska och geopolitiska chocker till slutet av 2020: alla stater kommer att överleva tuffa tider, men i slutändan de svåra åren Ryssland kommer att bli ett mäktigt imperium och den nya världsledande. Hur fint anses “under de kommande tre åren, kommer hela världen står inför en hård tid med det som är, ur synvinkel av astrologi, kopplat motstånd från Saturnus och Uranus. Dessa arrangemang, som upprepas i historien, varje gång en global politisk och social kataklysm.” (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)
Enligt astrologer, Ryssland, tillsammans med hela världen att spendera tre topp av den globala krisen, med sin topp blir 2014-2015. “Den första vågen av krisen kommer att sträcka sig till 2012, och dess kulmen blir det år 2012 kommer att uppnås viss stabilitet, då många kommer att tro att krisen har nått sin botten och kommer snart att börja återhämta sig. Emellertid är det inte så.” (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)
Men enligt den astrolog, kommer allvarlig kris leda till inbördeskrig i Ryssland eller någon annanstans: “Efter krisen 2011 börjar försvagas och kommer att avslutas under 2012. Det kommer dock att bli bara sin första vågen. Från 2014 att påbörja en andra våg av krisen, mer kraftfull och destruktiv. “Det är bra att uppmärksamma 2014 mycket intressant ur synvinkel av historiska paralleller och astrologi. “Även Anna Achmatova (poet) på sin tid märkt att fruktansvärda katastrofer inträffar på årsdagen av födelsen och döden av Michail Lermontov (författare). På hundraårsdagen av hans födelse (han föddes 1814) startade första världskriget.
Hundra år efter hans död (han dödades i en duell 1841) – andra världskriget. På 150-årsdagen av döden av Sovjetunionen föll samman. Jag 200. födelsedag Ljermontova gör för något hemskt … Men det är naturligtvis inte officiellt observations (men inte obemärkt). Och ur synvinkel av astrologi, just 2014 många astrologiska konstellationer kommit till en kritisk punkt.” (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)
Allt som allt, för Rysslands del kommer perioden 2014-2016 att vara en tid av stora förändringar, i samband med stora jordbävningar, och även resten av planeten inte skulle ha gått bättre. Och sedan utför det värsta, “den tredje vågen av krisen, vilket kommer att hända 2017-2020 kommer att bli den svåraste, men det är den mänskliga faktorn, på grund av stammen under förhållanden av ständig stress. Jag är mycket rädd för den vågen. Först i slutet av 2020 kommer hela mänskligheten att vara med denna kris, som kommer att kallas “Den andra stora depressionen” sista farväl”.
Slutet av krisen är förknippad med närhet till Jupiter och Saturnus, vilket händer en gång på 20 år och markerar en positiv förändring. Med tanke på att det kommer att vara närmare Jupiter till Saturnus i första graden av Aquarius – konstellationerna som är förknippade med Ryssland, betyder det att just Ryssland som kommer att göra den här gången återställa sin kejserliga makt, har störst chans att bli den nya världsledande “- anses Fine. (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)
Enligt honom efter krisen trettio åren – 2020-2050, kommer att bli tidsupplivande av Ryssland. Det är fint erinrade förutsägelsen Nemčina Vassily, som levde och arbetade innan Nostradamus. “Regeringen kommer att vara i Ryssland 2020-2021. få nya kraftfulla personlighet, vilket Nemčina kallas “ryttaren på den vita hästen”. Genom sina proportioner kan han vara jämförbar med Peter den förste. Det kommer att bli en hög tillväxt. Vad innebär den “vita hästen” – Jag vet inte. Men det är möjligt att han kommer att vara född i hästens år.
Den nye ledaren kommer inte att regera länge, men han kommer att lämna ett rejält avstamp. Han kommer att ersättas av en annan stor linjal, med vilken den kommer att anslutas till ett återupplivande av den ryska kulturen. Nemčina kallade honom “Big keramiker. Och återfödelsen av Ryssland kommer att pågå i minst 30 år “- avslutade Globa. (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)
Allt som allt kommer kriget och krisen att vara ända fram till 2020 – precis lagom till Serbiens inträde i Europeiska unionen, om det nu överhuvudtaget blir av!?
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Genom att införa sanktioner mot Moskva vill USA byta ut den politiska ledningen, menar Sergej Rjabkov. Washington tvingar sina allierade att föra en antirysk politik, säger den ryske tjänstemannen.
Bakom formellt meddelat mål till Moskva förändringsläge när det kommer till Ukraina, ser vi Washingtons plan att skapa sociala och ekonomiska förutsättningar för att ändra regeringen i Ryssland, sade Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov.
Enligt Rjabkov, är Amerika först i alla västländer som ville “straffa” Ryssland “fri uttryck för folkviljan på Krim och i Sevastopol”, vilket mars beslutade i en folkomröstning för att utträda från Ukraina och gå Ryssland, rapporterar Russia USA Today.
Då bestämde de att “Ryssland bör, i yttrandet från USA, helt förändra myndigheterna i Kiev och östra Ukraina i allmänhet, och att ompröva sin utrikespolitik”, sade Rjabkov.
Han påpekade att, förutom planer på att destabilisera de ryska myndigheterna, är den amerikanska tvingar dess allierade för att föra en antirysk politik och följa USA: s politik när det gäller sanktioner Ryssland.
“Men USA är inte skäms att insistera på samarbete med oss (Ryssland) i frågor som påverkar deras intressen,” menar Rjabkov. Han använde exemplet med samtalen om Irans kärnenergiprogram, som innebar Ryssland och USA.
Rjabkov tillägger att Kreml inte har några planer på att starta samtal med USA eller med dess västallierade att sanktionerna upphävs.
Han kritiserade den amerikanska resolution som fördömer Moskvas agerande mot sina grannar, märker dem som aggression.
“I det här dokumentet ser vi som nästa steg och fortsätta att visa dessa tendenser sistone dominerade Washingtons politik gentemot Ryssland”, sade Rjabkov.
Från 4 december upplösningen fördömde Rysslands “pågående politiska, ekonomiska och militära aggression” mot Ukraina, Georgien och Moldavien, och “kontinuerlig kränkning av sin suveränitet, oberoende och territoriella integritet.”
Rjabkov inte utesluta att USA kommer i framtiden att bli ännu fler komplikationer.
Moskva försöker stabilisera relationerna med Washington, men upplösningen är en barometer helt olika attityder i USA mot Ryssland, tillade Rjabkov.
“Vi är inte redo att göra eftergifter när det gäller grundläggande frågor, men vi är redo och vi kommer att titta på att upprätta en balans mellan olika intressen och gemensam grund när det är möjligt”, avslutade Rjabkov. (RTS, )
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
En grupp av 60 framstående tyskar kräver av sitt hemland och väst att inleda en dialog med Ryssland, samtliga övertygade om att det är grunden för att säkerställa fred i Europa i stället för vidare isolering av Moskva – som är “farligt för världen.”
Petitionen “Ett nytt krig i Europa? Inte i vårt namn!” är undertecknad av renommerade tyskar inom olika verksamhetsområden som politik, ekonomi, kultur och media, bland övriga förre tyske förbundskansler Gerhard Schröder och regissör Wim Wenders.
Det faktum att Ryssland och väst har olika syn på världen just nu “betyder inte att de framsteg vi har gjort under de senaste 25 åren med Ryssland bör förstöras”, säger Horst Telčik som är före detta politisk rådgivare till förbundskansler Helmut Kohl.
Gruppen sade att de önskade se en övergång från en konfronterande politik till diplomatisk politik gentemot Moskva. Europa och Ryssland har sålunda ett gemensamt ansvar för att garantera fred och säkerhet i Europa, och detta kan endast uppnås genom “lika säkerhet för alla och att alla parter respekteras.” (“Wieder Krieg in Europa? Nicht in unserem Namen!”, Zeit Online, 5. Dezember 2014)
Gruppen av framstående tyskar menar därtill att medierna bör försöka vara mer objektiva i sin rapportering och sluta bidra till en demonisering av Ryssland vid varje tillfälle. (“Wieder Krieg in Europa? Nicht in unserem Namen!”, Zeit Online, 5. Dezember 2014)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Sovjetunionens tidigare president Michail Gorbatjov bedömde roll nuvarande president Vladimir Putin i Rysslands historia, men varnade också att inte upprepa samma misstag som han gjorde när han var chef för Sovjetunionen.
Putin hade en viktig roll för att stabilisera situationen i landet efter Boris Jeltsin kom ner från makten då huvuduppgift var att rädda Ryssland från sönderfall av nämnda Gorbatjov vid presentationen av sin nya bok Efter Kreml i Moskva, rapporterar Tanjug.
Även begagnade auktoritära metoder, mål som Putin skiss sammanfaller med majoritetens intressen, sade Gorbatjov.
“Vi har presidenten, den verklige presidenten, men det verkar som han började lida av samma sjukdom som jag lider och jag under perestrojkan – drivet självförtroende”, varnade den tidigare ledaren för Sovjetunionen.
“Det tycktes ha fångat Gud genom skägget”, sade Gorbatjov, som påminner om tiden då han var statsöverhuvud och instiftade perestrojkan.
Han sade att han var övertygad om att Ryssland inte kommer tillbaka i tid. “Människor, särskilt de unga vuxna vid tidpunkten för glasnost och ingen kan ta dem tillbaka till en tid där vi bodde,” sade Gorbatjov.
Minnas det tryck under vilket han var efter att han avgick i december 1991, tidigare president i Sovjetunionen sa att det är mer och planera för en lång tid att leva.
Gorbatjov, Nobels fredspris, och har publicerat arbetet med programmet för att stabilisera situationen i världen.
“I Berlin för att markera 25-årsdagen av nedgången av Berlinmuren, fick jag ett samtal från de allvarliga världskretsar för att börja arbeta på ett program som skulle skapa fred i världen och förhindra de blodiga konflikter som sker nu”, sade Gorbatjov.
Varför mörklägger svenska massmedier Gorbatjovs syn på Ukrainakrisen och Rysslands nya politik under Putin?
När Sovjetunionen kollapsade under Gorbatjovs tid lyste alla Sveriges TV-kameror mot Kremls murar. Då dög Gorbatjov. När den Ryska Federationens ex-president Jeltsin skämde ut sig inför hela det ryska folket i svenska tv-rutor, bland annat då han föll stupfull i riksdagen, då gick det för sig att ha kamerorna på on-läge och ha kilometerlånga artiklar om “det tafatta” Rysslands ovissa framtid. Det kallar jag långt ifrån opartisk och utredande journalistik!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Lingvisten och filosofen Noam Chomsky menar att de amerikanska drönarattackerna och krig orsakade av Washington var de största terroristattackerna i mänsklighetens historia.
Noam Chomsky har varnat för att de två största hoten mot mänskligheten är en möjlig nära förestående kärnvapenkrig och ekologisk katastrof. Han kritiserade också USA:s flyganfall i Mellanöstern. Chomsky gav denna bedömning av videokonferens i Ciudad Mexico i samband med bokmässan, “chock”, enligt Tanjug. (RTS, ponedeljak, 20. oktobar 2014.)
Konferensen leddes av mexikanska författaren Paco Taibo Inacio andra att Chomsky frågade ett antal frågor inför flera hundra personer närvarande vid torget juice. Under konferensen berömde Chomsky Venezuela och Bolivia samt Latinamerika som har visat att det är möjligt att undvika 500 års lång kolonialism och dominans av USA.
Chomsky sade att han beklagar att den mexikanska regeringen, fortsätter motsatsen till vad som händer i Sydamerika för att titta till USA och Kanada, notera att mexikanska ledare beslutat att ansluta sig till USA och vända om från latinamerikanska länder.
Chomsky är kritisk till flera “självmord” reformer, till exempel reformer inom energisektorn genom att trycka president Enrique Pena och som nyligen godkändes av den mexikanska kongressen. Denna reform är energisektorn olja och gasindustrin öppnas för privata företag. (RTS, ponedeljak, 20. oktobar 2014.)
Filosofiedoktor Noam Chomsky blev känd särskilt internationellt sett, eftersom han började sin kritik av Vietnamkriget, samt kritik av media och politik. Dessutom är han känd som en politisk aktivist och kritiker av utrikespolitiken i USA och andra regeringar runt om i världen.
Annars kritiserade Chomsky skarpt i sin bok The New Military Humanism (1999) bombningarna av Jugoslavien för att de var i strid med internationell rätt. Han påpekade härvid att den humanitära tragedin i Kosovo och Metohija inleddes först när bombningarna började. (RTS, ponedeljak, 20. oktobar 2014.)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
BELGRAD/ Rysslands president Vladimir Putin kommer att besöka sin nära allierade Serbien den 16 oktober 2014. Putin väntas delta i en militärparad för att markera 70-årsdagen av befrielsen av Belgrad från nazistisk ockupation, rapporterar serbiska medier. Det blir hans tredje besök på 13 år.
Rysslands president Vladimir Putin kommer först lägga en krans vid kyrkogården befriare Belgrad. Därefter på Palace Serbien prata med översta lokala tjänstemän. Positivt av president Tomislav Nikolić. Efter lägga en krans soldater som dödats i striderna för befrielsen av Belgrad 1944 kommer Rysslands president skickas till slottet i Serbien, där mot ansikte samtal med den första presidenten Nikolić, och sedan med premiärministern Aleksandar Vučić.
Putins besök i Belgrad kommer att resultera i undertecknandet av inte mindre än sju avtal! Ryska investerare är sålunda mer än villiga att komma, men när den serbiska staten garanterar dem det i lag.
Medlemmar av armén Serbien i går första repetition paraden som kommer att till minne av 70-årsdagen av befrielsen av Belgrad i andra världskriget, som hölls den 16 oktober i huvudstaden.
Den första militärparaden och skådespelet i luften, på land och vatten i Belgrad efter 29 år, i morgon på Palace “Serbien” och Donau deltar ungefär fyra och en halv tusen medlemmar av den serbiska armén. De kommer att engagera fler än 300 olika mobila vapen och militär utrustning, och stödja vår flygvapnet kommer att ge den ryska akrobatgruppen “Strizhi”.
Program i Boulevard Nikola Tesla börjar ceremoniella artilleri, fallskärmsjägare landar 30 och slutar på flygakrobatgruppen “Strizhi”.
Dagen före paraden, den Batajnica flygplatsen gång härrör dessa siffror att i morgon kommer att se publiken, alla drygt journalister och soldater som kom för att se den kompetens de bästa ryska piloter till “Migovima 29”.
Om grumlighet är under 1 800 meter, “Strizhi” kommer inte att ändra programmet. Vid dåligt väder, kommer akrobatik för att hedra befriare Belgrad utför individuellt.
“Sovjetunionen är, som ni vet, ledde den stora kampen mot fascismen och tyvärr i striderna dödades mer än 50 miljoner av våra medborgare. För oss är det en stor ära att delta i evenemang som detta och gillar vår Segerdagen som ett sätt som vi vill hedra och tacka de människor som gav sina liv för vår frihet och vår framtid”, säger överstelöjtnant Sergej Asjajkin, ledare för akrobatgruppen “Strizhi”.
Ingen av piloterna i armén Serbien dåligt väder kommer inte att påverkas. Inom ledningsorgan för armén Serbiens luftfart ska helikoptrar “gaseller”, “Mi-8” och “Mi-17” fighter-bombplan – flygplan “MiG-21” och “MiG-29”, “Eagle”, “supergaleb” och transportflygplan, “en-26.”
“Vi vet inte ens använda alla flygplan, kommer det att finnas cirka 40 Även idag detta regn hindrar inte dig att göra denna presskonferens, räkna med i morgon heller komplicerade förhållanden påverkar inte att det inte dyker upp”, meddelade brigadgeneral Predrag Mayor, Commander 204 Prelisten Aviation Brigade.
Luft programmet som vanligt kan bara ses vid flyguppvisningar, och på jorden parad av infanteri och motoriserade nivåerna, medan fartygen Riverine prodefilovati Donau från Kalemegdan till Zemun.
Samu parad och början av besöket i den ryska delegationen till Belgrad, kan du följa från 10:30 på vår första programmet. Radio Television Serbien transmission arbetar med fem reportrar fordon och över 40 kameror, och deltar i genomförandet av 300 av våra kollegor.
“Nu har tekniken gått längre, kan bara en bil drar 15 kameror. De största utmaningarna är att anpassa sig till evenemanget, förutom att respektera säkerheten och protokoll “, säger direktör för direktsändning militärparad Veselin Grozdanić.
För att hedra 70-årsdagen av befrielsen av Belgrad under andra världskriget, kommer besökarna att visas flaggan enheterna som deltog i befrielsen av Belgrad, regementets flagga i första världskriget och den nuvarande flaggan i den serbiska armén.
Hela programmet kommer att åtföljas från läktaren av flera veteraner som deltog i befrielsen av Belgrad och tidigare deltagare i militärparaden.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den 15 april 2014 svensk tid inträffade en total månförmörkelse vilken kunde ses från stora delar av Nord- och Sydamerika. Den andra månförmörkelsen ägde rum på himlen den 8 oktober 2014. De andra, påföljande två, skedde under 2015. Profetian om “de fyra blodiga månarna” gör sig således åter hörd.
En total månförmörkelse ägde rum den 8 oktober 2014, då en blodmåne visade sig i samband med fullmånen. En så kallad blodmåne (eng. Blood moon) uppstår då en fullständig månförmörkelse färgar månen blodröd. Detta var den andra av fyra fullmånar i en serie som är blodmånar, vilket kallas en tetrad. En blodmåne inträffar ungefär en gång vartannat år, men det är ytterst ovanligt med fyra blodmånar på ett och ett halvt år. Fullständig månförmörkelse kunde betraktas i östra Ryssland, Sibirien, Trans-Ural, Asien, Nordamerika och Australien.
Medan vissa förbereder sig för den sällsynta synen av en månförmörkelse, är andra rädda för förverkligandet av de bibliska profetiorna.
Detta fenomen uppstår när solen, jorden och månen är i samma plan.
Månen försvinner inte helt vid en total månförmörkelse till skillnad från total solförmörkelse, där solen helt försvinner bakom månen så att jorden i sin tur blockerar solen från att lysa på månen, så att månen i stället blir röd. Det är därför som detta fenomen kallas “blodmåne”. Det dröjer dock fram till 2019 innan man åter kan se en total månförmörkelse i USA. (www.nasa.gov)
När solen, jorden och månen interagerar inträffar fantastiska fenomen. “Blodmåne” eller “röd måne” är ett fenomen då månen helt täcks av jordens skugga och blir mörkare genom röd färg.
Månförmörkelse är en spektakulär astronomisk företeelse som tidigare ofta tolkats som ett dåligt tecken och omen som varnar om ett nära överhängande sammanbrott. Blodmåne enligt gammal tro antydde således om nära kommande oroshärdar och krig.
Den första månförmörkelsen i år den 15 april markerade början på tetrader, en sällsynt företeelse där de förekommer fyra timmars mörker månen i två år. De så kallade lunara tetraderna händer när man har fyra totala solförmörkelser i månaden i rad, utan mellan partiell och total solförmörkelse var separerade från de övriga sex hela månader.
De andra tre solförmörkelser inträffar i dag, sedan den 8 april och den 28 september 2015. Astronomer säger att mellan 2001 och 2100 kommer det att bli totalt åtta lunara tetrader.
Detta var den andra månförmörkelsen under 2014 och de andra påföljande två ägde rum under 2015. Men många människor orkar inte bry sig om eller känna sig vid profetiornas budskap, bland annat den om “de fyra blodiga månarna”.
Vi lever således i den sista tidens stora väckelse och krigstid. Det är med andra ord hög tid att vi tar oss i kragen och börjar fundera lite kring vår samexistens. Stora livsviktiga skeenden kommer att äga rum framöver, precis som väntat och planerat, enligt många profetiors och astrologers siande runt om i världen – Johannes Uppenbarelseboken, Hopifolket i Nordamerika, Nostradamus, bröderna Tarabić i västra Serbien, med flera. “Den som lever, får se!”
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Det flerstämmigt blomstriga klassrummet är a och o för all kunskapsinhämtning och skolutvecklingsarbete. Lärarens roll är facetterad, då den både är teoretisk-praktiskt guidande, ledande och lärande. Läraren är således bara en av många pedagogiska brickor i kunskapslärandets molnstege.
Min professionella lärarroll ska ses som ett mellanting av auktoritär och ”laissez-faire” (låt-gå) ledares egenskaper, men efter 33 års arbete (1989-2022) vågar jag bestämt hävda att man bör ha med alla ledaregenskaperna och beståndsdelarna i åtanke och inte låsa sig vid enstaka didaktisk-metodiska moment – allt för att uppnå ett gynnsammare lärandeklimat och en frodigare skolutveckling.
Det finns sålunda långt ifrån bara en applicerbar lösning på skolproblematiken. Interagerande faktorer, som i stor grad påverkar skolresultatet positivt i klassrummet, är själva klassrummets utformning, det didaktiska mötets art och mål, samspelsvillighet i lärandeprocessen, samtalsinteraktion och till slut, men inte minst, lärarens entusiasm, kreativitet och engagemang.
Pedagogen Olga Dysthe skiljer sig från den kognitiva synen på inlärning och talar i stället om det flerstämmiga klassrummet, där hon skriver att ett klassrum innefattar fler röster än bara lärarens och elevernas och att dessa interagerar (samarbetar) för ett bättre lärande. (Dysthe, Olga. Det flerstämmiga klassrummet, 1996)
Pedagogen Tom Tiller diskuterar vikten av mötet mellan eleven och läraren. “När mötet mellan elevens livssituation och skolkunskaperna organiseras på ett meningsfullt sätt – när skolämnena möter vardagen – det är då inlärning äger rum. Det didaktiska mötet är också grunden för en reflekterande lärarpraxis och för vidareutvecklingen av en lärande skola.” (Tiller, Tom. Det didaktiska mötet : ett möte mellan elevens livserfarenhet och skolans kunskaper, 1999)
Psykologen/ pedagogen Lev Vygotskij kom med idén om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning. Både barn och vuxna lär sig genom upplevelser, erfarenheter, fantasi och kreativitet. (Strandberg, Leif. Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar (2006) och Vygotskij, Lev. Fantasi och kreativitet i barndomen, 1995)
Författaren Liv Gjems är av åsikten: “Att i den pedagogiska praktiken lägga vikt vid samtal handlar inte om att ta tid från andra aktiviteter där barn engagerar sig och deltar. Samtalen finns där redan.” Barn och vuxna samtalar sig sålunda till kunskap. (Gjems, Liv. Barn samtalar sig till kunskap, 2011)
Emeritus professor Dylan William lägger vikt vid lärarnas professionalism och hantverksarbete: “När lärarna gör sitt jobb bättre lever deras elever längre, är friskare och bidrar mer till samhället. Lärare misslyckas hela tiden. En lärare som inte misslyckas är en lärare som inte försöker eller har extremt låga förväntningar.” Dylan menar härvid att det är svårt att bedöma vilka lärare som är duktigare eftersom undervisningen äger rum i samtiden, men lärandet över tid. (William, Dylan. The formative evaluation of teaching performance – www.dylanwiliam.org ([översättning: Lj. Dević] och Att följa lärande, Studentlitteratur 2013)
Många pedagoger lyfter dialogen mellan lärare och elever och kollegor emellan som en viktig faktor i all kunskapsutveckling. Utan dialog, samarbete, samspel, lyhördhet, lekfullhet, mångfald och högt i taket hämmas både lärares och elevers kreativitet och spontanitet i och utanför klassrummet.
Lärare ska således inte behöva låsa sig vid enstaka pedagogers teorier utan i stället tillvarata de bästa guldkornen från allas tänk. Läraryrket är ett ytterst flexibelt hantverksarbete, där lärarna måste få kunna vara sig själva, välja sin egen idealiska väg, nisch och ism (ljubism, etc.) – och inte som nu prackas på uppifrån med gurulitteratur mest hemmahörande på utedass.
Som lärare använder man alla sina fem sinnen, ofta även ett sjätte, i hantverksarbetet. Det är en kombination av undervisningsmodeller och framför allt beprövad erfarenhet som gör lärandet till det det formas till. Trots allt är det lärarna och ledarna som besitter erfarenheterna och kunskaperna och som med hjälp av dessa kan vägleda, entusiasmera, motivera, engagera, stötta, leda och lära eleverna i ett interkulturellt, blomstrigt mångfaldigt klassrum.
Att avsluta med ett pedagogiskt knytkalas efter terminens gång, såsom ”English tea party”, är ett ypperligt sätt att befästa och förankra kunskaperna på. Genom jordnära och mellanmänskliga samtal, diskussioner, samkväm och mycket lekande uppnås således största stimuli för kunskapsinlärandet, allt efter Vygotskijs teorier – mästarnas mästare!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Redan nu spinner antiryska röster sina garn och lobbar för att man ska ta fotbolls-VM ifrån Ryssland 2018. Men Fotbolls-VM 2018 kommer dessvärre att äga rum i Ryssland, vare sig vi önskar det eller inte!
Bland annat den svenske författaren Fredrik Ekelund skriver i en artikel i Sydsvenskan (SDS/ Aktuella frågor, Tisdag 30 september 2014) om Vladimir Putin och att flytta Fotbolls-VM 2018 från Ryssland. Han motiverar draget med att “det skulle innebära ett nederlag för Vladimir Putin, internationellt men framför allt på det nationella planet (…) Uefa utestängde Jugoslavien från EM 1992 som straff för Slobodan Miloševićs brutala politik på Balkan. Fifa skulle kunna göra något liknande nu.”
Ekelund ställer en imbecill fråga: “Vill vi verkligen se Vladimir Putin på hedersläktaren i Moskva sommaren 2018, se honom inviga fotbolls-VM, det vackraste och största som finns i idrottens värld? Svaret borde vara självklart.” (SDS/ Aktuella frågor, Tisdag 30 september 2014)
Varför skulle det vara så konstigt och absurt att se Putin i teve i samband med invigningen av fotbolls-VM 2018? Sådana triviala situationer förekommer med jämna mellanrum med andra världsledare i media, men då är det knappt någon som vill opponera sig.
Min motfråga till Ekelund är sålunda: Vem fick då Nobels fredspris “i förebyggande syfte” 2009? Ville vi verkligen se “Mr Drönaren”, Barack Obama, som gjort sig skyldig till “avrättningar av egna medborgare utan rättegång och mord på hundratals oskyldiga i Pakistan och Jemen” (“Ta tillbaka Obamas fredspris”, Aftonbladet/ Kultur, 2013-04-05) emotta fredspriset, det vackraste och största som finns i politikens värld? Svaret borde väl även här vara självklart, eller?
Nej, Fredrik Ekelund, VM 2018 tillhör varken Dig eller mig. Ingen ska ta det ifrån ryssarna, vare sig det är England eller Tyskland. Ryssland är långt ifrån Serbien!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Måndagen den 29 september 2014 är en historisk dag och vändpunktens dag. Världen har all anledning att pusta ut och fira.
Den här dagen går till historieböckerna då Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) med svansen mellan benen kastade in handduken och tackade för sig och när Kina gick förbi USA och därmed blev världens största ekonomi. Det finns all hopp om framtidens politiska utveckling.
Men enligt Bildt “står vi alldeles uppenbart inför ett öppet revisionistiskt, tydligt auktoritärt och uttalat antivästligt Ryssland i dag och i morgon (…) Vi måste fullt ut se sanningen som den är: Vi har kommit in i en påtagligt farligare tid, sade Bildt (…)” (“Avgående Bildt: Världen nu farligare”, SVD Nyheter, Måndag 29 september 2014)
Nej, Carl Bildt! Världen blir inte “farligare” efter Din avgång utan tvärt om mindre farlig med Ditt uttåg ur världspolitiken. Svenska folket väntar och det är bara att ta steget ut ur samtiden!
Ryssland har alltid stått på fredens och de förtrycktas sida inte minst vad gäller Kosovokriget och Syrienkonflikten. SSSR:s totala förluster av bibliska mått under Великая Отечественная Война (Velikaja Otechestvennaja Vojna) = Stora Fosterlandskriget (som andra världskriget kallas i Ryssland) uppgick till 26 600 000 människor. Av dessa var 8,7 miljoner soldater och totalt mobiliserades 29,5 miljoner människor under hela krigsförloppet. (“Dan sećanja i tuge”, RTS, Sreda, 22. jun 2011.)
Att sålunda likna Ryssland och Putin vid Nazityskland och Hitler (“Portad i Moskva”, Aftonbladet, 2008-10-01) är magstarkt och rent chauvinistiskt. Bildt har otroliga vyer. Hur är det möjligt att överhuvudtaget jämföra nazismen med regimen i det forna Sovjetunionen. Ett sådant synsätt kan jag inte förstå. Nazismen hade som huvudprogram att eliminera raser, och med den ideologin likviderades judar, romer och slaver i Europa, och slaverna som en underordnad ras var endast avsedda för arbetskraft. Endast tyskarna förklarades som en överordnad ras som ska styra världen.
Programmet innebar i praktiken inrättande av ett livsrum för tyskar i Östeuropa, d.v.s. i ex-Sovjetunionen, och därför attackerades SSSR. SSSR hade således inget program för befolkningens ojämställdhet, förtryck av andra folk och folkslag, och än mindre ett program för förstörelse eller erövring av andras territorier till förmån för dess eget folk. Så dessa politiskt sett motsatta regimer kan och bör inte jämföras med varandra!
Det är sålunda Vladimir Putin vi ska tacka för att USA inte fick igenom fler krig, såsom det storkrig mot Syrien man hade hoppats på, men som uteblev, under hösten 2013.
I och med USA:s och EU:s revanschistiska sanktionspolitik gentemot Ryssland och med allt hätskare antiryska tongångar i Bryssel och Washington står vi sålunda inför ett hotande kärnvapenkrig framprovocerat av Nato och EU.
“Efter en fredligare period är det nu “vapnens makt som dikterar i det omedelbara europeiska närområdet”, sade Bildt och syftade på såväl Ryssland som Mellanöstern och Nordafrika – med en extremism som har band in i våra samhällen.” (“Avgående Bildt: Världen nu farligare”, SVD/ Nyheter, Måndag 29 september 2014)
Menar Bildt att alla de helvetiska korstågskrig som Bill Clinton, familjen Bush och Barack Obama startat runt om i världen skett under “en fredligare period” och att Ukrainakrisen tillkommit som ett resultat av “vapnens makt som dikterar”? Nej, det är geschäft! Det är snarare så att krisen i Ukraina fabricerats av väst för att hejda den ryska ekonomins framväxt samt undvika en annalkande deflationskollaps för västvärldens finanssystem.
Den amerikanske Rysslandsexperten Stephen Cohen, professor emeritus i Rysslandsstudier vid New Yorks universitet och vid Princetonuniversitetet, sade i en intervju i Democracy Now, från den 13 maj 2014, att “Putin inte sökte Ukrainakrisen”.
Cohen betonade härvid att Putin vill trappa ned och stabilisera situationen i Ukraina: “Han anser att den främsta orsaken till destabiliseringen är att Kiev skickar väpnade styrkor till östra Ukraina och skjuter på civila. Han kräver att USA sätter stopp för det. Han tror att om bara det stoppas, så är det relativt enkelt att komma fram till förhandlingar för att avmilitarisera konflikten.” (“Putin sökte inte Ukrainakrisen”, www.larouche.se, Fredag 16 maj, 2014)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den tidigare amerikanske utrikesministern Henry Kissinger efterlyser konstruktiva inställning till väst i sina förbindelser med Ryssland om situationen i Ukraina och påminner om den viktiga roll för att upprätthålla maktbalansen i världen, enligt den brittiska “Independent”.
“Från den 17: e till mitten av 20-talet har Ryssland visat sig avgörande för att upprätthålla maktbalansen i världen – osujećujući expansionistiska drömmar om den svenska kungen Karl XII, Napoleon och Hitler,” skriver tidningen i en text ägnas åt publiceringen av Kissingers nya bok, “världsordningen”, den Tanjug.
Chef för amerikansk diplomati 1973-1977, när president Richard Nixon och Gerald Ford, och biträdande sekreterare till presidenten för nationell säkerhet 1969-1975, sade i samband med Ukraina håller inte med Rysslands president Vladimir Putin.
“Men varför någon, någonstans på vägen inte föreslå en lösning som skulle motsvara den oro från båda sidor när det gäller Ukraina blev självständigt,” frågade han Kissinger (91), och tillade att “när EU har sagt att Ukraina måste välja mellan Europa och Ryssland handelsförhandlingar, kan det vara ett bra framsteg har gjorts att någon har sagt motsatsen, sade han “låt oss göra detta tillsammans. ‘”
“Det är lätt att demonisera Putin, det är inte lätt, men vi stött denna typ av ryska ledare innan -.. Och han är inte Hitler. Man borde inte tala det språket om en rysk ledare”, säger Kissinger.
Enligt honom är frågan hur man designar väst långsiktig relation med Ryssland just nu “då förvandlas Asien, och islam är i ständig oro.”
Kissinger var en av initiativtagarna till den avspänningspolitik mellan USA och det forna Sovjetunionen. 1973 vann han Nobels fredspris för sin roll i uppnåendet av det Parisavtal som lade grunden för Vietnamkrigets slut.
Kissinger är en av kapitlet om utvecklingen av systemets utrikesförbindelser i Europa i en ny bok ägnas åt Ryssland, som kallas “ryska enigma”.
De kloka orden från en Nobelpristagare!
Det är sant att i varje fall kan Putin inte jämföra med Hitler, och det är inte trevligt att den andra sidan av de politiker som strider politik! Förolämpa inte behålla någonstans och som för herr Putins bekymrad att han är en av de människor som kämpar för frihet och jämlikhet!
Nu den värld vi vet hur man startar ett krig! förklarar presidenten skurken och jämför med dåliga ledare kastade en fläck på det och förbereda sakta, men säkert det scenario som du redan vet i förväg och frågan är om vasen kommer bara lyckas. Som exempel scenario om Iran och sanningen om USA och Nato förbereder sig för ryssarna!
Men … Kissinger och andra realpolitiker har länge inget inflytande i Washington. Det reglerar krigshetsare såsom Brzezinski.
I synen äntligen sänka spänningar mellan ryssar och jänkare.
Kissinger, trots många år, var en före detta politiker, och att han har en stor inverkan på dagens världspolitik. Hans uttalande är en direkt uppmaning västra Ryssland om en kompromiss ur krisen främst mellan Ryssland och Amerika. Hans ord har vikt förhandlare.
Ryssland bör inte bara bodleci liderliga tal, men bör höja sig över det.
I synen äntligen sänka spänningar mellan ryssar och jänkare.
Kissinger, trots många år, var en före detta politiker, och att han har en stor inverkan på dagens världspolitik. Hans uttalande är en direkt uppmaning västra Ryssland om en kompromiss ur krisen främst mellan Ryssland och Amerika. Hans ord har vikt förhandlare.
Ryssland bör inte bara bodleci liderliga tal, men bör höja sig över det.
Ingen har talat med murdro, men lyssnade inte.
Med Kissinger och tillade: Putins bästa spelare format med som ingen skulle våga hänge sig åt smutsiga drblinge.
Om det står en amerikansk diplomat och beslutsfattare sedan Rysslands president i stor fara.
Sådana ledare som Putin inte träffat tidigare. Intelligent, avgörande, tålmodig, och viktigast av allt, du kommer inte att vinna. Den man som Ryssland stöder, eftersom han tror på honom, inte för att han är rädd. Genom honom fogas hela världen att se någon som står upp mot amerikansk hegemoni i världen.
En del människor tycker inte om Kissinger, men jag uppskattar honom. Hans uttalanden har oftast varit välgenomtänkta och balanserade, vilket man inte kan säga på samma sätt om andra så kallade fredspristagare – såsom Martti Ahtisaari och kompani.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
I veckotidningen Vif-Express varnar den fransk-belgiske kommentatorn Jacques Attali för att en naturlig följd av den geopolitiska förnedringen av Ryssland, som leds av väst, “kan bli ett tredje världskrig”.
Attali, den förre ordföranden i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, och tidigare rådgivare till den franska presidenten Francois Mitterrand, presenterar att “det finns några här och där som rynkade på att en internationell spänning blir så stark att den kan utplåna de fruktansvärda redskap med den finansiella krisen, anställa vapenindustrin och längs vägen råna spararnas skatter eller fördröja utbetalning av statliga skulder -. in namnet på den påstådda nödvändigheten att försvara fosterlandet är i fara.”
“I synnerhet USA, geografiskt långt från framtida krigszoner, och som nästan inte behöver någon energi i Mellanöstern eller Centralasien, farliga spel som strategi”, säger Attali, en ekonomiprofessor, essäist och romanförfattare, rapporterar Beta.
Denna strategi, påpekade han, amerikanerna kan hjälpa till att övervinna sin finansiella kris, medan européerna var självmord är villig att imitera, och de fåniga att den kan dras tillbaka.
Att situationen inte urartar, är det viktigt att väst med araberna, turkarna och ryssarna att agera på samma sätt som med Tyskland 1945, och det måste erkännas, bryter inte någon relation, hålla dem i cirklar av makt, erbjuda dem gemensamma projekt, säger kommentatorn Express franska och belgiska utgåvor av tidningen.
Noterar de förödande historiska konsekvenserna av krig som har orsakats av förödmjukelsen av besegrade eller potentiellt mäktig nation, understryker Attali som nu, “särskilt med ryssarna att stoppa bojkotten, som bara skadar Europa och ryssar att ansluta sig till krigsinsatsen i kampen mot extrem islam, som de konfronteras dagligen i Kaukasus.”
Därför att, som hon uttryckte det tydligt, förödmjuka Ryssland avser att isolera den från världen, under förevändning att Ryssland har kommit överens om att i enlighet med de rysktalande ukrainare behandlas som andra klassens medborgare, det skjuts för att bli fiende som en dag kommer att behöva kämpa.
Särskilt dum som polacker, säger Attali, att göra allt isolera Ryssland, eftersom Frankrike har gjort allt för att isolera Tyskland 1920, besegrades i första världskriget.
Attali, som respekterade amerikanska tidskriften Foreign policy säger att en av de hundra mest berömda intellektuella i världen, att bevis för ett hot mot den nuvarande situationen i Europa urarta till och med i världens konflikter, se “vad som finns i Washington och Moskva för att höra den värsta nationalistiska, anklagelser om konspirationer laddat och krigshetsande synvinkel.”
“Och det är det enklaste ömsesidig zahuktavanjem dumhet och känslor av förnedring kan leda till det värsta”, sade kommentatorn i den fransk-belgiska veckotidningen.
Attali konstaterar att Frankrike och kunde fick djärvt förslag för att ändra denna lära, och att han har modet att bryta med den överallt där de skulle, och andra européer tar ledningen i geopolitik respekt, även till priset av en tid ensam.
Det ryska svaret behöver inte vara militär, t.ex. Gazprom Njeft längre tar emot dollar för olja, och Asien säljs till Juan.
Väst kan inte förstå att det blivit intetsägande. 21 århundradet är Kinas och Asiens århundrade. Väst har sålunda hamnat i en ekonomisk kollaps, det är helt överskuldsatt och har ingen aning om hur man ska ta sig ut ur krisen. Ryssland har råvaror och nödvändig militär teknik till Kina har översvämningar Amerika. To kommer nu snabbt inträffa på grund av alla sanktioner och stöd till alla parter om ultra Ryssland.
Shangajpakten skapades och är nu upprustar. Konflikt är oundviklig och när Ryssland besegrades som aldrig hänt västerut blir så försvagat att det blir Kina som kör över en ytlig ström ingen utväg toga. Det tycks som om väst inte vill inse att Ryssland förfogar över drygt 7 800 kärnvapenstridsspetsar. Vad har väst att komma med?
En före detta rådgivare till Frankrikes president Francois Mitterrand, sade Jacques Attali de ansträngda relationerna mellan väst och Ryssland skulle kunna leda till ett nytt världskrig.
Fd ordförande för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling i en kommentar i vecko Vif-Express påpekade att det är få som skulle vara rynkade på att en internationell spänning blir för stark för att tillåta avlägsnande av den finansiella krisen, tillväxt inom vapenindustrin.
Han konstaterar också att det inte är intresserade av att råna spararnas skatter eller avyttring av statliga skulder i namn av den påstådda nödvändigheten att försvara fosterlandet är i fara.
“I synnerhet USA, geografiskt långt från framtida krigszoner, och som nästan inte behöver någon energi i Mellanöstern eller Centralasien, farliga spel som strategi,” säger Attali, en ekonomiprofessor, essäist och romanförfattare.
Attali påpekar att en sådan strategi skulle kunna hjälpa USA att övervinna den ekonomiska krisen, och anser att EU skulle vara en självmordsbenägen drag om de beslutade att följa USA, och tillät att “dumma dras in i konflikten.”
“Om situationen inte urartar, är det viktigt att väst med araberna, turkarna och ryssarna att agera på samma sätt som med Tyskland 1945, och det måste erkännas, bryter inte någon relation, hålla dem i cirklar av makt, erbjuda dem gemensamma projekt , “kommentatorn franska och belgiska Express utgåvor av tidningen.
Noterar de förödande historiska konsekvenserna av krig som har orsakats av förödmjukelsen av besegrade eller potentiellt mäktig nation, understryker Attali som nu, “särskilt med ryssarna att stoppa bojkotten, som bara skadar Europa och ryssar att ansluta sig till krigsinsatsen i kampen mot extrem islam, som de konfronteras dagligen i Kaukasus.”
“Förödmjukande Ryssland avser att isolera den från världen, under förevändning att Ryssland inte har gått med på att i enlighet med de rysktalande ukrainare behandlas som andra klassens medborgare, det skjuts för att bli fienden, med vilken en dag kommer att behöva slåss. Speciellt dumt att alla polacker är att isolera Ryssland, eftersom Frankrike har gjort allt för att isolera Tyskland 1920, besegrades i första världskriget.
Attali, som respekterade amerikanska tidskriften Foreign policy säger att en av de hundra mest berömda intellektuella i världen, att bevis för ett hot mot den nuvarande situationen i Europa urartar till och med i världens konflikter, se “vad som finns i Washington och Moskva för att höra de värsta nationalistiska anspråk konspirationen laddat och krigshetsande synvinkel.”
“Den enklaste ömsesidig zahuktavanjem dumhet och känslor av förnedring kan leda till det värsta,” sade kommentatorn på den fransk-belgiska vecka.
Attali konstaterar att Frankrike kunde, jag var tvungen att frimodigt föreslå att ändra denna lära, ha modet att bryta med den överallt där de skulle, och andra européer tar ledningen i geopolitik respekt, även till priset av en tid ensam.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Allt fler felparkeringssyndare, oseriösa parkeringsvakter och byggansvariga härjar runt i Malmö stad. Malmö bygger ut sin infrastruktur i rekordfart och med den tillkommer nya byggnader och kvarter med felbedömningar och konstruktionsfel som en naturlig följd. Då är det mer än viktigt att stiftade lagar och förordningar respekteras och inte åsidosätts av lagstiftarna själva.
Serviceförvaltningen och Stadsfastigheter i Malmö stad måste ta ett större ansvar och se till att lagen inte förbises. Som det är nu råder stor godtycklighet, inkompetens och många gånger avsaknad av svar från myndigheterna. De begår dagligen brott mot jordabalken, plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen.
Efter kraftiga vibrationsalstrande arbeten från Malmö stads byggentreprenad på Dukaten, projektnr. 6A22, har flera husägare upptäckt skador på sina fastigheter. Skadorna består av sprickor i grundmur/ tegelfasad, sprickor invändigt och eventuell sättning. Skador utvändigt enligt följande: Sprickor i grundmur/ källarvägg+golv; sprickor i tegelfasad; skorsten, fogsläpp, sprickor.
När husägarna börjar inkomma med skadeståndskrav väljer kommunen att lägga locket på. Det har sålunda inte gjorts några besiktningar i området innan byggarbetena kom igång under april 2014, vilket skulle ha gjorts. Och då är det inte så konstigt att husägare som tredje part känner sig överkörda i en tvåpartsöverenskommelse mellan Malmö stad och byggentreprenören.
Byggherren har inte heller ordnat eller förhandlat fram parkeringsplatser åt sina arbetare. Byggarbetarna parkerar hur som helst och de tycks “ha lagen på sin sida”. Det är väl klart att de får det, då det ligger i kommunens intresse att de avslutar arbetet inom tidsramarna.
Malmö stad har parkeringsautomater i överflöd i centrum, men knappt några i villakvarteren och periferin. Man hade likväl kunnat investera i parkeringsautomater för de platser där det finns ett behov av att få rotation på bilarna. Att Gatukontorets och Polisens resurser inte räcker till för att övervaka parkeringstider och andra parkeringsförseelser som inte framkallar direkta trafikfaror är kanske inte förvånande, men absolut inte Malmöbornas huvudbry och problem.
Det vore väl, om man kunde införa utbildningskrav på alla parkeringsvakter i Malmö stad samt bredare. “Vi har mött parkeringsvakter som säger att de inte har fått någon utbildning alls om lagstiftningen och de är ändå ute och sätter lappar. Det är inte bra”, säger han. (www.di.se)
Polisen handskas inte längre med klagomål vid parkeringsböter, i stället har man inrättat en parkeringsnämnd inom Allmänna reklamationsnämnden. På senare år har således kommunerna “blivit allt flitigare när det gäller att kamma in parkeringsavgifter”. (www.di.se)
Syftet med parkeringsavgifter ska enligt lagstiftningen vara att ordna trafiken, inte att ha vinstsyfte. Men det är just det sistnämnda som passar in på Malmö stad, som bedriver ocker på olika plan. Parkeringslisorna går ocker- och bärsärkagång på Persborg, Hårds väg, Thomssons väg, Von Lingens väg och andra socialt utsatta områden i stan, men var är de i Västra Malmö och i andra bättre ställda kvarter av stan?
“Folk parkerar hur som helst. Det blir kaos om vi inte håller efter”, säger Eva Svenning, planeringssekreterare på Gatukontoret vid Malmö stad. (metro.se, 23 oktober 2013) Men då tycker jag att ni ska hålla efter på alla plan och inte gå de nitiska felparkeringssyndarnas vägnar. Efter flera mejlutskick med fotobevis till Gatukontoret, allt för att underlätta deras arbete, fick jag ett svar på luciadagen 2012:
“Gatukontoret har mottagit ditt ärende angående dina grannars bilar. Som jag meddelat innan är det onödigt att du fortsätter att skicka fotografier. Ditt ärende är redan diariefört. Som du själv skriver är det snart hela kvarteret på bild. Eva Svenning är handläggare. Vid frågor om trafikreglering kan du kontakta henne. Med vänliga hälsningar, Kristina Andersson, Gatukontoret Malmö – Förvaltningskansliet.”
Jag ringde två år senare (våren 2014) till Gatukontorets parkeringsavdelning beträffande nya felparkeringsanmälningar. Felparkerare hade, precis som föregående år, parkerat utanför vår infart till huset. Svaret från dem var att “Parkering Malmö varit ute och kontrollerat och gjort bedömningen att dessa inte gjort sig skyldiga till brott”.
“(…) Infarten var inte tillräckligt bred för att det skulle bedömas som infart.” Det var det dummaste jag hört! Menar Gatukontoret att de bilar de lappat tidigare på samma adress och gata inte räknas, att de nya bedömningar de gjort för stunden räknas. Vad är det för märkliga parkeringsbestämmelser Malmö stad har? Det liknar rena rama vilda västern och skrupelfria maffiametoder.
Vid samtliga felparkeringsanmälningar till Gatukontoret fick jag frågan: “Behöver Du komma in med fordonet?” Vad har de med det att göra, om jag ska in med bilen eller inte på min egen infart? Det är integritetsintrång med tanke på deras förfarandemetoder och resonemang.
Det är märkligt att kommunen får göra sina egna luddiga godtyckliga bedömningar från fall till fall utan konsultation med husägare, och att bedömningar som gällt tidigare helt plötsligt inte gäller längre för en och samma infart!? Några egenmäktiga ändringar kring husinfarten har inte gjorts heller, så att vi på det sättet skulle ha påverkat Gatukontorets nya bedömning.
Men jag misstänker att det har att göra med bygget av det nya LSS-boendet (boende för personer med funktionsnedsättning) på Dukaten, att byggarna fått dispens att parkera i området utan att vi fått ta del av detta vare sig muntligen eller skriftligen.
Tack Malmö stad för att ni skapar oreda, misstro och missämja i våra bostadsområden. Men, kom ihåg en sak: Problemen är oundvikliga och kommer tillbaka som en bumerang!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
En varm hösthälsning till en nitisk felparkerare på Dukaten, framprovocerat av Malmö stads inkompetens.
Författaren Björn Ranelid skriver ett brev till Expressen: “Ni smilar, höjer, smickrar och lovordar de namn som är menlösa och totalt ointressanta för det svenska folket, medan ni skymfar, beljuger och ignorerar mig som lever och verkar runtom i Sverige i skrift, i radio, television och i levande möten år efter år (…)”. Han avslutar sitt brev till Expressen så här: “Hur än ni tiger och ignorerar så segrar jag i sanning. Det är underbart.” (Expressen, Torsdag 18 september 2014)
Jag förstår fullt ut den svenske författaren och estradören Björn Ranelids frustration. Det är beklämmande att han inte kan få den berättigade uppskattning som han faktiskt förtjänar. Hur än fantastisk han är på scen eller i bokens värld hamnar han alltid på plats två. Det är klart att han reagerar starkt på detta, det skulle alla normala människor göra utan minsta lilla tvekan.
Pressen stämplar Björn Ranelid som “narcissistisk”. Men det får han väl vara hur mycket han vill. Det har vi inget med att göra – det är hans privatsak, precis som med allt annat i livet. Detta är om något mobbning av den värsta sorten, när man klassificerar folk efter deras utseende och läggning. Åtminstone i skolans värld hade detta varit en klockren stämpling och mobbning samt föremål för en tillbuds- och incidentrapport.
Varför mobbar den svenska medievärlden Björn Ranelid? Detta är en berättigad fråga att ställa, med tanke på att han varken är den förste eller siste som råkat ut för negativ särbehandling och mobbning i svenska medier. Exempelvis operasångerskan Birgit Nilsson och Burlövsförra kommunalråd Kerstin Fredriksson (S), även de skåningar, fick utstå en hel del spydigheter och avundsjuka kommentarer från allmänhetens sida. De kände sig, precis som Ranelid idag, “mobbade”. (“Sköterskorna mobbade mig”, Aftonbladet, 30 juni 1999; “Kerstin Fredriksson värd en hedersutmärkelse!”, Blaskan #7/8 2009)
Det tycks som om man inte får vara förmer än andra. Man ska vara lätt och lagom, tacka och buga och inte sticka upp med andra ord. Men Ranelid är en skolad och belevad man och unik på alla sätt. Denna unikt ambitiösa särart får inte likställas med medelmåttorna.
Men detta förfarande försiggår ute på många platser i dagens Sverige, såsom exempelvis i skolorna. Lärare som arbetat i 40 år är helt plötsligt formellt obehöriga, medan nyutexaminerade oerfarna lärare får hoppa in i skolans värld som förstelärare. Gediget kompetenta lärare med lång erfarenhet och utbildning blir inte ens tillfrågade eller kallade på intervju vid tillsättning av förstelärartjänsterna. Dessa måste således rucka på sig för att andra mindre erfarna och formellt obehöriga ska få synas mer i vardagen. Detta bådar inte gott för Sveriges utbildningsvärld!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Vi beklagar vår svenska regerings och våra massmediers totalt ansvarslösa hållning och ställningstagande i utrikespolitiken.
USA, Nato och dess allierade verkar redan i ett tidigt skede ha bestämt sig för att gå i krig med Ryssland, och det med Sveriges tysta medgivande. En insiktsfull person har insett detta flagranta step-by-step distanserande från den svenska neutralitetspolitiken sedan barnsbenen, men Du som fortfarande tvekar borde ta förnuftet till fånga och inse de fruktansvärda konsekvenserna av ett sådant krig och göra allt i Din makt för att förhindra detsamma. Faktum är att majoriteten av den svenska befolkningen idag saknar reella kunskaper om olika världsskeenden av idag, samtidigt som de blir matade dygnslångt av ensidigt fabricerade och censurerade nyheter från Bilderbergägda massmediekoncerner.
Vi som skriver under den här petitionen är emot en ändlös ström av manipulativa lögner och neoliberalistisk-chauvinistiska provokationer som systematiskt pågått under en längre tid i både inhemska och utländska massmedier och sociala medier. Genom densamma är vårt mål att vi till 100% ska lyckas i våra ansträngningar att hålla moder Ryssland, vår stora granne i öst, från att bli indraget i ett kärnvapenkrig, samtidigt som våra barn och barnbarn och efterkommande får leva i fred, frihet och välstånd!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Du kan också skriva under, här nedan kan Du göra det!
Moskva kommer att vidta “lämpliga åtgärder” som svar på eventuella nya sanktioner från EU, sade talespersonen för ryska UD Aleksandr Lukasjevitj.
Aleksandr Lukasjevitj sade att Malaysia Airlines MH17-kraschen i östra Ukraina under juli månad har använts som en förevändning av väst för att driva igenom ekonomiska sanktioner mot Ryssland.
Emellertid kan de verkliga orsakerna bakom tragedin inte avslöjas alls på grund av yttre tryck på den internationella kommission som undersöker MH17-kraschen, sade han. “Det verkar som den internationella kommissionen – under tryck från vissa västmakter – avsiktligt vill fördröja utredningen och inte utföra sina uppgifter, vilket är uppenbart för varje flygexpert. Som ett resultat av detta kan orsakerna till tragedin inte fastställas och inte meddelas alls”, sade det ryska utrikesministeriets talesman Aleksandr Lukasjevitj.
EU har sagt att man kommer att genomföra sanktioner mot Ryssland, som enligt uppgifter kommer att omfatta ekonomiska åtgärder mot Rysslands energisektor. EU-ledarna sade först att de skulle släppa lös den senaste omgången av sanktioner den 9 september, men i stället väntade man med att mäta effektiviteten av eldupphöret som man enades om den 5 september mellan den ukrainska regeringen och rebellstyrkorna.
Många statschefer, inklusive förbundskansler Angela Merkel, sade EU-kommissionen kommer att ha möjlighet att upphäva de nya ekonomiska begränsningarna om vapenvilan i Ukraina fortsätter att hålla.
Som svar på EU:s tidigare uppsättning sanktioner som riktade banker, energi och vapen, introducerade Moskva ett års livsmedelsembargo mot USA, EU, Norge, Australien och Kanada som beräknas blockera $ 9000000000 värde av export av jordbruksprodukter till Ryssland.
President Vladimir Putins medhjälpare, Andrey Belousov, sade att den andra vågen av ryska motåtgärder i vedergällningen till västerländska sanktioner kan vara att begränsa importen av begagnade bilar, liksom vissa konsumtionsvaror.
Staten kommer säkert att stödja ryska företag som kommer att drabbas av västerländska sanktioner, försäkrade Belousov, och tillade att regeringen håller på att utveckla metoder för att främja en sådan hjälp.
Förhoppningar för Ukraina krislösning Moskva stift stora förhoppningar på Ryssland-Ukraina-EU kontaktgruppens roll i att lösa Ukraina-krisen, sade Lukasjevitj. “Vi hoppas att kontaktgruppen i detta avseende kommer vara till god hjälp och också ett instrument för att främja denna process”, betonade han.
Enligt talesmannen är “allt bräckligt” i sydöstra Ukraina just nu eftersom det finns allt fler uppgifter om Kiev befästa militär gruppering i olika delar av landet. “Vi förväntar oss att [president Petro] Poroshenko och hans team, samt de själv försvaret kommer att begås till Minsk avtal”, sade han.
De gemensamma militära övningar från Kiev och Nato kan “äventyra shoring upp av den ukrainska fredsprocessen”, varnade talesmannen. “Det tillkännagav planer på att genomföra Natos gemensamma manövrer med Kiev i Ukraina i slutet av året kommer som en överraskning”, sade han.
EU skakar av rädsla. De gör allt för att förstöra Rysslands ekonomi, men i praktiken motarbetar de sig själva. Ryssland behöver inte Europa lika mycket som man skulle kunna tro. I allmänhet är det motsatsen. Om ryssarna stänger av gaskranen för européerna är det good-bye och stopp med gas och olja till Europa. Det skulle vara det mest säkra sättet att få Europa i kollaps som får drygt 80 % av sina gasintäkter från Ryssland.
Vi skulle kunna göra ett fredsavtal nu, men det skulle vara amerikanerna håller freden tillbaka. De kan ha allt på sitt eget sätt.
Obama hoppas att den nya omgången av kalla kriget och kärnvapenkapprustning gör amerikanska ekonomins konkurrenskraft. När allt är allt som de har har kvar i USA ganska mycket (eller ska jag säga ganska lite) i “tjänstesektorn” och militärindustriella komplexet! Den enda snug: Jag är inte säker på att det amerikanska folket har råd att spendera på sin militära mer än man spenderar redan: de redan exporterar så många dollar som resten av världen är villig att ta, och att exporten endast kommer att krympa . “Upplåning” färsk tryckt pengar bilda sig “Federal” Reserve grej kommer inte att göra mycket bra! OMG, US skruvas! Varför stör EU Ryssland hela tiden?
Varför kan USA inte hålla sig till avtalslöften som man undertecknade i slutet av det kalla kriget och inte, som nu, förstora Natos roll allt mer och sätta in jaktplan i Östeuropa. Man kan överhuvudtaget inte lita på amerikanernas ord. Konflikterna runt om i världen (Syrien, Vietnam, Irak, m.fl. obekväma länder) är amerikanernas fel… listan kan göras lång. De bombade kvinnor, barn och gamla, vilket är oförlåtligt. Världen blir sålunda fredligare och större då de egocentriska amerikanerna och deras herravälde är över. Redan idag har USA:s drönare gjort jorden till ett olidligt fängelse, för att inte tala om alla de drönarattacker i nordvästra Pakistan som lemlästar kvinnor och barn.
Vi alla bör anta den amerikanska modellen bara bomba någonsin landet och mata ut medborgare posion mat. Om jag vore Ryssland skulle jag skära av all gasförsörjning till Europa och ge dem en vecka att besluta om de fortfarande vill hålla fast vid sina vapen i dessa många olika sanktioner de lade på Ryssland. De är grundlösa och saknar bevis eller något som kan stödja eller motivera sanktioner mot Ryssland sedan krisen började. Veckan slut och de omdirigera all energi de annars skicka till Europa till Kina. Visa några muskler Ryssland, gör vad som behövs. Sluta vara sådana rimliga herrar eftersom det västra, kommer de inte att visa någon förrän någon verklig press läggs på dessa galningar som detta datum är under direkt kontroll av USA.
Ryssland kommer att sälja till Kina 38 miljarder ccm gas per år från och med 2018 för närvarande Ryssland säljer till EU-länder mer än 170 miljarder ccm per år. Den totala bryt kan inte ske, förrän Kina ledningen är klar.
Na de skulle förlora moraliska marken. Bättre att hålla gasen strömmar ut ur bekymmer för en EU-vintern. Vrid folket mot sin egen regering. Ryssland ruvar med andra ord på gasleveranser till EU. Ryssland kan utöva utpressning närhelst lusten faller in, men den totala cut-offen kommer att hända vintertid. Vänta bara och se!
Han var också imponerad med vad han kallade Rysslands ovilja att acceptera internationella lagar och förordningar, som säger att det var en farlig återgång till kalla krigets tid. “Vi är vana vid att Berlinmuren föll. Nu ser det ut som president Putin vill bygga om den,” sade Dalai Lama.
Jag tvivlar att sanktionerna kommer att skada Ryssland så mycket som de kommer att slå tillbaka som en bumerang på EU och USA. Den del de inte talar om är att USA gjorde detta i Libyen på 80-talet. Oljebolagen bytte helt enkelt sina firmor i landet och det var som vanligt. Ett skal (exxon?) Representant berättade den historien i en dokumentär.
Varför skulle USA hindra oljeprospektering av BP, Exxon, etc. i Rysslands Arktis? Man skulle kunna tro att USA skulle vara “all-over” något liknande. Om inte … de inte vill Ryssland att dra bort det. Ryssland är på egen hand för-real.
Ryssland kommer sannolikt att vidta motåtgärder. Hur? Jo, där det svider som mest. Om ett tredje världskrig skulle bryta ut då skulle Nato utan tvekan starta det först. Men frågan är om alla Nato-länder skulle vara villiga att strida på USA:s sida. USA kan sålunda inte förlita sig på att resten av världen ska stödja det vid ett eventuellt krig mot Ryssland. Ryssland har långt ifrån fler allierade att luta sig mot än bara Kina och Nordkorea. Detta är en taktisk skev desinformationsbild som Rysslands antagonister sprider, som de flesta genomskådar. Kärnvapen skulle i vilket fall som helst nyttjas på båda sidor.
Sanktionerna har varit inriktade på att splittra Rysslands ekonomi i allmänhet och oljeindustrin i synnerhet. Ryssland har inte hämnats, men förmodligen kommer de att göra detta. De utövar stor återhållsamhet tills tiden är gynnsam för den ryska björnen att tugga sönder väst.
Vi har Petrobras i Brasilien för att stödja våra vänner från Ryssland.
Jag tror snarare vad USA är orolig för är inte så farlig oljeteknik – det är de farliga vinster som kan bli ett av havsbotten och in i Rysslands statskassa.
Visst handlar det om att skada finansieringen av Ryssland. Jag vet inte vad det förbättrar något ändå. Krim är och förblir ryskt nu och det är så det är. Kanske de kunde lämna Ukraina enbart beroende på hur engagerade de är.
Om sanktioner är en krigshandling då har väst förklarat öppet krig mot Ryssland. Ibland ungkarl bakom Curtain nr 3 är den verkliga boogieman och inte en som gjorts upp av amerikanska manusförfattare. Historien har visat att när någon gick efter ryska resurser bet de av mer än vad de kan tugga. Imperier har fallit en efter en, när väl ryssarna bestämt sig för att säga nej. Det blir ingen skillnad den här gången heller.
Jag tror att de säger att de inte kommer efter Rysslands resurser. Och de önskar inte ha profit. Märkligt detta skulle sannolikt ha liten reell effekt. Given.the politiska osäkerheten i Ryssland till följd av sina senaste invasioner och hotfullt. De flesta företagsledare skulle undvika att investera i Europa.
Om de nya EU-sanktionerna drabbar energisektorn kan Ryssland komma att stänga luftrummet – meddelar Dmitrij Medvedev. De nya ekonomiska sanktionerna från EU är sålunda politiska och ämnade för att slå ut ryska olje- och gasutvinningar samt försvarsinvesteringar. Allt annat är sagor för barn!
“Min är hämnden och vedergällningen, sparad till den tid då deras fot skall vackla. Ty nära är deras ofärds dag, och vad dem väntar kommer med hast.” (5 Mosebok 32:35) drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
————————- Радосав Мандић са супругом и сином. Фото: Љ.Т. Девић. ————————-
Након што је двојезични шведско-српски часопис за културу “Дијаспора” објавила чланак њеног сарадника из Малмеа Љубомира Т. Девића о Радосаву Мандићу и његовој иновацији – позната шведска фирма Electrolux показала је интересовање за ту иновацију.
Јавило се и више читалаца “Дијаспоре”, као и “Права на реч”, који су изразили жељу да помогну Радосаву и оствари свој сан, да патентира своју иновацију и да се она почне примјењивати.
Подсјећамо, Радосав Мандић далеки потомак Николе Тесле, иначе Крагујевчанин, тврди да се може добити више енергије на једном мотору него што то у датом тренутку даје…
За више информација контактирајте Радосава на сљедећу адресу: Радосав Мандић, Hårds Väg 50 Lgh 1502, S-213 65 Malmö.
ШАЉИТЕ ВАШЕ ДОБРОВОЉНЕ ПРИЛОГЕ НА ДОЉЕ НАВЕДЕНУ АДРЕСУ!
Al-Shejaiya, Gaza, efter 51 dagars etnisk rensning.
TEMA: Etnisk rensning
Det är inte Hiroshima, Nagasaki, Aleppo eller Ukraina utan tvärt om Gazaremsan och förödelsen efter 51 dagars etnisk rensning.
Enligt videoklippet ovan kan man förstå att omfattningen av förödelsen på Gazaremsan är ofantlig. Videon släpptes bara några dagar efter att en internationell organisation publicerat uppskattningar av den tid det tar för uppbyggnad av det palestinska territoriet.
Produktionsbolaget har meddelat att det kommer att dokumentera skadorna från luften över hela Gazaremsan: “Bolaget avser att dokumentera och registrera alla områden i Gazaremsan från norr till söder, uteslutande för medierna.” (Dnevni avaz, 02.09.2014.)
På inspelningen av Al-Shejaiya, en av Gazas fattigaste och mest trångbodda stadsdelar, ser man inte hyresgästerna i byggnaderna. Några som granskat den har jämfört Gaza med Hiroshima under andra världskriget, medan andra medier som sänt videon noterat att äktheten inte har kunnat bekräftas direkt, rapporterar serbiska telegrambyrån Tanjug.
Det palestinska produktionsbolaget Media towns video visar Al-Shejaiya från ovan, vars stora delar förstörts i flyganfallen och granatbeskjutningarna under krigets 51 dagar.
Minst 17 000 hus har förstörts eller skadats svårt under konflikten, medan cirka 5 000 behöver omfattande renoveringar, sade frivilligorganisationen Global Shelter Cluster (GSC) i samarbete med FN och Röda korset. (Dnevni avaz, 02.09.2014.)
I Gaza, på blott 360 kvadratkilometers yta, bor 1,8 miljoner människor och det området bär fortfarande spår av tidigare konflikter. Israel och Hamas har kommit överens om ett eldupphör på obestämd tid efter ett blodigt krig som dödade mer än 2 140 palestinier. Den största delen av dessa utgörs av en obeväpnad befolkning och 73 israeler, varav sex civila. (Dnevni avaz, 02.09.2014.)
Vapenvilan satte punkt för fientligheterna, men huvudtvisterna har förblivit olösta. Det är planerat att de indirekta samtalen mellan de båda parterna ska fortsätta, och den palestinska sidan har meddelat att man har en plan.
Israel uppskattar skadorna från konflikten till 2,67 biljoner dollar, och regeringen meddelade att budgetanslagen därför minskas med två procent. Ombyggnaden av Gaza kommer att stå så mycket som 6,49 biljoner dollar, uppskattar Global Shelter Cluster. (Dnevni avaz, 02.09.2014.)
Tisdagen den 26 augusti 2014 erkände Israel till slut Gazas villkor, efter 51 dagars långt krig i Gazaremsan med påföljd av cirka 10 000 allvarligt skadade människor, drygt 2 000 dödade tonåringar samt mer än 50% av dessa barn (allt från nyfödda upp till 12 år).
Många palestinier anser att Gaza ironiskt nog har vunnit den här konflikten, eftersom området nu får sin egen flygplats och hamn. Det var dessa två livsviktiga villkor som Israel gick med på för att Hamas skulle upphöra med skjutningarna. Även om palestinier betalat ett stort pris av sitt blod samt förlorat många av sina rättigheter, är detta erkännande från Israel och resten av världen guld värt.
Mitt hjärta är förkrossat när jag ser hur det palestinska folket lider år efter år utan att världssamfundet griper in och vidtar åtgärder. Det är fasansfullt och makabert att den sionistiska etniska rensningens politik får vinna terräng i Mellanöstern. Denna måste fördömas, i hårdaste ordalag, precis som det gjordes mot Serbien och serberna. Att denna genocid av värsta sorten får fortlöpa med västs och Vatikanens tysta samtycke och välsignelse är helt ofattbart. Det är rent hyckleri, jag saknar ord!
Varför denna politik av dubbla måttstockar? Och var är nu Carl Bildt (M), Margot Wallström (S) och det “demokratiska” världssamfundet?
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
————————————- Festival “Spasskaya 2014”. ————————————-
De bästa militärorkestrarna från all världens hörn skapade en lysande stämning och atmosfär, när de öppnade den militära musikfestivalen “Spasskaya” på Röda torget i Moskva. Årets festival är tillägnad firandet av hundraårsminnet av första världskrigets utbrott, en internationell musikparad på Röda torget för tomma svenska öron.
Hedersgardets enheter välkomnade de ledande militära musikorkestrarna i ett otroligt spektakel – en kombination av militära, klassiska, folkloristiska, pop- och rockaktiga låtar. Och allt detta tillsammans med fantastisk pyroteknisk belysning, enligt Russia Today. (“Spektakl vojnih orkestara na Crvenom trgu”, RTS, nedelja, 31. avgusta 2014.)
Bland deltagarna finns orkestrar från Serbien, Armenien, Bulgarien, Grekland, Irland, Italien, Kazakstan, Kina, Mexiko, Ryssland, Schweiz och Turkiet.
“Årets festival är tillägnad hundraårsminnet av första världskrigets utbrott”, sade chefen för Historiska museet Alexei Levikin, och tillade att arrangörerna var ytterst glada för närvaron av den äldsta militärorkestern – den turkiska Mehterorkestern, som grundades på 1200-talet. (“Spektakl vojnih orkestara na Crvenom trgu”, RTS, nedelja, 31. avgusta 2014.)
Evenemanget kommer att innehålla visuella effekter under invigningen samt över 1 500 musiker och andra konstnärer, till exempel dansare, akrobater, kampsportsutövare och ryttare. Festivalen pågår fram till och med den 7 september 2014, och det förväntas att drygt 50 000 personer ska delta i det veckolånga firandet.
Det är en fantastisk atmosfär på Röda torget dessa dagar, vare sig vi vill medge detta eller inte. Vi borde kunna unna Moskvaborna detta årliga kulturevenemang. Det är bara illvilliga och avundsjuka människor som bara ser sig själva i omvärlden som skulle påstå någonting annat.
Någon sade att Ryssland lever under en diktatur. Jag vågar bestämt hävda att yttrandefriheten i väst krymper än mer. I exempelvis Storbritannien har den brittiska regeringen fått grönt ljus att avskeda individer som bär korshalsband. (“Christians have no right to wear cross at work, says Government”, The Telegraph, 10 March 2012) I USA, Kanada och Storbritannien arresteras personer för att de haft högläsning av Bibeln på allmän plats. Inte ett smack om detta i svenska medier.
Jag förstår inte varför Sveriges Television (SVT) och kompani inte sänt eller åtminstone visat bilder från det magnifika skådespelet med den internationella musikparaden på Röda torget i Moskva. Inte heller kunde man läsa ett skvatt om detta på SVT-Text. Det är skamligt och rena censuren av värsta sorten! Hade det däremot rört sig om Prideparaden, ryska pansarvagnar eller fallskärmsjägare på Röda torget hade SVT propagerat så in i norden.
Så länge vi betalar tv-licensen är SVT sålunda skyldig att betjäna den svenska befolkningen med kontinuerliga, proportionerliga, relevanta och uppdaterade nyheter och reportage från hela världen. SVT får inte ta på sig rollen av ett utrikesdepartement som ska undanröja och hemligstämpla inslag – varhelst de kommer ifrån!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Bosnien-Hercegovina (BiH) har avvisat en begäran från Europeiska unionen att ansluta sig till Bryssels sanktioner mot Ryssland och inte använda den nuvarande situationen för att öka exporten av jordbruksprodukter i landet, sade den bosniske ministern för utrikeshandel och ekonomiska förbindelser Boris Tučić.
Utrikeshandelsministern och ansvarige för ekonomiska förbindelser, Boris Tučić, betonar för den franska tidningen Libération att Bosnien-Hercegovina inte kan uppfylla kraven för att gå med i EU:s politik för att straffa Ryssland för Ukrainakrisen, eftersom det ohjälpligt skulle skada ekonomin, rapporterar nyhetsbyrån Beta. (www.rts.rs)
Utrikeshandelsministern och ansvarige för ekonomiska förbindelser, Boris Tučić, uppgav att Bosnien-Hercegovina inte har råd med lyxen att ge upp någon marknad, oavsett om det handlar om Ryssland, Cefta-länderna eller Europeiska unionen.
Som han säger, är av strategiskt intresse för Bosnien och Hercegovina helt olika, vilket innebär att det är nödvändigt att kontinuerligt förse alla nödvändiga villkor för att förbättra utseendet på en produkt från BiH på alla dessa marknader.
“Därför, någon tanke på ett eventuellt införande av ekonomiska sanktioner mot Ryssland är meningslöst”, sade Tučić. (www.rts.rs)
Enligt honom har Bosnien-Hercegovina hittills ingen erbjuds en förklaring uttalande från Europeiska kommissionen uppmanar till en harmonisering av utrikespolitiska potentiella EU-medlemsländer att den som genomfördes i Bryssel.
Eftersom ingen har gjort detta, är det felaktigt, noterade Tučić, att man ber oss att avstå från något av marknaden och dess exportpotential, och EU har vi inte erbjuda något i gengäld. I stället tidigare, Bosnien och Hercegovina har utsatts för villkoren i de olika frågorna, sade Tučić. (www.rts.rs)
Som förklaras, kan Bosnien och Hercegovina inte levereras till sina krav åtgärd justerar automatiskt de åtgärder som genomförs av unionen på grundval av deras gemensamma politik mellan Sarajevo och Bryssel är i själva verket en check eller stabiliserings- och associeringsavtalet, trots att det undertecknades år 2008. (www.rts.rs)
Även Serbien motsätter sig västs sanktioner mot Ryssland. Den serbiske premiärministern Aleksandar Vučić menar att väst försökt få Serbien att införa sanktioner mot Ryssland på grund av krisen i Ukraina, eller mer exakt att “anpassa sin utrikespolitik med utrikespolitiken i Europeiska unionen.” (www.kurir-info.rs)
“Det begärde de av oss!”, sade Vučić, när han fick frågan om väst hade pressat Serbien att införa sanktioner mot Ryssland. Men han tillade också att han hade uppmanat dem att således respektera Serbiens hållning, vilken, när det är fråga om Ryssland, grundas på moraliska, traditionella och starka ekonomiska band. “Detta är en hållning som är rättvis och ärlig, men väldigt svår för oss”, avslutade Vučić. (www.kurir-info.rs)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Det kalla krigets retorik är på väg tillbaka in i våra liv och teverutor 25 år efter Tysklands och Berlins återförening, som ägde rum den 3 oktober 1990. Naturligtvis är det återigen väst som kallsinnigt lobbar för ett återinförande av det kalla krigets upprustning och anspänning. Men att återföreningen började i Moskva och att det är Ryssland vi ska tacka för att andra världskriget inte slutade i en total judeutrotning i Europa, är det ingen som vill ta vid sig.
Det är vida känt att Bilderberggruppen och Wallenbergfamiljen påverkar i allt större utsträckning Sveriges inrikes- och utrikespolitik. Bland annat i den så kallade Saudiaffären har Wallenbergfamiljens medlemmar “utövat påtryckningar mot Moderaterna”. (“Wallenberg tryckte på om Saudiaffär”, SVT-Text, Söndag 17 augusti 2014)
Det är inte första gången som Wallenbergfamiljen agerar genom historiens gång. Exempelvis Raoul Wallenberg blev rikskänd för att han räddade många judar undan döden i Ungern. Han greps emellertid av ryssarna i det forna Sovjetunionen och släpptes aldrig. Han blev sålunda en slags nationell symbol för att han lyckades rädda judar undan koncentrationslägren samt att han dog en martyrdöd i sovjetisk fångenskap.
Varför den svensk-judiske diplomaten greps har aldrig kunnat klarläggas, men Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt har skrivit en bok om ämnet i fråga med titeln Raoul Wallenberg: En biografi (Wahlström & Widstrand, 2012). När Wallenberg greps av ryssarna i Budapest 1945 var han i färd med att föra ut 15 kilo guld och smycken, värda en förmögenhet, liksom stora summor pengar. Ryssarna trodde förmodligen att det handlade om naziguld och naziförmögenheter som han ville undanhålla från Röda armén. Det påstås att guldet tillhörde judiska familjer som Wallenberg försökte “rädda”, som Jangfeldt och John Dickinson hävdar.
Det är typiskt att de hårda antiryska tongångarna från USA och EU sammanfaller med Europas högtidlighållande av hundraårsminnet av första världskrigets utbrott. EU och USA letar således febrilt efter historiska syndabockar som ska ansvara för första världskrigets fasor och följder, och då riktas blickarna naturligtvis mot det forna Tsarryssland och kungadömet Serbien.
Ryssland arbetar för att återinlemma de forna sovjetrepublikerna i en lös ekonomisk union, så kallad “eurasiatisk union”. Det är Rysslands vägval och legitima rätt att göra, precis som EU gjorde för att skydda sin egen ekonomi och politiska intressesfär.
Rysslands folkvalde president Vladimir Putin har varit rak och tydlig redan från början, då han avgav sin deklaration 2005. Sovjetunionens sammanbrott var “det tjugonde århundradets största geopolitiska katastrof”. Detta finförtydligade han således i sitt utrikespolitiska koncept 2013, som slår fast att Ryssland ska bevara sin “höga status som en av de inflytelserika polerna i världen”.
I mars 2014 skred Putin till handlingen. Han genomförde en blixtannektering av det forna ryska Krim. Putin ger sitt öppna stöd till den proryska befolkningen i östra Ukraina. Denna ukrainska minoritet, som en gång i tiden tillhörde Kievryssland, kallar Sydsvenskans ansvarige utgivare Per T Ohlson för “ett raglande slödder som försetts med avancerade luftvärnsmissiler”.
Per T Ohlson skriver i Sydsvenskans inledare “I rysskylans tid” (Sydsvenskan, Söndag 10 augusti 2014) att Ryssland önskar “destabilisera hela Ukraina för att förhindra landets närmande till väst. Det aggressiva agerandet har fått USA och EU att införa sanktioner, tämligen timida i EU:s fall.”
Ryssland kontrade med ett ettårigt importförbud för livsmedel för en rad västländer – däribland Sverige och Danmark. Det är väl klart att Ryssland måste se över sina ekonomisk-politiska intressen i världen, precis som USA och Nato gjorde när de förde politisk aggression mot Libyen, Irak, Afghanistan, FR Jugoslavien och därmed lade grunden till terrorismens och den humanitära katastrofens okontrollerbara följder.
Per T Ohlson skriver vidare att Ryssland under åren 2011–2012 ökade “sina militärutgifter, i reala termer, med 16 procent av BNP. USA och Västeuropa, ekonomiskt försvagade, har dragit ned sina försvarsbudgetar.” Men realiteten är den, som Ohlson medvetet eller omedvetet försöker undanhålla, att Rysslands BNP i stället växt till sig i rasande fart. “Ryssland har nått femteplatsen i Världsbankens lista över världens största ekonomier. Enligt banken var landets BNP 2012 3,38 biljoner dollar.” (“Ryssland bland världsledare i BNP”, Rysslands röst, Måndag 15 juli 2013)
Per T Ohlson brer på mer: “Liksom under kalla kriget har motsättningarna ideologisk grund. Men nu handlar det inte om en kommunistisk utmaning, utan om en reaktionärt rödbrun. Samtidigt som Ryssland utvecklas i despotisk riktning väller där fram en dyig röra av nationalism, revanschism och intolerans (…) Det tar sig inte bara uttryck i allmän rättslöshet och förföljelse av “landsförrädare”, utan också i hetsen mot hbtq-personer.”
Men Per T Ohlsons antiryska insinuationer saknar grund. Motsättningarna mellan Ryssland och väst bottnar tvärt om i USA:s och EU:s aspirationer på ryska territorier. USA:s före detta president George W Bush visade detta tydligt, när han i ett möte med Putin i Ryssland för ett par år sedan föreslog att ryssarna skulle skänka eller sälja lite mer land till Amerika med den förevändningen att de ändå hade mer än tillräckligt att bre ut sig på. Vilken fräckhet! Det är slut med utförsäljningen av ryska landområden. Alaska (Aljaska) är således ryskt och ska tillbaka till moder Ryssland förr eller senare!
Per T Ohlson kallar politiker som vågar gå mot strömmen “tvivelaktiga”, exempelvis Ungerns starke man Viktor Orbán, eftersom de lyfter fram “Ryssland och Kina som ideal”. Han menar också att Ryssland odlar kontakter med flera av Västeuropas högerextremistiska galjonsfigurer, exempelvis Marine Le Pen, “för att underminera sammanhållningen i EU”. Vad har han för belägg för detta påstående?
Är också Finland suspekt och “tvivelaktigt”, då det värnar om sina kontakter österut? “Kontakter med Ryssland är ett tyngdpunktområde för Företagarna i Finlands internationella verksamhet.” (“Affärer med ryska företag”, Yrittäjät)
Sverige och dess grannländer påverkas inte nämnvärt av Ukrainakrisen. Det som däremot kan påverka långtgående Sveriges ekonomi negativt är sanktionerna mot Ryssland, men där har Sverige sig självt att skylla som accepterat dessa utan att först rådgöra med sin befolkning.
Till följd av Natos ökade militära aktiviteter i Östersjön har Skandinaviens länder de facto hamnat i fokus. Som en följd av detta övade ryskt flyg, under april månad 2013, bombattacker mot mål i Sverige med gränskränkningar som naturlig följd.
Per T Ohlson menar också att Sveriges utrikesminister Fredrik Reinfeldt (M) är naiv när han lyfter fram samarbetet i EU och Nato som ett avvärjande skydd “mot militära hot mot något av Europas länder” och liknar honom med Per Albin Hansson när han gör missvisande “historiska felbedömningar”.
Nej, Per T Ohlson! Det finns inget potentiellt hot från Ryssland – och har heller aldrig funnits. Detta är rena tramset och inbitna konspirationsteorier fabricerade från antiryska kretsar och då framför allt Bilderberggruppen. Ett fullvärdigt Natomedlemskap för Sverige erbjuder inga som helst långtgående garantier och förmåner och därför är det bättre att det förhåller sig neutralt – allt för det svenska folkets och den svenska säkerhetspolitikens bästa.
Sverige som tagit på sig rollen och ansvaret som ett “alliansfritt” land ska inte bedriva hemligstämplade signalspaningsuppdrag åt andra makter och framför allt inte lobba för ett kostsamt Natointräde. En förståndig regering öppnar alla vänskapens dörrar och bjuder in till rundabordssamtal. Och då öppnar sig automatiskt grindarna även för Sverige att odla kulturpolitiska band och formella partnerskap med Nato och andra utländska militärorganisationer.
Naturligtvis behöver Sverige ett proportionerligt militärt försvar, men det är en utopi att tro att det också måste kunna försvaras mot Ryssland. Det kalla krigets vindar är inte “ryska” som blåser över Europa, utan tvärt om de antiryska som gjuter helvetisk olja över elden.
Det är inte Vladimir Putin som har “framkallat den allvarligaste säkerhetskrisen i Europa”, som en del förståsigpåare vill ha det till, utan tvärt om.
Så länge vi har imbecilla politiker och ledarskribenter som förvrider sanningen, undanhåller och undanröjer information, konstrar med orden och meningarna kommer vårt avlånga land att förr eller senare köras i avgrundens botten. Vi kan räkna med att anspänningarna mot Ryssland intensifieras allt mer så länge som uppköpta ryska antagonister och russofober får styra och ställa i världen!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Det är inte oväntat att Ryssland svarar med motåtgärder för att skydda sin ekonomi och befolkning i ett läge av ökat internationellt tryck. Vladimir Putin har infört sanktioner mot väst, som en direkt respons på EU:s och USA:s hårdnande hållning. Denna konfrontativa politik riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för Europa, särskilt med vintern runt hörnet och energifrågan som ett akut problem. Länder som tidigare varit beroende av rysk energi står inför stora utmaningar, och risken för energibrist är påtaglig.
Länder som Serbien och dess närliggande regioner fortsätter att visa en balanserad strategi i sina relationer med Ryssland. Denna pragmatiska hållning kan ge dem strategiska fördelar i en tid av eskalerande geopolitiska spänningar. I en värld präglad av energikriser och diplomatiska motsättningar kan ett sådant förhållningssätt vara avgörande för att navigera genom den nuvarande krisen.
Samtidigt har Rysslands president Vladimir Putin har uppmanat den ryska regeringen att överväga ytterligare sanktioner mot västländer som svar på deras åtgärder mot Ryssland till följd av krisen i Ukraina, rapporterar Russia USA Today. (“Putin uzvraća udarac, uvodi sankcije Zapadu!”, RTS, utorak, 5. avgust 2014.). Bland förslagen diskuteras en begränsning eller en fullständig blockering av europeiska flygningar till Asien via sibiriskt luftrum, vilket inte bara skulle påverka västerländska ekonomier utan även omforma globala flygrutter, vilket ytterligare belyser de långtgående konsekvenserna av den pågående konflikten (Vedomosti). Rysslands dåvarande premiärminister Dmitrij Medvedev har också betonat att Ryssland är redo att vidta ytterligare åtgärder, inklusive att förbjuda användning av det transsibiriska luftrummet och begränsa ukrainska flygbolags tillgång till ryskt luftrum (Privata Affärer, 7 augusti 2014).
Putin har å sin sida klargjort att motåtgärderna ska vara noggrant utformade för att stödja inhemska producenter och skydda ryska konsumenter från negativa konsekvenser. “Politiska instrument för ekonomiskt tryck är oacceptabla och strider mot internationella normer,” sade Putin under ett möte med den tillförordnade guvernören i Tjuvasjien, Alexei Gordejev (Tanjug via Itar-Tass).
I samband med detta hotar Ryssland även att blockera brittiska BBC:s ryska webbplats, som enligt ryska myndigheter förmedlat innehåll som uppmanar till protester mot Moskvas politik samt förespråkat ökad autonomi för Sibirien (RIA Novosti).
Sanktionerna från väst – som inkluderar begränsningar riktade mot ryska politiker, affärsmän och företag – möts nu av ryska motåtgärder som ett tydligt svar på vad Ryssland beskriver som ett oacceptabelt tryck. Enligt Medvedev har Ryssland tålmodigt väntat med att reagera, men att man nu ser sig tvingad att agera. Åtgärderna inkluderar förbud mot import av nötkött, griskött, frukt, grönsaker, mejeriprodukter och fisk från länder som infört sanktioner (Privata Affärer, 7 augusti 2014).
Med den ryska vintern snabbt närmande sig står Europa inför en stor energikris. Länder som förlitat sig på rysk energi riskerar att drabbas hårt av kylan. I kontrast ser Serbien och dess närliggande regioner ut att klara sig bättre genom sin balanserade strategi och nära relationer med Ryssland, vilket kan göra dem till de stora vinnarna i denna kris.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Flera svenska pedagoger, professorer, forskare och näringslivsrepresentanter lobbar för ett införande av ett gemensamt utbildningssystem av europeisk modell.
På exempelvis Lunds universitet hoppas man att så kallad kvalitetssäkring med inspiration från Europa ska bistå utvecklingsländer som Indien att utbilda kunskapsarbetare ”som matchar både den egna industrins och den globala marknadens behov”. Tillsammans med europeiska fränder önskar man således skapa en sorts ”indisk Bolognaprocess”. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr 3/ 2010)
Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 46 europeiska länder om högre utbildning, sätter studenternas lärande i fokus samt kopplar examinationen till tydliga lärandemål. Samarbetet främjar utbildningskvalitet, anställningsbarhet, rörlighet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde. Men en toppstyrd näringslivsanpassning samt en allt för stor samordnings- och kompatibilitetsprocess mellan världens högskolor och universitet skapar en snäv, monokulturell och immobil skolvärld!
Den indiske professorn Achuth Sankar S. Nair, föreståndare för bioinformatikcentret vid universitetet i Kerala, anser att det finns en risk att forma sig efter näringslivets krav. ”Om alla blir lika finns ju ingen anledning att röra på sig! Utveckling handlar inte bara om prylar och teknik. En film eller en dikt kan göra större skillnad för ett samhälle och sätta igång förändring”, säger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr 3/ 2010)
”Anställningsbarhet i vid mening är ett viktigt mål också för Bolognaprocessen”, menar Jan-Olov Höög, som är professor i medicinsk kemi vid Karolinska Institutet. ”Utan kvalificerad arbetskraft kan vi inte behålla vår kunskapsindustri”, tillägger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr 3/ 2010)
Samtidigt, ironiskt nog, går överkvalificerade högskoleutbildade och drar nitlotter varje gång de söker jobb. På landets högskole- och universitetsinrättningar innehar politiker och ämbetsmän flera mäktiga styrelseuppdrag och erhåller doktorshattar på löpande band. Hemliga direktiv och nepotiska beslutsfattare från högre instanser sållar bort folk, det vill säga utnämner sina egna. Samma förfarande sker vid våra ambassader, konsulat och Regeringskansliet. Hur länge till ska den här orättvisan och skymfen mot svenska folket få fortbestå?
Moder Sverige är fullt med dolda talanger och stora drömmar, men de finns där ute i kylan och får inte komma till uttryck. I stället väljer vårt avlånga land att investera i likriktningens medelmåttor. Alla måste vara lika och inte olika, varken bättre eller sämre än andra.
De parasitiska minister- och tjänstemannabarnen lärs upp från barnsben att det är moraliskt rätt att ta för sig i livet och inte tänka på sina medmänniskor, att synda, ljuga, vilseleda och manipulera. Att det inte alls är egoistiskt att inneha fler än tre uppdrag samtidigt, att inkassera fantastiska löner på samma gång som man fråntar arbetslösa människors arbets- och försörjningsmöjligheter. Att leva på skyhöga avgångsvederlag i livets slutskede är en smarrig bonuspoäng för många vd:ar och direktörer.
Svenska fotbollsförbundet bland övriga idrottsförbund satsar hellre på gamla uttjänta spelare och förbundskaptener än på unga oetablerade talanger. Och när guldklimpen Zlatan föreslås bli förbundskapten, ja då är debatten kring behörigheten väl uppe igen. De överkvalificerade sitter således på reservbänken och medelmåttorna lever loppan på planen – så även tycks förfarandet vara ute i arbetslivet och resten av samhället!
I en hälsokostaffär blir man hänvisad till Internet för att få utförligare information och i en ventilationsfirma till en håltagningsfirma om man önskar ta upp hål till nya ventilationsluckor på sin fasad. Man får inte gå på a-kassa när man studerar, även om man inte upptar csn-bidrag. Men det måste väl i förnuftets namn ligga i samhällets intresse att vidareutbilda och höja kompetensen bland de arbetslösa? För hur ska man annars överhuvudtaget få ett arbete?
Listan är lång för den som vill skriva av sig om det inkompetenta och likriktade Sverige som tror sig veta bättre än alla andra. Nej, fram med kvasten och låt oss sopa bort odågorna, de besserwissrar som upptar våra arbetsplatser och inte gör något som helst konkret för landets väl. Skål!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Välutbildade lärare flyr Malmö stad som råttor. Lärare degraderas och misskrediteras i sitt dagliga arbete. Det är knappt någon som vågar opponera sig för att inte riskera sina jobb. Men hur länge till ska den här mobbningen och lärarflykten få försiggå? Snart har vi inga utbildade folk kvar i Malmö.
Lärarfackförbunden är medansvariga till skolans haveri med tanke på att de går hand i hand med skolledningarna. Det är att gilla läget eller att dra sig tillbaka till idet. Men hur länge till ska lärare acceptera dessa överhetsfasoner?
Många lärare är inte familjära med lagar och avtal, vilket de borde vara i större utsträckning. Egentligen borde alla gå på en skyddsombudskurs för att säkra sina ställningar.
Som lärare måste man således se över sina intressen hela tiden för att inte bli överkörd. Det är lätt hänt att lärare far illa i dagens skola och inte får stöd eller uppbackning när det väl behövs. Man kan likna med en person som går på gatan och blir nersparkad; folk går förbi och glor och skrider inte till handling. Samma förfarande har vi på skolorna, där lärarna allt mer ser över sina revirområden. Allt annat är sekundärt i sammanhanget. Lärarna har blivit känslokalla och toppstyrda individer, såsom omänskliga robotar. Är det en sådan skola Malmö stad vill upprätthålla?
Jag tycker att det är dags att Malmös lärare går ur dvala och sätter hårt mot hårt. Det är slut med hunsandet hit och dit! Lärare är inga hundar och vill inte längre vara det moderna samhällets ok.
De här såkallade förstelärartjänsterna som införts på skolorna sår split mellan lärarna. Det är överhöghetens politik att först söndra för att sedan härska – och då framför allt över de intellektuella, som ses som samhällets fasor.
Lönerevisionen för 2014 har inte gått till på rätt sätt på flera skolor i Malmö stad. Skolledarna har uteblivit på klassrumsbesöken och flera lärare har inte fått ett legitimt lönesamtal. Ett lönesamtal efter lönesättning är inte okej; det ska göras före så man kan påverka lönen i god tid.
Lärare efter lärare ger upp och tappar gnistan och det börjar bli näst intill omöjligt att hitta ersättare. Hur tänker egentligen vår ledning och våra lönesättande chefer? Är Er politik att prioritera bort de lärare som är bäst lämpade och som önskar stanna kvar och arbeta som lärare ända till slutet? Gå ifrån den orättvisa och diskriminerande individuella lönesättningen och återinför ett statligt lönesystem – för allas trevnad!
Lärarna är inga socialtagare utan tvärt om surt förvärvande arbetare och därför ska de ha skäliga löner. Allt under 30 000 kr är diskriminerande lågt. Det ska med andra ord löna sig att ha en lång erfarenhet och gedigen utbildning. Men detta är inte lönegrundande, enligt arbetsgivaren.
Skolledare och högre upp måste sålunda bli synade, precis som lärarna. De som varken ser eller värnar om sina anställda har ingenting på skolorna att göra. Skål!
Ljubomir T. Dević legitimerad lärare franska/ engelska för grundskolans senare år, med utökad kompetens i ryska, svenska och svenska som andraspråk
Flera svenska pedagoger, professorer, forskare och näringslivsrepresentanter lobbar för ett införande av ett gemensamt utbildningssystem av europeisk modell.
På exempelvis Lunds universitet hoppas man att såkallad kvalitetssäkring med inspiration från Europa ska bistå utvecklingsländer som Indien att utbilda kunskapsarbetare ”som matchar både den egna industrins och den globala marknadens behov”. Tillsammans med europeiska fränder önskar man således skapa en sorts ”indisk Bolognaprocess”. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr3/2010)
Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 46 europeiska länder om högre utbildning, sätter studenternas lärande i fokus samt kopplar examinationen till tydliga lärandemål. Samarbetet främjar utbildningskvalitet, anställningsbarhet, rörlighet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde. Men en toppstyrd näringslivsanpassning samt en alltför stor samordnings- och kompatibilitetsprocess mellan världens högskolor och universitet skapar en snäv, monokulturell och immobil skolvärld!
Den indiske professorn Achuth Sankar S. Nair, föreståndare för bioinformatikcentret vid universitetet i Kerala, anser att det finns en risk att forma sig efter näringslivets krav. ”Om alla blir lika finns ju ingen anledning att röra på sig! Utveckling handlar inte bara om prylar och teknik. En film eller en dikt kan göra större skillnad för ett samhälle och sätta igång förändring”, säger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr3/2010)
”Anställningsbarhet i vid mening är ett viktigt mål också för Bolognaprocessen”, menar Jan-Olov Höög, som är professor i medicinsk kemi vid Karolinska Institutet. ”Utan kvalificerad arbetskraft kan vi inte behålla vår kunskapsindustri”, tillägger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr3/2010)
Samtidigt, ironiskt nog, går överkvalificerade högskoleutbildade och drar nitlotter varje gång de söker jobb. På landets högskole- och universitetsinrättningar innehar politiker och ämbetsmän flera mäktiga styrelseuppdrag samt erhåller doktorshattar på löpande band. Hemliga direktiv och nepotiska beslutsfattare från högre instanser sållar bort folk, det vill säga utnämner sina egna. Samma förfarande sker vid våra ambassader, konsulat och Regeringskansliet. Hur länge till ska den här orättvisan och skymfen mot svenska folket få fortbestå?
Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Sverige har i långt högre grad erkänt förtidens övergrepp, också på romer, enligt den danske idéhistorikern Carsten Fenger-Grøndahl.
Han menar att detta gör den svenska politiken mer humanistisk än den danska: ”I Sverige er der masser af virkeligt gode sociale projekter, hvor man forsøger at integrere dem i det svenske samfund på en måde, så de kan beholde deres kulturelle særheder.” Carsten Fenger-Grøndahl säger vidare att romer i Sverige lever ”generelt under langt bedre forhold end den lille gruppe i Danmark”. Men så har det inte alltid varit. ”Længere tilbage i historien er der masser af uhyggelige eksempler på, hvordan romaer er blevet behandlet i Sverige. Der var for eksempel et tvangssteriliseringsprogram.”, tillägger Fenger-Grøndahl. (www.dr.dk, 2010-07-24)
”Diskrimineringen av romer i Sverige går tillbaka till 1500-talet. Okunnigheten om att det är staten som till stor del svarat för omfattande etnisk diskriminering av sina egna medborgare ända in i vår tid är stor. Även om den statligt godkända diskrimineringen och kränkningarna nu upphört är de negativa fördomarna mot romer så omfattande att man fortfarande kan tala om en utbredd motvilja mot romer, om antiziganism, i det svenska majoritetssamhället.” (Diskriminering av romer i Sverige – rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer)
Romer och judar, som har en gemensam förhistoria, har varit föremål för omfattande förföljelser i många länder genom historiens gång – nu senast i Nicolas Sarkozys Frankrike. I mångas ögon ses fortfarande romer som ”tjuvar” och judar som ”Kristi mördare”. Romska kulturföreningar i Sverige får avslag vid ansökningar om skyltuppsättning. Synagogan i Malmö utsätts ofta för våldsbrott och attentat.
En milstolpe i den judiska församlingens historia var dock andra världskriget. Stora skaror danska judar flydde över Sundet och de mottogs väl i Malmö och Skåne. ”Svenska judar har betytt mycket för Sverige. Alltsedan Aron Isaac kom hit på inbjudan av Gustav III har den judiska minoriteten i Sverige bidragit till utvecklingen av många viktiga samhällsområden; industri, handel, politik, ekonomi, kultur och inte minst vetenskap.” (Tal: Stockholms stora synagoga, 2009-01-27. Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister – Regeringskansliet.) Men danska judar som önskar flytta tillbaka till sitt forna hemland förvägras danskt pass och permanent uppehållstillstånd!
Den påstått ökade antisemitismen och rasismen i Östeuropa är med jämna mellanrum på tapeten i västerländska och nordiska media, men den danska och nordiska sopas under mattan. Varför?
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Kostnaderna för avgiftsbelagd gatuparkering och felparkering i Malmö höjdes från och med den första mars 2010. Syftet är att öka utnyttjandet av parkeringshusen samt att minska antalet felparkeringar i Malmö. Den högsta parkeringsavgiften är fastställd till 20 kronor per timme och den högsta felparkeringsavgiften blir 1 000 kronor. (http://www.malmo.se/)
Men Malmö stads hantering av trafik- och parkeringsproblemet är dumdristigt och amatörmässigt. Det är dags att våra skattepengar främjar en långsiktigt hållbar utveckling! Nyttjandet av parkeringshusen minskar allt mer med tanke på den stora plundring, vandalisering och glaskross bilfordonen utsätts för dagligen. Det näst intill ödetomma parkeringshuset vid Adlerfelts väg är ett lysande praktexempel på detta.
Felparkeringarna i Malmö ökar drastiskt och skälen till dessa är otaliga. Det finns knappt någon gata där man fritt kan parkera sin bil. På samma gång har vi stora varuhuskedjor som breder ut sig på längden och tvären. Det är oacceptabelt att man måste köra runt i flera minuter, 1-2 km varje dag, för att hitta en ledig parkeringsruta. Många malmöbor är dessutom stressade på väg till jobbet och ser sig således inte för i trafiken. De både kvaddar och får sina bilar kvaddade på grund av huvudlös trafikplanering. För att inte tala om de besvärande väghindren, som fördärvar både kropp och kaross.
Miljöförvaltningen i Malmö genomför luftmätningar regelbundet: ”Syftet är att dokumentera luftkvaliteten i området och ge underlag för att bedöma effekterna av luftföroreningarna. Resultaten ska sedan användas i det fortsatta luftvårdsarbetet.” (http://www.malmo.se/) Att bygga fler öppna och gratis parkeringsplatser, i stället för trånga och dyra parkeringshus, över hela Malmö stad vore ett smidigare sätt att få ner både stressen, miljöföroreningarna och därmed också trafik- och parkeringsproblemet.
Inkompetenta tjänstemän upptar andras platser, förtrycker sina nästa, tar ränta, ockrar och roffar åt sig. Men oss har de glömt! (Jfr. m.: Hesekiel 22:13)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
I slutet av juni 2007 antog regeringen direktiv för en utredning som ska föreslå en reformerad lärarutbildning. Den förra universitetskanslern Sigbrit Franke fick uppdraget att leda utredningen.
Det höjs allt fler röster inom den akademiska världen för att betygen ska kompletteras med någon form av lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningen, att det ska frigöras tid för ämnesfördjupning samt skapas utrymme för fler lärarexamina. ”Det är väsentligt att blicka utanför Sveriges gränser för att se hur man har löst problem”, säger Franke. Hon nämner härvid Finland, Storbritannien och USA som intressanta länder att studera. (”Sigbrit Franke utreder ny lärarutbildning”,Riksdag & Departement, Utbildning, Måndag 20 augusti 2007)
Det är föga okänt att den svenska skolan brottas med kvalitetsbrister och stundom kaos. Alla sparkrav och nedskärningar har resulterat i landets skolors stundande kollaps. Den lärarledda tiden minskar allt mer samtidigt som kraven ökar på studenternas delaktighet och ansvar. Större grupper, minskad undervisning och kortare handledningstid medför sänkt kvalitet och status. När man drar ned på undervisningstimmarna drar man även ned på kursinnehållet, vilket i praktiken innebär att man sänker kraven och målen. Men det är fel att skylla skolkaoset på lärarna, och speciellt på de obehöriga. Kritiken bör i stället riktas till politikerna och lärarförbunden.
Ett införande av så kallade lämplighetstester och lärarlegitimation skulle förbrylla och gäcka skolvärlden än mera. Ett lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen skulle, enligt Sigbrit Franke, ”kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008) Men i själva verket hade det varit allt för snävt, fyrkantigt och monokulturellt att genomföra.
Nyblivna lärare är inte färdigskolade för livet. Lärandet är således en livslång process! ”Forskarnas huvudbudskap blev därmed att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det finns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade för läraryrket.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008) drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
”Bara två av tre finlandssvenskar tror på det svenska språkets framtid i Finland. En dramatisk försämring jämfört med tidigare år. Resultatet överraskade även Barometern 09 som utför den återkommande kartläggningen av attityder och opinioner i Svenskfinland. Det här är avsevärt färre än 2005 då 87 procent trodde på svenskans framtid. År 1997 trodde hela 90 procent av finlandssvenskarna att det svenska språkets framtid var tryggad.” (”Finlandssvenskar tappar sin språktro”, SVT Text/ Utrikes, Fredag 22 januari 2010)
Men resultatet är inte alls så anmärkningsvärt som det framställts i undersökningar och media. Det är ett faktum att den svenska språkutvecklingen blir allt mer hotad och utsatt. Våra ordböcker och lexikon lemlästas och rensas på kulturhistoriska ord och bevingade uttryck. Samtidigt tillförs nya moderna ordkonstellationer. Hur ska då minoritetsspråkens ställning värnas om själva svenska språket inte har ett klart framtidsperspektiv? Svenskans och minoritetsspråkens roll har således stagnerat. På samma gång blir engelskans dominerande ställning allt tydligare. Svenskan genomgår en intensiv språkvåldtäkt av värsta sorten. Våra politiker och svenska språkakademin måste ställas till svars för detta illdåd och dess medföljande oöverskådliga konsekvenser!
Det har sina skäl till varför svenska språkets framtid i Finland har försämrats. Våra historieläromedel skönmålar och höjer den svensk-norska unionen samt det svensk-finska riket till skyarna. Brödraunionerna har tidigare genom historien fortlevt för att den ena exploaterat på den andras bekostnad. Finland har dock gjort rätt för sig och upprätthållit svenskan som sitt andra officiella språk. Sverige och Norge har dessvärre inte varit lika ömsesidigt tillmötesgående. Detta visar bara hur den svensk-norska mentaliteten är: att till varje pris styra och ställa över brödraländernas ekonomiskpolitiska, sociokulturella och språkliga intressesfärer.
Redan nu märks tydliga toner i Europeiska unionen (EU) om att skapa ett gemensamt språk för hela Skandinavien, liksom för Balkan, för att förenkla det allt mer betungande pappers- och översättningsarbetet. Det är emellertid hög tid att vi värnar om EU-språkens likvärdiga ställning, däribland skånskans position. För att EU ska fortbestå behöver följaktligen alla de små europeiska språken bevaras och premieras. De många konstgjorda tungomålen på Balkan förbryllar dock allt mer EU-politikerna. Vilket språk (dialekt, skrift, etc.) som ska representera före detta Jugoslaviens republiker i EU-parlamentet ställer oss kanske inför ett omöjligt dilemma och scenario!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Villaägare och andra fastighetsägare ska hålla rent runt fastigheten, som är en fråga om framkomlighet, trafiksäkerhet, trivsel och trevnad.
Därför ska man se till att ta upp skräp och ogräs, som finns utanför ens fastighet, på rätt sätt: ”Gångyta skall hållas i ett sådant skick att uppkomsten av sanitär olägenhet hindras samt att de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet.” (ur Renhållningsstadgan 3 §)
Villaägare och andra fastighetsägare ska dessutom röja snö och se till att det inte är halt på trottoarerna utanför sina hus. Det gäller även andra ytor för gångtrafiken, även om de inte kallas för trottoarer. Det säger stadgan om renhållning av gångbana. ”Det ankommer på fastighetsinnehavarenatt snarast avlägsnasnö och is som är till olägenhetför gångtrafiken och att vid halkasanda gångbana respektive annangångyta eller vidta andra åtgärdertill motverkande av halka.” (ur Renhållningsstadgan 6 §)
Kommunen tar hand om körbanor, cykelbanor samt övrig allmän platsmark. Kommunen och fastighetsägaren har således ett ”gemensamt ansvar” för renhållning. Men i praktiken är det skattebetalarna som står för notan och Kommunen för utförandet. ”Intäkter från parkeringsavgifter och p-böter ger kommunernas kassor rejäla tillskott. Intäkterna har ökat från 600 miljoner kronor 2002 till drygt en miljard kronor i fjol.” (SVT.se, Tisdag 11 juli 2006)
Villaägare och andra fastighetsägare har renhållningskostnader för flera tusenlappar om året, som intäkterna i deras verksamheter inte täcker. Vem ska subventionera deras del av renhållningen? Lika ansvar bör även ge lika intäkter för renhållning av vårt närområde!
Vad gäller prioritering vid snöröjning är det oacceptabelt att man ska behöva vänta i flera dagar för att få sin gata plogad. Villagator i tredje prioritering hinner dessvärre aldrig bli snöröjda. ”Tredje prioritetvid snöfall: Allmänna ytor och villagator med lite mindre trafik.” (www.malmo.se/vinter) Prioriteringarna är minst sagt ohållbara, föråldrade och behöver uppdateras. Inkompetens med andra ord.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Posten klarade inte av att leverera det rekommenderade brevet till rätt adress. (Foto: Bokhuset Dević)
Jag sitter i skrivande stund och väntar fortfarande svar från handläggarna på Postens reklamationsavdelning. De har uteblivit med att höra av sig, fastän det uttryckligen står i reklamationsbekräftelsen att de ska göra det senast inom en månad.
Posten är bland de mest oseriösa och inkompetenta statliga bolagen som finns på den svenska marknaden. Folk klagar med jämna mellanrum på Posten, men det är för döva öron. Man kan faktiskt fråga sig varför Staten inte ingriper i stället för att ställa sig passiv i frågan. Om anställda inom Posten nu inte mäktar med sitt arbete, då får de gå åt sidan och bereda plats för andra mer kompetenta människor.
Posten måste således ta sitt moraliska och etiska ansvar samt kompensera drabbade kunder. Det räcker inte med en telefonuppringning och presentkortsutdelning till de mest kritiska kunderna. Posten måste bli rejält ersättningsskyldig vid uteblivna svar vid reklamation och i synnerhet vid ej gjorda leveranser av rekommenderade försändelser.
Mitt brev till prins Charles kom inte fram fastän det var korrekt adresserat och skickat som rekommenderad försändelse. Mitt hopp om ett framtida samarbete med prinsen rann ut i sanden – på grund av andras oförmåga. Jag misstänker att brevet hade hamnat på villovägar, även om jag hade skickat det till kung Carl Gustaf och drottning Silvia.
Sverige har blivit ett likriktningens land, där man måste följa strömmen för att inte gå i motvind. Att skriva till kungligheter, kyrkans representanter och andra digniteter varken lämpar eller lönar sig – för man blir ändå inte tagen på största allvar av Posten och andra likasinnade.
Det är lite av ironins skimmer, för det känns lite som 1 april varje dag man går till Postens ombud och önskar använda deras undermåliga tjänster. Men det är nog dags för ett byte!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
_________________________________________ Läs mer om samma tema/
“Posten visste inte vem prins Charles är”, Sydsvenskan.se, Torsdag 27 februari 2014.
Vi lever under ständig övervakning av ”Storebror”. Dyra fart- och övervakningskameror uppsätts på löpande band, något som finansieras av svenska skattebetalare. På samma gång är det nästintill omöjligt för ”vanlige Svensson” att handla reciprokt.
Det är exempelvis ett brott mot kameralagstiftningen om man sätter upp en åtelkamera i skogen utan tillstånd. Det spelar således ingen roll om detta förfarande sker på egna jaktmarker. ”Det är lagen om kameraövervakning som styr villkoren för åtelkameror och fotofällor ute i naturen. Regeln är att tillstånd krävs på alla ställen dit allmänheten har tillträde, alltså där allemansrätten gäller.” (”Jägare kräver fritt fram för åtelkameror”, VK, 2009-09-27)
A- och F-kassan skrämmer och hetsar de arbetslösa, sjukskrivna gravida, kroniskt sjuka och utförsäkrade. Detta är ett globalt svek och misslyckande. Våra myndigheter är med andra ord snabba att döma ut andra. Deras frånvaro av en medlidsam attityd gentemot människor i behov är påtagligt stor.
Alla samhällskategorier, ja till och med lärare, hunsas runt stundtals av oempatiska handläggare. Exempelvis en deltidsarbetande timlärare eller springvikarie som deklarerat fel på kassakorten på grund av bristfällig information från arbetsgivaren hotas med återbetalning och uteslutning. Att det uppstår problem med kassakorten i samband med deltidsstämplande är normalt och har sin orsak i att timlärare arbetar varierande i procent samt att arbetsgivarna är allt för otydliga vid anställningen.
Ska det behöva ta flera veckor innan man får skriva på ett anställningsavtal eller få ett arbetsgivarintyg hemskickat? Det ska väl råda ett delat ansvar och en ömsesidig skyldighet i arbetslivet!?
Som lärare och pedagog påtalar jag ofta för mina elever vikten av att följa regler i det svenska samhället. Men lagar och regler är till för att följas av alla, också av de som tillsätter dem. Allt handlar om respekt. Den får man dock hemifrån. Har man inte fått den från barnsben, lär man inte heller få den senare i livet!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Dević svartlistar myndigheter, företag, politiska ledare och organisationer, med flera – allt för att sätta stor press på de som inte håller vad de lovar och säger. Ett sådant ställningstagande till svartlistning grundas naturligtvis på sakliga skäl och källor.
Att sätta press på politikers och företags agerande, för att stärka socialt och etiskt ansvarstagande samt demokratiutveckling, är livsviktigt – och ska förhoppningsvis bidra till att inhemska och världens regeringar, företag med flera byter kurs. Det ska med andra ord kosta dem dyrt att vara inkompetenta, exploatera samt tjäna en hacka på naiva människors bekostnad och mänskliga lidanden!
Var med och utveckla Devićs egen svarta lista! Alla förslag till förbättringar är mer än välkomna. Tillsammans är vi starka!
S V A R T A L I S T A N /
1. Vattenfall AB; skäl: “Driften av stenkolsgruvan innebar att Vattenfall på kuppen fördrev den sorbiska minoriteten, en utsatt folkgrupp i Europa. Det agerandet fick, med rätta, utstå kraftfull kritik (…).” (Riksdagens protokoll 2004/05:113) 2.i Saab Bofors Dynamics AB; * 2.ii BAE Systems Bofors AB; * 2.iii Saab Group;*skäl: “(…) svenska vapen bidrar till att göda krig och konflikter, bidrar till brott mot mänskliga rättigheter, bidrar till fattigdom och stärker diktaturer (…).” (Amnesty, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) 3. Human Rights Watch; skäl: partiskhet: “(…) stöder okritiskt de mest extrema antiserbiska rapporter och ignorerar serbiska källor (…) HRW bidrar därmed medvetet eller omedvetet till en allt svårare cirkel av våld som till slut kan rättfärdiga eller kräva intervention utifrån.” (“I välgörarnas våld”, DIANA JOHNSTONE, 27 december 1999, i: Clarté, 3/99) 4. Posten AB; skäl: inkompetens, löftesbrott, uteblivet potentiellt kulturellt utbyte och samarbete: “Posten visste inte vem prins Charles är.” (Sydsvenskan.se, Torsdag 27 februari 2014) OBS! Förlikning är gjord 2014-05-30! 5. Serviceförvaltningen, Stadsfastigheter – Malmö stad; skäl: inkompetens, avsaknad av svar, brott mot: a) jordabalken; b) plan- och bygglagen; c) plan- och byggförordningen 6. 7. 8. 9. 10.
Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
För 15 år sedan, närmare precist den 24 mars 1999, blev Förbundsrepubliken Jugoslavien brutalt attackerat av de 19 medlemsländerna i Nato. Det var en aggression i strid med alla normer i internationell rätt, som föregicks av 78 dagars obevekliga bombningar, samt bestialisk tortyr av offerstaten som varken hade ekonomisk eller militär kapacitet för att försvara sig på ett adekvat sätt.
Och det hela började med UÇK:s attacker mot serbiska poliser, brevbärare och andra tjänstemän i Kosovo och Metohija. När den serbiska polisen svarade med automateld uppstod ett väpnat uppror, varefter även den jugoslaviska armén blandade sig i konflikten.
I dessa dagar är det många politiker i Väst som försvarar erkännandet av Kosovo med tesen att “det repressiva Serbiens styrkor använde våld mot den lokala albanska befolkningen”, och att Kosovo därför “hade rätt att förklara sig självständigt”. Vem som först använde våld i Kosovo, spelade mindre roll för Väst, och inte heller är det viktigt nu. Denna tes nämns i samband med händelserna på Krim. (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)
“I Väst säger man att ryssarna på Krim inte genomlevde en väpnad attack”, skriver den ansedde serbiske militärkolumnisten och författaren Miroslav Lazanski i tidningen Politika, och fortsätter: “Vi skulle kanske först ha inväntat en attack, blodsspillan och en motattack, och därefter förhållit oss till detta? Eller när man i dessa dagar i Europaparlamentet frågar sig med indignation om det är möjligt att idag föreställa sig ett krig på grund av gränser i Europa.”
Enligt Lazanski är det fullt möjligt: “Och det beror på att ni för 15 år sedan inte ställde frågan om det är möjligt att bomba ett europeiskt land i 78 dagar utan samtycke av FN:s säkerhetsråd – och det i strid mot alla normer i internationell rätt. Att under 78 dagar bomba den europeiska staden Belgrad, jämna byggnader med marken, broar och fabriker, sikta mot civila och tv-huset, är varför större delen av allmänheten i Serbien gärna välkomnar att Krim återigen blir en del av Ryssland.” (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)
“Med vilka ord skulle ni vilja beskriva er relation till Putin?”, skulle en enkätfråga sålunda kunna lyda i Serbien. Jag är ganska säker på att presidenten i Ryssland skulle vinna väljarstöd på grund av “symputier”, som präglar vår allmänhets inställning till Putin”, menar Lazanski. (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)
Putin låter visa omvärlden hur det är när saker och ting löses med våld. Efter händelserna på Krim har förtroendet för Vladimir Vladimirovitjs personlighet utvecklats till populärkultur i samtidens Ryssland. Han återlämnade Krim till Ryssland, men även nationell stolthet och stabilitet. För ryssarna är han “herr kapabel”. Eftersom Putin inte längre är en politiker, är han idag symbol för Ryssland – en slags myt. Det är som att fråga britterna om de önskar Elizabeth II till drottning.
“Naturligtvis har Vladimir Putin odlat bilden av en man som löser saker. Han löste Tjetjenienfrågan så fort han kom in i Kreml, och nu har han löst problemet med Krim, som efter 60 år åter kom under moderlandets vingar. Men han löser också människors vanliga alldagliga problem. Vladimir Putin är med andra ord skaparen av den starka ryska staten; och en stark stat är en välsignelse, inte bara för den ryska marknaden, utan även för den serbiska”, poängterar Lazanski. (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)
Ukraina aspirerade på ett Nato-inträde redan 2004, under den orangea revolutionen. Och då genomfördes en statskupp i Kiev, eftersom valresultatet ogiltigförklarades. Utländska sponsorer till statskuppen är desamma som de nuvarande sponsorer till Maidanupproret. Allt som hände då och nu har inte hänt på rättsliga grunder, utan det är i termer av ren maktrelation. Som då som nu var det en våldsverksamhet för att få till ett regimskifte. Moskva har upprepade gånger varnat för att Ukrainas inträde i Nato skulle vara en “röd linje”.
För om Nato hamnade 400 km fågelvägen från Moskva, skulle det kompletta ryska nukleära svarssystemet förlora sin betydelse, eftersom Kreml i en sådan situation inte skulle ha tid att reagera. Varför var Kennedy redo för ett kärnvapenkrig med Sovjetunionen på grund av sovjetiska missiler på Kuba? Eftersom missiler så nära USA inte skulle tillåta mer än två minuter för ett beslutsavgörande.
“När Washington och Bryssel stödjer de politiska krafter i Ukraina som önskar dess inträde i Nato, då leker de med elden; eftersom man kan fråga sig vad det är Washington och Bryssel letar efter i Ukraina. Demokrati? Varför söker de den inte i Saudiarabien? Att göra allt för att amerikanska vasaller ska stanna kvar vid makten i Rysslands förstuga, och till och med i de forna Sovjetrepublikerna, är en handling av imperialistisk arrogans. För Washington borde relationerna med Moskva vara viktigare än vem som ska regera i Kiev”, skriver Lazanski.
Miroslav Lazanski avslutar med konklusionen: “Om USA fortsätter att insistera på att minska Rysslands roll i världen till regional maktstatus, då är vi i början av en ny fas av det kalla kriget, eftersom Ryssland under Putin uppenbarligen inte kommer att acceptera den rollen – då det är en supermakt. Nu finns det en del i Väst som erbjuder en lösning i form av ett militärt neutralt Ukraina. Jättebra, men varför var det ingen som tänkte på det för två månader sedan?” (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Kulturjournalisten Per Svensson skriver i Sydsvenskan, från den 23 mars 2014, att: “I Ryssland har en KGB-officer krupit fram ur tjekans källare och försöker återupprätta ett förlorat imperium. Han rustar upp, utövar utpressning mot sin omvärld, genomför en annektering av ett grannlands territorium med uppdiktade historier om hotade minoriteter. Därför är det just nu viktigare än på mycket länge att intressera sig för historia.” (Per Svensson, “Därför måste vi förstå vår historia”, Sydsvenskan/ Kultur & nöjen, 23 mars 2014)
Vilken historia menar kulturskribenten Per Svensson att vi måste förstå? Den monopolistiska, lokalpatriotiska, europeiska, omvärldens? Svensson representerar tydligt den typiskt svenska stereotypiska omvärldsbilden, där Ryssland utmålas som ett korrupt kommunistland vars ledare “utövar utpressning mot sin omvärld”.
Ryssland har en legitim oro för sin säkerhet och önskan om att återbefästa sin centrala roll både som regional maktfaktor och världsmakt. Många oförrätter har således gjorts genom århundraden gentemot det ryska folket. Gränsdragningar har skett hit och dit utan det ryska folkets medgivande. Men nu är det slut med detta. Mellan 25 och 50 miljoner ryssar lever utanför Rysslands gränser. Deras situation är ohållbar i flera av de ex-sovjetiska republikerna. I exempelvis baltstaterna är de andra klassens medborgare, och i Georgien, Moldavien och Ukraina har det bedrivits en utstuderad metodisk avryskningsprocess under flera årtionden. Detta kallar Persson “uppdiktade historier”. Skam.
Och för att inte också nämna den serbiske nationalhjälten Gavrilo Princip (1894-1918) som dödade den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand och hans gemål i Sarajevo den 28 juni 1914, vilket Persson har mage att klassificera som “de serbiska terroristernas mord”. Nej, Persson, gå tillbaka till skolbänken!
Krim har alltid haft statusen av en autonom republik, ett statusskick som Kosovo på långa vägar saknade men ändå blev lösrivet från Serbien. Därför kan man inte heller prata om en rysk “annektering” av Krim, eftersom befolkningen där röstat enhälligt för ett utträde ur Ukraina. Detta demokratiska valresultat borde både Persson och andra bilderbergare till lekmän erkänna.
Och vad gäller Vladimir Putins försök att återupprätta ett svunnet imperium är en självklarhet för många ryssar och andra slavofiler, då endast ett starkt och enat Ryssland kan stå emot de allt mer högljudda neofascistiska krafterna och strömningarna ute i dagens Europa!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Tyska affärsmän motsätter sig ekonomiska sanktioner mot Ryssland, sanktioner som även kan drabba dem på sikt på grund av Krimkrisen.
Ungefär 300 000 jobb i Tyskland är beroende av handeln med Ryssland, där han registrerade 6 200 tyska företag. Totalt investmentbolag från dessa länder till Ryssland uppgick till cirka 20 miljarder euro.
Diplomater undrar om Tyskland någonsin kommer att stödja hårdare tag mot Ryssland på grund av invasionen av Krim. En tredjedel av den gas som förbrukas av tyskarna kommer från Ryssland, medan värdet av den tyska exporten till Ryssland beräknas på 36 miljarder euro per år, enligt London Economist. (RTS, sreda, 19. mart 2014.)
Utskottet för östeuropeiska ekonomiska förbindelser, och lobbyister som representerar stora företag, säger att ungefär 300 000 jobb i Tyskland är beroende av handeln med Ryssland, och att Ryssland registrerades 6 200 företag som ägs av tyskar.
Värdet av tyska investeringar i Ryssland beräknas uppgå till 20 miljarder euro, så inte undra på det uttalande från kommittén att sanktionerna “meningslösa”, skriver The Economist. (RTS, sreda, 19. mart 2014.) Totalt exporterade Tyskland till Ryssland varor till ett värde av 36000000000 € årligen.
Det papper som sade att bilindustrin största exportör. Även om försäljningen av tyska bilar i Ryssland förra året, sjönk med fem procent, medan värdet av exporten av bearbetade produkter hoppade 22 procent. Bara Volkswagen exporterade 200 000 bilar till Ryssland förra året.
The Economist citerar ett uttalande av Ulrich Ackerman, ordförande för det tyska förbundet för ingenjörer, som undviker att kommentera vad Berlin bör göra åt Krimkrisen, sade dock att: “Det finns exempel på sanktioner för att nå målsättningen i politikerna.” (RTS, sreda, 19. mart 2014.)
På samma sätt oroar sig nu skandinaviska entreprenörer och affärsmän, som investerat miljardbelopp i Ryssland, för hur det ska gå för dem om ytterligare sanktioner införs. Det kommer att drabba Skandinavien, och då i synnerhet Sverige och det svenska näringslivet, både på det ena eller andra sättet. Svenska företag kommer att få packa ihop sitt bråte och lämna Ryssland inom 48 timmar. Jag vågar påstå att Sverige blir den största förloraren i USA-Ryssland konfrontationen på grund av sin öppet antiryska hökpolitik.
För att inte tala om Carl Bildts (m) oljeimperiedrömmar som går i kras, tillsammans med oljebolaget Lundin Petroleum, när även Ryssland inför reciproka sanktioner direkt riktade mot svenska, och andra skandinaviska, politikers och företags ekonomisk-politiska och geostrategiska intresseområden.
Här får jag återigen medhåll från DR:s Tekst-TV, men även från Politiken.dk: “Mens EU og USA indförer sanktioner mod Rusland, og russerne svarer igen med sanktioner den anden vej, kan mere lyssky metoder meget vel komme til at göre ondt på danske virksomheder i Rusland.” (DR Tekst-TV, fre 21. marts 2014)
“Rusland er et af Danmarks vigtigste markeder (…) Handelssanktioner mod Rusland vil ramme dansk eksport, der har en værdi på 11,6 milliarder kroner. Rusland er et af Danmarks vigtigste eksportmarkeder. Som et af de såkaldte BRIK-lande har danske virksomheder over de senere år dyrket det store, lukrative russiske marked, og i de seneste 12 måneder har Danmark solgt varer til Rusland for 11,6 milliarder kroner.” (Politiken.dk, 4. MAR. 2014)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
“Med hot om våld så har Ryssland tvingat fram en gränsändring. Det är historia. Europa är sig inte likt längre. Så här har vi inte löst konflikter på många decennier.” (“Ett förebud om vad som komma skall”, Mats Larsson, Expressen, den 18 mars 2014)
Jag vet inte i vilket århundrade Expressens krönikör Mats Larsson lever, men hans synsätt på moder Ryssland och Krimkonflikten är väldigt stereotypiskt och förlegat – något i stil med Carl Bildts (M).
Förstår Mats Larsson att Krim är lika viktigt och heligt för ryssarna som Kosovo för serberna? Det finns ett gammalt serbiskt ordspråk som säger: “Det som är fråntaget med våld är förbannat!” Och det är just detta vi beskådar i både Ukraina och Kosovo. Det kommer att gjutas än mer blod ända tills den dag en rättfärdig lösning nås.
Jag vet inte heller hur mycket Mats Larsson är påläst i serbisk och rysk historia. På territoriet Kosovo och Metohija finns fler medeltida kyrkor och kloster än i någon annan del av Serbien; fler än 1500 monument är evidensförda, som räknas till det serbiska kulturarvet. Det blev så småningom det andliga centret för serberna – och har allt sedan dess betraktats som “Serbiens vagga”. Denna vagga skänkte dock den jugoslaviske kommunistledaren Josip Broz Tito (1892-1980) till kosovoalbanerna 1974, genom att göra området autonomt. Kosovo var i praktiken redan då förlorat.
1954 gav den försupne sovjetiske kommunistledaren Nikita Chrusjtjov (1894-1971) Krim i gåva till Ukraina utan att först fråga det ryska folket. Allt sedan dess kom krimryssarna att bli en minoritet i sitt eget land, vilket också serberna kom att bli i Kosovo. Det är detta som kallas för: Divide et imperum! Genom att söndra och stycka upp ryska och serbiska landområden blir det per automatik lättare att härska över dem och den angränsande världen.
Men ryssarna och serberna “tar bara tillbaka det som tillhör dem” (enligt bröderna Tarabićs sianden om dagens och kommande skeenden). De är de rättmätiga arvtagarna till det forna ädla storsarmatiska riket, som sträckte sig likt en örns vingar allt från Uralbergen, Skandinavien och Central- och Sydeuropa till Nordafrika och de brittiska öarna. Därav den tvåhövdade panslaviska örnen som symbol.
Ryssland har sålunda alltid varit en del av Europa, och inte av “ett annat”! Skam åt bilderburgarna som velat något annat – de är så illvilligt fräcka att de borde skämmas! De roffar åt sig andras historia och förvrider sanningen 180 grader, allt för att gemene svensk ska tro något annat.
Katarina II av Ryssland, även kallad Katarina den Stora (1762-1796), var en superintelligent kvinna, språkligt belevad och mäkta intresserad av både rysk-tysk och anglosaxisk historia. Katarina den Stora har således gjort stora och osjälviska insatser och uppoffringar för den ryska identiteten och kulturen, mer än någon annan samtida rysk ledare. Exempelvis skrev Katarina II i sina många memoarer och brev om “de broderliga skottarna som skattskrevs i Ryssland”, därav uttrycket ‘ot soti’ (från en hundradel), och som senare utvandrade långt fjärran från moderlandet till sin nya boning i Nova Škotija (Nya Skottland).
Imorgon blir det således dags för Skottland att frigöra sig från det engelska herraväldets ok. Skottarna kommer att blicka österut igen, mot moder Ryssland, så som de tidigare gjort. Det är därför som marken skakar under bilderburgarnas fötter så fort de vänder sig mot öst. Det kommer den att göra lite till, ända tills den dagen då den stora kratern öppnar sig för gott.
“Visst går det att förstå den ryska viljan att få tillbaka det Krim som förlorades genom ett nyckfullt beslut 1954 av Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov. Men Putins sätt att lösa problemet har kastat in Europa i den värsta och farligaste utrikespolitiska krisen sedan det kalla krigets slut 1991.” (“Ett förebud om vad som komma skall”, Mats Larsson, Expressen, den 18 mars 2014)
Jag försöker förstå Mats Larssons retorikföring. Vad menas med “Putins sätt att lösa”? Hur löste man Kosovokrisen, om jag får fråga? Jo, Natos bombplan bombade i 78 dagar utan uppehåll oskyldiga barn och gamla, skolor, sjukhus, bussar och tåg – ja till och med den serbiska statstelevisionens hus och den kinesiska ambassadens byggnad i Belgrad. Resultat: över 3 000 människor dödades, varav ett otal av dessa var tv-reportrar och ambassadpersonal. Förenta staterna och Nato har efteråt öppet erkänt användandet av klusterbomber och vapen med utarmat uran i kriget mars-juni 1999 mot den Federala republiken Jugoslavien.
Svenska media höll inne med informationen om bomblemlästade civila. Men när svenska journalister “dödas i tjänsten” lyfts de upp till piedestalen som om de vore hjältar. Det är ingen som orkar bry sig längre, så länge det inte drabbar en själv. Vilken dubbelmoral och cynism! drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
“Det är hyckleri om vi inte erkänner en överväldigande majoritets önskan om lösrivning från Ukraina”, menar Dansk Folkepartis (DF) utrikespolitiske talesman Søren Espersen. (DR.dk, 17. Marts 2014)
“Krim vill vara en del av Ryssland, och det skall vi respektera (…) Vi bör erkänna och respektera lokalbefolkningens val om att göra Krim till en del av Ryssland”, anser Dansk Folkeparti, trots att USA och EU har förklarat folkomröstningen på den ukrainska halvön Krim som olaglig.
Den utrikespolitiske talesmannen Søren Espersen (DF) pekar på att 96,77 procent av väljarna på Krim har röstat för, och att halvön därför har rätt att lösriva sig från Ukraina och ansluta sig till Ryssland.
“Det är ju alla. När 96 procent röstar ja i något som verkar ha gått reellt till, får man konstatera att hela Krims befolkning önskar vara en del av Ryssland”, säger Søren Espersen.
Søren Espersen ser inga tecken på valfusk, eller att folk tvingats rösta på något specifikt. Och därför handlar det om att erkänna Krimbefolkningens självbestämmanderätt, enligt honom.
“Resultatet igår har i mina ögon förändrat mycket, och det är mycket svårt att åsidosätta så markant en folklig önskan”, säger Søren Espersen, samt tillägger:
“Vi får nog erkänna, att det är det, befolkningen på Krim helst vill, och om vi inte gör det, är vi dubbelmoraliska i denna saken.” (DR.dk, 17. Marts 2014)
Han liknar situationen med Kosovos utbrytning från Serbien 2008: “Den gången var dåvarande utrikesminister Per Stig Møller (KF, Konservative Folkeparti) snabb att erkänna Kosovo som en självständig stat.”
“Folks självbestämmanderätt hyllar man normalt i alla möjliga sammanhang. I Kosovo var det ändå ett stort flertal, som inte önskade självständighet, och i förhållande till Krim måste man konstatera, att alla på Krim önskar vara en del av Ryssland”, avslutar Søren Espersen. (DR.dk, 17. Marts 2014)
Både USA och EU har kallat folkomröstningen på Krim “olaglig”, eftersom den “strider mot både Ukrainas författning och internationell rätt”. Men att Kosovo kunde lösriva sig så ogrundat och chauvinistiskt från moderlandet Serbien, det gav de blanka fan i! Varför dubbla måttstockar?
Danske medier har endnu engang vist sin upartiskhed i nyhedsformidling. Og for dette bør de roses og oppmuntres. Store gjort DR! Og mange tak til Dansk Folkeparti for Deres yderst konstruktive bidrag til debatten om Krim!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Ja, hur gör vi då för att inte dras in i ett tredje världskrig? Frimurarna världen runt smider stora planer på att skrida till verket någon gång vid april-maj månad i år.
Mayakalendern siade om jordens undergång, eller rättare sagt övergång, till fördel för en ny era. Det blev dock ingen undergång den 21 december 2012, men vi är redan i övergångsperioden och det är upp till oss hur vi ska skriva det nya bladet i Nostradamus bok.
Ryssland satte krokben, d.v.s. veto, för krigsivrarna förra gången i FN:s säkerhetsråd angående Syrienkrisen. Putin förtjänar sålunda Nobels fredspris för det här livskloka draget. Utan honom hade vi krälat som ormar i underjordens bunkrar idag. Men Europa lär sig aldrig av sina misstag. I stället för att premiera moder Ryssland och det ryska folket för deras fredsansträngningar kastar man dolkar i ryggen på dem.
Under andra världskriget miste 20 miljoner ryssar livet! Varför? Jo, för att rädda Europa från nazismens och fascismens fasor. Bland annat många judar och romer räddades från koncentrationslägren efter den ryska arméns ankomst. För detta skulle Ryssland ha fått hedersutmärkelser för länge sedan. Men i stället för medaljer och ordnar spyr väst galla mot allt som förknippas med slaviskt och slaver. “Intet nytt på västfronten!”, skulle våra äldre säga.
Men det ypperligaste vore, för att förhindra en upptrappning av situationen på Krim och i östra Ukraina, att inte lägga våra näsor i blöt. Om nu majoriteten på Krim önskar tillhöra moder Ryssland, så låt dem få göra det! Man gör nog bäst i att acceptera detta faktiska läge.
I Ukrainas kuppregering sitter högerextremister som fått makten genom en statskupp. Det är ingen regering i Europa som öppet skulle våga samarbeta med dem, förutom Sveriges f.d. utrikesminister Carl Bildt och likasinnade.
Där är ingenting som hindrar rest-Ukraina från att satsa på en EU- och Nato-anslutning. På samma sätt vore det fel att hindra den rysktalande majoritetsbefolkningen på Krim från att välja sin egen väg. Om Ukraina vill knyta banden till EU, måste krimryssarna få samma möjlighet att få göra det med Ryssland.
Ryssland ses som ett växande militärt hot i väst, men realiteten är den att landet är en av de snabbast växande ekonomierna i världen idag. Detta förbiser de svenska medierna helt och hållet. De målar fan på väggen och svartmålar Ryssland och det ryska folket på alla möjliga sätt. Det är snarare de inre krafterna i rest-Ukraina, de neofascistiska högerpartierna, som man borde djupgranska.
USA, om något land, har brutit mot alla internationella avtal och förpliktelser – och det för att skydda sina egna geopolitisk-strategiska intressen. Och sedan kan man fråga sig varför man skulle vara så intresserad att få in ett utblottat och korrupt Ukraina i EU. EU knakar i fogarna, både ekonomiskt och politiskt. Ukraina behöver flera 100 miljarder euro i ekonomiskt bistånd under många år framöver innan det blir självförsörjande!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den brittiske journalistförfattaren och medarbetaren vid Carnegie Endowment for International Peace, Thomas de Waal, sade att: “I Kosovos fall överträddes principen om icke-erkännande av ett territorium utan samtycke av moderlandet.”, och tillade att: “Ett territoriums statusändring bör ske under alla dess invånares egna fria vilja.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)
Kosovo är ett dåligt prejudikat, och om västvärlden hade ansträngt sig lite mer skulle man kunna visa att ett erkännande av ett territoriums oberoende innebär ett uppfyllande av internationella normer, och inte bara ordensutmärkelser till vänner, sade Thomas de Waal, medarbetare vid Carnegie Endowment for International Peace, till tidningen Wall Street Journal. (RTS, sreda 12. mart 2014.)
de Waal underströk i en kommentar som publicerades i den amerikanska tidskriften med anledning av folkomröstningen på Krim att: “I Kosovos fall överträddes principen om icke-erkännande av ett territorium utan samtycke av moderlandet”, samt tillade att: “Ett territoriums statusändring bör ske under alla dess invånares egna fria vilja.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)
Precis som det anges i textkommentaren borde det internationella samfundets svar på folkomröstningen i Krim 16 mars 2014 om utvidgad autonomi för Autonoma republiken Krim samt staden Sevastopol vara: “Autonomi – naturligtvis. Självständighet – teoretiskt, ja. Lämpliga rättsliga mekanismer – absolut.”
EU:s svar på situationen på Krim, enligt de Waals mening, torde vara att: “Varje tvist om förslaget om ett territoriums statusändring kräver respekt för alla dess medborgares historiska strävanden – ryssar, ukrainare och tatarer i Krimfallet, engelsmän och skottländare eller, tidigare, Kanada och Québec.”
Om provinsen Québec hade avskiljts från Kanada skulle indianska infödda tänka att de har rätt till utträde ur densamma. Och om Krim skulle rösta om självständighet från Ukraina i folkomröstningen, hade krimtatarerna säkerligen beslutat om att bilda en autonom region – som senare hade anslutit sig till Ukraina, anser författaren.
“Hur är det med kosovoserberna? Fallet Kosovo lämnade i sann bemärkelse ett dåligt prejudikat. Självständighetsdeklarationen från Serbien 2008, där Internationella domstolen fastslog att det inte var ett brott mot internationell rätt, åsidosatte principen om att ett utbrytarterritoriums oberoende inte erkänns utan ex-moderlandets samtycke”, anförs det i kommentaren. (RTS, sreda 12. mart 2014.)
Kosovoalbanerna hade också goda argument; de hävdade att det var Serbien som tvingade dem till oberoende genom en militär intervention 1999, efter vilken flyttades myndighetsansvaret från Belgrad till UNMIK, i enlighet med resolution 1244 från FN:s säkerhetsråd, erinrar de Waal.
En del stater erkände Kosovos självständighet 2008, “men först efter att de hade upprättat internationella mekanismer som tvingade (Priština-) regeringen att respektera kosovoserbernas medborgerliga och äganderättsliga villkor”, anförs det i kommentaren.
“Processen representerade på många sätt en succé. Emellertid, om västländerna hade fördjupat sig lite mer kring att utforska alternativ för Kosovos suveränitet i partnerskap med Serbien, skulle de ha visat att ett erkännande innebär uppfyllande av internationella normer, och inte bara ordensutmärkelser till vänner”, säger Thomas de Waal.
Författaren till kommentaren i Wall Street Journal fastslår att: “Separatism i Europa borde inte vara omöjlig, bara väldigt svår att uppnå, och för alla i Krim skulle en bättre lösning vara en högre grad av autonomi.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)
Men sedan å andra sidan kan man tycka att om erkännandet av Kosovo och Metohija var ett “brott” mot internationell rätt, borde EU-länderna och USA nu rimligen tänka om och makulera alla tidigare förhastade beslut samt erkänna Kosovo som en självständig del inom Serbiens gränser. Då skulle vi kanske också se en fredlig lösning på Krimkrisen – eller!?
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Carl Bildt (m) som Sveriges f.d. utrikesminister borde lägga vikt på vad som är av intresse och nytta för Sverige och svenska medborgare och inte på vad som är av vinning för honom själv. Att vara ex-utrikesminister är inte ett svepskäl för att missbruka sin särställning och tala om för andra länder hur de ska handhava med sina inre angelägenheter.
Bildt står för kontroversernas kontrovers: “Ryssland måste respektera Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och inte bryta mot internationell rätt!” Varför denna cynism? Hur var det då med ex-Jugoslavien, Libyen, Irak, Syrien? Alla de var erkända stater, men det var ingen som opponerade sig, förutom Ryssland och Kina, när deras suveränitet kränktes!
Enligt den före detta tyske förbundskanslern Gerhard Schröder “bär EU skulden för uppdelningen av Ukraina”, något som också jag påpekade i ett tidigt skede.
“EU har bidragit till uppdelningen av Ukraina genom sitt ställningstagande, att associeringsavtalet med EU-blocket är oförenligt med avtalet om tullunion mellan Kiev och Moskva.”, sade Gerhard Schröder. (VESTI-online, 06.03.2014.)
Tjeckiens president Miloš Zeman gav sitt fulla stöd till sin ryske kollega president Vladimir Putin och jämförde situationen på Krim med den södra serbiska provinsen: “Om västländerna inte hade lagt beslag på serbiska Kosovo, skulle de inte ha några problem på Krim idag!” (Informer)
Zeman kommenterade Ukrainakrisen och förklarade att västvärlden nu har stora problem på grund av sina tidigare felsteg: “Detta är det prejudikat, som vi har i Kosovo. Ja, om det inte var det skulle denna kris ha varit mycket mindre.”, konstaterade den tjeckiske presidenten, och tillade att: “Den främsta orsaken till allt detta var det beslut som den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov tog när han gav bort Krim till Ukraina.” (Informer)
Schröder kritiserade också Nato, och sade härvid att: “Alliansen har inget politiskt syfte och dess agerande idag bidrar inte precis till att stärka förtroendet, utan snarare att skapa en växande oro.” (VESTI-online, 06.03.2014.)
Metoderna för att lösa krisen i Ukraina “bör vara diplomatiska”, menade Schröder. Den före detta tyske förbundskanslern uttalade sig kategoriskt emot att försöka isolera Ryssland och avstå från G8-mötet i Sotji. “På grund av krisens omständigheter skulle alla åtgärder som fråntog möjligheten att föra en diskussion vara fel”, sade Schröder. (VESTI-online, 06.03.2014.)
Men det är inte bara Zeman och Schröder som ger sitt stöd till Putin. Även den berömde italienske journalisten Giulietto Chiesa går till attack genom att förklara att: “Västerländska medier är vilseledande och skapar en falsk bild av ryssarna på Krim, vilket i sin tur kan ge en förvrängd information om utvecklingen i Ukraina och skapa en felaktig attityd i allmänhet.”
Giulietto Chiesa polemiserade vidare: “I väst finns ingen informationsfrihet. Amerikanska diktat dominerar världsmedia. Det finns bara en åsikt. Detta är inget annat än censur!”
Han anförde exemplet, att de italienska medierna inte hade rapporterat om nyheten om telefonsamtalet med USA:s biträdande utrikesminister för Europa- och Euroasienfrågor, Victoria Nuland, när hon talade om investeringar på fem miljarder dollar i Ukraina.
Enligt honom förmedlades inte heller nyheten om samtalet mellan Estlands utrikesminister Urmas Paet och EU:s utrikespolitiske talesperson Catherine Ashton under vilket diskuterades händelserna i Kiev.
“Journalister är okunniga och spelar på andras okunskap. I Italien, till exempel, suggererade de att Ryssland hade gått in i Ukraina”, framhävde Chiesa.
Han sade att de ryska åtgärderna kan betecknas som “defensiva” och inte “offensiva”, och tillade: “Ryssland var tvunget att svara. Naturligtvis har Ryssland sina egna intressen i Ukraina, liksom USA och Europa har ett intresse. Revolten i Ukraina föregicks av långa och grundliga amerikanska förberedelser. Detta är det enda sättet man kan tolka Nulands ord på om investeringar i Ukraina.”
Giulietto Chiesa har länge arbetat i Moskva som korrespondent. Han bevittnade upplösningen av det forna Sovjetunionen och framväxten av ett nytt, demokratiskt Ryssland. Under 2004 valdes han in som suppleant i Europaparlamentet, där han ledde ett växande antal kommittéer, däribland de som ansvarar för förbindelserna mellan EU och Ryssland och forna Sovjetrepubliker. För närvarande är han ledamot i styrelsen “Forum för den nya politiken” och ledare för en “alternativ” politisk rörelse. (VESTI-online, 08.03.2014.)
Putin får även oväntat medhåll från israeliska geopolitisk-militära experter. “Ryssland får inte kapitulera inför amerikanerna, även om det skulle vara till priset av ett tredje världskrig”, skriver Yaacov Kedmi, som är en meriterad israelisk geopolitiker, militärpolitisk expert samt f.d. chef för underrättelsestrukturen “Nativ” (officiellt: Lishkat Hakesher eller The Liaison Bureau).
Ryssland kommer att hjälpa befolkningen i den sydöstra delen av Ukraina att skapa sina egna politiska och militära strukturer i syfte att ta bort de som, enligt Ryssland, är illegitima – eftersom de med våld tagit makten i Kiev.
I oktober 1962 stod supermakterna USA och Sovjetunionen på randen till kärnvapenkrig efter att Sovjet placerat kärnvapenbaser på Kuba. Och den ryska ledningen måste återigen idag se över den säkerhetspolitiska och militära hotbilden mot sitt land.
“Hur skulle vi i Israel reagera om till exempel al-Qaida eller Iran skulle ingå ett rättsligt bindande avtal med Jordanien och upprätta luftförsvarssystem med supermoderna PV-robotar och raketramper i det landet?”, frågar sig Yaacov Kedmi.
Det är en livsviktig fråga för Ryssland; därför kommer Moskva inte att böja sig för hoten, och inte heller kommer sanktioner att hjälpa. Dessutom är det föga troligt att Ryssland skulle nå en överenskommelse med väst, eftersom det redan tidigare funnits ett avtal om upplösning av Warszawapakten, som Gorbatjov försökte fastställa, liksom överenskommelsen om Libyen, såsom det senaste avtalet med Janukovitj – som blott varade i en halvtimme.
Kan ytterligare genomträngning av den ryska armén i det kontinentala Ukraina leda till ett fullskaligt krig mellan de två länderna? “För att besvara den frågan, måste man först förstå vilka de allmänpolitiska intressena är för Ryssland”, skriver Kedmi. Och han tillägger:
“I Ukraina kom en särskild politisk grupp till makten, som är mycket mer extremt inställd mot Ryssland och ryssar än Janukovitj och Tymosjenko…
I Ryssland minns man väl att den förra regeringen inte bara strävade efter EU-medlemskap, utan också inträde i Nato. Och Ukrainas deltagande i Nato skulle vara dödligt farligt för Ryssland, eftersom Natos militärbaser på Ukrainas territorium skulle omstöpa hela det ryska missilförsvaret till en hög med metall och därmed även äventyra existensen av medeldistansrobotar och alla andra viktiga centra i landet. Det innebär att Ryssland de facto skulle bli försvarslöst.” (Fakti)
Med utgångspunkt från detta, har Ryssland beslutat att inte låta Ukraina gå med i Nato samt bringa det under en regering som aldrig kommer att vidta åtgärder som hotar Rysslands säkerhet.
I detta avseende anser Ryssland med rätta att det vore absurt att dela Ukraina, och därför åtar sig att verka för dess integritet. Ryssland önskar att hela Ukraina – in i minsta millimeter, ända bort till sin västra gräns – blir ett land.
“Ett regeringsskifte i Ukraina bör ske genom dess medborgares egna fria vilja. Därför kommer Ryssland inte att gå in med sin egen armé, förutom om situationen skulle vara helt utom kontroll…
Den ryska militärmakten skulle kunna (vilket är logiskt) överta kontrollen över kärnkraftverken, för att förhindra oegentligheter, eftersom konsekvenserna av eventuella attacker mot kärnkraftverken skulle kunna bli värre än i Tjernobyl”, anser Yaacov Kedmi.
Om det uppstod en direkt konflikt vore det förnuftigt att inta en del centrala flygplatser, för att förhindra att stödleveranser når de som Ryssland anser vara dess fiender.
Ryssland försöker nu befästa, både organisatoriskt och militärt, de krafter i Ukraina som motsätter sig den nuvarande regeringen i Kiev och som är redo att byta ut den. Om det lyckas i regeringsövergången med fredliga medel, blir det inga problem. Men om detta inte sker, kommer det att behöva användas våld. Men med kraften av ukrainska medborgare, och inte den ryska armén.
“När det gäller eventuella konflikter mellan den ryska och ukrainska armén, måste jag säga att den ukrainska armén inte existerar helt enkelt. Det finns inget sådant begrepp; den ukrainska armén har sedan länge avväpnats och plundrats. Det finns dock människor som bär den ukrainska arméns uniform – sannolikt kommer en del av dessa att försöka förhindra att den ryska armén tar över strategiska anläggningar i Ukraina. Men det kommer inte att ha någon betydelse”, påstår Yaacov Kedmi. (Fakti)
Det är föga sannolikt att Ryssland kommer att gå till undertecknande av ett avtal som inte ens är värt papperet det är skrivet på. För att ta ett exempel: I Egypten, den 3 juli 2013, avlägsnades president Muhammad Mursi. USA förklarade att det var en militärkupp och ålade den nya regeringen i Egypten med ekonomiska och militära sanktioner.
“Det som hände i Ukraina kan under inga omständigheter jämföras med händelserna i Kairo. Men Egyptens regering är illegitim och amerikanerna tillämpar sanktioner. Och vad som iscensattes i Kiev, på Majdantorget, utfördes efter samma måttstock i Kairo”, enligt Yaacov Kedmi. (Fakti)
Allt detta känner Sveriges f.d. utrikesminister Carl Bildt till – men ändå blåljuger han i tv-rutan som så många gånger förr. Inte bara att han talar med kluven tunga utan också för han en talan, likt en landsfader, å alla svenskars vägnar. Vem är Bildt som ska tala om för omvärlden vilka “värderingar” som gäller i vårt land?
Bildt, Dina politisk-ekonomiska vinstintressen och stereotypiska värderingar kan Du behålla för Dig själv, men kom inte här och säg vad omvärlden ska göra. Du missbrukar Ditt ämbete på ett osedvanligt oprofessionellt sätt och gör Dig till åtlöje/ clown varstans Du landar. Därför… å det vänligaste, stig åt sidan – ut ur samtiden!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Ryssland förkastade Washingtons utspel: “Hur var det med bombningarna av det forna Jugoslavien?”
Ryssland fördömde Washingtons “cynism” och “oacceptabla arrogans” efter det amerikanska State Departments kritik och uppräkning av president Vladimir Putins “tio falska påståenden” i Ukrainakrisen.
Publiceringen av dessa punkter “och den primitiva förvrängning av verkligheten berör oss inte i lika stor grad som det cyniska sättet”, fördömde det ryska utrikesministeriet i ett uttalande.
“Vi kommer inte att gräva oss ned i en polemisk debatt om propaganda av den lägsta sorten. Återigen konfronteras vi med en förkastlig arrogans och anspråk på rätten till sanningen”, står det i uttalandet. (Hina, 06.03.2014.)
“USA kan inte ha rätten att undervisa om respekten för internationella normer och andra länders suveränitet”, framhävs det i uttalandet.
“Hur var det med bombningarna av ex-Jugoslavien eller invasionen av Irak – och det under falska förespeglingar?”, frågade sig ministeriet.
Det amerikanska utrikesdepartementet fördömde Vladimir Putins hållning i Ukrainaaffären och avvisade hans “10 falska påståenden”, punkt för punkt.
Washington avfärdade alla former av diplomatisk artighet och anklagade indirekt Moskva för att ljuga om Ukraina. State Department sade att Putin i sina uttalanden om Ukrainakrisen hade överträtt fakta eller förvrängt dem “för att rättfärdiga den ryska aggressionen mot Ukraina”.
Putin kontrade med att: “Ryssland förbehåller sig rätten att använda våld i Ukraina som en sista utväg, att de lokala polisbanden – och inte de ryska soldaterna, agerar i självförsvar, att de övertagit kontrollen över Krim samt att den nya regeringen i Kiev är “illegitim””. (Hina, 06.03.2014.)
Världens massmedia, och i synnerhet de svenska, har sin uppmärksamhet fokuserad på Kiev och Krimhalvön. Journalisterna och reportrarna frågar sig varför Krim är så viktig för Ryssland, att man är redo att gå ut i krig och försvara den.
Krim är en parlamentarisk republik, vars historia är sammanvävd med många politiska spänningar. Halvön är ett före detta ryskt landområde som den sovjetiske parti- och regeringschefen Nikita Chrusjtjov (1894-1971) gav till Ukraina 1954 utan det ryska folkets medgivande.
Merparten av befolkningen talar ryska och identifierar sig som ryssar, även om man inte bör bortse från att en tredjedel av befolkningen är ukrainare och resten krimtatarer. De senare nämnda är mycket antirysk-orienterade som ett resultat av det förtryck som de led under sovjetledaren Josef Stalin (1878-1953).
Peter den store (1672-1725) befriade Krimhalvön från tatarer och slog samman den med Ryssland. Katarina II (1729-1796) bekräftade Rysslands annektering genom ett dekret, precis som med Kaliningradområdet. Okraina, som Ukraina hette tidigare, fick staden Charkiv som gåva från Peter den store i egenskap av huvudstad, eftersom Kiev och dagens omtvistade territorier i sydost var en del av det ryska imperiet fram till det första världskrigets utbrott, medan det västra Ukraina samt tre områden [Lvov, Ivano-Frankivsk och Zjytomyr], var under det österrikisk-ungerska patronatet. Tack vare Lenin, som var under press från de allierade som förde honom till makten 1918, utökades Ukrainas territorium kraftigt till nackdel för Ryssland.
I valet 2010 röstade majoriteten av krimborna på president Viktor Janukovitjs parti. Många invånare i Krim anser sålunda att Janukovitj blev offer för en illvillig statskupp.
Om det blir en uppdelning av Ukraina, kommer det först att inträffa på Krimhalvön. Ryska Krim är således viktig av flera skäl. Till att börja med är det en halvö som en gång tillhörde moder Ryssland och där majoriteten av invånarna är etniska ryssar. Detta skulle vara tillräckligt för att inleda en “invasion”, men det är inte den enda anledningen till varför Krim är så viktig för Vladimir Putin.
Den viktigaste ryska marinflottan är stationerad i Simferopol, som är huvudstad i den autonoma republiken Krim. Basen har funnits där i 230 år. Fartygen och ubåtarna på Krim ligger norr om Turkiet, på en mycket viktig strategisk position varifrån de har utgång till Medelhavet. (DNEVNIK.hr, 01.03.2014.)
Ryssland hyrde marinbasen vid Sevastopol fram till 2017, vilket år 2010 förlängdes till 2042, och detta beslut undertecknades av Viktor Janukovitj 2010. (Wikipedia)
Krim har ett kolossalt strategiskt värde för Ryssland på grund av tillträdet till Medelhavet. Placeringen av Simferopol på världskartan kunde inte vara bättre, för genom tillträdet till Medelhavet öppnas dess dörrar mot Mellanöstern. Om Ryssland nu skulle vilja leverera vapen till sina allierade, i exempelvis Syrien, finns det praktiskt taget ingen bättre rutt att välja än den från Krim, genom vilken man lätt kommer till Istanbul och sedan vidare genom Dardanellerna direkt till Medelhavet. (DNEVNIK.hr, 01.03.2014.)
Krim har en gång tidigare i historien varit skådeplats där gränsdragningar överenskommits. I slutet av andra världskriget träffades de allierades ledare Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin för att stycka upp Europas karta. Det mötet, som till slut även blev början till det kalla kriget, ägde rum i Jalta, en stad och badort vid Svarta havets kust på Krimhalvön.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
“I Putins värld är Ryssland i sin fulla rätt att använda militärt våld i Ukraina. En omvärld som bestrider detta är ur hans perspektiv inte bara fientlig – den har fel.” (“Putin lever i ett annat universum”, Johannes Åman, DN.se, 2014-03-04)
Rysslands demokratiskt folkvalde president Vladimir Putin varken ljuger eller lever i sin egen värld och bubbla. Det är snarare så att han är i nuet och samtiden, medan hans sammansvurna kritiker och omvärlden är verklighetsfrämmande och missunnsamma. Putins rating stiger i höjderna samtidigt som många andra presidenters popularitet falnar. Detta faktiska läge visar en hel del i praktiken.
Samtidigt som många siare och profetior, såsom Johannes apokalyps, bröderna Tarabić (“Kremna-profetian”) och Nostradamus, förutsåg världens undergång (rening) och att det härvid skulle komma en frälsarkung från öst på en vit häst, försöker politikerna i väst tona ned det hela. De kallar profetiorna för “vidskepelser” och “illusioner” och Putin för “lögnare” och “antikrist”, men i själva verket är det de själva som är de stora illusionsmakarna, ateisterna och hädarna. Enligt bland annat zoroastrismen, som var en apokalyptisk tro, skulle världen gå mot sitt slut en dag: “Gud skulle besegra de onda makterna genom en frälsargestalt.” (Wikipedia)
Att likna Putin med “Hitler”, såsom USA:s före detta utrikesminister Hillary Clinton gjorde, eller att kalla honom för “antikrist”, som en del profetieexperter och oinvigda, är ytterst magstarkt och stor okunskap om vad Johannes Uppenbarelsebok och andra profetior verkligen handlar och siar om. Putin har ett stort moraliskt stöd och tilltro från den ortodoxa världens ledare, men också av andra stora personligheter, kändisar och politiska makthavare världen runt. Om någon är det just han som är en sann “frälsargestalt” och fredspriskandidat i den fragila världen; och de invigda föreslår inte av en slump att blott Putin, och ingen annan, ska tilldelas Nobels fredspris.
För de som inte har läst boken ICS, så är det något jag varmt rekommenderar. Där står bland annat att läsa om framtidens tre stormakter som ska erövra världen – både ekonomiskt och politiskt. Vilka dessa är får ni själva luska ut!
Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Krisen på Krim skulle kunna trappas upp till en allmän konflikt, rentav ett tredje världskrig, om vilken profeterna bröderna Tarabić och Nostradamus varnade, hävdar profetieexperterna.
En amerikansk profetietolk T. Chase hävdar att just Johannes Uppenbarelsebok förutspår Vladimir Putins “angrepp på Ukraina”: “Kraftiga jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamier, jättesolfläckar, epidemier, ekonomiskt kaos… Allt detta finns upptaget i Johannesapokalypsen. Och meteoren som drabbade Ryssland just när Putin återvände till presidentskapet visar att han är en ”antikrist”. Därför är det ytterst möjligt att angreppet på Krim, eller kanske hela Ukraina, skulle kunna leda till ett tredje världskrig”, påstår han. (Kurir, 03.03.2014.)
Men T. Chase misstar sig här. Meteorens ankomst visar snarare att Putin är en sann frälsargestalt.
Vissa experter hävdar att även Nostradamus förutspådde tredje världskriget: “Bortom Svarta havet och Tartarien kommer det att komma en kung som skall beskåda Gallien; han skall passera genom Alanien och Armenien och i Bysans kommer han att lämna sin blodiga stav”, skrev Nostradamus.
Många hävdar att dessa verser skulle kunna tolkas med dagens händelser, framför allt på grund av att spänningar finns just i Svarta havet.
Även de framträdande profeterna Mitar och Miloš Tarabić från byn Kremna siade om det tredje världskriget: “När det här bittra kriget bryter ut, blir det synd om de styrkor som lyfter till himmelen och saliga de soldater som kommer att utkämpa strider på land och på hav”, sade Mitar Tarabić, som också är nedskrivet i den berömda “Kremnaprofetian”.
Han tillade dock att Serbien inte kommer att delta i den här konflikten: “Vi kommer inte att föra krig i detta krig, men andra kommer att slåss över våra huvuden. Ser du hur stort detta Požegafält är? En dag skall många människor brinna häftigt som en ljungeld och falla ned från himmelen”, sade han till ärkepräst Zaharije.
På frågan om vem som kommer att slåss med vem, tillade han: “Ryssarna kommer att hamna i en fruktansvärd stridskamp med latinarna.”
Och i beskrivningen av dagens värld förutsåg “Kremnaprofetian” mycket av det här: “Ju mer man vet i framtiden, desto mindre kommer människor att älska och ta hand om varandra. Det kommer att råda ett sådant hat, att olika ”surfplattor” (maskiner) kommer att vara viktigare än deras närmaste. Folk kommer att tro på sina grejer mer än på sina främsta grannar”, sade Mitar Tarabić. (Kurir, 03.03.2014.)
Men även aposteln Lukas förutsåg samhällsskeendena innan de ens hann ta form: “Då sade han till dem: »Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld. Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada. Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.»” (Evangelium enligt Lukas, 10 Kapitlet: 18-20)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Serbisk-ortodoxa kyrkan i Podgorica, Montenegro, högtidlighöll 900-årsminnet av Stefan Nemanjas födelse. “Serber och montenegriner” är ett folk – sade patriarken Irinej, som tillsammans med prästerskapet höll i liturgin i Kristi Uppståndelsekyrkan i Podgorica. (RTS, subota 1. mart 2014.)
Genom gudstjänsten, processionen och teologiska akademien firade den serbisk-ortodoxa kyrkan i Podgorica, under ledning av patriarken Irinej, 900-årsminnet av storžupanen Stefan Nemanjas födelse. Nemanja var grundare av Nemanjićdynastin/ Nemanjiderna, som var en förnäm serbisk furstesläkt, men också skapare av den mäktiga serbiska staten under medeltiden.
Den serbisk-ortodoxa kyrkans överhuvud, patriarken Irinej, som tillsammans med prästerna höll i liturgin i Kristi Uppståndelsekyrkan i Podgorica, sade att “serber och montenegriner är ett folk”, vilket framgår av Stefan Nemanjas helgdag som kyrkan firar som Sankt Simeon Mirotočivi.
“Vi är en liten nation, men vi skänkte stora personligheter över vilka vi är stolta inför hela världen; och en av dem är Sankt Simeon Mirotočivi, liksom alla Nemanjiderna, som är stamfäder för allt heligt och upphöjt i vårt fädernesland och vårt folk”, sade den serbiske patriarken. Irinej jämförde serbiska och montenegrinska människor med “siamesiska tvillingar”, som “inte särskiljer sig åt, de är ett och odelbart folk.” (RTS, subota 1. mart 2014.)
Under processionen stannade dess deltagare till framför Montenegros parlament och på den platsen lästes evangeliet. Efter processionen ägde en andlig akademi rum vid ruinerna av Nemanjas stad, vid sammanflödet av floderna Ribnica och Morača, i centrum av Podgorica, där enligt traditionen Stefan Nemanja föddes.
Författaren Matija Bećković sade vid detta tillfälle att Sankt Simeon Mirotočivi är “fadern av ortodoxin, staten och friheten”, att han är “en symbol för evighet, ära och lidande”.
“Idag står vi på grunderna till vårt fosterland, vårt allmänna hus. Bland Montenegros stenar finns inte en enda som inte är en minnessten, tillägnad och helig. Men alla de lämnar företräde åt ruinstenarna från Nemanjas stad”, tillade den serbiske akademikern. (RTS, subota 1. mart 2014.) drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Här kan Ni ladda ned 900-årsjubileumsbanners att lägga på Er hemsida. Högerklicka på bilden och ladda ned till Er dator, och direktlänka till: www.kosoric-lijovic.com/index3.html Det är således en gåva från Kulturskaparklubben Bokhuset Dević för att ära minnet av den serbiske storžupanen av Raška, Stefan Nemanja (ca 1113-1199), grundaren av dynastin Nemanjiderna och skaparen av den mäktiga serbiska staten under medeltiden. Mullen må vara honom lätt! drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
I Ukraina bor cirka nio miljoner ryssar av en total befolkning på 47 miljoner. 77 procent av befolkningen utgörs av ukrainare, 17,3 procent av ryssar och därtill övriga folkgrupper såsom vitryssar, moldaver, bulgarer, krimtatarer, ungrare, rumäner, polacker och judar. (Srna)
Kiev är huvudstad och största staden i Ukraina. Den grundades och anlades vid floden Dnepr på 400-talet. På grund av det stora antalet kyrkor och kloster samt betydelsen för den ortodoxa världen, har staden allt sedan medeltiden fått smeknamnet “Jerusalem av nord” (numera oftare: “Jerusalem av öst”). På grund av sin historiska roll som huvudstad i Kievriket, är Kiev känd som “ryska städers moder”. (Wikipedia)
Majoriteten av den ryskspråkiga befolkningen finns på Krimhalvön samt i de östra delarna av Ukraina. De har starka lojalitetsband till moder Ryssland och önskar lyda under dess kulturpolitiska och religiösa jurisdiktion.
Med åren har den ekumenisk-politiska splittringen mellan det västra katolsk-orienterade och östra rysk-ortodoxa Ukraina blivit allt djupare. Ukrainas ryska befolkning, till storleken nästan lika stor som Sveriges, vill sålunda tillhöra moder Ryssland och den rysk-ortodoxa kyrkan. Det västra Ukraina har dock en stor katolsk befolkning som söker stöd hos Vatikanen, EU och Nato.
Situationen påminner väldigt mycket om Balkankonflikten under 1990-talet, där väst gjorde sitt yttersta för att infiltrera och destabilisera Balkan. Titos Jugoslavien var det fjärde militärt starkaste landet i Europa och en av de potentiella framtida marknadsekonomierna i världen, vilket var en törn i ögat på många västpolitiker. Samma sak gäller för Ukrainas framtid. EU och Nato arbetar dolt för att splittra landet i två delar, s.k. politisk-ekonomiska intressesfärer, eftersom ett starkt och enigt Ukraina skulle vara ett alltför stort hot mot väst.
De oroande händelser som vi bevittnar i Ukraina spelar en avgörande roll i den ryska civilisationens öde, den ryska världen och hela den ortodoxa ekumeniken. Ukraina, som består av Lillryssland (centrala och norra delarna), Nyryssland (södra och östra delarna) och Galytsko Volynsk regionen (västra delen) är för Ryssland som Kosovo-Metohija för Serbien: det är hjärtat och en andlig symbol, vaggan för den kulturella och historiska existensen.
Så länge Serbien inte har tillgång till Adriatiska havet är det “ofarligt”, på samma sätt har basen på Krim en strategisk betydelse för Ryssland och dess närvaro i Medelhavet. Europa sprider sig sakteligen österut (ty. Drang nach Osten) och drar med sig länder in i Nato. Ryssland och Serbien ses som fiender i väst, som vid ett lämpligt tillfälle kan erövra eller neutralisera dessa territorier.
Låt oss lära av begångna fel i historien och inte göra samma ödesdigra misstag! Det vilar en förbannelse över Ukraina. Ett Ukraina utan Ryssland är ett land i andlig-moralisk självförgöring.
Människor på Balkan åberopar Kremna-profetian och bröderna Tarabićs sianden om utvecklingen i Ryssland, men även i östra Ukraina talar man öppet om att den gamle vise fader Zosima (Sokur) “förbannade presidenten Janukovitj för sveket mot den ryska tron”. Som bevis för detta påstående anförs Zosimas profetiska ord i hans legat (2002):
“Jag, syndige shiarhimandrit Zosima, grundare av två kloster… lämnar min sista vilja: Håll er strängt till den rysk-ortodoxa kyrkan och den upplyste patriarken av Moskva och hela Ryssland. Vid ett eventuellt ukrainskt avståndstagande från Moskva, vad det än må vara av autokefal art – olagligt eller “lagligt” – borde man automatiskt klippa av banden med metropoliten av Kiev. Inga hot och förbannelser skall erkännas, eftersom de inte är kanoniska, och inte heller av lagen. Man bör stå stadigt med dogmerna och kanonerna till den rysk-ortodoxa kyrkan (…) Jag tror starkt på detta och med det går jag till evigt liv…” (fakti.org)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Rysslands sändebud vid FN, Vitalij Tjurkin, sade i skarpa ordalag att: “Jag blir besviken om USA inte organiserar Pussy Riots föreställning även i Vatikanen, Mecka och vid Klagomuren i Jerusalem.”
Vitalij Tjurkin utbytte hårda ordväxlingar och kommentarer med sin kollega och tillika USA:s ständige representant vid FN, Samantha Power, om hennes möte med medlemmar ur den kontroversiella konst- och musikgruppen Pussy Riot.
Som en påminnelse, den 21 februari 2012 begick medlemmar av denna grupp, iförda masker, hädelse i Kristus Frälsarens katedral i Moskva genom att framföra en låt med hädiskt innehåll och utföra en osedlig dans på ambon. De dömdes sedan på grundval av artikel 213 punkt 2 i den ryska strafflagen (”huliganism”), och i december förra året frigavs medlemmarna i punkgruppen Nadezhda Tolokonnikova och Maria Aljochina genom en amnesti proklamerad med anledning av 20-årsdagen av Rysslands konstitution.
Power å sin sida kommenterade på Twitter mötet med de nyligen frisläppta fångarna. USA deltog i en konsert anordnad av Amnesty International för mänskliga rättigheter, där sångerskan Madonna också medverkade.
Vitalij Tjurkin, som på presskonferensen ombads att kommentera det mötet, frågade om Power inte hade anslutit sig till punkbandet: “Jag väntar på den dagen när hon bjuder in tjejerna att framträda i Washington-katedralen. De kanske ordnar en världsturné åt dem: till Peterskyrkan i Rom, och sedan eventuellt till Mecka i Saudiarabien, och, slutligen, en galakonsert vid Klagomuren i Jerusalem (…) Om Samantha Power inte lyckas med det, kommer jag att bli oerhört besviken” – tillade den ryske diplomaten. (Fakti, 07.02.2014.)
Men enligt talesmannen för det ryska utrikesministeriet, Alexander Lukasjevitj, är Pussy Riot bara en ursäkt för en ny våg av fördomsfulla uttalanden om Ryssland. “Man kan säga att fallet med punkgruppen bara tjänade som en förevändning för en ny våg av förhastade, partiska och politiskt motiverade poäng.” (Itar-Tass)
Domen orsakade en hel del kontroverser, både i Ryssland och utomlands, och blev starkt fördömd av ett antal tjänstemän, inklusive företrädare för EU och OSSE, samt av kändisar. Exempelvis uppstod i den bulgariska staden Varna onsdagen den 22 augusti 2012 en incident i samband med Pussy Riot-fallet då vandaler skändade monumentet över den bulgarisk-ryska vänskapen genom att placera färgglada hattar på skulpturernas huvuden, dolt över ansiktena, liknande dem som bars av punktjejerna under genomförandet av “punkbönen” i Kristus Frälsarens tempel i Moskva.
Detta är den andra incidenten i Bulgarien, vilken tolkas som en protest mot domen mot ryska punkare, som sägs vara organiserad av lokala feminister. Den första incidenten inträffade den 17 augusti i Sofia, där vanhelgandet av ett monument till sovjetiska soldater innebar att skulpturerna fick nylonstrumpor på sig. (Akter – Tanjug, sreda, 22.08.2012.)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Den 27 januari varje år uppmärksammas åminnelsen av Sankt Savas dag – Савиндан/ Savindan, den dag då serberna firar livet och arvet efter grundaren av den serbiska grenen av den ortodoxa kyrkan samt återupprättandet av den serbiska nationen.
Från Sankt Sava kom ett berömt citat, som är lika lämpligt idag som det var när det kläcktes, om ödet för serberna: “Först var vi förvirrade. Öst trodde att vi var väst medan väst ansåg oss vara öst. Några av oss missförstod vår plats i sammandrabbningen av strömmarna så de utbrast att vi tillhör ingen sida och andra att vi enbart hör till den ena eller andra. Men jag säger er, Irenaeus, att vi är dömda av ödet att vara öst i väst och väst i öst, att erkänna endast det himmelska Jerusalem bortom oss, och här på jorden – inget.” — S:t Sava till Irenaeus, 1200-talet
Den Helige ärkebiskop Sava (serb. Свети Сава/ Sveti Sava; 1175-1235), ursprungligen prins Rastko Nemanjić (serb. Растко Немањић; son till den serbiske härskaren och grundaren av den serbiska medeltida staten Stefan Nemanja och bror till Stefan Prvovenčani, den förstkrönte kungen), är den förste ärkebiskopen av Serbien (1219-1233), det viktigaste helgonet i den serbisk-ortodoxa kyrkan samt en viktig kulturpolitisk missionärsarbetare på den tiden.
Rastko föddes cirka 1175 i Gradina (nära dagens Podgorica, Montenegro). I sin ungdom (ca. 1192) flydde han från sitt hem för att gå med i den ortodoxa klosterkolonin på berget Athos (grek. Agion Oros) på halvön Halkidiki och erhöll namnet Sava (Sabbas). Han reste först till ett ryskt kloster och flyttade sedan till det grekiska klostret Vatopedi. Hans far följde med honom, någon gång i slutet av 1197, efter att ha blivit munk med namnet Simeon. År 1198 flyttade de tillsammans till det övergivna klostret Hilandar (grek. Chilandari) och återställde det, som allt sedan dess blev centrum för det serbiska kristna klosterlivet. Hilandar är ett av de tjugo klostren på Athos som än idag fyller en viktig samhällsfunktion.
Sankt Savas far avlade klosterlöften under namnet Simeon och dog i Hilandar den 13 februari 1199. Han blev helgonförklarad som Sankt Simeon. Efter sin fars död ägnade sig Sava åt det asketiska livet och drog sig således tillbaka till en asketplats nära Karyes som han byggt själv under 1199. Han skrev också Karyes Typikon som gäller för både Hilandar och hans asketplats. Typikonen är inskriven på en marmorskiva i en munkcell och står fortfarande där. Sava stannade på Athos fram till slutet av 1207.
År 1208 återvände S:t Sava till Serbien för att ena sina bröder, eftersom rivaliteten dem emellan tidvis fört staten till randen av inbördeskrig. S:t Sava upprättade sin bas i Studenica-klostret och började organisera den serbisk-ortodoxa kyrkan. Till sin hjälp hade han med sig flera munkar för att utföra sin pastorala och missionära plikt bland folket. S:t Sava lyckades slutligen befria den serbiska kyrkan från det grekisk-ortodoxa ärkebiskopsstiftets jurisdiktion i Ohrid. År 1219 blev S:t Sava invigd som den förste ärkebiskopen av den nya serbiska kyrkan av patriarken Manuel I av Konstantinopel, som då levde i exil i Nicaea.
Sankt Sava anses vara grundaren av den oberoende serbisk-ortodoxa kyrkan och serbiska ortodoxa kristna firar honom som skyddshelgon för utbildning och medicin. Han firas den 27 januari enligt den julianska kalendern och den 14 januari enligt den gregorianska. Sedan 1830-talet har Sankt Sava blivit skyddshelgon för ett otal serbiska skolor och skolbarn. På hans dag deltar således studenter och elever i hymn- och recitationsläsningar i kyrkan.
S:t Sava dog i Trnovo (Tǎrnovo), som var huvudstad i det andra bulgariska riket mellan 1185 och 1422, under Ivan Asen II:s regeringstid. Enligt hans livsföringsberättelser blev han sjuk efter den gudomliga liturgin vid Epifanias högtid (de tre vise männens dag eller de tre kungarnas dag), den 12 januari 1235. Sava besökte Trnovo på väg tillbaka från det heliga landet Palestina, där han grundade ett sjukhärbärge för syriska pilgrimer i Jerusalem samt anordnade välkomstmottagningar i de etablerade klostren för serbiska munkar. Han dog i lunginflammation under natten mellan lördag och söndag, den 14 januari 1235. Sava begravdes ursprungligen i De fyrtio martyrernas kyrka i Trnovo, men hans heliga reliker låg kortvarigt där, till den 6 maj 1237, då de överfördes till Mileševa-klostret i södra Serbien. 360 år senare, år 1595, grävde de ottomanska turkarna upp hans kvarlevor och tog dem till Vračarplatån i Belgrad där de brändes på en påle.
Sankt Savas tempel i Belgrad, vars konstruktion planerades redan 1894, påbörjades 1984 och slutfördes delvis under hösten 2013, är det största aktiva ortodoxa templet i världen idag. Det uppfördes på den plats där S:t Savas reliker tros ha bränts. I själva verket låg det som idag är Vračarplatån utanför stadsmurarna och var inte inom räckhåll. Tidigare låg där en annan Vračarkulle, där Tašmajdan är belägen idag. Platsen användes av de ottomanska turkarna för avrättningar och har mer sannolikt varit skådearena för benbränningen. Dessutom håller traditionen platsen för bränningen som “Čupina Umka”, den högsta punkten i Tašmajdan.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Det hela utspelade sig på en religionslektion på Komvux i Malmö för tio år sedan. Jag står i tacksamhetsskuld och som ett 10-års jubileum tänkte jag förära detta med en text.
Jag var vikarie för en klass på grundläggande i religionskunskap. Religion ligger mig kärt om hjärtat, så därför passade lektionen mig nog väldigt bra, och den blev dessutom rätt intressant. Där lärde vi oss mer exakt vad livsåskådning är, vad meningen med livet symboliserar, vad respekt inför sig själv och andra människor innebär och att förlåtelse är synonymt med “att vända den andra kinden till”. Vi kom också in på begreppen “etik” och “moral” ur många olika aspekter. Det blev många livliga handuppräckningar och ett otal djupdykande frågor med dem.
Jag lärde eleverna att vi alla är bröder och systrar oavsett färg och religion, samt att Gud har många namn – närmare precist 99.
Efter den sista lektionen kom det en bosnisk-muslimsk kvinna fram till mig och överlämnade en synnerligen vacker koran i hård mörkröd skinnpärm med guldsnitt. Dagen innan hade hon dessutom i all respekt frågat mig om jag skulle vilja emotta en gåva som ett tecken på hennes uppskattning. Jag svarade att jag naturligtvis kunde tänka mig det.
Jag ville så gärna krama om henne och skaka hand, men hon tog ett steg tillbaka i religionens namn. Seder och regler är således till för att följas, och inte brytas, så hur mycket det än kändes konstigt för oss båda tog vi inte illa vid oss.
Vi är alla Guds barn, varhelst vi bor i världen. Med detta följer också både ansvar, skyldigheter och rättigheter. Vi måste lära oss att respektera varandra och varandras religiösa och traditionella vägval samt göra goda dagliga gärningar! Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Många av Malmös lärare går runt och är missnöjda, en kraft som hade kunnat läggas på något konstruktivt i stället. De känner allt mer att de är åsidosatta, undervärderade och överexploaterade i sina yrkesutövanden. Förtroendet för beslutsfattare, skolledning och huvudman är undergrävt av tidigare misslyckanden, både ur arbetsmiljömässigt, psykosocialt och rättsmässigt perspektiv.
Något som jag lärde mig vid Lärarutbildningen på Malmö högskola är att man alltid bör utgå från sig själv och ta ansvar för de val man gör, både som lärare och elev. Så därför lyfter jag fram här egna konkreta exempel från min situation hur jag som lärare dagligen hunsas runt i mitt yrkesutövande.
Jag arbetar mycket mer än vad jag ska som heltidsanställd. Det känns snarare som 200%, eftersom jag noterar hur mycket jag arbetar och kommer fram till samma slutsatser att det handlar om flera obetalda timmar i veckan/ månaden.
Det har systematiskt och strukturellt satts i system att förbise lärarnas behov av att synas. Men med tanke på att jag nu också är legitimerad lärare, och flera med mig, och i och med det har större kollektivt ansvar kan jag inte tillåta att bli åsidosatt i mitt yrkesutövande.
Det råder alarmerande brist på formellt behöriga lärare ute på skolorna, eftersom flera utav de ordinarie lärarna gått ned i tjänst eller dragit sig undan till arbetsvänligare och attraktivare skolmiljöer. Skolledningen letar febrilt efter skolpersonal, men det är svårt att få ersättande personal och än mindre med tillräcklig yrkeskompetens.
Ledningen tycks allt mer tillmötesgå de formellt obehöriga bara för att klara av åtagandet, men när jag var i samma sits fick jag inget större gehör för min obehörighet. Jag fick klara mig på egen hand. Nu när vi har omvänd ordning, arbetar ledningen med ljus och lykta för att hjälpa just dessa att rota sig i systemet.
Jag har tidigare i mina lärarönskemål tydligt framlagt mina ståndpunkter både vad gäller att få arbeta med utvecklingsarbete och pedagogiska frågor. Ingenting av det här har ledningen tagit till sig.
Tidigare hade jag undervisningsfria dagar på schemat, men nu har även de försvunnit. Utvecklingsdagar och annat förläggs allt oftare på fredagarna då många av lärarna har, eller önskar ha, ledigt.
Ledningen vill att deras lärare ska komma med lärarönskemål, men de tar oftast bara hänsyn till de punkter som gynnar dem själva. Vad är då vitsen med att ha önskemål, om de ändå inte tas på allvar. Och sedan borde alla tjänstefördelningar samverkas med facken först innan de går ut till de anställda, för då hade man kunnat påverka saker och ting mycket smidigare på ett tidigare stadium.
Ledningen leder och fördelar. Visst, men fördela arbetsuppgifterna med rättvisa och finkänsla så att lärare inte går med huvudet i väggen en efter en! Det nya samverkansavtalet som Malmö stad skrivit under lägger också större fokus på arbetsmiljö och hälsa och sänder en signal att varje anställd och medarbetare är en viktig kloss i utformningen av den långsiktigt hållbara skolan!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand., medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
Källa: TV4 TEXT, mån 06 Apr 2015. Foto: Bokhuset Dević.
Turning Torso – Malmös snurriga identitet. Foto: Filip Lj. Dević och Bokhuset Dević, mars 2015.
SVT-Text i full fart med att basunera ut sina antiryska budskap. (Foto: Bokhuset Dević)
TEMA: Ryssland och Krim
