USA tappar rymdprogrammet efter sanktionerna mot Ryssland!

Ryssland går sin egen väg med rymdprogrammet och stänger de amerikanska GPS-stationerna för rymdnavigering på dess territorium. Samtidigt upphör landet med uthyrning av raketer och satelliter till den amerikanska rymdstationen. USA blir därmed utan missiler för sina kosmiska ändamål.

Raketen “Antares”, som är under kontrakt med den amerikanska rymdstyrelsen NASA värd omkring 2 miljoner USD försöker lansera ett privat företag “Orbital Sciences” exploderade den 28 oktober, bara sex sekunder efter lansering på Baikonur Wallops Island i USA. På en höjd av 200 meter inträffade explosionen och “Antares är helt enkelt sönderdelas och försvann i lågorna. Lyckligtvis fanns inga dödsoffer, som citeras av den amerikanska Time.

Därefter, i USA inträffade när den andra olycka under en testflygning av en rymdfarkost Space Ship Two (SS2 märke) amerikanska företaget Virgin Galactic kollapsade, och olyckan är en pilot dog, en annan skadades allvarligt. “Rocket Space Ship Two luftfartyg som drivs av Virgin Galactic kraschade under en testflygning över Mojaveöknen kalifornjske. Det sägs att piloterna var anställda av företaget Composites, som är byggt raket plan”, sades det i uttalandet.

Förra våren, förvaltningen av bolaget informerat allmänheten om att suborbital rymdskepp Space Ship Two (SS2) framgångsrikt bedrivit sin första testflygning med införandet av sin egen raketmotor och uppnå överljudshastighet. Även om det är ett kommersiellt projekt som skulle vara någon som kan peka ut flera hundra tusen dollar kunde flyga i rymden, är sanktioner och embargo ryska företaget Ros Cosmos direkt berörs av denna tragedi.

På bara två dagar, två stora olyckor i det amerikanska rymdprogrammet NASA sade att på grund av embargot av Ryssland, som annars är den “pension” av amerikanska rymdfarkoster Space Shuttle levererade sina missiler USA och utfört nödvändigt att tillföra den internationella rymdstationen (ISS), säger att är experter på NASA, och de amerikanska astronauterna, men ryssarna hade rätt när Obama och utrikesdepartementet skickade ett meddelande för att göra det stora misstaget att införa sanktioner mot Ryssland, vilket kan få förödande konsekvenser för det amerikanska rymdprogrammet. Bara efter några månaders uppehåll visade det sig vara mer än korrekt.

Nu arbetar man ivrigt i USA för att hitta lösningar för flyg-, för annars hade Barack Obama att erkänna att han hade fel och officiellt be om hjälp från Ryssland. Men hur kom det sig att USA:s president Barack Obama ignorerade varningarna från politiska experter och införa sanktioner envist insisterade på upphävandet av inköp och leasing av ryska missiler som var fram till nu i flera år utan några problem för NASA att utföra alla nödvändiga uppgifter.

Nu Obama är hans envishet betalas i människoliv, och alla ursäkter amerikanska ledarna för administration av företag som från NASA erhållit en lukrativ verksamhet att utveckla rymdfarkoster som kommer att ersätta de ryska, släktingar och vänner till offren betyder ingenting.

Washington har tvingat NASA att sanktionera Ryssland och flyttade konflikten i rymden och Ryssland svarar på sitt rymdprogram och stoppa samarbeta och stänga det amerikanska GPS-systemet på sitt territorium. Om sanktionerna skadar Ryssland och påverkar rubeln och brist på konsumtionsvaror, krisen i USA, men drabbar de komplexa globala ekonomiska, finansiella, geopolitiska och geostrategiska relationer, medan de mer tvivel samarbetet mellan Moskva och Washington i olika andra områden, bland annat hela världen en mycket viktig rymdprogrammet.

Det amerikanska rymdprogrammet är i beroendeställning och hänger på flera års samarbete med Ryssland. Eftersom Washington under de senaste månaderna att försöka övertyga det internationella samfundet att Rysslands nya “högborg ont” för Moskva använder nu samma terminologi som vi lyssnade på de år då Vita huset rapporterade om Iran. Men ingen är klart hur medborgarna för att förklara behovet av ytterligare samarbete med Ryssland inom högteknologi och utforskning av rymden, även om den amerikanska regeringen har redan “stucken” även om hon bestämde sig för att “partiella sanktioner” som omedelbart ledde till svaret från Moskva som USA inte hoppats.

I årtionden på global nivå, USA och Ryssland (Sovjetunionen) var i direkt politisk konflikt, men samtidigt i rymd forskningsprogram samarbeta och utbyta vetenskaplig och forskningserfarenhet. Nära samarbete inleddes 1975 med ett pilotprojekt Apollo-Soyuz (Apollo-Soyuz testar projekterar), i vilken den internationella rymdstationen (ISS) arbeta nära till denna dag. Hittills har detta samarbete motstått den politiska oron mellan de två supermakterna dock den nya krisen i Ukraina har lagt allt i fråga. ISS färdas rymdstation att jorden på en höjd av 420 km banor ungefär 13 år sedan och är en hörnsten för kontinuerlig mänsklig närvaro i rymden.

I början, ISS var enbart en produkt av ryska vetenskapsmän, men sedan gick med i USA och i dag det installerades delar som produceras av andra länder, som Japan eller EU. ISS modellerades på den första ryska rymdforskningsstationen “Mir”, som också var en plattform för gemensamma rysk-amerikanska rymdprojekt. Eleven arbetade i uppdraget som användes för all den berömda “rymdfärjan” serveras också genom antagandet av protokoll som fortfarande samarbetar på denna internationella rymdstationen.

“Rymdfärja” mission av den amerikanska rymdstyrelsen NASA och de ryska Soyuz raketsystem utmanas och tas bort astronauter och forskare från många länder i ISS, men när han “pensionerade” amerikanska rymdflotta är NASA del av bäraren lämnar rent rysk Soyuz-programmet. Ryssland görs även hittills transport av människor, medan andra – de amerikanska, japanska, europeiska och ryska – lastfartyg utföra snabdecanje rymdstation med mat, vatten och all annan nödvändig utrustning. I vilket fall, den ryska Sojuz-programmet, internationella stationer kommer snart måste överges.

Det stöd som den amerikanska regeringen har gett pro-fascistiska kuppmakare i Ukraina utgör också ett försök att annektera landet till Nato, vad mer gör någon tvekan. Låt oss komma ihåg att protesterna och väpnade störta den så kallade. “EvroMajdanu” föregås och andra försök till destabilisering av Ukraina, alltså, den “orangea revolutionen” 2004, återigen regisserad av Washington, kan betraktas som ett försök utbrott av Natos styrkor på gränsen till Ryssland. Moskva är äntligen på, och successiva försök att besvara stödja en folkomröstning på Krim och den del av Ukraina förenas med Ryssland.

Det tar också en något annorlunda scenario i Ukraina Donetsk regioner och Luganjsk, som också genomfördes dess omröstningar och söka större självständighet från Kiev, samt starkare band med grannlandet Ryssland över majoriteten av den ryska befolkningen som bebor dem. Washingtons försök att destabilisera laget gick för långt och nu, när det stod klart att Moskva inte skulle ge upp så lätt från Ukraina, infört nya sanktioner och nya Ryssland som inkluderar ett tillfälligt förbud mot att köpa rysktillverkade jetmotorer som används av den amerikanska raketen “Atlas 5”.

Även NASA hävdar “att utesluta eventuella sanktioner som kan äventyra rymdprogrammet,” att beslutet skulle äventyra det överenskomna programmet för samarbete mellan NASA och de ryska partners och kollegor på den internationella rymdstationen. The Guardian har tidigare publicerat en artikel med rubriken “NASA för Ukraina bröt alla band med Ryssland, utom i rymdstationen,” och hävdar att “den amerikanska rymdstyrelsen kommer inte att tillåta politikerna att påverka gemensamma forskningsprojekt i rymden.” Den amerikanska regeringen är säte för NASA e skickade en lista som anger att de är “länkar” som inte ska brytas, “NASA anställd inte kan resa till Ryssland, även får inte hålla en videokonferens med ryska motparter, och det är förbjudet att ens utbyta e-post.” Det var ett hårt slag för relationerna mellan USA och ryska forskare, tekniker, astronauter och kosmonauter, som fram till nu haft verkligen givande och effektivt samarbete.

I slutet av mars, innan beslutet av den amerikanska underutskottet för Space (US House underutskottet för Space), Charles Boden, durektor NASA sa: “Vår partner är inte Ryssland, men” Roscosmos “, och vi är övertygade om att de är samma som Vi är intresserade av att behålla ett nära samarbete och samverkan fortsatt trots de sanktioner som kommer att ställas. ” Tom Boden uttalande visade att trots de intressesfärer av viss makt i Washington, det finns de som vill förgifta relationerna med Ryssland, men också att det finns de som vill bibehålla samma vikt och ytterligare samarbete. De senare är medvetna om hur det är svårt just nu, eftersom deras ambitioner i konflikt med den officiella politiken av den amerikanska administrationen.

Som svar på hot om sanktioner och avbrytande av samarbetet mellan Ryssland påminde USA om att det var den ryska Sojuz bäraren är den enda amerikanska astronauter till den internationella rymdstationen, vilket är 28 maj i år kosmodromen Baikonur i Kazakstan till ISS skickade framgångsrikt en medlem i Europeiska rymdorganisationen (ESA) , den tyska astronauten Alexander Gerst, ryska kosmonauten Maxim Suraeva och NASA-astronauten Gregory og Wiseman.

Tidigare Rysslands vice premiärminister Dmitrij Rogozin varnade “att de aggressiva amerikanska sanktionerna hindra genomförandet av stora internationella projekt inom rymdindustrin.” “I detta avseende kommer Ryssland att tvingas söka andra pålitliga partners för genomförandet av sina rymdprojekt”, säger Rysslands vice premiärminister och betonade “att Ryssland tvivlar på vidareutveckling av allvarliga högteknologiska projekt med opålitliga partners, såsom Förenta staterna, som inte politisk fråga, inte alla är redo att ta steget och genomförande av projekt som påverkar intressen inte bara USA och Ryssland, men för hela mänskligheten.”

Rysslands vice premiärminister Rogozin föreslog också “att samarbetet med USA på den internationella rymdstationen inte kommer att kunna omfatta 2024, som tidigare väntat, men på grund av spänningarna mellan de två länderna, detta partnerskap kan vara klar före 2020.”

Tyskland vetenskapsman Judith Hartl sade Deutsche Welle kommenterade tillkännagivandet av den ryska regeringen. “Är jag förvånad över att Ryssland vill gå ut tidigt i projektet delade rymdstationen? Nej, ärligt gjorde jag. Det är vad jag förväntade mig och det gör varje dag sedan den amerikanska agenturen NASA i början av april på grund av krisen i Ukraina i stort sett övergiven samarbete med Ryssland, med undantag för den gemensamma rymdstationen.

Naturligtvis att avbröts och samarbetet, internationella rymdstationen skulle omedelbart förstöras, för utan ryssarna där, kan ingen gå. Eftersom amerikanerna för några år sedan min utslitna rymdtransportsystem rymdfärjan levereras till museet, bara en rysk Soyuz-raket som kan bära folk till rymdfarkosten, som Ryssland använder detta beroende att bli påmind om att Förenta staterna utan sina tekniker för amerikanska och europeiska astronauter kan gå i pension, är det ganska förståeligt.

Fortfarande skulle inte kalla vapenskrammel, eftersom fram till 2020, förblir allt som det är. Som blixten skulle vara att Ryssland bröt omedelbart samarbete, men det skulle stöta stor fördömande av det internationella forskarsamhället, där Ryssland inte vill. Dessutom NASA fortfarande betalas 70 miljoner dollar för var och en av sina transport astronauter till Soyuz raket.

Tillkännagivandet kommer att upphöra samarbetet 2020 lämnar stort manöverutrymme. Tills dess kan mycket hända och de stora nationerna i världen vet hur starkt beroende av varandra om de vill lyckas flyga ut i rymden. Uppdrag som kräver besättningen, flyga till Mars, rymdteleskop och stanive – allt detta är otroligt dyrt. Inget land i världen inte vill och inte har råd att betala för resor i omloppsbana värd miljarder dollar “, säger Judith Hartl.

Vissa medier i USA försöker minska skadorna och göra allt som är relaterat till rymdprogrammet är undantagen från sanktionerna, men så småningom misslyckades, skriver amerikanska analytiker Ulson Gunnar. “Vissa har hävdat att den amerikanska beroendet av ryska raketer närmar sig sitt slut, om att detta kommer att ske redan under 2017, då USA kommer återigen att kunna skicka sin besättning till rymdraketer. Men i bästa fall till 2017 fortfarande måste genomgå tre år. Andra hävdade att privata rymdföretag, som till exempel “Space X och Orbital Sciences”, nu har möjlighet att anta rollen som Ryssland.

Tyvärr de som hoppas att de amerikanska sanktionerna slog denna sektor måste sägas, att den amerikanska flygindustrin under många år inte kommer att kunna ta på sig rollen som Ryssland. Å andra sidan, besättningen på den internationella rymdstationen behöver en åktur nu, och Ryssland är det enda land som kan erbjuda den här tjänsten, “tidningen” New Eastern Outlook “, säger Gunnar.

Det är viktigt att betona ett annat segment, och detta är ett potentiellt hot mot Ryssland självt, naturligtvis, återigen i ljuset av att intensifiera konflikten i Ukraina, och om du inte vidta lämpliga motåtgärder. Det är känt att förutom överlägsenhet i konventionella och kärnvapen, samt information krigföring, en viktig del av de väpnade styrkorna i världen supermakt representerar höghet i rymden. “Ryssland kommer uppskov med verkställigheten av alla amerikanska GPS ssistema på dess territorium”, endast ett fåtal dags sade Rysslands vice premiärminister Dmitrij Rogozin, som är ansvarig för flyg- och militärindustrin.

Rogozin sade att “för att de amerikanska GPS-markstationer i Ryssland bygger på två avtal som går tillbaka till 1993 och 2001”. “Enligt avtalet, finns det totalt 11 GPS-stationer i 10 ryska federala enheter. Snart deadline att Moskva och Washington överens om utnämningen av de ryska” GLONASS “GPS-stationer i USA. Förhandlingarna kommer att pågå tre månader och vi hoppas att dessa diskussioner åstadkomma en lösning som gör det möjligt att förnya vårt samarbete på grundval av ömsesidighet och proportionalitet “, Rogozin sa, men tillade:” att om nedläggning av förhandlingar, arbetar 11 amerikanska GPS-stationer i Ryssland stoppas först tillfälligt och sedan permanent i år ” .

“Under de senaste månaderna, CIA och Pentagon, dock en kampanj i utrikesdepartementet mot det ryska företaget” Roscosmos “och har för avsikt att förhindra byggandet av en rysk station kosmisk navigationssystem” GLONASS “(Global Systems Navigacionnye diagrammet), också känd som kontrollstationen av kosmisk flygning på amerikansk mark “sade rapporten som citerar anonyma amerikanska tjänstemän Administration, publicerade” The New York Times. ” Anledningen är naravodno, “rädsla för spioneri av ryska forskare.”

Moskva är oftast utrikesdepartementet begäran om byggande av övervakningsstationer för “GLONASS” på territorium USA skickade i maj 2012, men hittills har inte fått något svar på start förhandlingar, även om Ryssland är på sitt territorium det amerikanska GPS-systemet tillåter omedelbar byggnation av 11 liknande celler. Mellan ryska och amerikanska regeringen har haft flera möten, men fram till utbrottet av krisen ukrainska amerikanska säkerhets- och militära myndigheter har misslyckats med att komma överens om hur man ska bemöta Rysslands begäran om ömsesidighet.

“CIA och Pentagon misstänker att de ryska celler kan användas för underrättelseinhämtning och andra militära ändamål, såsom att samla exakta koordinaterna för hemliga anläggningar i USA och därmed säkerställa riktigheten av de guidade fientliga missiler”, skriver The New York Times, och om verkligen så svårt att CIA och Pentagon, är frågan om det finns skälig anledning till Moskva inte göra detsamma.

Nu Rogozin sade som svar var “att Moskva skulle förbjuda Washington för att använda en rysk raketmotorer att USA nu används för att skicka i omloppsbana sina militära satelliter.” “Vi utgår från det faktum att vi inte garantera att våra motorer används enbart för civila flygplan och därför kan vi inte kommer att kunna fortsätta att leverera i USA”, sade Rysslands vice premiärminister och tillade att “ingen sådan garanti den ryska sidan inte kommer att kunna utföra även rutinunderhåll tidigare levererat motorer amerikanska partners “, sade Rogozin.

USA för att lansera militära och civila satelliter i rymden bygger på en rysk raketmotorer RD-180 och FC-33, för länge sedan NASA säger “det är nästan omöjligt att producera en fullt fungerande egen raketmotor före 2020”.

Redan meddelade avbrytande av samarbete med den amerikanska rymdstyrelsen fram till 2020 Rogozin kommenterade “att Ryssland har ett helt nytt koncept för vidare utforskning av universum och han är för närvarande under konstruktion av den behöriga ryska rymdstyrelsen.”

När det gäller markstationer för rysk GPS-navigationssystem “GLONASS” som problemet avlägsnas till Ryssland i slutet av året, eftersom Rysslands president Vladimir Putin med Kubas president Raul Castro gick med på att dessa scheman i Kuba, och planen för sådana former av samarbete mellan den ryska och andra partners i Latinamerika.

Men, underströk Rogozin också att Ryssland kommer att äga restriktiva åtgärder mot USA endast tillämpas som svar på de sanktioner som tidigare införts av väst och USA. “Vi kommer aldrig att bli den första att införa sanktioner, särskilt när det gäller högteknologi, eftersom det för oss frågan om sysselsättning och våra experter” sade vidare Rysslands vice premiärminister och skämtade, “hur kommer NASA, om politikerna i Washington insisterar på sanktioner mot Ryssland, “för att gå till ISS måste använda -. studsmattan”

Om vi ​​följer kronologi av händelser, är slutet på samarbetet mellan den amerikanska rymdstyrelsen NASA med Ryssland ett problem som skapas exklusivt amerikanska politiker. De försöker deras offentliga och visa världen Ryssland som en oförsonlig fiende jämföra det Nazityskland, “vem kidnappar någon annans territorium och ett farligt hot mot global stabilitet.” Men till USA skickar sina astronauter i rymden helt beroende av Ryssland, och dessa två försök att lansera sin experimentella raket rymdskepp är ett bevis på att brådska och onödigt att kasta miljarder dollar för att privata företag kan inte lösa detta problem.

Dessutom, Ryssland och USA samarbetar nära i en lång rad andra rymdprogram, inklusive utbildning av forskare och astronauter, forskning och utveckling av nya kosmiska projekt. Problemet uppstod när amerikanska politiker har blivit medvetna om att de kan övertyga världen om att Ryssland är “nytt Nazityskland”, och samtidigt med henne fortfarande arbeta nära tillsammans i ett känsligt område med hög teknik och av sådan “onda” som Ryssland, beroende ytterligare arbete av det amerikanska rymdprogrammet.

Anser dock NASA att samarbetet med ryska kollegor måste vara, först av allt, eftersom det alltid har varit ett konstruktivt och ekonomiskt samarbete. Naturligtvis att NASA “pensionering” rymdfärjan flottan inte betydde för evigt beroende av Ryssland, men amerikanska experter uppskattar att Ryssland kommer att vara en pålitlig och konstruktiv partner.

Därför beslutade NASA att göra detta tillfälliga beroende, tills slutligen utvecklar en ersättning för deras nya rymdskepp. Det verkar som om NASA:s folk som arbetar med sina motsvarigheter i Ryssland “, Roscosmos” har en mycket bredare och mer vågad vision om mänsklighetens framtid, men kortsiktiga beslutsfattare i Washington.

Inte bara det, forskare vid NASA extremt respekte ryska motsvarigheter och vice versa, men det verkar inte finnas någon brådska uppskattat fått “instruktioner” från sina politiker, som önskade kortsiktiga “vinster” i Ukraina, gör omätbar skada på långsiktiga rymdprojekt. Dessutom nästan bryta alla band med Ryssland när det gäller utforskning av rymden för många otänkbart process. Internationella rymd hållning, anslutningar och markinfrastruktur, rymd besättningar och stöd inför uppdraget beror enbart på den fortsatta samarbetet mellan NASA och ryska partners.

Beskriva Ryssland som “nazister” och amerikaner som arbetar sida vid sida med sina ryska motsvarigheter för att försvara resa till Ryssland i slutet kommer att kräva att överge den internationella rymdstationen.

På grund av de kortsiktiga politiska hökar i Washington detta kommer att bli en monumental prestation av vetenskap och teknik i omloppsbana runt jorden sändas till historiens soptunna av vetenskap. I USA, men nu många är inte klart envishet med vilken den amerikanske presidenten och regeringen i vattnet en hopplös kamp i Ukraina, och i ett par decennier kommer att ha en generation som kommer att diskutera i misstro, hur var det möjligt att ingen hindrade och därigenom hjälpt utvecklingen av hela mänskligheten.

Tyvärr, alla ovanstående inte betyder de första offren för testflygningar i USA som har fallit på grund av den vansinniga konfrontationspolitik med Ryssland, den amerikanska administrationen, medan å andra sidan alla förutsägelser besannas, Dmitrij Rogozin, och NASA-forskare och analytiker som Ulson Gunnar som genast sade att privata företag “Space X” och “Orbital Sciences” kan inte utföra den här uppgiften, men i Ryssland sanktioner som en möjlighet för en snabb buck, som tycks dem bara och viktigt.

Det bör tilläggas att de astronauter som är på “internationella rymdstationen” inte missar något, eftersom de har mat och dryck fram till våren 2015, och på samma gång medan å andra sidan Atlanten föll bevis för amerikanska rymdfarkoster, har en annan rysk “Soyuz” framgångsrikt lanseras med kosmodromen Baikonur och ISS astronauter och forskare behöver för att leverera rysk rymdfarkost “Progress M-25M” (Progress M-25M).*

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

_____________________________________________________________
*Vid utarbetandet av texten har följande källa använts:
2014/12/27. / Ree-Akademediasrbija

Inhuman svensk djurpolitik med onda aningar till 1930-talets mitt

Den inhumana svenska djurpolitiken för onda aningar till 1930-talets mitt med tvångssteriliseringar och hämningslösa experiment på människor och djur.

Harar och kaniner var symboler för fruktsamhet, ett hälsosamt och livgivande liv under hedniska och förkristna vårfestfiranden i Skandinavien, men nu betraktas dessa gudomliga djur som ovälkomna samhällsfarliga skadedjur. På vems initiativ?

Medan harar, kaniner, vargar, björnar och andra tam- och vilddjur lever i bästa symbios med naturen på många andra platser runt om i världen, vantrivs de till det yttersta i vårt avlånga Sverige. Varför? Här påstås djurartsbeståndet vara så stort att de utgör ett existentiellt hot mot samhället och dess ekosystem. Sålunda har man på högsta nivå satt igång en förintelsekampanj mot dessa djur, som mer eller mindre ska utrota dem för gott från svenskkartan och vardagens tillvaro.

Men vari ligger denna virtuella iscensatta fruktan för tam- och rovdjuren? Vem manipulerar med det svenska djurartsbeståndet? Vargarna och björnarna är heliga djur i många gamla och anrika kulturer, men här portas de, schikaneras och lemlästas med den förevändning att de kan sluka boskapen samt otryggöra livet för många. Detta är imbecillt att tro och rena rama geschäft!

Om samerna och tornedalssvenskarna har kunnat leva sida vid sida med vilddjuren alltsedan mänsklighetens tillblivelse, kan vi det också. Vem är vi förståsigpåare som ska sätta oss över Naturens Lagar? I naturen råder blott naturens gång – allt annat är periferiskt i sammanhanget!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Serbiens ESC-bidrag för 2015 skapar eufori i världen, men inte i Sverige!?

Serbiens ESC-bidrag för 2015 skapar eufori i världen, men inte i Sverige!?

Serbiens mäktiga ESC-bidrag för 2015 toppar vadslagningsstationerna runt om i världen. Låten har på ett triumfartat sätt satt hela Europa och Australien i nostalgiska rytmer och således redan vunnit många människors hjärtan över hela världen. Men i Sverige tycks låten av någon anledning inte ha skapat lika stor upprymdhet.

Det är lite ironiskt med tanke på att när sångartisten Loreen vann Melodifestivalen 2012 med låten “Euphoria” skapades en nästintill exalterad känslostämning i Serbiens städer och byar. Serberna var som förbytta, de gick runt och viftade med den svenska flaggan, alla ville låta som Loreen och klä sig som hon.

Till trumpetfestivalen i Guča och Exit Adventure-musikmanifestationen i Novi Sad i Serbien kommer allt fler skandinaver för att leva loss. Där vajar svenska flaggor år efter år. Serbiska medier rapporterar flitigt från dessa kulturevenemang, men de svenska förtiger allt i en stor melankolisk tystnad. De bara väljer sådana nyheter som passar deras syften, och samtidigt förtiger de allt som skulle kunna öka eller väcka allmänhetens intresse.

Men om svenska folket vill räkna med framtida respekt och vördnad från andra, måste man kunna bjuda på sig själv och behandla sin omgivning på ett sådant sätt som man själv skulle vilja bli bemött på. Precis som i kärleken, handlar det om att både ge och ta. För som det är nu, snor man ohämmat de bästa godbitarna från serbiska seder och bruk och etiketterar dem med prefixet “svenska”. Så gör man inom handelsindustrin, matkulturen, film, musik, konst och vetenskap.

Sydsvenskar kommer i busslaster till norra Serbien för att lära sig om den serbiska vindruvsodlingens konster, allt för att därefter anamma och patentera tekniken på hemmaplan. Men inte ett uppföljande välvilligt ord yppas om serbiska kvalitetsviner på Systembolaget eller någon annanstans i det svenska samhället. En tidningsnotis här och där nöjer man sig med å det längsta.

I stället för serbiska viner blir paradoxalt nog kroatiska allt populärare i vårt avlånga land – och det på grund av en inhemsk aggressiv marknadsföring. Serbiska rånkex blir göteborgska, salta pinnar och jordnötsbågar ompaketeras till svenska, serbiskt mineralvatten ombuteljeras till svenskt, och så vidare. Det är inte bara brottsligt utan också kortsiktigt tänk och ett dråpligt slag i ansiktet som inte bådar för ömsesidig respekt. Med andra ord är det ett monstruöst helgerån av värsta sorten!

Den serbiska själen kan dock ingen ta ifrån en. Bojana Stamenov har, vare sig vi önskar det eller inte, kommit för att se och vinna årets schlagertävling i Österrikes samt Europas metropol Wien. Heja Bojana, ge järnet – skål med serbiskt rödvin till segern!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Tysklands ambassad i Priština varnar: “Kosovoalbaner i exodus!” – Gudenus: “USA har ett ansvar!”

Tysklands ambassad i Priština varnade för en lavinartad ökning av asylsökande från Kosovo, rapporterar tyska Bild am Sonntag. Tidningen citerar diplomater som kräver omedelbara åtgärder från tyska myndigheter. De tror att Kosovo står inför en nära förestående massflykt – som genom snabba åtgärder, främst från Berlin, skulle kunna förhindras.
Gudenus: “USA har ett ansvar och är skuld till den senaste vågen av flyktingar från Kosovo!”

Den biträdande chefen för Frihetspartiet i Österrike, Johan Gudenus, sade att den flyktingvåg från Kosovo som för närvarande står vid Västeuropas trösklar är ett bevis på att Kosovos förhastade erkännande och utbrytning från dess serbiska rötter var ett misstag. Gudenus säger att USA, som någon som stöder självständighet, måste ta ansvar. (RTS, Ponedeljak, 9. februar, 2015.)

Gudenus sade i ett uttalande att Kosovokriget inte var ens ett krisområde, och att ändå flera tusen människor från området framför gränser Österrike, enligt nyhetsbyrån Tanjug.

I detta avseende betonade chefen för den parlamentariska gruppen av Frihetspartiet i Österrike (FPO) i Wiens församling att man måste fundera över varför så många människor kör bort från en stat som “förment” arbete.

“Nu är det klart att Kosovos utbrytning från dess serbiska rötter och förhastade erkännande som självständig stat var ett misstag. Den nuvarande flyktingvågen från Kosovo bekräftar att denna skapelse inte kan överleva som stat”, sade Gudenus och påminde om att skapandet av staten var en önskan från USA.

Han påpekade att när oberoende inte respekterades internationell rätt, eftersom det inte var en folkomröstning.

“USA har nu en skyldighet att ta emot flyktingar från Kosovo, eftersom de är statens andliga och geostrategiska ögon och därmed också förpliktigade att ta ansvar”, poängterade Gudenus.

Vid säger samtidigt att kapaciteten i Österrike för mottagande av flyktingar överskrids, och att landet är att ha ekonomiska flyktingar, inte kommer att kunna ta emot de som behöver skydd.

Det är därför begärt att upphäva tillämpningen av Schengenavtalet och återinföra gränskontroller och rigorösa utvisningsbeslut.

Gudenus sade att det var nödvändigt att ställa frågan varför är bland invandrare i Österrike, på senare år, slående många muslimer – tjetjener, afghaner, kosovoalbaner och andra.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Svenska media bojkottar apokalyptiska översvämningar på Balkan!

RTV Vranje: Översvämningar i Vranjeområdet, södra Serbien 2015-02-06

De massiva översvämningarna har satt sin prägel på stads- och naturmiljön i Serbien. I landets södra delar hotar sålunda stora ler- och jordskred att drastiskt förvärras med åren.

Många hushåll, bostäder och byggnader hamnar under vatten under vårperioden och människor evakueras i Serbien efter att kraftiga regn lett till att ett flertal floder i landet svämmat över sina breddar, däribland södra Moravafloden.

Enligt personalen för nödsituationer i Vranje, i byarna på den högra sidan av den södra Morava, ett spill floder översvämmade 30 hushåll och åtta objekt. En familj evakuerades från Vranje spa, på grund av jordskred.

Översvämmad cirka 160 hektar jordbruksmark, kollapsade broar i Mazarac och kommun Bujanovac.

Personal från Institutionen för folkhälsovetenskap i Vranje förpliktas att styra de drabbade områdena, på grund av den möjliga invasionen av gnagare och reptiler.

Byborna var förbjudna att använda dricksvatten från enskilda brunnar, som i stället kommer att levereras på flaska eller i tankrar.

I Bujanovac förhindras spill Mora. Vatten dras ut ur källaren och bakgård hus i de drabbade byarna, och från och med idag kommer att dras och pumpar.

Översvämningar utgör stora problem i områdena Grdelica, Gračanica, Laplje byn och andra platser. (RTS, Nedelja 8. februar, 2015.)

Men var är svenska massmedia att rapportera om de näst intill apokalyptiska översvämningarna och lerskreden i Serbien? De svenska journalisterna verkar vara helt obekymrade över lägessituationen samtidigt som de riktar kamerorna över Atlanten mot den uppumpade nyheten om den “atmosfäriska regnfloden” över Kalifornien:

“Ett kraftigt regn började falla över norra Kalifornien på fredagen. Det rör sig om en så kallad ”atmosfärisk regnflod” som kan ge upp till 250 millimeter regn de närmaste dagarna. Myndigheterna varnade för översvämningar och jordskred.” (“Regnflod över Kalifornien”, SVD.se, 7 februari 2015)

Varför detta medvetet stora ointresse för allt som har med slaver och Balkan att göra? Serberna utgör cirka 0,01% av den svenska befolkningen, närmare precist uppemot 150 000 invånare som är av serbiskt ursprung. Därför borde det också finnas per automatik ett rättmätigt behov av att man mer ingående rapporterar kring olika företeelser och skeenden på Balkan.

USA-nyheterna tar oproportionerligt för mycket utrymme i de svenska medierna. Med vilken rätt? Det kan ju inte vara så att man på SVT på en och samma dag rapporterar om fem nyheter av skiftande intressevärde från USA, varav tre är om Obama, och inte ett enda ord om den serbiske premiärministern Aleksandar Vučićs svenska statsbesök som ägde rum den 2 februari 2015 – det första i sitt slag sedan Palmetiden! Var finns proportionen i mediernas nyhetsflöden?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Krigshetsarnas “sista chans för diplomatin”

Krigshetsarna och ivrarna Carl Bildt, Barack Obama, EU:s ledare och likasinnade förespråkar en “sista chans för diplomatin”. Men vem är de som ska döma och fördöma? Som så kallade fredstrevare har de ett ytterst sociomoraliskt ansvar att värna om världsfredens upprätthållande och inte, som nu, gjuta än mer olja på den infernaliska elden. Och vad har hänt med “rundabordssamtalen”? Har de skrotats för gott? Och av vem?

Carl Bildt fick inte Nobels fredspris 2013, vilket en del hade hoppats på, men nu i efterhand kan man tycka att det var med all rätta som han inte erhöll det. Bildts trovärdighet och auktoritet har således med åren rasat i mångas ögon. Barack Obama, Europeiska unionen, Martti Ahtisaari och Carl Bildt har en sak gemensamt, och det är att de förlorat sin heder och moral samt förspelat alla sina fredskort.

På samma gång reses ovan nämnda fredstrevare mot skyarna av de svenska journalisterna, samtidigt som andra världspolitikers fredsinsatser försummas och förminskas. Exempelvis har Serbiens president Aleksandar Vučić arbetat mer än andra politiker på Balkan med omnejd för att skapa förståelse och sämja mellan folken, men bojkottas likväl av de svenska medierna. På vilka grunder och premisser?

Rysslands starke man och president Vladimir Vladimirovitj Putin var tydlig med att konstatera att han inte önskade ett inbördeskrig i grannlandet Ukraina, ett iscensatt brödrakrig utifrån (läs: USA) mellan ukrainare och ryssar – som på alla sätt påminner om Balkankriget mellan kroater och serber. Putin har arbetat minst lika mycket som sin dåvarande amerikanske kollega Barack Obama för att skapa fred i världen, men han fick inget fredspris – vilket Obama fick på felaktiga grunder. Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov, som fick Berlinmuren på fall och ett Stortyskland på fötterna, är redan bortglömd i väst. Varför? Detta är om något rena rama revanschistisk-chauvinistiska västpolitikens rätta ansikte!

Nu kanske en del förståsigpåare menar att Balkan inte har något journalistiskt värde för Sverige och att man därför inte är förpliktigad att rapportera därifrån – men där har de helt fel. Det är någonting som massmedia i Sverige vill frambringa skenet av för den svenska befolkningen. Sanningen är däremot en helt annan.

Ryssland och Balkan har större kulturhistoriska band med Skandinavien än vad man hittills trott, rejält större släktband än med USA och EU. Bland annat visar dna-analyser som gjorts i en rad laboratorier i Zagreb i Kroatien, Skopje i Makedonien och Belgrad i Serbien att serber och kroater är mycket närmare varandra biologiskt än vad det hävdats tidigare samt att de härstammar från en och samma anfader. Dessa har i sin tur skandinavisk-baltiska gener som de facto kommer att ändra historieskrivningen i Skandinavien och Östersjöområdet.

Men detta motsätter sig krigsivrarna. Det ligger ju inte i deras intresse att det ska komma fram bland allmänheten att de slaviska folken utgör grundstommen i den europeiska civilisationen. I stället slår de split med sitt propagandistiska maskineri mellan folken för att därefter underkuva dem under en ny världsordningspolitik.

Vem står bakom denna nydaning? Vilken roll har Bilderberggruppen i detta som träffas på en hemlig plats varje år för att skräddarsy världspolitiken för ytterligare två decennier framåt i tiden? En av de frekventa besökarna här är Carl Bildt och kompani. När Bildt säger att det är “sista chansen för diplomatin”, då vill han ge sken av att det förefaller så. Ska man tolka det så att Bilderberggruppen förbereder sig för mänsklighetens yttersta dagar på den här planeten?

Den nya världsordningen är redan i gång, men i deras kallsinniga framfart och väg står den ryska björnen som så många gånger tidigare genom historien. För att lyckas med sitt uppdrag måste Ryssland elimineras till varje pris – därför behövs det också ett kärnvapenkrig!

Men de som kommer att dra det längsta strået är ryssarna själva. Serbien håller sig strategiskt utanför det här kriget, enligt de serbiska bröderna Miloš och Mitar Tarabićs sianden. USA, EU och Nato kommer således att dra det kortaste strået samt förlora mest i konflikten med Ryssland och Kina, enligt många politiska bedömare och framtidssiare!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

________________________________________________
https://youtube.com/watch?v=daVPKS0MF50%3Ffeature%3Dplayer_embeddedEn “komisk” rysk nyhetsrapportering från attackerna mot väst, med atombomberna riktade mot London och Washington. En surrealistisk verklighet, eller någonting som står på tröskeln till en ny fas i våra liv?

Inte ett ord om den serbiske premiärministerns besök i Sverige. Oförlåtligt beteende, SVT!

Serbiens premiärminister Aleksandar Vučić träffade sin svenske kollega Stefan Löfven, som sade att Serbien kan räkna med hjälp av Sveriges mot EU, särskilt i öppnandet av de första förhandlingskapitlen. Premiärminister Vučić frågade svenska företagare om råd hur Serbien kan förbättra investeringsvillkoren.

Mötet mellan statsministrarna i Stockholm tog längre tid än väntat, och de gick ut ur salen synbart nöjda med det som avtalades, rapporterar RTS:s utsände. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Premiärminister Vučić och Löfven talade till reportrarna efter mötet och arbetslunchen och sade att Serbien och Sverige har ett utmärkt politiskt samarbete, men att det ekonomiska samarbetet och handelsförbindelserna hade kunnat vara bättre. I framtiden kommer att stå ut, arbeta på det att göra så många svenska företag kommer till Serbien, men också till våra tillverkare kunde mer produkter att sälja på den svenska, ganska utmanande marknad.

“Jag hoppas att Serbien kommer att kunna genomföra alla reformer som krävs och att erhållas efter överenskommelse med IMF och paketet med ekonomiska åtgärder misslyckas med att locka fler utländska investeringar”, säger premiärminister Vučić efter ett möte med sin svenska motsvarighet.

Vučić är tackade Sverige för att få hjälp att reparera följderna av översvämningar och sa att vi har mycket att lära av Sverige, särskilt när det gäller regleringen av staten, de besparingar i landet, om hur svenska företag arbetar på ett disciplinerat och ansvarsfull.

Han tillade att Serbien genomfört ekonomiska reformer för framtiden för landet och dess folk som påstår att landet kommer att uppnå en överenskommelse med IMF, och att han hoppas att kunna locka fler av svenska investerare.

“Vi hade ett runt bord och forum i morse med de största och viktigaste svenska företag och vi hoppas du hittar deras intresse för att investera i vårt land, och vi kommer att göra vårt bästa för att ge dig bästa möjliga affärsmiljö för dem”, säger Vučić. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Serbiens premiärminister uppmanade den svenska kollegan Stefan Löfven att besöka Serbien, på vilken Löfven sade att han skulle vara glad att komma, och ensam det här året.

“Ända sedan Olof Palme besökte Belgrad, har ingen annan svensk statsminister besökt vårt land och jag tror att det skulle vara fördelaktigt för båda parter”, säger Vučić. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Löfven sade att Serbien kan räkna med hjälp av Sveriges EU-anslutningen, särskilt när det gäller att öppna det första kapitlet.

Han tillade att EU:s utvidgning leder till välstånd, ekonomisk tillväxt, fred och stabilitet på kontinenten, som anger att anslutningsprocessen har hjälpt landet uppnå ekonomisk tillväxt, rättsstatsprincipen, bättre resultat i kampen mot korruption och brottslighet.

Löfven sade att Sverige stöder öppnandet av nya kapitel, eftersom han tror att det är viktigt att inleda förhandlingar.

“Vi vet att det finns vissa frågor som måste lösas, till exempel Kosovo, men vi stöder möjligheten att öppna ett kapitel. Vi önskar att denna process påbörjas, är det viktigt för EU som helhet, men inte mindre för sydöstra Europa”, säger Löfven. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Den svenske statsministern sade till reportrarna att han och Vučić pratade om många ämnen, bland annat, om relationerna mellan de två länderna, europeisk integration och situationen i Ukraina.

Han tillade att det finns utrymme för att stärka de ekonomiska och handelsmässiga band mellan de två länderna och betonade att i detta skandinaviska land har en befolkning på drygt 120 000 serber.

“Och Sverige är på nittiotalet går igenom tuffa ekonomiska åtgärder, genom det som nu Serbien passerar, och vi vet att dessa betalningar”, säger Löfven. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Den svenske statsministern, som påminner om att den serbiska ordförandeskapet för OSSE, den institution som är en mycket viktig aktör i konflikten kring Ukraina, sade att det var viktigt att Serbien åtagit sig att de principer som OSSE och inbyggda – inklusive territoriella integritet.

Premiärminister Vučić sade, när frågan om sanktioner Ryssland, sade att Serbien stöder Ukrainas territoriella integritet och har inte för avsikt att överge de rättsliga principerna i internationell rätt, men att det syftar till att upprätthålla goda relationer med Ryssland.

“Det är inte en politik för balans mellan de två krafterna, eller liknande. Vår väg är väg mot EU, och för att vi väldigt bestämd. Å andra sidan måste vi och vi vill överleva och vi vill ha bra relationer med Ryssland”, säger Vučić. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Han säger att han hoppas att vara inom OSSE och dess partner inom EU för att finna en fredlig lösning på konflikten i Ukraina, vilket han säger är bäst för alla.

Statsministern tidigare träffade den första vice ordförande i den svenska riksdagen Tobias Billström med vilka han diskuterade den europeiska vägen för Serbien och bilaterala förbindelser.

Vučić sade att den serbiska regeringen genomfört tuffa reformer utan påtryckningar utifrån, till förmån för det serbiska folket.

“Serbiens strategiska mål är att bli medlem i Europeiska unionen och vi gör allt vi kan för att nå det målet”, sade Vučić. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Statsministern och tackade honom för den hjälp Serbien efter floden till regeringen i Konungariket Sverige och företaget.

Billström betonade att Serbien och Sverige har en lång och goda relationer, och tillade att medlemmar av det serbiska samfundet i Sverige är väl integrerade i samhället, och att de är mycket hårt arbetande och duktiga, sade i ett uttalande den serbiska regeringens kontor för samarbete med medierna.

“Kul att se Serbien på vägen mot EU, och vi arbetar för att hjälpa till på detta sätt hjälpa”, avslutade Billström. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Diskussionsämnen var större deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och reformera skolsystemet, bygger på den erfarenhet Konungariket Sverige.

Premiärminister Aleksandar Vučićs besök i Sverige inleddes med ett möte med representanter för Sveriges största företag i branschen forumet, som har infört ett program för ekonomiska och rättsliga reformer som regeringen i Serbien.

Vid detta tillfälle sade Vučić att åtstramningsåtgärderna går som planerat, och det var första gången i budgetöverskott stat i januari.

Statsministern betonade att regeringen genomför reformer för Serbien och inte för att någon från utsidan, även om den har stöd av IMF, Världsbanken, EBRD. För de kommande två åren, meddelade en ökning med cirka två procent.

Tala till företrädare för bolaget “Scania”, “Erikson”, SAAB, “Alstom”, “Amphenol koneksi” och den andra, frågade Vučić om råd från de svenska affärsmän på det sätt på vilket Serbien kan förbättra investeringsvillkoren för att locka fler utländska investerare.

Han tillade att det serbiska folket har mycket mer att göra för att leva ett bättre liv och att ingenting kommer att falla från himlen, vilket möttes med godkännande och orsakade stora applåder från deltagarna i Business Forum.

Statsministern uppmanade svenska företag att investera i Serbien och påpekade att vi kan lära oss vad de arbetar, disciplin och ansvar. Han betonade att Serbien är ett stabilt land, som har goda förbindelser med länderna i regionen och andra länder i Europa, samt frihandelsavtal.

På tal om fördelarna med att investera i Serbien, statsministern, bland annat, att monetära incitament, bra arbetsrätt, kontrakt för tullfri export och framför allt den politiska stabiliteten i ett land som är på väg mot medlemskap i Europeiska unionen.

Företrädare för svenska företag har sina kontor i Serbien, konstaterade att det är en bra investering basis, samt en utbildad och kvalificerad arbetskraft, meddelade Serbiens regering.

De betonade att det finns stabilitet i landet, vilket är en mycket viktig förutsättning för att dra till sig utländska investeringar, tillkännagav Serbiens regering.

Det är viktigt att fortsätta arbetet med privatisering av statliga företag, som kommer att förbättra den ekonomiska situationen i landet.

Vučić träffade Sveriges utrikesminister Margot Wallström, som han talade med om Serbiens europeiska väg, regionala förbindelser och situationen i Ukraina.

“Du är bland vänner förlängningar, eftersom detta är det bästa som Europa kan hända”, sade Wallström välkomnar ankomsten av den första serbiska premiärministern på officiellt besök i Sverige. (RTS, Ponedeljak 2. februar, 2015.)

Vučić tackade för det stöd Serbiens europeiska integrationen och utvidgningsprocessen, enligt kontoret för Serbiens regering att samarbeta med media.

Med detta är allt i sin ordning, men var är svenska massmedia nu att rapportera om statsbesöket? Det är olyckligt att man sopar ett sådant unikt besök under mattan – och det samtidigt som Serbien tagit över ordförandeskapet i OSSE under första halvåret av 2015. Den serbiske premiärministern har således fått varmt bemötande varthän han kommit i Europa. I Tyskland är han nästintill helgonförklarad på grund av sin EU-vänliga politik och insatser för att få Serbiens ekonomi på fötterna igen. I Sverige är han, och förblir, inkognito.

Avsaknad av rapportering om premiärministerns besök i Sverige är ingenting annat än ren avundsjuka. Hade det varit en okarismatisk marionettledare från EU hade SVT:s propagandamaskineri varit på högvarv dygnet runt. Det är ett oförlåtligt beteende!

Tidningen Expressen är ett undantag, som faktiskt valt att publicera en rätt lång artikel om den serbiske premiärministerns besök i Sverige. Bra jobbat, Expressen!*

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

___________________________________________________

* “Löfven mötte Serbiens premiärminister”, Expressen, Måndag 2 februari 2015.

Sången om Putin – en världshit på YouTube

https://youtube.com/watch?v=-v6Jw9rsWCE%3Ffeature%3Dplayer_embedded

——————— Mashany Mays Putinsång “Мој Путине” (=Min Putin) ———————

Den ryska sångerskan Mashany Mays sång “My Putin” på bara några dagar sedan gjorde en uppståndelse i online-världen – har visats mer än en miljon gånger, som noterats av flera internationella medier som skrev om henne. (RTS, Subota, 31. januar, 2015.)

Yakushima-åriga Mary, vars artistnamn Masen maj, kommer från en tredje ryska staden av befolkningen – Novosibirsk.

“Trots världen tillbaka till oss Krim, och efter det, fri från allt, obnovićeš vår allians. Och hur är det med mig? Jag är förtrollad och fascinerad … “Texterna är låtar från albumet Mary utfärdade förra året.

I den första delen av videon ser vi klänningen i färgerna av den ryska flaggan, där, lyfter upp sina händer, inbjuder Putin att ta henne med sig “en bättre morgondag”.

Den andra delen är klädd i en klänning i färgerna av den ukrainska flaggan, och är i ruiner, och ber att Rysslands president, levererar och tar med honom.

Den unga sångerskan i patriotiska glöd säger han bland annat: “Du Putin, är du så Putin, jag vill vara med dig, jag skriker åt dig, ta mig med dig”, rapporterar The Moscow Times.

Vi får se om Mahany Mays Putinsång vinner lika stort gehör bland den svenska befolkningen som låten Tingeling gjorde. Tingeling gjorde respektlöst narr av Ryssland och rysk kultur och hamnade på radiotopplistorna Sverige runt.

Eftersom Putinsången är en annorlunda hymn om allt det mångfacetterade goda som Putins Ryssland står för, lär den nog bli censurerad och i värsta fall bojkottad i svenska medier!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Šešelj: Avstå från EU-medlemskap, vi ingår förbund med Ryssland!

Ordförande i Serbiska radikala partiet (SRS) Vojislav Šešelj sade att den nationella militära säkerhetstjänsten aldrig har arbetat i enlighet med lag och är nödvändigt så snart revidera sitt arbete.

– Militära säkerhetstjänster, inklusive militära säkerhetstjänsten (VBA), inte drabbas av allvarliga reformer ända sedan kommunismen. Hur drivs under denna period så gör idag. Aldrig inte har följt lagen i sitt arbete och har alltid varit skyddad – Šešelj sade vid en presskonferens på huvudkontoret i SRS i Zemun.

Enligt honom är VBA förbereder rally följt av SRS oganizovala efter återkom ledare för Radikaler i Haag.

Šešelj sade också att Grekland, Serbien, Bulgarien och Rumänien bör avstå från deltagande i EU och att omorientera mot integration med Ryssland.

– Vi hoppas att det blir ett uppvaknande av nationella medvetandet och i broder Bulgarien. För att ställa in sig hos amerikanerna och de ledande krafter i EU, har den nuvarande bulgariska regeringen dras ut av större projekt med Ryssland och därmed avstått de € 12000000000 – sade Šešelj.

– Vi vet att vi är etablerings under deras övervakning. Vi är nu föremål för deras intresse, eftersom ingen annan än mig att inte få äventyra den nuvarande regimen Aleksandar Vučić. Det är därför vi blockerar tillgång till media i Belgrad och hindra framträdanden på lokala medier – sade Šešelj.

Enligt honom har VBA och andra militära tjänster alltid varit “farligare” än civila säkerhetstjänster.

– Även om detta inte är tillåtet enligt lag, var de militära tjänster som tidigare behandlat oppositionspartierna utan också vid makten. Medan min Security Agency lämnat uppgift en fullständig dokumentation som de hade på menyn, från VBA Jag fick en del att jag aldrig har varit föremål för deras arbete, vilket naturligtvis är en lögn – han är ledare för radikalerna.

Som han sa, SRS kommer i framtiden insistera på att en översyn av arbetet i säkerhetstjänsten av kriget och i synnerhet deras roll under krigen i det forna Jugoslavien när den militära underrättelsetjänsten chefen var general Aleksandar Vasiljević.

Šešelj har välkomnat segern partiet Syriza vid de senaste parlamentsvalen i Grekland, som anger att komma till makten i detta parti representerar en “ny förhoppning om att saker och ting kan förändras och att slutet är nära för EU.” (Beta, Srna)

– Vi är övertygade om att Syriza är serbiska vänners parti. Vi förväntar oss av den nya grekiska regeringen att fatta beslut om ett moratorium för skuldåterbetalning och att i framtiden följande exempel och Spanien och Italien, men att EU börjar kollapsa – tillade ordföranden för SRS.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Världssamfundet i chock – tysk journalist: Journalister i väst skriver lögner om Ryssland för att framkalla ett tredje världskrig!

//www.youtube.com/embed/yp-Wh77wt1o

Den tyske journalisten och författaren dr Udo Ulfkotte chockade världssamfundet när han gick ut i etern, på den ryska nyhetskanalen Russia Today, och tog till orda: “Vi skriver lögner om Ryssland för att orsaka ett tredje världskrig!”

Jag har varit journalist i drygt 25 år. De utbildade mig i hur man skriver lögner för att provocera fram världskrig. Jag blev tränad i att ljuga och bedra i texterna och hur man kunde göra en lögn av en sanning på ett sätt så att allmänheten aldrig skulle få vetskap om vad som verkligen hänt, sade han i sitt offentliga tal till världen.

Nyligen bevittnade vi en aldrig tidigare skådad censur av amerikanska medier, då de inför den argentinska presidentens tal på FN:s möte i New York i förra månaden stängde av direktsändningen endast därför att den argentinska presidenten hade varnat allmänheten om USA:s brottsliga räder i Mellanöstern. Amerikanska medier följde alla andra medier runtom i världen, så även de svenska, och på så sätt berövades den argentinska presidenten sitt tal. Men varför får inte folk höra sanningen?, frågar sig den insiktsfulle. Varför är detta viktigt?

Mainstreammedierna planterar ut absoluta lögner i världen, menar den tyske journalisten dr Udo Ulfkotte som är ivrig efter sanning och frid. Han varnade världen att vi lever i en ändlös illusion skräddarsydd av media och medieägare, vilka är en del av en toppelit som styr världen genom lögner och manipulationer. Han bekräftade således de facto att människor introduceras in i nät av lögner under elitistiska individer för vilka det viktigaste målet är att frammana krig.

Varför krig?, frågar sig den klarsynte. Jo, för att människor ska bli helt utarmade och för att därpå presentera för dem en ny världsordning som ska frälsa mänskligheten. Faktum är att världens folk vandrar hjärntvättade och allt det som vi ser och hör är blott en illusion av döda individer, av vårt redan nu demoniserade samhälle som syftar till inget mindre än att bringa mänskligheten till ett absolut vansinne och intet.

Den tyske journalisten, som arbetat på en rad olika prestigefyllda tyska medier, bl.a. Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ), har bestämt sig för att blottlägga den chockerande sanningen om manipulerandet av hela vår mänsklighet vilken de önskar dra in i ett tredje världskrig genom makt och propaganda.

Dr Udo Ulfkotte bestämde sig för att skriva en bok som i detalj beskriver hur medierna fungerar i Europa. “De senaste månaderna har jag beslutat att avslöja lögnerna och berätta för allmänheten hur amerikanska och tyska/ europeiska mainstreammedier brutalt ljög för att provocera fram ett krig med Ryssland. Detta är poängen med allt, och det finns ingen återvändo. Nu vill jag säga till alla att varken det jag gjort tidigare eller det som mina kollegor gör idag är okej gentemot hela mänskligheten. Jag önskar inte ha ett nytt krig och det är anledningen till att jag drog mig ur den här lögnaktiga propagandan.

Det är av vikt att veta att krig aldrig framträder av sig självt. Människor anstiftas till krig i hemlighet och politiker är mindre viktiga. I detta medverkar mestadels medier och journalister som är utbildade för det. Dr Udo Ulfkotte skriver på en bok där han kommer att blotta sig, men även berätta för allmänheten om det stora bedrägeri som ombefattade att ljuga för och manipulera med allmänheten i syfte att skapa ett incitament för krig. Han ville inte längre ljuga för folk och är trött på propagandan som ingalunda är en förebild för den så kallade demo(n)kratin eller mediefriheten – vilken inte existerar på långa vägar.

Till exempel fick dr Udo Ulfkotte, liksom hans kollegor, i uppdrag att hetsa Europa att gå in i krig med Ryssland. Han skulle strikt och bestämt skriva proamerikanska texter mot Ryssland. Han var tvungen att stödja CIA och NSA, men också Europas och USA:s transatlantiska avtal, och på så sätt visa det som något positivt och bra även om alla visste att fallet inte var så. Han kommer inte att göra det mer och det är därför som han kommer att publicera en bok, så att hela världen ska veta vad som pågick bakom stängda dörrar. Det är hans ansvar att kompensera för allt falskt han skrivit.

1988 blev kurderna attackerade med mjältbrand och stridsgifter. Han skickades till gränsen mellan Irak och Iran för att skapa bilder av iranier som attackerats av stridsgas. Efter det kom det ut till allmänheten blott ett litet foto i en liten tidning i Frankfurt och ingenstans i texten fanns information om att Tyskland i decennier efter andra världskriget använde militära gifter och gaser för att döda människor med.

“Det är strängt förbjudet att använda och jag fick aldrig någonsin rapportera om det”, säger dr Udo Ulfkotte bland en en myriad av chockerande informationer som man kan ta del av i ovan bifogade video.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

SVT-Text vinklar rapporteringen från Balkan – som så många gånger förr!

———– Så här vinklar SVT-Text nyheter från Balkan. Foto: Bokhuset Dević. ———–

Demonstranter kastade sten på Montenegros ambassad i Priština i Kosovo-Metohija. Ingen skadades, dock krossades flera glasfönster på byggnaden, meddelar nyhetssajten Priština | Telegraf. (“Kamenovana ambasada Crne Gore u Prištini”, RTS, subota 24. jan, 2015.) Det här är ingenting som kom upp på SVT-Texts nyhetsslinga. Varför?

RTK2:s TV-team blev dessutom verbalt och fysiskt attackerat vid nyhetsrapporteringen från demonstrationen i centrala Priština, där tusentals albaner protesterade mot minister Aleksandar Jablanovićs uttalanden och Kosovoregeringens beslut att dra tillbaka sitt beslut om att döpa om det serbiska gruvbolaget “Trepča” till ett offentligt bolag.

SVT-Text undanröjer information om att albaner i Priština skulle ha attackerat serbiska journalister. Varför döljer man denna nyhet?

“De kastade plakat och stenar på oss. De försökte rycka kameran ifrån oss när de hörde att vi talade serbiska, säger reportern Aleksandra Jovanović. (Priština | Telegraf, “Albanci u Prištini napali srpske novinare!”, (Telegraf.rs / Izvor: rtklive.com))

Inte heller får man veta anledningen till varför minister Aleksandar Jablanović skulle ha kallat “en del etniska albaner barbarer” (SVT-Text, Lörd 24 jan 2015). Sanningen är den att uttrycket “barbarer” inte nämnts någonstans i hans uttalande. Det ministern däremot säger, om man bemödar sig att vässa ören, är att “vildar i Đakovica kastat stenar på serber som kommit från förskingringen under den serbiska julaftonen för att besöka sina döda anhöriga samt tända ett ljus i kyrkan för deras själar.”

Ingenting av detta framkom i SVT-Texts rapportering. Detta är sålunda relevant information som inte borde ha utelämnats för text-tv-läsarna. Om det nu handlar om språkförbistring på SVT, vore det förnuftigt att anställa folk som behärskar serbiska språket. Genom att erbjuda tolkservice åt de inkompetenta journalisterna på Sveriges Television hade vi med mångt om mycket sluppit fadäser och grodor.

Vad är det för vits att rapportera om nyheter och skeenden, om man ändå inte får veta dem i sin helhet? Hur är det egentligen med den journalistiska andan och solidariteten gentemot andra journalister ute i världen? Var är nu världsbudskapet “Je suis Charlie!”; eller än bättre i det här fallet: “Je suis RTK2!”?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Massmedias uppgift är inte att hetsa eller underbygga stämningar på osaklig grund!

Reaktion på artikeln: ”TV är ett vapen mot Ryssland”, Heidi Avellan, Sydsvenska Dagbladet, 23 januari 2015.

Sydsvenskans reporter Heidi Avellan skriver att: ”Rysslands propaganda måste bemötas. Radio Free Europe sänder åter, men fler behöver nå de ryskspråkiga – både hjärta och hjärna.”

Heidis och andra likasinnade journalisters chauvinistiska antiryska retorik utan minsta lilla självkritik och självutvärdering måste naturligtvis också bemötas på rätt sätt.

Heidi verkar tro sig ha alla svaren inne för hur man ska bemöta Putins Ryssland. Hon menar att om man tar till propagandaapparaten Radio Free Europe med stöd från USA och popmusik kan man nå ”hela vägen till människors hjärtan” i Ryssland. Och för att sedan på så sätt bidra indirekt till Putins fall. Nej, Heidi! Massmedias uppgift är inte att hetsa eller underbygga stämningar på osaklig grund.

Jag håller med Heidi när hon skriver: ”Krigets första offer är sanningen och vinnaren skriver historien.” Det är precis så det är, men så är även fallet med bombningarna av Förbundsrepubliken Jugoslavien 1999, där Natos attackflygplan gick in och lade ut sina bombmattor med utarmat uranium – i hela 78 dagar. Det var knappt någon som ville höja rösten i Sverige, och allra minst brydde sig journalister på Sydsvenska Dagbladet om att vara engagerade och sakliga i sina rapporteringar från Balkan.

I flera franska städer samlades folk för att visa sitt stöd och sin sorg efter terrordådet i Paris mot tidningen Charlie Hebdos medarbetare. Snabbt spred sig budskapet: ”Je suis Charlie!” (Jag är Charlie) och massmedia var förstås inte sen att haka på. Varför gick inte massmedia och folkmassorna ut på samma engagerande sätt med liknande budskap: ”Je suis RTS!” – ”Je suis l’Ambassade de Chine à Belgrade!” Detta är dubbla standarder, som inte får ske.

Jan Hagberg, Karin Wegestål och Bengt Silfverstrand från svenska Jugoslavienkommittén var bland de modigaste svenskarna att sätta ned foten när man motsatte sig Natos krigsföring och bombningar av Serbiens ansedda TV-hus RTS och Kinas ambassad i Belgrad, skolor, sjukhus, civila bostadsområden och infrastruktur under Kosovokrisen. Föga visade medierna i väst solidaritet gentemot de serbiska offren.

Heidi skruvar upp än mer tonen: “Ryssland annekterade Krim utan att rodna, östra Ukraina verkar gå samma väg, gaskranen används som vapen också mot väst.” Men var är Heidis geografi- och historiekunskaper? Vet hon inte om att Krim räknas som Rysslands vagga och att den alltid varit en del av rysk intressesfär?

”Vem beskriver verkligheten för ryssarna i dessa nära grannländer?”, frågar sig Heidi. Jag frågar mig snarare vem som beskriver verkligheten för svenskarna i deras omnejd.

Heidi försäger sig när hon skriver att: ”Radio Free Europe/Radio Liberty är tillbaka och tar upp kampen mot Moskva”. Om en radiostations ändamål blott är ämnat för att ta upp kampen mot Moskva är det inte längre en radiostation utan en agentbyrå och propagandabastilj, där all ondska och illvilligheter mot Ryssland och Serbien produceras på löpande band.

Visst, det är viktigt med yttrandefrihet och demokrati, men när det går till ytterligheter är det på gränsen till det förbjudna.

Heidi skriver vidare: ”Den ryska regimen förstår värdet av att kontrollera ordet. Pressfriheten i Ryssland kringskärs sedan länge, kritiska röster tystas (…) ryska konspirationsteorier och regimens desinformation som hotar bli gällande sanning bland de ryskspråkiga.”

Men jag skulle snarare vilja säga att även Sydsvenska Dagbladet förstår värdet av att kontrollera, censurera eller bojkotta det obekväma ordet. Pressfriheten i Sverige är sålunda långt ifrån optimal som man kanske skulle kunna tro utomlands.

Heidi oroar sig för hur ”EU ska tackla den ryska propagandan”. Heidi behöver inte oroa sig. EU hittar säkert någon lösning fram till 2019. Sedan stänger Putin gaskranen för européerna för gott.

Heidi dundrar på vidare: ”Att klippa vingarna på propagandan kring Putins rike är inte gjort på en eftermiddag. Detta måste vara en fråga för hela Europa (…).”

Det som krävs är att Heidi och likasinnade varvar ned tonmässigt för att inte skapa missämja grannar emellan, och framför allt inte piska upp de antiryska stämningarna i landet. När man väl satt fyr på den chauvinistiska retorikens eldar är det svårt att släcka desamma för flera generationer framåt.

Heidi avslutar arrogant och patetiskt med orden: ”Målet är ju att nå vanliga människor som på goda grunder är misstänksamma mot makten. Charma dem med underhållning och övertyga med sanning.” Heidi alluderar till den ryska befolkningen och menar härvid att man genom kontinuerligt förlöjligande och ironiserande av ryska kulturella värdegrunder och den Rysk-ortodoxa kyrkan, med Tingeling och Pussy Riot som inslag, ska få bukt med Putin och hans rike. Där tar hon bet – Ryssland är inte Serbien!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Budapest – 70 år sedan befrielsen av gettot

Ungerska judar och sovjetiska krigsveteraner samlades i Ungerns huvudstad Budapest 2015-01-18 för att markera 70-årsdagen av befrielsen av gettot i Budapest under andra världskriget, i vilken medverkade medlemmar av Röda armén. Denna unika jubileumstillställning censurerades emellertid bort i svenska mediers rapporteringar som så många gånger tidigare.

Ett hundratal personer, däribland ett tiotal överlevande från gettot, närvarade vid minnesstunden i Stora synagogan, rapporterar AFP. (RTS, 18. januar 2015.)

“Många skulle inte sitta här i dag om inte Röda armén hade kommit den dagen”, säger rabbin Robert Froelich i sitt tal till publiken. “Vi markerar högtidligt de liv som vi återfick den 18 januari 1944”, tillade han. (RTS, 18. januar 2015.)

Vid sammankomsten närvarade även två sovjetiska militära veteraner som deltog i befrielsen av gettot, vid vilken även framträdde Röda arméns kör.

Den ryske ambassadören i Budapest, Vladimir Sergejev, sade i sitt tal att 50 000 sovjetiska soldater förlorade sina liv i befrielsen av den ungerska huvudstaden.

70 000 personer levde under överfulla och ohälsosamma förhållanden i gettot fram till Röda arméns ankomst. Tusentals dog av svält, sjukdom eller konsekvenser av hårda vintrar. (RTS, 18. januar 2015.)

Omkring 600 000 ungerska judar omkom i Förintelsen, varav många deporterades till nazikoncentrationslägret Auschwitz i början av den tyska ockupationen. Runt 100 000 judar blev kvar i Budapest när hela staden befriades den 13 februari 1945.

Minneshögtider tillägnade deportationerna lever i skuggan av kontroverser kring hur Förintelsen markeras i Ungern. Många av de grupper som organiserar åminnelsen vägrade emotta eller återlämnade erhållna medel från premiärminister Viktor Orbáns regering, anklagandes den för att ha förminskat Ungerns roll i organisationen av deportationerna, en anklagelse som regeringen dementerar, rapporterar den franska nyhetsbyrån. (RTS, 18. januar 2015.)

Men ingenting av detta framkom i svenska medier. De censurerade bort denna jubilara 70-årsdag och valde i stället att lägga fokus på diplomaten Raoul Wallenbergs försvinnande i Budapest den 17 januari 1945. Varför är han viktigare än alla andra?

Den mediala bojkotten av jubileumsfesten i Budapest är för att inte höja de rivaliserande sefardiska judarna till skyarna samt ge credit åt Viktor Orbáns Ungern och Vladimir Putins Ryssland. I stället väljer man att undanröja information och försöka tiga sig igenom det hela. Men genom att bortsopa och tiga medverkar de svenska massmedierna till brott, vilket kommer att straffa sig förr eller senare!

Om det hade rört sig om ett 70-årsdagsfirande i en amerikansk-judisk stad, såsom Beverly Hills, med amerikanska veteraner på plats skulle alla Sveriges radioantenner och strålkastare ha riktats dit för länge sedan. Bevare oss från detta hyckleri och dessa dubbla standarder!

Men det arma judiska folket tycks bara vara en bricka i det världspolitiska och massmediala spelet, som styrs av Bilderberggruppen. Radio, press och TV verkar således endast vara intresserade av Askenazijudarnas historieskrivning och berättande, medan de mer sociokulturellt belevade sefardiska judarnas liv och leverne förtrycks och åsidosätts allt mer i olika sammanhang – så även de i Budapest. Vilken dubbelmoral!

JE NE SUIS PAS CHARLIE – JE SUIS SÉPHARADE!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Davidsstjärnan med solcirkeln (swastikan) i mitten. Där är även Lilit med som står som symbol för Treenigheten – och för den europeiska aristokratin. Symbolen finns i dagens Armenien/ Kaukasus.

“Precis som staten Israel har även Ryssland rätt att se över sitt lands säkerhet, territoriella integritet och existens”

Sveriges Rysslandspolitik är mångt om mycket felaktig. Moder Ryssland är vår stora granne och vad vi än tänker om ryssarna är de i vår nära absoluta omkrets. Vi måste med andra ord lära oss att leva i respektfull symbios med varandra.

Precis som staten Israel har även Ryssland rätt att se över sitt lands säkerhet, territoriella integritet och existens mot eventuella framtida kärnvapenhot, och det kommer följaktligen aldrig att gå med på att brittisk-amerikanska missilrobotar placeras i nära angränsande territorier. Det handlar om liv och död för Ryssland.

Whistleblowern Edward Snowden visade för inte så länge sedan att svenska underrättelsetjänster samarbetar med USA för att erhålla och dela information om ryska ledare. Det är sålunda av intresse för Sveriges befolkning att känna till och ifrågasätta den svenska signalspaningen som görs på beställning utifrån, FRA:s samarbete med brittiska motsvarigheten Government Communications Headquarters (GCHQ) och med NSA.

Vi måste vara självkritiska och självrannsakande i stället för självgoda och inskränkta samt sätta under debatt tidigare regeringars skumraskaffärer. Inte förrän på 1970-talet medgav Sveriges regering att man ägnade sig åt signalspaning. 1952 sköt Sovjet ned ett svenskt DC 3-flygplan som en repressalie för att det ett otal gånger kränkt sovjetiskt farvatten.

Har man gett sig in i katt-och-råtta-leken får man ta konsekvenserna. Har man dessutom rent mjöl i påsen har man ingenting att frukta. USA:s och Rysslands signalspaningar mot Sverige utgör inget större hot. Dessa görs i stor skala även mot andra länder av flera olika anledningar och är ingenting nytt. Ryssland gör det som en överlevnadsstrategi och för att värna sig mot Nato:s allt mer flagranta och provokativa hållning gentemot dess intressesfärer.

Men det som är markant tydligt och av vikt är att den svenska befolkningen är totalt desinformerad och oinsatt i Sveriges bedrivande av omfattande underrättelsesamarbete med västliga stormakter riktat mot grannen i öst. SvD:s Mikael Holmström avslöjade detta redan 2011 i sin roman Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Kap. 1: Vatikanstaten och Anunnaki

Vatikanstaten och Petersplatsen är hjärtat för den katolska kyrkan och påven är överhuvud för kyrkan och den högste “andlige” ledaren för alla katoliker i världen. Dock gömmer Vatikanen några av de mörkaste hemligheterna i mänsklighetens historia.

Sedes sacrorum aka Heliga stolen representerar emblem Vatikanen.

“Den romerska kulten” (en grupp av blodtörstiga Satanist från skuggorna inblandade i offrandet av barn och brinnande människor) som styr den katolska kyrkan hävdar att den första personen som använde begreppet Heliga stolen var Peters.

Det är naturligtvis omöjligt, eftersom etymologin av ordet “Sedes” och dess innebörd skrivs existerade inte förrän hundra år efter mordet på Peters år 70 e.Kr. under belägringen av Jerusalem.

Sedan den 1: a århundradet f.Kr., översteprästerna som kallas “påven” – en ärftlig funktioner som styrs av en handfull gamla familjer – introducerades av gamla titeln Pontifex Maximus i traditionen av romerska kejsare kult Magna Mater.

Eftersom svartsjukt bevakade hedniska arvet och rätten att offra sina demoniska gudar, var prästernas familjer utvisats från Rom mer än en gång med stängningen av Vatikanens templet.

Men under den tumultartade period i romersk historia efter kollapsen av det romerska riket, tog en hednisk överstepräst på rollen av samhällsledare i Rom och under mer än en period öppet återvänder till sina hedniska praxis offra barn, kannibalism och dyrkan av demoner.

Under Innocentius VIII, hade rollen av inkvisitionen och inkvisitorer förändrats och de har gjort legitim andlig auktoritet att rensa upp “kättare”.

Omkring 1483 var Tomas de Torquemada utsedd till inkvisitorer av Aragonien, Valencia och Katalonien. Hans mučioci och special armén välsignades genom att bli edsvurna medlemmar av högsta heliga orden av den romerska kulten – SS eller Knights Sedes Sacrorum s.

Dessa riddare, som var den primära militären beställer av den romersk-katolska kyrkan, fick rättsordning Påven i namn av huvudkyrkan fortsatte att leda världen inkvisitionen mot alla “kättare”, inklusive mord, tortyr och skydd av det heliga romerska katolska kyrkan, men också direkt företräda den Heliga Stolen (Sedes Sacrorum – SS).

Som en andlig ordning den romersk-katolska kyrkan, SS fick otrolig välsignelse den romersk-katolska kyrkan och förlåtelse alla dödssynderna (vilket innebar att de kunde komma till himlen), vilket var signifikant till beställnings kunde inte köra hans order.

Med andra ord, var armén av Grand Inquisitor Tomas de Torquemada den första religiösa militära order som gavs “immunitet” från påven oavsett tortyr, terror och ondska som spred.

Senast öppna sataniska rituella offer av den heliga inkvisitionen är färdig i början av 1800-talet. Vid början av 1920-talet, var det mindre än ett par hundra SS-soldater i den heliga inkvisitionen.

Men när Heinrich Himmler 1929 på grund av att chefen för nazistpartiet i Tyskland, bildat ett nytt Nazi SS (Knights Sedes Sacrorum s) armé med flera hundra tusen människor till 1939 som bar det största inkvisitionen han någonsin begått Roman kult, dödade mer än 18 miljoner oskyldiga människor, genom att bränna dem levande i ugnar i Polen och Ryssland.

Tyska SS upplöstes i slutet av andra världskriget, är en romersk spole SS överlämnas till SS United States (Secret Service – The Secret Service) fram till 1945. SS United States officiellt skapades som en militär / andliga krafter efter mordet på president William McKinley 1901.

Karakteristiskt för SS emblem och vapen Franciskus är den påvliga mitra i centrum, Huvudbonader som bar kardinaler, påvar och präster redan före 4500 års.

Mitra sidan ser ut som en fisk huvud och öppen mun exakt det betyder. Den hänvisar till dyrkan av fisken “gud” som kom upp ur vattnet och förde en hel del kunskap till folket. “Christian” fish-logotypen representerar en “gud” Dagon.

“Dagon eller Oan var fisken gud som väckt en hel del människor känner. Han lärde dem att bygga städer. De fick också lära matematiska och geometriska lagar.

Han skulle vara på natten tillbaka i havet för att tillbringa natten där eftersom det var en amfibie. Han är huvudet av mannen, hans huvud täckt med fisk, den mänskliga kroppen, men det var täckt med fjäll och en svans som en fisk “- Beros.

Enligt “Förlorade bok Enki,” fish “gud” var faktiskt Ea (känd senare som Enki), som var hans rymdskepp landat på vattnet, och sedan etablerade den första bosättningen i Annunaki på jorden (Enkis troligen klädd i en rymddräkt eller målade i nonhuman form). Han var en uppgörelse som heter Edin (den bibliska Eden – Edens lustgård) “. Hem av gudarna”, som betyder

Edina har etablerat staden Eridu, vilket innebar “hem på avstånd.” Detta namn ändrades senare till olika namn i olika kulturer, Erde på tyska, Erc på kurdiska, Eretz på hebreiska och Erde i srednjeengleskom. Detta innebär att vår planet är fortfarande på engelska kallas “hem på avstånd.”

Grundaren av denna religion var Nebrod, även kallad Nimrod. Nimrod – kungen av Sinear och barnbarnsbarn till Noa / Ziusudra, som var Enki son – och därmed “kungligt” blod Anunnaki. Många av dagens “kungliga” vinstockar är ättlingar till Nebrod.

INOK
ANAK
ENOUK
NOA
NOAK
NOAH
ANUNNAKI

Nycklar som är synliga på både logotyp och hur de är inställda, se flitigt bevarad hemlighet. I symboliken representerar en nyckel låst kunskaps chili bevarad hemlighet. Men vad är hemligheten Vatikanen hålls? Det sätt på vilket nycklarna placeras endast ett litet fotavtryck, ogenomtränglig för vanliga människor.

Lyckligtvis gömd i Vatikanen bröt författaren och forskaren Wayne Herschel, som grundar sin forskning om pussel manuskript upptäcktes i “Key of Solomon”.

Nyckeln Salomos lösa mysteriet bakom konstellationer “gudar”, särskilt Plejaderna och Orions bälte, två konstellationer som alla avancerade civilisationer som anses hem av gudarna.

Ytterligare dechiffrera hemliga SS kommer till korset, vilket förmodligen är ett kors för att bilda en stjärna i stjärnbilden Orion. En annan teori säger att dopet är en annan av sina hem, Neberu (i bokstavlig mening, korsar en planet).

Vanliga människor, representerar korset en hyllning till Jesus Kristus och hans offer, men som du nu kan konstatera, korset verkade ungefär ett årtusende före Kristi korsfästelse.

På vapen Franciskus också ses solen, den åttauddiga stjärna och tallkotte.

Solen är förmodligen stjärnan gudarna.

Åttauddiga stjärnan representerar Melkisedek, kungen i Salem och präst, “det högsta av gudarna.” Vissa forskare har antagit att det var Sem, Noas son / Ziusudra och Nimrod farfar. Melkisedek var bland de frimurare som är förknippade med en hög grad av präster (hög nivå frimurare).

Cone är en symbol för tallkottkörteln, som också är känd som den tredje ögat och den egyptiska öga av Horus.

Sam körtlar oerhört påminner om kon, som hänvisas till som en symbol för högsta kunskaper i många gamla kulturer (babyloniska och egyptiska kulturen) och romerska kulten (ett hemligt sällskap som styr Vatikanen) är mycket respekterad. I Vatikanens innergård finns en gigantisk staty av en tallkotte.

Vatikanen är sålunda inte en plats för ekumeniskt samarbete och fred som man skulle tro; det är en plats där det utövas mörka ritualer under stor sekretess.

Dess syfte är att förslava mänskligheten genom indoktrinering, rädsla och kontroll.

Bara för att folk är rädda för vad de inte kan förstå konsekvenserna av Vatikanen och den katolska kyrkan är mycket större än påverkan av armén, eller tyrann regering.

Vatikanen är också den största finansiella kraften på jorden och kommer att fortsätta att utöka sitt inflytande så länge den mänskliga arten som ska tillåtas.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Nibiru’s arrival 2018 – Ljubomir T Dević

Kap. 2: Nebrod – av himmelsk börd


Nebrod eller Nimrod (heb. נמרוד) är den bibliska figur som nämns i Första Moseboken och Krönikeboken, son till Hus och barnbarnsbarn till Noa och kungen i Sinear. Dagens i Bibeln som en mänsklig härskare, den mäktiga jägaren och uppror mot Gud. Utombiblisk tradition förbinder den med byggandet av Babels torn. Flera mesopotamiska städer är uppkallade efter kejsaren.

Det första omnämnandet av Nebrod/ Nimrod ligger i tabellen Nationernas där det beskrivs som en son. Husa, sonson till Ham och barnbarnsbarn till Noa, och som en “mäktig i landet” och “en mäktig jägare inför Gud.” Detta upprepas i den första boken av Chronicles.

Traditionen säger att “i början av hans rike var” i städerna, “Babylon, Uruk, Akkad och Kalne i Sinears land (Mesopotamien).

Sedan urminnes tider anses Nebrod traditionellt ledaren för de härskare som byggde Babels torn, trots att Bibeln säger aldrig nej till. Området där Babylon byggdes under denna period var under hans administration, anser dock att han leds av byggandet. Förutom Josephus, kan denna attityd finns i Talmud och senare Midrašu8. Några av dessa tidiga judiska källor hävdar också att kung Amrahel, som hade kämpat med Abraham faktiskt Nebrod.

Nebrod identifierades först i den del av Clementine litteratur med härskaren Nino Belov, som, som författaren säger, tvingade han pers att dyrka eld. I många moderna tolkningar av de hebreiska skrifterna på Genesis 10, Nebrod, son till Etiopien, grundade Nineve. Detta är också ofullständigt eftersom andra översättningar citerade Asura, son till Sem, grundaren av Nineve.

Nyligen, identifiering av Nebrod med Nino, utgör en stor del av avhandlingen Alexander Hislop i det 19th århundradet i arbetet med två av Babylon.

Anunnaki är en gammal sumerisk term som gavs till de varelser som kom ner på jorden och pro-skapad (BARA) homo sapiens.
Anunnaki översätter som “de som Anu sänd från himlen till jorden”
De kallades också Nefilim som betyder “att falla ner till jorden, för att landa”
ELOHEEM i bibeln betyder “dessa varelser”.
I ashuric / syrianska (arabiska) de kallas Jabaariyn betyder “de mäktiga”
I Aramic (hebreiska) Gibborim menande “The Mighty eller Majestic ettor”.
De kallas också neteru som är en egyptisk term för Anunnaki.
De är en elit ras av varelser som kom från den 8: e planeten RIZQ i den 19: Galaxy ILLYUWN.

De reser genom denna galaxen genom en planet fartyg vid namn Nibiru: moderskeppet.

Nibiru var ursprungligen på en 25 920 år omloppsbana kallas AAMS som var avståndet från RIZQ till planeten Jorden. Eftersom Anunnaki flyttade till ORION skulle det nu ta dem 3 600 år att resa till jorden. Denna nya bana kallas SHAR.

Anunnaki skickades ut på ett uppdrag att finna olika mineraler; guld, plutonium, uran, etcetera. De minerade flera planeter i vårt solsystem, inklusive Mars (Lahmu) och jord (Tiamat). 900 av dessa Anunnaki var inblandade i gulduppdraget. 600 i alla kom till jorden i grupper om 50-talet i små passagerar hantverk kallas bluff.

Och resten, 300, stannade Igigi i och bemannade farkosten MURDOQ eller Nibiru också kallas Merkabah. Anunnaki agerade som mellanhänder mellan jord och Nibiru. De stannade i jordens omloppsbana eftersom de var att leverera process guld till rymdskepp som skulle lagras på den mörka sidan av Sheshqi (månen) och Lahmu (mars).

Det är där de konstruerade och lastade 30 mil långa cylinderformade hantverk och transporteras guld och andra källor till deras hemplanet RIZQ.

Den 20 juli 1976 e.Kr., Viking 1 tog ett fotografi av en udda snygga platå på slätterna i Cydonia på sin 35: e Mars omloppsbana.

Frame 35ª72 visade vad såg ut som en mil bred mänskligt ansikte Den “Face On Mars.” Nasa höll detta lugn och skrev bort det som “en oddity av ljus och skuggning.” Viking 2 landade September 3, 1976 AD 1 800 miles från Viking 1 . Rymd ingenjörer Vincent Diperto och Greg Molenar, senare kontrolleras i Viking bildfilen, upptäckte de att 35 dagar senare, på en annan bana och sol vinkel Viking hade fångat Martian “Sphinx” på Frame 70ª13.

Ingenjörerna förbättrade fotots och kom till slutsatsen att ansiktet var av artificiell intelligens och att det fanns en enorm 5 sidig pyramid liggande i närheten. Richard C. Hoagland, en NASA forskare, gjorde ett påstående om att ett ställe på Mars som heter Cydonia har ruinerna av en hel Martian stad full av pyramider, som geometriskt är i linje med ansiktet och den större 5 sidig pyramid.

Ansiktet på Mars är ingen slump av naturen. Anunnaki inrättat städer baser på Mars 450 000 år sedan innan han kom till jorden. Detta ansikte var en gammal markör för inkommande utomjordingar att veta om projektet av homoerectus till homosapiens.

Dessa städer är rester av en forntida “egyptisk” civilisation.

Efter kolonisera Mars, kom Anunnaki till denna planet då kallad KI, TAMTU, Gaia, TIAMAT (=hem).

De bröt upp i två grupper om 300 vardera. 300 Anunnaki gick nordväst och ställa in TILMUN: staden Enlil, även kallad Nippur eller Kadesh – Den heliga takt, för att de inte kunde leva med Enki och hans obehag sätt, så de stannade i kontakt med högsta väsen: The Etherians.

The andra 300 Anunnaki bröt upp i 7 stammar och ENQI styrde dem alla från hans rike kallas NOD (NUD). Först skeppet kraschade ner i Arabiska havet och flyttade till Uruk (dagens Irak), och inrättade ett hem hemifrån för att mina och de kallade det stället Eridu. ENQI var härskare över QI (jord), som var en titel som tillhör NUDDIMUD. Han, Enki döpte staden efter hans namn; hence staden NOD (NUD).

Denna stad är den som Kain av Bibeln gick till. Vi ställde frågan: Om Adam, Eva och Kain var de enda varelser på planeten efter Able död, så där folk NOD ifrån?

Enki är son till Anu och bror till Enlil: Nunamnir som är hans namn.

Sumererna var de första att registrera närvaron av Anunnakis. Dessa Anunnaki eller Rizqians gav dem avancerad information om skapandet av solsystemet och alla planeterna i och ut ur detta solsystem. De lärde dem också hur man bygger stora städer, jordbruk och hur man bygger farkoster som flyger i luften. De hade information om solsystemet som vetenskapsmän idag först nu börjar att räkna ut.

De antika sumererna hade också register över Primitiva varelser “lulu Amelu” vem evoluted.

De talade om konflikter mellan Anunnaki om gruvdrift, vilket ledde till avel eller kloning från dessa evoluted varelser på jorden med Shaggies även känd som Enkiduites som var varelser täckta med päls från andra galaxer (din “Big Foot”); och sedan även skarvning av gener av en av Anunnaki kallade NINTI att sätta en gudomlig intellekt i varelserna kallas adamiternas.

Den 300 Anunnaki styrs av Enki var uppdelade i 7 stammar, eller 7 länder:
1. Sippar
2. Kish
3. Kutha
4. Shuruppak
5. Uruk
6. Isin
7. Eridu
Och deras kapital var Nod. Deras ursprungliga syfte här var att bryta guld.

Anunnaki som gruvdrift guldet bestod av två grupper; 3 stammar som utgör de högre klasserna styrs av Elohim NUSKU, som bar titeln Gabriel och fyra stammar som utgör de lägre klasserna styrs av Elohim Anunnaki KALKAL även kallad Angelic vara ARIEL.

Efter lantmätare gick ut och övervakas Monodappa och Raphali, södra Afrika, och fick reda på att det fanns en hel del guld där, Anunnaki som arbetade i gruvorna ville inte arbeta själva.

I stället ville de göra en är att göra sitt arbete för dem. Det var på grund av deras kungliga födelse och lättja av dessa Anunnaki att den lägre klassen, styrdes av KALKAL blev missnöjd och började göra uppror mot det högre klass Anunnaki, vilket i sin tur leder till en revolt ledd av KALKAL.

Vid denna tid Anu hade givit sin son Enlil order att gå till QI som Yahuwa (YAHWEH), för att se de gärningar som hans bror ENQI gjorde; bara för att finna QI (jord) i kaos.

Enlil skickade sedan kriget till sin far Anu, genom hans budbärare NUSKU, att det fanns en revolt och Anu sände bud berätta Enlil att ta över härskare-skepp QI. ENQI sa “NEJ”: när de ombads att avgå och böja sig för sin bror och lät sin bror regel.

Enqi oense med sina fäder önskningar och sa “Jag är äldst”. Anunnaki fruktade det skulle bli ett krig mellan de två bröderna och deras folk, som skulle ha förstört planeten Jorden. Enqi föreslog att en varelse skapas som skulle vara de Abd menande “tjänare” av Anunnaki och arbeta i gruvorna för dem. Den andra Anunnaki överenskommits.

Och så började uppfödning av ADAM (Zakar) och HAWWAH (Nekaybaw), som var den första homosapiens.

Anunnaki beslutat att skapa vad som kallades AMELU i Aramic (hebreiska) betyder “Worker” (Första Moseboken 2: 5 och 3:19) för att göra jobbet åt dem. Man eller adamiter skapades inte från ingenting, tog istället Anunnaki en varelse som redan var på jorden som hade kommit ungefär genom evolutionsprocessen. Denna varelse var “Genus Homo” eller Ape-man / Ape-kvinna.

Bindande bilden – den inre genetiska makeup – i Anunnakqi själva. De uppgraderade Genus Homo och “hoppade pistolen” på evolutionen och förde mannen – Homo Sapiens – till existens. Det är därför forskare inte kan förklara varför homo sapiens har bara funnits i 49 000 år.

Vi, homo sapiens inte var en evolutionsprocess, men en lösning på ett problem som nämns i Första Moseboken 2:5,
“…. Och fins var ingen att bruka jorden ..”
Ordet används i hebreiska för människan är ADAM uttalas Aw-Dawm, detta Adam var inte en enda person, utan snarare vad som kallas Adamah “De som är i marken” – en stam av människor som kallas adamiter som finns i Första Moseboken 5:2
“Man och kvinna skapade han dem och välsignade dem och gav dem namnet Adam, på den dag då de skapades.”
Detta citat är alltså hänvisa till primitiva arbetare “Lulu Amelu” som skapades för att ta över gruv på Qi.

Den chefsforskare Enqi och medicinsk chef Ninti av Anunnaki använde genmanipulation och In vitro-fertilisering, vilket är befruktning av en biologisk enhet eller process utvecklas eller underhållas på ett kontrollerat, icke-levande miljö, som ett laboratorium kärl; eller i glasrör som avbildas på tätningen av en gammal sumerisk cylinder.

Detta gjordes i ett laboratorium som heter SHIMTI betyder “House där vinden livs andas in”.

Det hela började när Anunnaq, Eloheem (Rizqians) behövs för att skydda den krympande Atmosfär av deras Planet Rizq. Strålarna från 3 solens Utu, Shamash och apsu var nedbrytande deras ozonskiktet. Rizq var hjärtat och centrum av denna Tri-solsystem och blev därmed mest verk.

Det fanns en konflikt i Illyuwn mellan en Reptilian heter Tarnush, även känd som Zuen och Murdow: son Enqi och Ninqi, som också är barnbarn till Anu som satte honom först i kommandot. Zuen Eller Humbaba andra plats efter Murdoq, men höll inte med att han är chef för samtliga Eloheem (Rizqians) och kände att det borde ha varit honom. Denna oenighet leder till ett krig som involverar Planet Rizq.

Av hämnd, Tarnush attacke planeten Rizq med en sköld depleter som var en bomb som orsakade den naturliga atmosfären krympa bort.

De behövs för att bygga ett skydd, en kupol av gulddammpartiklar suspenderade i atmosfären för att skydda planeten från skadliga ultravioletta strålar. Har ingen skydd de tvungna att fly deras planet till Orion. Murdoq fick en stråle av ljus Ray Gun, som inte hade omvandlats från en obehaglig varelse till en angenäm varelse som av ännu och var den “krigare-typ” som behövs för att bekämpa och besegra Tarnush.

Han var framgångsrik och Tarnush och 1/3 av planeten som stödde honom kastades ut från planeten Rizq aldrig återvända. De tog bosättning i planeten Titan. Astronomer log Titan som en måne av Saturn men detta är felaktigt. Titan är verkligen en planet, en fast kropp, som ligger nära Saturnus.

Med denna seger Murdoq gick på jakt efter planeter som skulle kunna leverera guldet som behövs för att skydda planeten Rizq. När de passerade genom Vintergatan upptäckte guldpartiklar i asteroidbältet, vilket är vad låta dem veta guldet var närvarande på planeten QI (jord). När nyttiga mineraler hittades på planeten Jorden, började gruv.

Baser sattes upp på planeten Lahmu (Mars) och på den mörka sidan av månen som kallas Kingu. När guldet bröts från planeten det togs till den “mörka sida” av månen i cylindriska hantverk och sedan de större cylinder båtar byggda på månen, transporterade guldet till modern-planet Nibiru.

Nibiru är en planet skepp nu dubbelt så stor som jorden och byggdes av Rizqians för detta ändamål.

Har Samtycker och Frånstötande Mean Bra och dåliga Bland Anunnaki?

Yaanuwn svarade: Nej, Anunnaki har 180 grader av Agreeable eller obehaglig på utsidan av dessa.

För varje Frånstötande Anunnaki finns en Agreeable motsvarighet och vice versa. De bor tillsammans och övervinna den obehag utifrån. Om 180 grader. av angenäma erövrar de 180°. av obehag då de har 360 grader. av angenämt.

Då kommer de att möta en motpart som är 360 grader. av obehaglig och kommer att erövra det och gå vidare till att bli 720 grader av angenäma och börja sin resa för att bli etherians som är ren energi.

Den “evolution” av Anunnaki skiljer sig från människor. För att gå från den högsta nivån, En Etherian till Anunnaki till Rizqiyian vilket är den lägsta änden. Om De 360 grader. erövras Här blir Anunnaki en Etherian igen.

Om de 360 grader av obehag erövrar vara regler med Luciferians.

Människan har 360 grader. av vad som kallas WILL. När 180° av angenämt vinner de 180°. av obehagligt, tar den personen steg mot att bli en Eloheem och även en Etherian men på en lägre nivå eftersom han bara har 360 grader inte 720 deg. som Anunnaki. En människa går från ett spädbarn, en svag skede till en vuxen då en gammal man, tillbaka till ett svagt scenen igen.

Båda cykler gå full cirkel där du antingen spiral uppåt eller nedåt.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

NEBERU or NIBIRU — According to legacies (2018)

Fjodor Michajlovitj Dostojevskij: “Europa respekterar bara ett starkt Ryssland”

— Fjodor Michajlovitj Dostojevskij (ry. Фёдор Михайлович Достоевский; 1821-1881) —


Den ryske författaren Fjodor Michajlovitj Dostojevskij (1821-1881) yttrade följande rader på 1870-talet:

DE SER PÅ OSS MED ETT HÅNLEENDE

(…) Och vi har glömt att tänka på folket, och med en fullt despotisk lugn vi var övertygade om (utan att fråga), att vårt folk genast emot allt de föreslår, det vill säga vad det faktiskt levererar. På grund av detta cirkuleras med oss ett par mycket roliga anekdoter om människor. Våra sveljudi är hållare för sitt folk, och att efter den berömda bondereformen.

Och vad har vi uppnått? Resultatet är konstigt: först och främst, att vi alla i Europa klocka med förlöjligande; i bästa fall, och otvivelaktigt mentala Ruse klocka i Europa knappt nedlåtande och arrogant. De är inte från arrogans och räddade heller utvandring från Ryssland, men inte politiskt utvandring, inte avsägelse av Ryssland. Européerna ville inte ses som jämlikar, absolut inte med denne, i alla fall. I sina ordspråk trädde vi. Och vi mer föraktade deras nationalitet, i syfte att anpassa dem till oss att de är mer föraktade. (…)

Alla Dostojevskijs ord står sig än i dag, ja till och med mer än då de nedtecknades. Europa kan inte finna sig inte ens som en lös sammanslutning av nationer och än mindre som en unitaristisk sammanslutning av ekonomiska stormagnater.

Kristendomen, som nu har originalet har lite gemensamt, även om kyrkan ekonomiskt rika och några anda som har sakta bleknar bort.

I början av tjugoförsta århundradet européer och deras ledare alltmer locka problemet med Koranen läror i Bibeln, är inte detta om något ett Guds straff – eller?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Eurasiatiska ekonomiska unionen har bildats!

Ryssland plus fyra f.d. SSSR-republiker Vitryssland, Kazakstan, Armenien och Kirgizistan bildade idag i Moskva Eurasiatiska unionen, vars syfte är att stärka ekonomisk integration.

Unionen kommer officiellt att börja existera från och med den 1 januari 2015 och målet är att underlätta fri handel mellan medlemsländerna, finansiell samordning och reglering av industri- och jordbrukspolitiken, men sålunda politiken på arbetsmarknaden och i transportnäten, rapporterar Beta. (Kurir, )

Ryssland har försökt uppmuntra Ukraina att gå med i den nya unionen, men dess tidigare proryske president Viktor Janukovitj avsattes i februari efter månader av protester.

Rysslands president Vladimir Putin sade att den kombinerade effekten av den nya unionen kommer att vara cirka 4,5 biljoner dollar och som kommer att föra samman 170 miljoner människor.

“Eurasiatisk integration bygger på ömsesidig nytta och med hänsyn till ömsesidiga intressen”, sade Putin efter samtal med sina kollegor från andra medlemsländer.

Vitrysslands president Alexander Lukasjenko, men under mötet var kraftigt attacke Moskva eftersom det “kränkt de vitryska ekonomiska intressen i det begränsade sin export till Ryssland.”

Vitryssland, inklämt mellan Ryssland, Polen och Litauen, som är EU-medlemmar, har haft stor nytta av Moskvas förbud mot import av livsmedel från EU – genom att öka importen av livsmedel från europeiska länder och sedan sälja till Ryssland.

Ryska myndigheter har reagerat genom att förbjuda import av vitrysk mjölk och kött med motiveringen att det grundar sig på sanitära skäl.

Dessutom har Moskva förbjudit transithandel genom sitt territorium av vitrysk mat ämnad för Kazakstan, på grund av misstankar om att det mesta kan hamna i Ryssland.

“I motsats till alla internationella regler, konfronteras vi med ett förbud mot transithandel. Detta gjordes ensidigt och utan samråd”, sade Lukasjenko. (RTS, )

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

____________________________________________________

//www.youtube.com/embed/tFtvApO8_LM?feature=player_embedded
————-————— EURASIEN – Varför Eurasiatisk union? ———-——————

Faymann: “EU är inte Nato i civila kläder!”

Österrikes förbundskansler Werner Faymann motsätter sig EU:s sanktioner mot Ryssland och fastslår att unionen inte är “Nato i civila kläder”. Varje militärt ingripande i Ukraina skulle inte garantera någon som helst säkerhet och fred, är hans budskap. (RTS, nedelja, 21. decembar 2014.)

Werner Faymann sade i en intervju till Wientidningen Österreich att han inte stödjer sina kollegors sanktionspolitik i EU och anser att Kiev inte bör gå med i Nato, vilket skulle ytterligare förvärra krisen, enligt nyhetsbyrån Tanjug.

Militär intervention skulle inte anses österrikiske kanslern, garantera säkerheten i Ukraina.

I detta avseende Faymann strävar större EU: s åtagande i syfte att säkerställa minoriteternas rättigheter. “EU har inte förlängt arm i Nato, är det inte Nato i civila kläder”, säger Faymann.

“Jag kan inte stödja eufori av många i EU om framgången för sanktioner mot Ryssland. Jag ser ingen anledning att fira, och jag vet inte varför du bör leta fram emot när kollapsen av den ryska ekonomin. Vi skär den gren som vi sitter och vi om vi ska den ryska ekonomin och bygga en ny mur” varnar kanslern i en intervju med Wientidningen Österreich. (RTS, nedelja, 21. decembar 2014.)

Sanktioner är, enligt honom, var ett steg i försvar och som sådant dokument, men målet bör inte vara någon ytterligare skärpning av sanktionerna.

Faymann sade att det nyligen ringde med Rysslands president Vladimir Putin och den här gången föreslagen fredssamtal.

“Vi har nästa år ökade använda vår neutrala roll och att sträva efter fredssamtal”, säger Österrikes förbundskansler. (RTS, nedelja, 21. decembar 2014.)

Werner Faymann sade i en intervju till dagstidningen Kronen Zeitung hotade att lämna in en stämningsansökan Österrike till Europeiska domstolen rörande transatlantiska frihandelsavtal som EU har för avsikt att ingå med USA.

Österrikes förbundskansler säger att företagen redan starka nog och behöver inte ge dem all makt.

“Alltför länge har vi tittat åt sidan medan företagen globalt etablerat sin egen värld, liksom skatte kryphål. Detta har lett världen i kraschen 2008. I motsats till de demokratiska etiska länder som Österrike att de nu ens är skapa en särskild domstol och speciell rätt för en rättegång “sade Faymann. (RTS, nedelja, 21. decembar 2014.)

Österrikes förbundskansler betonade att han var övertygad om att USA som en laglig stat stark nog att avstå från en sådan särskild rättslig process.

Faymann avser nu att EU-nivå samla allierade med vem man “skydda sociala och miljömässiga standarder i Europa.”

“Österrike självt kommer att stå emot även till Europadomstolen,” sade den österrikiske förbundskanslern. (RTS, nedelja, 21. decembar 2014.)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Putin har helt rätt: “Det är omvärlden som raserar Rysslands ekonomi!”

SVT-Text i full fart med att basunera ut sina antiryska budskap. (Foto: Bokhuset Dević)


På SVT-Text kan man läsa att Rysslands president Vladimir Putin skyller på världen och alla andra för att den ryska ekonomin börjat rasera i rekordfart (“Putin skyller krisen på omvärlden”, SVT-Text, Torsdag 18 december 2014).

Men Putin har helt rätt. Det är omvärlden som försöker köra Rysslands ekonomi till botten, för före USA:s och EU:s sanktioner och handelsbojkott var Rysslands ekonomi på framfart. Euromonitor International, ett institut som ägnar sig åt strategisk forskning om konsumentmarknader, publicerade för en tid sedan en rapport som visar att Ryssland, Indien och Kina kommer till år 2020 att vara bland världens största ekonomier (fem i topp). Ryssland intog således sjätte plats i rankingen innan sanktionerna började implementeras.

Men väst gräver sin egen grop. Våra äldre brukar säga: “Den som gräver en grop åt andra, hamnar själv i den förr eller senare.” Västs medier, däribland de svenska, beskyller Putins regim och Ryssland för en hel del tomma opåvisade påståenden och brottshandlingar. Listan är lång: fusk, pengatvätt, etnisk rensning i Sydossetien, brott mot INF-avtalet, systematisk dopning, DOS-attack, krigföring med klusterbomber i Georgien, brott mot internationell rätt, spioneri på världsledare, NFL-ringstöld, soldattortyr, handelskrig, engagemang i OS, låg straffskala för brott relaterat till piratkopiering, invasion och truppsändning in i östra Ukraina, eld över gränsen, humanitär aggression, inskränkningar av det fria ordet.

“LaRouches idéer har varit en klar vägvisare för president Putin, som den senaste tiden tagit en del remarkabla initiativ för att leda världen bort från krig. Genom att begränsa de ryska oligarkernas makt har han klart och tydligt visat sitt motstånd mot globaliseringens effekter på Ryssland. Han har vid upprepade tillfällen pekat på den amerikanska traditionen från Roosevelt som den potentiella grunden för positiva mellanstatliga relationer.” (“Vägen ur krigsfällan: LaRouches landbrostrategi”, http://lege.net/politiken.biz/landbrostrategi.html, 17.6.2007)

Vid det internationella ekonomiska forumet i S:t Petersburg, som ägde rum den 9-10 juni 2007, gick Vladimir Putin ännu längre och krävde en ny internationell finansstruktur. Han räckte ut handen till USA vad gäller ett robotförsvar mot påstådda iranska raketer genom att erbjuda ryskt stöd för militärbaser i Azerbajdzjan i stället för i Polen och Tjeckien. Men responsen från den brittisk-amerikanska sidan var kallsinnig.

Putin anklagas sålunda för många ting, men i grund och botten handlar det om ren avundsjuka och att han, om någon politisk världsledare, haft modet att försvara sin stolta nation mot globaliseringens oförutsägbara effekter. I stället för att inleda samtal och stärka diplomatiska kontakter har USA försökt provocera fram ett krig med Ryssland med allt tätare mellanrum. Amerikansk-brittisk geostrategisk politik går ut på att förhala och förhindra allt interkontinentalt och kontinentalt samarbete, där Ryssland är involverat.

Det är emellertid inte fredssträvaren Putin som ska straffas för att föra en “kallakrigets”-retorik, utan snarare USA:s krigshetsande paltroner, EU:s quislingar och likasinnade som sätter dödliga käppar i världsekonomins hjul. Men dessa käppar slår tillbaka mot de som kastat dem. Under 2015 får vi se vem som går vinnande ur den här illvilligt redigerade krisen, en kris som varken Putin eller Ryssland har skapat!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,

medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Svenska massmedia vinklar bilden om Balkan och Ryssland

Bilden av Ryssland och Balkan är påtagligt vinklad och noga iscensatt i svenska massmedia. Min rättmätiga fråga lyder således: Varifrån kommer västmediernas illvillighet och hat mot öst, ortodoxin, Ryssland och allt slaviskt i samtida historia?

Internationell vetenskaplig konferens “Serbien och Ryssland 1814-1914-2014” hölls den 13 och 14 oktober 2014 i Belgrad. Evenemanget arrangerades inom ramen för samarbetet mellan de två åren av National Academy of SASA och Ryska vetenskapsakademin, och samlade över 30 ryska och serbiska mest respekte historiker, särskilt i fråga om perioden för den 19: e och 20-talen. Ingenting av detta kom ut i svenska medier.

Det kalla kriget avslutades 1991, men västvärldens bildseende är ännu inte klarlagt. I deras medvetenhet finns en inbiten tro om att kriget fortfarande pågår. I sina strävanden efter världsherravälde är de i stånd att använda alla metoder. Utbyggnaden av Nato österut är verkligen inte på grund av lycka, fred och stabilitet i världen. Västs planer på att installera antimissilssköldar varhelst de kan i NATO-länder, nära inpå gränsen till Ryssland, talar tydligt om deras avsikter.

Väst hyser förakt och rädsla för ett militärt kraftfullt Ryssland. De är rädda för detta enorma ortodoxa land, som sträcker sig över två kontinenter. Väst utmålar Ryssland som ett skräckexempel och det stora hotet, för att dölja sitt eget komplex. Men alla krig som väst utkämpat mot mänskligheten, initierade av Napoleon, Churchill, Hitler med flera världsledare, spred sig även till Ryssland.

Ryssar kallas “barbarer”. Men när Napoleons franska soldater, som i början på 1800-talet hade rykte av en europeisk kulturell armé, ankom till Moskva 1812 plundrade de och förstörde hela Kreml. All dess husinredningar med guldornamentik förvandlades till aska och ruiner. De var skoningslösa. Och när ryssarna anlände till Paris drack de bara champagne. Vem är egentligen barbarer? Vem civiliserade vad och vem?

Ryssland har historiskt sett betalat mycket dyrt för sin existens; i varje världskrig var det tvunget att resa sig, stå upprätt och värna sitt territorium och sin befolkning mot fasciststövlar. Vi vet vad det innebär. Blott under andra världskriget förlorade Ryssland mellan 20 och 30 miljoner människor. Ingen i Ryssland önskar sålunda ett nytt krig.

Det är ganska logiskt och naturligt att Krim nu återvänt till moder Ryssland. Det är vida känt att den dåvarande presidenten i Sovjetunionen, Nikita Chrusjtjov, tog Krim ifrån Ryssland 1954, tillsammans med dess befolkning, liksom vissa feodalherren, som om det var hans personliga Krim eller feodala egendom, och inlemmade det med Ukraina. I själva verket var det bortskänkt till Ukraina.

Pandoras ask öppnas irreversibelt med Kosovokrisen, “själv proklamation av” oberoende och efterföljande erkännande av vissa länder i en sådan stat. Det sägs att albaner har rätt till självbestämmande. Varför skulle Krims befolkning, som tidigare varit en del av Ryssland, inte få välja sin väg på samma sätt? Hur kommer det sig att exempelvis människor i Skottland och Katalonien får rösta i fred om de vill vara en del av Storbritannien respektive Spanien medan befolkningen på Krim förvägras samma rättigheter?

Alla bör känna till att när Chrusjtjov donerade Krim till Ukraina blev ryska lagar helt åsidosatta. Krim har nu återvänt till sitt hemland efter 60 år i förskingring. En överväldigande majoritet, närmare precist 95 procent, av Krimborna röstade för det i mars 2014. Ärligt sinnade människor förstår alldeles utomordentligt vad Krim betyder för ryssarna.

Jag hoppas innerligen att politikerna ska hitta en fredlig lösning i Ukraina och att befolkningen där ska återgå till normala liv. I Ryssland finns mer än en miljon flyktingar från Ukraina, tusentals skadade familjer, hemlösa utan sina nära och kära. Men medievärlden tiger om de ukrainska flyktingarna i Ryssland. Inga västmedier, däribland svenska, önskar skriva om dessa.

När bombningar av Serbien inleddes den 24 mars 1999, och det utan FN-beslut och i strid med FN-stadgan, var det kolonner av kosovoalbaner som flydde strax före och under Natos bombningar, lämnandes sina hem tomma. Då rapporterade alla västerländska medier om den såkallade “albanska humanitära katastrofen” och den påstådda “serbiska arméns etniska utrensning” (läs: under Natos bomber!).

Alla massmedia är synkroniserade i tiden; i väst sataniseras serber och ryssar av journalister och utmålas som blodtörstiga brottslingar. Internationella humanitära organisationer blundar för verkligheten, de vänder bort huvudena och låtsas som ingenting om de hundratusentals flyktingar från östra Ukraina. Var är nu världens rättskämpar, humanister och pacifister som dyrkar politiken med dubbla standarder?

Du har nyligen sagt att om det finns ett problem unitarisation Bosnien-Hercegovina (BiH), då Republiken Serbska (RS) kan följa exemplet från Krim. Låt oss fråga oss själva, om du kan själv kungörelsen av kosovoalbaner, varför det inte skulle kunna göra den serbiska republiken. Eller, om du kan Skottland för att välja om och med vem man ska gå bort, kan jag inte se varför RS inte skulle kunna få göra samma sak. Så visar det sig att om viljan och intresset i väst för att skapa en ny stat eller stater, och andra turf – det är ett sätt att uppnå dessa önskningar – allt är tillåtet. Och om du gör det serberna i den serbiska republiken, är sedan plötsligt blir det mycket farligt.

Processen med nya gränsdragningar på Balkan är utdragen och sålunda långt ifrån klar, vilket vittnar om att den fortfarande inte löst nationella frågor hos de människor som bor där. Först av allt, jag menar det serbiska folket, som nu bor uppdelat, utspridda, drabbade, utspridda, spridda. Och utanför deras förfäders mark. Här, tror jag, återigen, Republiken Serbien och serbiska KosMetska fråga. Det vill säga, de områden där serber levde i århundraden, och under de senaste krigen med deras land uteslöts. Men här, öppnar det ett annat problem – Makedonien. Det är ett fullt möjligt scenario, att Kosmet och Makedonien går samman och försöker skapa ett Storalbanien.

Jag förstår inte varför Serbien och RS inte skulle vara tätt bundna till varandra på något sätt. Även om jag vet att RS gravitates mot Serbien, och det är naturligt. Folket självt önskar spontant en anslutning. Varför nekar man serberna att välja sin väg, samtidigt som man förbereder vägen för andra nationer eller nya stater, om det är av intresse för väst? Historien säger – syftar till att förena människor och det är bara en fråga om tid och flöde. Och italienarna var enade precis som tyskarna.

Man får intrycket att en del upprepas som ett mantra av ett Storserbien och göra allt för att Storserbien inte ska skapas. Ni ser, det är Storbritannien, men det inte blir ett problem, och Enade Ryssland, men det blir mycket obekvämt och farligt när man nämner Serbien i detta sammanhang. Hur kan en relativt liten nation på Balkan vara ett så stort hot mot hela civilisationen?

Den går till den grad att det serbiska språket kallas av andra namn. Precis som den vill koma. Så, förutom de territorier, serberna kidnappade och språk. Engelska språket talas i Storbritannien, USA, Kanada, Australien … och ingen tänker på det språket kallas amerikanska, svenska, kanadensiska. Eller tyska, vilket också talas i flera länder. I Serbien, delvis grundlagsstridiga förföljelse av det kyrilliska alfabetet. Hur slåss man mot latiniseringen och amerikaniseringen, under omständigheter där varken staten själv inte skyddas av konstitutionen i detta avseende?

Jag inser att i viss mån representerade latin i Serbien. Modersmål, brev, vad är själen i en nation bör hållas så det högsta värdet. Du förstår, vi i Ryssland, kan vi skriva det latinska alfabetet, naturligtvis, när det gäller att kommunicera med främlingar, vi använder också kunskapen om olika språk, beroende på yrket utbildningen. Men vi i Ryssland, vi är mycket oroade över det faktum att vi värnar vårt språk och manus, konserver och respekterar historia och hur vi ägna stor uppmärksamhet.

Jag minns åren av det kommunistiska systemet i Serbien, där han också hotades kyrilliska, kanske till och med i större utsträckning än idag. I Montenegro är situationen mycket svårare, eftersom det är bokstavligen kyrilliska alfabetet, brev förfäder – fördrevs. Byt ditt brev av andra är mycket farligt för nationellt självmedvetande och överlevnad. Serber måste återvända till sina rötter.

Sedan början av mötet sade ambassadören RF Alexander Chepurin, detta viktiga möte med forskare två ortodoxa slaviska nationer sker vid en tidpunkt då sådana människor överlever svåra tider.

“Det serbiska och ryska folket har en stor, rik, härlig historia, vilket de borde vara stolta över. Deras historia är en outtömlig rikedom, det håller deras folk, deras nationella värdighet. Denna händelse är, i en mening, föregångaren till ankomsten av Vladimir Putin, som inte bara är en stor ledare i Ryssland, och inte bara en man och en statsman som har gjort ett enormt bidrag till återupplivandet av moder Ryssland, utan han är också en vän som verkligen älskar och respekterar serberna”, sade ambassadören Chepurin.

Ja, till och med tyskarna, fransmännen och skandinaverna ligger Putin varmt om hjärtat. Men för att en kärlek ska bestå måste det finnas en reciprocitet i handlingarna. Alla sidor måste kunna ge och ta, men i det här fallet är det bara Putins Ryssland som ger men får ingenting tillbaka. Hur länge till ska ryssar förnedras av svenska och utländska media innan någon sätter ned foten en gång för alla?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Siare: Ryssland ny världsledare!

Den ryske astrologen Pavel Globa är känd för exakta prognoser, så tillbaka i 2009, meddelade vad som händer i Ukraina, men också i hela världen.

Tidigare i år kom en av de mest kända ryska astrologerna Pavel Globa med sina prognoser. Som en påminnelse, sade han: “Det tredje världskriget kommer att bryta ut fram till 2014. Detta kommer att ske antingen i mitten av vinter-OS i Sotji, Ryssland, eller omedelbart efter att de avslutats. Vi måste vara redo.”

Annars var Globa först med att tillkännage sina förutsägelser i början av 1980-talet, då han meddelade att det kommer “snart kollapsa av Sovjetunionen och att år 1991 på gatorna i Moskva för att vara tankar.” Enligt honom är cirka 85 procent av hans förutsägelser uppfyllda, och även vad det kommer att falla sönder Ukraina under 2014. Detta är vad som händer, och globaliseringsfrågor och blodiga konflikter i Ukraina började precis under OS i Sotji. Och vad kommer att hända nästa – vi får se. Annars dessa prognoser gjorde Pavel Globa redan under 2009.

Här är vad han sade på den tiden: “Krisen kommer inte att överleva även Ukraina, som väntar uppbrott i tre delar. Upplösningen kommer inte hända nu, men i Ukraina under 2014 kommer det att vara två de facto oberoende administrationer, samtidigt som integriteten av territoriet formellt, vid ungefär samma format som i dag i Moldavien. ö
Östukrainska federationen skulle inte lyssna till Kiev, och kommer de facto att bli en del av det ryska imperiet, Krim blir ett ukrainskt Tjetjenien” – tänkte sedan astrologen.

Den ekonomiska krisen, som kommer att förlängas till 2020, kommer i slutet rita om den geopolitiska kartan i världen och rötter förändrar den geopolitiska maktfördelningen. Staterna står inför tuffa tider, och Ukraina och Europeiska unionen kommer att upphöra att existera. Då, år 2009, vid en presskonferens i Moskva, drog han slutsatsen att den amerikanske presidenten förväntades ett föga avundsvärt öde förutsagt av den medeltide ryske astrologen Basil Nemčina. “Tillbaka i 1999, talade jag till världen kommer att ställas inför en kris utan motstycke, som inleds efter ankomsten av USA:s 44:e president.” Naturligtvis är den 44:e presidenten Barack Obama.

Otur USA, som förklaras på den tiden, förutspådde mer rysk astrolog och en munk av 16-talet, Basil Nemčina, som påpekade att jordbävningar kommer bortom havet, då på sidan Stilla havet är vid makten 44:e linjal. Han Nemčina kallades “svart man”.

“Då, 1999, trodde jag att” svart man “nämndes i en allegorisk mening, men det visade sig att den “svarte” i egentlig mening. Som ett resultat, jag hade fel i flera månader, men sedan krisen började strax efter ankomsten av Obama, är det tillåtet fel” – noterade astrologen. (…) (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014 )

Som nämnts astrolog, generellt sett, “Förenta staterna som den ledande världsmakt, det finns inget bättre framtid”: “Amerika väntar stora depressionen. Jorden kommer att kunna spara, men det kommer att förlora ledarskapet status. Därmed den svåraste tiden för USA att utföra efter avgång Obama, som kommer att finnas kvar i presidentstolen i mer än en termin. “I denna prognos Pavel Globa är uppenbarligen fel eftersom, som vi vet, under den andra Obama sikt.

Amerika, därför säger inte så mycket, men EU förväntar sig ännu tråkigare framtid: “Istället för ett EU förefaller flera strider. Skandinaviska länderna och de baltiska staterna kommer att bilda Norra alliansen, som kommer att bli efterföljaren till Hansardtbiljetter guilder. Frankrike, Italien och Spanien kommer att förenas i södra EU och så vidare. Europeiska unionen kommer möjligen att överleva som en enhet, men bara på pappret. “Enligt prognosen astrolog, falla sönder och vi föredrog en militär och politisk allians: “I slutet av krisen kommer inte att överleva Natoblocket, vilket kommer att stärkas lite först, men senare upphöra att existera” – sade Globa.

Enligt prognoser kommer 2014 bli ett år då mänskligheten kommer att vara tätt inpå tredje världskriget: “Året 2014 är farligt eftersom Uranus är i Väduren, och detta är mycket stridslysten kombination. Jag är rädd i början av ständiga krig i öst. Gud förbjude att detta är kopplat till Iran, då får vi resultatet i någon verklig explosion helt okontrollerad terrorism. Men 2014 blir det inget krig i Ryssland. Det kommer att finnas en explosion av rån, men inget mer än så “- sade Globa.

Enligt prognoser kommer den ekonomiska situationen i världen inom en snar framtid att fortsätta att försämras, “För dollarn de kommande två åren kommer att bli mycket svårt, även om kollapsen av den amerikanska valutan fortfarande inte kommer att hända. Den svåraste tiden för dollarn framträdanden 2017-2018. Dollarn kommer att devalvera varumärket, sedlar ska limmas över väggarna i toaletter och inte vet vad de ska göra med dem. I denna mening är euron säkrare valuta ” – sade fint och märkte att det var bättre att hålla besparingar i euro, även om man tidigare trott schweizerfrancen.

Enligt prognoser kommer oljepriset att falla under de kommande åren. “Priset på ett fat kommer att gå upp till $ 30, men kommer att fortsätta att falla. Och efter att oljepriset 2016 kommer att börja stiga, och detta kommer att hjälpa Ryssland att komma ur krisen som världsledande.”

Vid bedömningen av sannolikheten för naturkatastrofer och för teknisk katastrofer, sade Pavel Globa att 2014 blir ett år av ökad risk, och varnade för flygbolag flygningar. “Många katastrofer kommer att inträffa runt tiden för förmörkelsen. I juli 2014 räknar vi tre fulla förmörkelser, i denna mening, är det året för “skörd”, eftersom sannolikheten för technogenic katastrofer ökat dramatiskt. Troligtvis, i juli-augusti, bör vi förvänta oss en våg av flygolyckor, så jag skulle råda er att avstå från alla flygningar i alla riktningar. I december och januari 2015 kommer risken för jordbävningar att öka dramatiskt, i synnerhet i vattnen i Stilla havet.”

Enligt prognoserna, världen hotar ekonomiska och geopolitiska chocker till slutet av 2020: alla stater kommer att överleva tuffa tider, men i slutändan de svåra åren Ryssland kommer att bli ett mäktigt imperium och den nya världsledande. Hur fint anses “under de kommande tre åren, kommer hela världen står inför en hård tid med det som är, ur synvinkel av astrologi, kopplat motstånd från Saturnus och Uranus. Dessa arrangemang, som upprepas i historien, varje gång en global politisk och social kataklysm.” (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)

Enligt astrologer, Ryssland, tillsammans med hela världen att spendera tre topp av den globala krisen, med sin topp blir 2014-2015. “Den första vågen av krisen kommer att sträcka sig till 2012, och dess kulmen blir det år 2012 kommer att uppnås viss stabilitet, då många kommer att tro att krisen har nått sin botten och kommer snart att börja återhämta sig. Emellertid är det inte så.” (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)

Men enligt den astrolog, kommer allvarlig kris leda till inbördeskrig i Ryssland eller någon annanstans: “Efter krisen 2011 börjar försvagas och kommer att avslutas under 2012. Det kommer dock att bli bara sin första vågen. Från 2014 att påbörja en andra våg av krisen, mer kraftfull och destruktiv. “Det är bra att uppmärksamma 2014 mycket intressant ur synvinkel av historiska paralleller och astrologi. “Även Anna Achmatova (poet) på sin tid märkt att fruktansvärda katastrofer inträffar på årsdagen av födelsen och döden av Michail Lermontov (författare). På hundraårsdagen av hans födelse (han föddes 1814) startade första världskriget.

Hundra år efter hans död (han dödades i en duell 1841) – andra världskriget. På 150-årsdagen av döden av Sovjetunionen föll samman. Jag 200. födelsedag Ljermontova gör för något hemskt … Men det är naturligtvis inte officiellt observations (men inte obemärkt). Och ur synvinkel av astrologi, just 2014 många astrologiska konstellationer kommit till en kritisk punkt.” (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)

Allt som allt, för Rysslands del kommer perioden 2014-2016 att vara en tid av stora förändringar, i samband med stora jordbävningar, och även resten av planeten inte skulle ha gått bättre. Och sedan utför det värsta, “den tredje vågen av krisen, vilket kommer att hända 2017-2020 kommer att bli den svåraste, men det är den mänskliga faktorn, på grund av stammen under förhållanden av ständig stress. Jag är mycket rädd för den vågen. Först i slutet av 2020 kommer hela mänskligheten att vara med denna kris, som kommer att kallas “Den andra stora depressionen” sista farväl”.

Slutet av krisen är förknippad med närhet till Jupiter och Saturnus, vilket händer en gång på 20 år och markerar en positiv förändring. Med tanke på att det kommer att vara närmare Jupiter till Saturnus i första graden av Aquarius – konstellationerna som är förknippade med Ryssland, betyder det att just Ryssland som kommer att göra den här gången återställa sin kejserliga makt, har störst chans att bli den nya världsledande “- anses Fine. (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)

Enligt honom efter krisen trettio åren – 2020-2050, kommer att bli tidsupplivande av Ryssland. Det är fint erinrade förutsägelsen Nemčina Vassily, som levde och arbetade innan Nostradamus. “Regeringen kommer att vara i Ryssland 2020-2021. få nya kraftfulla personlighet, vilket Nemčina kallas “ryttaren på den vita hästen”. Genom sina proportioner kan han vara jämförbar med Peter den förste. Det kommer att bli en hög tillväxt. Vad innebär den “vita hästen” – Jag vet inte. Men det är möjligt att han kommer att vara född i hästens år.

Den nye ledaren kommer inte att regera länge, men han kommer att lämna ett rejält avstamp. Han kommer att ersättas av en annan stor linjal, med vilken den kommer att anslutas till ett återupplivande av den ryska kulturen. Nemčina kallade honom “Big keramiker. Och återfödelsen av Ryssland kommer att pågå i minst 30 år “- avslutade Globa. (“Predskazanja ruskog astrologa: Ukrajinska kriza je početak kraja!”, Nezavisne novine, 18.04.2014)

Allt som allt kommer kriget och krisen att vara ända fram till 2020 – precis lagom till Serbiens inträde i Europeiska unionen, om det nu överhuvudtaget blir av!?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Kreml: USA vill ändra regeringen i Ryssland

Genom att införa sanktioner mot Moskva vill USA ändra den politiska ledningen, menar Sergej Rjabkov. Washington tvingar sina allierade att föra en antirysk politik, säger den ryske tjänstemannen.

Bakom formellt meddelat mål till Moskva förändringsläge när det kommer till Ukraina, ser vi Washingtons plan att skapa sociala och ekonomiska förutsättningar för att ändra regeringen i Ryssland, sade Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov.

Enligt Rjabkov, är Amerika först i alla västländer som ville “straffa” Ryssland “fri uttryck för folkviljan på Krim och i Sevastopol”, vilket mars beslutade i en folkomröstning för att utträda från Ukraina och gå Ryssland, rapporterar Russia USA Today.

Då bestämde de att “Ryssland bör, i yttrandet från USA, helt förändra myndigheterna i Kiev och östra Ukraina i allmänhet, och att ompröva sin utrikespolitik”, sade Rjabkov.

Han påpekade att, förutom planer på att destabilisera de ryska myndigheterna, är den amerikanska tvingar dess allierade för att föra en antirysk politik och följa USA: s politik när det gäller sanktioner Ryssland.

“Men USA är inte skäms att insistera på samarbete med oss (Ryssland) i frågor som påverkar deras intressen,” menar Rjabkov. Han använde exemplet med samtalen om Irans kärnenergiprogram, som innebar Ryssland och USA.

Rjabkov tillägger att Kreml inte har några planer på att starta samtal med USA eller med dess västallierade att sanktionerna upphävs.

Han kritiserade den amerikanska resolution som fördömer Moskvas agerande mot sina grannar, märker dem som aggression.

“I det här dokumentet ser vi som nästa steg och fortsätta att visa dessa tendenser sistone dominerade Washingtons politik gentemot Ryssland”, sade Rjabkov.

Från 4 december upplösningen fördömde Rysslands “pågående politiska, ekonomiska och militära aggression” mot Ukraina, Georgien och Moldavien, och “kontinuerlig kränkning av sin suveränitet, oberoende och territoriella integritet.”

Rjabkov inte utesluta att USA kommer i framtiden att bli ännu fler komplikationer.

Moskva försöker stabilisera relationerna med Washington, men upplösningen är en barometer helt olika attityder i USA mot Ryssland, tillade Rjabkov.

“Vi är inte redo att göra eftergifter när det gäller grundläggande frågor, men vi är redo och vi kommer att titta på att upprätta en balans mellan olika intressen och gemensam grund när det är möjligt”, avslutade Rjabkov. (RTS, )

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Framstående tyskar uppmanar väst att inleda en dialog med Ryssland

————————– Tysklands förbundsvapen (Bundeswappen) ————————–


En grupp av 60 framståen
de tyskar krävde från sitt land och väst för att inleda en dialog med Ryssland, tror att det är grunden för att säkerställa fred i Europa, inte vidare isolering av Moskva, som är “farligt för världen.”

Petitionen “Ett nytt krig i Europa? Inte i vårt namn!” undertecknat av tyskarna på olika områden – politik, ekonomi, kultur och media, inklusive förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder och regissören Wim Wenders, rapporterade USA Today Russia.

Det faktum att Ryssland och väst har olika syn på världen just nu “betyder inte att de framsteg vi har gjort under de senaste 25 åren med Ryssland bör förstöras”, säger en före detta rådgivare till förbundskansler Horst Telčik, enligt Tanjug.

Gruppen sade att han ville se en övergång från en konfronterande politik gentemot Moskva den politiken för diplomati.

Europa och Ryssland har ett gemensamt ansvar för att garantera fred och säkerhet i Europa, och detta kan endast uppnås genom “lika säkerhet för alla och att alla parter respekteras.”

En grupp framstående tyskar anser att medierna bör försöka vara mer objektiva i sin rapportering och sluta bidra till en demonisering av Ryssland vid varje tillfälle. (RTS, )

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Gorbatjov: “Putin räddade Ryssland från sönderfall!”

Sovjetunionens tidigare president Michail Gorbatjov bedömde roll nuvarande president Vladimir Putin i Rysslands historia, men varnade också att inte upprepa samma misstag som han gjorde när han var chef för Sovjetunionen.

Putin hade en viktig roll för att stabilisera situationen i landet efter Boris Jeltsin kom ner från makten då huvuduppgift var att rädda Ryssland från sönderfall av nämnda Gorbatjov vid presentationen av sin nya bok Efter Kreml i Moskva, rapporterar Tanjug.

Även begagnade auktoritära metoder, mål som Putin skiss sammanfaller med majoritetens intressen, sade Gorbatjov.

“Vi har presidenten, den verklige presidenten, men det verkar som han började lida av samma sjukdom som jag lider och jag under perestrojkan – drivet självförtroende”, varnade den tidigare ledaren för Sovjetunionen.

“Det tycktes ha fångat Gud genom skägget”, sade Gorbatjov, som påminner om tiden då han var statsöverhuvud och instiftade perestrojkan.

Han sade att han var övertygad om att Ryssland inte kommer tillbaka i tid. “Människor, särskilt de unga vuxna vid tidpunkten för glasnost och ingen kan ta dem tillbaka till en tid där vi bodde,” sade Gorbatjov.

Minnas det tryck under vilket han var efter att han avgick i december 1991, tidigare president i Sovjetunionen sa att det är mer och planera för en lång tid att leva.

Gorbatjov, Nobels fredspris, och har publicerat arbetet med programmet för att stabilisera situationen i världen.

“I Berlin för att markera 25-årsdagen av nedgången av Berlinmuren, fick jag ett samtal från de allvarliga världskretsar för att börja arbeta på ett program som skulle skapa fred i världen och förhindra de blodiga konflikter som sker nu”, sade Gorbatjov.

Varför mörklägger svenska massmedier Gorbatjovs syn på Ukrainakrisen och Rysslands nya politik under Putin?

När Sovjetunionen kollapsade under Gorbatjovs tid lyste alla Sveriges TV-kameror mot Kremls murar. Då dög Gorbatjov. När den Ryska Federationens ex-president Jeltsin skämde ut sig inför hela det ryska folket i svenska tv-rutor, bland annat då han föll stupfull i riksdagen, då gick det för sig att ha kamerorna på on-läge och ha kilometerlånga artiklar om “det tafatta” Rysslands ovissa framtid. Det kallar jag långt ifrån opartisk och utredande journalistik!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,

medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Per T Ohlson raljerar och spyr galla över vår granne Ryssland

Då var det dags igen, herr Per T Ohlson!

”Ryssland projicerar militär styrka i Östersjöområdet genom flygkränkningar, anfallsövningar och kanske också ubåtsintrång. Det pågår parallellt med ett aggressivt ryskt agerande i gråzonen mellan krig och fred, manifesterat genom den folkrättsvidriga annekteringen av Krim och militärt understöd till separatister i östra Ukraina.” (”Som att kastas trettio år bakåt”, Per T Ohlson, SDS, Lördag 25 oktober 2014)

Men Östersjön, eller rättare benämnt Vendiska havet (uppkallat efter de slaviska venderna), är inte bara svenskt territorium utan även Rysslands viktigaste handelsfartsled. Det vore således bra om Per T Ohlson och Sverige började vänja sig vid tanken att det faktiskt lever andra grannar i Östersjöregionen än dem själva, samt att Krim har varit ryskt och befolkningen vill tillhöra Ryssland.

”Rysslands revanschistiske president Vladimir Putin har vält den europeiska säkerhetsordningen över ända. Han ljuger skamlöst när han förnekar att ryska trupper opererar i Ukraina. Han skramlar med kärnvapen och säger sig kunna erövra östeuropeiska huvudstäder. Han förföljer politiska motståndare och återupprättar vedervärdiga symboler från Sovjettiden.” (”Som att kastas trettio år bakåt”, Per T Ohlson, SDS, Lördag 25 oktober 2014)

När USA och Nato gick in och bombade Irak efter 11/9 med den förevändningen att landet förfogade över massförstörelsevapen, var det inte en kotte som synade bluffen och blålögnen – förutom Ryssland. När USA:s och Nato:s flygplan luftbombade Serbien “till stenåldern” (infrastruktur, sjukhus, skolor, tv-master, byggnader m.m. med stora civila offer) och det med strängt förbjudna vapen, såsom utarmat uranium och svensktillverkade klusterbomber, höll medierna i Sverige tyst. Vem var det som opponerade sig här och förmådde Världssamfundet att det skulle hörsamma kraven på återhållsamhet, att respektera FN-stadgan och inte kringgå den – om inte Ryssland?

”Under tiden driver Rysslands statskontrollerade medier skadeglatt med ett svenskt försvar som med en BNP-andel på 1,1 procent har blivit just ett skämt. Att försvaret får 680 miljoner kronor extra i torsdagens budgetförslag är förvisso välkommet, men blott en droppe i Östersjön.” (”Som att kastas trettio år bakåt”, Per T Ohlson, SDS, Lördag 25 oktober 2014)

Ubåtsaffären som inträffade under förra veckan var ett rejält militär-politiskt jippo och en fars. De flesta svenskar har synat bluffen – men inte Per T Ohlson och kompani som fortfarande har mage att anklaga Ryssland för ubåtskränkningar utan att lägga fram några bevis för desamma. “Bättre fria än att fälla”, säger man inom rättsväsendet. Och det borde också gälla här. Med tanke på den stora militära aktivitet som försiggått och försiggår i Östersjön kan det i praktiken vara vem som helst som hälsar på i de svenska farvattnen.

Per T Ohlson, i stället för att stirra Dig blind på Putin och Ryssland tycker jag att Du ska vända Din blick västerut och mer lokalbaserat se på vår arma svenska befolkning som drabbats av de värsta översvämningarna i modern tid! Västra Götaland och Västra Svealand befinner sig således i katastroftillstånd, vägarna är avstängda, husen översvämmade och fulla med fuktskador och hälsofarligt mögel.

Denna sanering, avfuktning, renovering och återuppbyggnad av husen och infrastrukturen kommer att kosta Sverige dyrt. Ryssland erbjöd sig att hjälpa till med sina hyperstora och moderna vattensläckningsplan vid släckningsarbetet med skogsbränderna och massevakueringen av den svenska nöddrabbade befolkningen, något som stolte Carl Bildt och likasinnade tackade blankt nej till.

Hur har Du, Ohlson, mage att ens nämna de 680 miljoner kronor extra i budgetförslaget? Menar Du att regeringen skulle ha skjutit till 680 biljoner i stället för miljoner för att leka katt och råtta med supermakterna? Att Du inte skäms! Det är tur att det finns klokare folk här i landet som insett att pengarna borde gå till annat, såsom den haltande sjukvården och skolan, i stället för att kastas rakt ned i sjön.

En sak har Per T Ohlson helt rätt i, och det är som han säger: ”Det är som att kastas trettio år bakåt i tiden.” Om någon är det just denne reaktionäre, konspiratoriske Ohlson som likt en påve i predikstol predikar Sveriges politiska historia från tidigt 80-tal och framåt. Om Per T Ohlson nu så enträget vill lyfta fram historia, vore det bra om han kunde se sin omvärld på ett mer nyanserat och balanserat sätt.

Att raljera och spy galla över Ryssland och ryssarna utan minsta lilla självkritik och självreflektion är opassande för en ansvarig utgivare och än mindre för en renommerad tidning som Sydsvenska Dagbladet. Sydsvenska Dagbladet under Per T Ohlson har sålunda blivit en minst sagt skandalaktig såpopera- och skvallertidning.

Men det har inte alltid varit så. Svenska dagstidningar för trettio-fyrtio år sedan, däribland Sydsvenskan, hade djupgranskande journalistik på agendan. Det var med stor lust och fägring stor som man djupdök i de läsvänliga och engagerande rubrikerna, ingresserna och brödtexterna.

Som liten gick jag runt och sålde morgontidningar för Kvällsposten och Sydsvenskan. Det var med stor glädje och glimten i ögat som jag tog på mig detta hedersuppdrag, att tidigt varje morgon leverera tidningarna till de skånsk-svenska hushållen. Det var med dålig självkänsla som man kom hem med osålda tidningsexemplar.

Idag vete sjutton om jag överhuvudtaget skulle sälja och dela ut tidningar eller ens föreslå det till mina barn – om jag så fick en miljon kronor. Så var det med den saken!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Chomsky: “USA:s krig är de största terroristattackerna”

Lingvisten och filosofen Noam Chomsky menar att de amerikanska drönarattackerna och krig orsakade av Washington var de största terroristattackerna i mänsklighetens historia.

Noam Chomsky har varnat för att de två största hoten mot mänskligheten är en möjlig nära förestående kärnvapenkrig och ekologisk katastrof. Han kritiserade också USA:s flyganfall i Mellanöstern. Chomsky gav denna bedömning av videokonferens i Ciudad Mexico i samband med bokmässan, “chock”, enligt Tanjug. (RTS, ponedeljak, 20. oktobar 2014.)

Konferensen leddes av mexikanska författaren Paco Taibo Inacio andra att Chomsky frågade ett antal frågor inför flera hundra personer närvarande vid torget juice. Under konferensen berömde Chomsky Venezuela och Bolivia samt Latinamerika som har visat att det är möjligt att undvika 500 års lång kolonialism och dominans av USA.

Chomsky sade att han beklagar att den mexikanska regeringen, fortsätter motsatsen till vad som händer i Sydamerika för att titta till USA och Kanada, notera att mexikanska ledare beslutat att ansluta sig till USA och vända om från latinamerikanska länder.

Chomsky är kritisk till flera “självmord” reformer, till exempel reformer inom energisektorn genom att trycka president Enrique Pena och som nyligen godkändes av den mexikanska kongressen. Denna reform är energisektorn olja och gasindustrin öppnas för privata företag. (RTS, ponedeljak, 20. oktobar 2014.)

Filosofiedoktor Noam Chomsky blev känd särskilt internationellt sett, eftersom han började sin kritik av Vietnamkriget, samt kritik av media och politik. Dessutom är han känd som en politisk aktivist och kritiker av utrikespolitiken i USA och andra regeringar runt om i världen.

Annars kritiserade Chomsky skarpt i sin bok The New Military Humanism (1999) bombningarna av Jugoslavien för att de var i strid med internationell rätt. Han påpekade härvid att den humanitära tragedin i Kosovo och Metohija inleddes först när bombningarna började. (RTS, ponedeljak, 20. oktobar 2014.)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Putins besök i Serbien fick kyligt mottagande i svenska medier

//www.youtube.com/embed/N8gSUJfB1Qc?feature=player_embedded

——————————— Putin på besök i Serbien ———————————

Rysslands president Vladimir Vladimirovitj Putin anlände den 16 oktober 2014 till Serbien på statsbesök. Putin mottogs med stort engagemang och stor entusiasm av serberna, som
ser moder Ryssland som en nära vän, allierad och partner trots sina EU-närmanden.

Putins besök äger rum med anledning av att det gått 70 år sedan sovjettrupper tillsammans med jugoslaviska partisaner drev ut de nazistisk-fascistiska ockupanterna.

Putin välkomnades på Belgrads flygplats “Nikola Tesla” av den serbiske presidenten Tomislav Nikolić. Därefter följde nedläggning av krans och blommor vid minnesmärket över de ryska soldater, som stupade vid Belgrads befrielse i oktober 1944. Putin tilldelades också Serbiska republikens orden, som är Serbiens högsta statliga utmärkelse.

Under den första militärparaden sedan 1985, som under torsdagseftermiddagen tågade genom Belgrad i hällregn, hälsades den ryske ledaren av tiotusentals flaggviftande serber. Sedeligen ser många serber ryssarna som sina ortodoxa bröder och Ryssland som Serbiens moder och beskyddare. Och det har iakttagits under Putins besök, som fick ett ytterst hjärtligt mottagande i Belgrad vars husväggar prytts med stora vit-blå-röda Putinplakat.

Serbien inledde under 2014 förhandlingar om EU-medlemskap, något som Ryssland ser allvarligt på. I meningsutbytet mellan västmakterna och Moskva över situationen i Ukraina har Belgrad dock strävat efter att följa “en gyllene mellanväg”.

Serbien har sagt sig respektera Ukrainas territoriella integritet, och tagit avstånd från den ryska annekteringen av Krim. Men till skillnad från EU-länderna och USA har Belgrad inte infört några sanktioner mot Ryssland. Sanktioner skulle enligt flera bedömare innebära en ekonomisk katastrof för Serbien, i synnerhet då landet är helt beroende av rysk gas. (svenska.yle.fi)

Därtill har den serbiska livsmedelsexporten till Ryssland gynnats av det ryska importstoppet för västliga produkter, något som Putin lyfte fram under sitt besök. “Serbien har nu en ypperlig chans att vinna andelar på den ryska marknaden.”, menade han. (svenska.yle.fi)

Putin lovade sina serbiska värdar en miljardinvestering i det rysk-serbiska oljemonopolet NIS, som till stor del ägs av ryska Gazprom. Han framhöll också betydelsen av den nya gasledningen South Stream, som via Svarta havet, Bulgarien och Serbien ska transportera rysk gas till Europa. På så sätt ska Ukraina med tiden förlora rollen som transitland för gasen.

EU anser att det finns juridiska hinder för projektet, och har avrått både Serbien och medlemslandet Bulgarien från att tills vidare ta itu med bygget. Putin hävdade å sin sida att Gasprojektet South Stream: “gynnar Europas konsumenter, eftersom det minskar transitriskerna … De som vill försvåra det ekonomiska livet gör det bara svårare för sig själva. Politik bara skadar ekonomin.” (svenska.yle.fi)

De broderliga vänskapsbanden mellan de båda slaviska nationerna har befästs med gåvor. Serberna har tackat genom att i sin huvudstad avtäcka en staty över den siste ryske tsaren Nikolaj II (1868-1918). Ryssland har skänkt ikoner för 30 miljoner euro till Sankt Savas tempel i Belgrad, som är Balkans största ortodoxa kyrka.

Detta exklusiva antifascistiska minnesevenemang över Belgrads befrielse 1944 fick dock, inte helt oväntat, ett kyligt mottagande i svenska medier. En del valde att överhuvudtaget inte ens nämna det vid ord, såsom redaktionerna på SVT-Text och TV4-Text. Det är skamligt och beklämmande att Sverige genom denna bojkott och partiska ställningstagande de facto ställt sig på de mörka, fascistiska, krafternas sida.

Sveriges internationella fredsarbete klingar sålunda dåligt när man på samma gång distanserar sig från de demokratiska krafter i Europa som vill hylla 70-årsminnet av tiden då sovjettrupper tillsammans med jugoslaviska partisaner drev ut de nazistisk-fascistiska ockupanterna från Balkan.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Putin deltar i militärparad för att markera 70-årsdagen av befrielsen av Belgrad

BELGRAD/ Rysslands president Vladimir Putin kommer att besöka sin nära allierade Serbien den 16 oktober 2014. Putin väntas delta i en militärparad för att markera 70-årsdagen av befrielsen av Belgrad från nazistisk ockupation, rapporterar serbiska medier. Det blir hans tredje besök på 13 år.

Rysslands president Vladimir Putin kommer först lägga en krans vid kyrkogården befriare Belgrad. Därefter på Palace Serbien prata med översta lokala tjänstemän. Positivt av president Tomislav Nikolić. Efter lägga en krans soldater som dödats i striderna för befrielsen av Belgrad 1944 kommer Rysslands president skickas till slottet i Serbien, där mot ansikte samtal med den första presidenten Nikolić, och sedan med premiärministern Aleksandar Vučić.

Putins besök i Belgrad kommer att resultera i undertecknandet av inte mindre än sju avtal! Ryska investerare är sålunda mer än villiga att komma, men när den serbiska staten garanterar dem det i lag.

Medlemmar av armén Serbien i går första repetition paraden som kommer att till minne av 70-årsdagen av befrielsen av Belgrad i andra världskriget, som hölls den 16 oktober i huvudstaden.

Den första militärparaden och skådespelet i luften, på land och vatten i Belgrad efter 29 år, i morgon på Palace “Serbien” och Donau deltar ungefär fyra och en halv tusen medlemmar av den serbiska armén. De kommer att engagera fler än 300 olika mobila vapen och militär utrustning, och stödja vår flygvapnet kommer att ge den ryska akrobatgruppen “Strizhi”.

Program i Boulevard Nikola Tesla börjar ceremoniella artilleri, fallskärmsjägare landar 30 och slutar på flygakrobatgruppen “Strizhi”.

Dagen före paraden, den Batajnica flygplatsen gång härrör dessa siffror att i morgon kommer att se publiken, alla drygt journalister och soldater som kom för att se den kompetens de bästa ryska piloter till “Migovima 29”.

Om grumlighet är under 1 800 meter, “Strizhi” kommer inte att ändra programmet. Vid dåligt väder, kommer akrobatik för att hedra befriare Belgrad utför individuellt.

“Sovjetunionen är, som ni vet, ledde den stora kampen mot fascismen och tyvärr i striderna dödades mer än 50 miljoner av våra medborgare. För oss är det en stor ära att delta i evenemang som detta och gillar vår Segerdagen som ett sätt som vi vill hedra och tacka de människor som gav sina liv för vår frihet och vår framtid”, säger överstelöjtnant Sergej Asjajkin, ledare för akrobatgruppen “Strizhi”.

Ingen av piloterna i armén Serbien dåligt väder kommer inte att påverkas. Inom ledningsorgan för armén Serbiens luftfart ska helikoptrar “gaseller”, “Mi-8” och “Mi-17” fighter-bombplan – flygplan “MiG-21” och “MiG-29”, “Eagle”, “supergaleb” och transportflygplan, “en-26.”

“Vi vet inte ens använda alla flygplan, kommer det att finnas cirka 40 Även idag detta regn hindrar inte dig att göra denna presskonferens, räkna med i morgon heller komplicerade förhållanden påverkar inte att det inte dyker upp”, meddelade brigadgeneral Predrag Mayor, Commander 204 Prelisten Aviation Brigade.

Luft programmet som vanligt kan bara ses vid flyguppvisningar, och på jorden parad av infanteri och motoriserade nivåerna, medan fartygen Riverine prodefilovati Donau från Kalemegdan till Zemun.

Samu parad och början av besöket i den ryska delegationen till Belgrad, kan du följa från 10:30 på vår första programmet. Radio Television Serbien transmission arbetar med fem reportrar fordon och över 40 kameror, och deltar i genomförandet av 300 av våra kollegor.

“Nu har tekniken gått längre, kan bara en bil drar 15 kameror. De största utmaningarna är att anpassa sig till evenemanget, förutom att respektera säkerheten och protokoll “, säger direktör för direktsändning militärparad Veselin Grozdanić.

För att hedra 70-årsdagen av befrielsen av Belgrad under andra världskriget, kommer besökarna att visas flaggan enheterna som deltog i befrielsen av Belgrad, regementets flagga i första världskriget och den nuvarande flaggan i den serbiska armén.

Hela programmet kommer att åtföljas från läktaren av flera veteraner som deltog i befrielsen av Belgrad och tidigare deltagare i militärparaden.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

______________________________________
Källor: Blic, dpa.de, RTS

Profetian, bland profetior, om “de fyra blodiga månarna”

Den 15 april 2014 svensk tid inträffade en total månförmörkelse vilken kunde ses från stora delar av Nord- och Sydamerika. Den andra månförmörkelsen äger rum på himlen ikväll den 8 oktober 2014. De andra, påföljande två, sker under 2015. Profetian om “de fyra blodiga månarna” gör sig således åter hörd.

Total månförmörkelse syns i dag i östra Ryssland, Sibirien, Trans-Ural, Asien, Nordamerika och Australien, meddelades det i dag av American National Aeronautical and Space Administration (NASA). Detta fenomen uppstår när solen, jorden och månen är i samma plan. Medan vissa förbereder sig för den sällsynta synen av en månförmörkelse, är andra rädda för förverkligandet av de bibliska profetiorna.

Månen försvinner inte helt vid en total månförmörkelse till skillnad från en total solförmörkelse, där solen helt försvinner bakom månen, det vill säga när jorden blockerar solen från att lysa på månen, utan månen färgas istället röd. Det är därför detta fenomen ofta kallas för “Blodig måne/ Blood moon”.

Det dröjer fram till 2019 innan man åter kan se en total månförmörkelse i USA. (www.nasa.gov)

När du ansluter solen, jorden och månen inträffar fantastiska fenomen – “. Blod månen” då månen ett rödaktigt sken, vilket är anledningen till detta fenomen är ofta som i Europa tyvärr inte kommer att vara synlig.

Månförmörkelse är en spektakulär astronomisk företeelse som tidigare ofta tolkats som ett dåligt tecken och omen som varnar om ett nära överhängande sammanbrott. Blodig måne enligt gammal tro antydde således om nära kommande oroshärdar och krig.

Den första månförmörkelsen i år den 15 april markerade början på tetrader, en sällsynt företeelse där de förekommer fyra timmars mörker månen i två år. De så kallade lunara tetraderna händer när man har fyra totala solförmörkelser i månaden i rad, utan mellan partiell och total solförmörkelse var separerade från de övriga sex hela månader.

De andra tre solförmörkelser inträffar i dag, sedan den 8 april och den 28 september 2015. Astronomer säger att mellan 2001 och 2100 kommer det att bli totalt åtta lunara tetrader.

Vi lever sålunda i den sista tidens stora väckelse och krigstid, så det är mer än hög tid att vi tar oss i kragen och börjar fundera lite kring vår existens.

Detta var den andra månförmörkelsen under 2014 och de andra påföljande två ägde rum under 2015. Men många människor orkar inte bry sig om eller känna sig vid profetiornas budskap, bland annat den om “de fyra blodiga månarna”. Stora livsviktiga skeenden kommer dock att hända framöver, precis som väntat och planerat, enligt många profetiors och astrologers sianden runt om i världen – Johannes Uppenbarelseboken, Hopifolket i Nordamerika, Nostradamus, bröderna Tarabić i västra Serbien, med flera. “Den som lever, får se!”

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Det flerstämmigt blomstriga klassrummet

Det flerstämmigt blomstriga klassrummet är a och o för all kunskapsinhämtning och skolutvecklingsarbete. Lärarens roll är facetterad, då den både är teoretisk-praktiskt guidande, ledande och lärande. Läraren är således bara en av många pedagogiska brickor i kunskapslärandets molnstege.

Min professionella lärarroll ska ses som ett mellanting av auktoritär och ”laissez-faire” (låt-gå) ledares egenskaper, men efter 26 års arbete vågar jag bestämt hävda att man bör ha med alla ledaregenskaperna och beståndsdelarna i åtanke och inte låsa sig vid enstaka didaktisk-metodiska moment – allt för att uppnå ett gynnsammare lärande och en frodigare skolutveckling.

Det finns sålunda långt ifrån bara en applicerbar lösning på skolproblematiken. Interagerande faktorer, som i stor grad påverkar skolresultatet positivt i klassrummet, är själva klassrummets utformning, det didaktiska mötets art och mål, samspelsvillighet i lärandeprocessen, samtalsinteraktion och till slut, men inte minst, lärarens entusiasm, kreativitet och engagemang.

Pedagogen Olga Dysthe skiljer sig från den kognitiva synen på inlärning och talar i stället om det flerstämmiga klassrummet, där hon skriver att ett klassrum innefattar fler röster än bara lärarens och elevernas och att dessa interagerar (samarbetar) för ett bättre lärande. (Dysthe, Olga. Det flerstämmiga klassrummet, 1996)

Pedagogen Tom Tiller diskuterar vikten av mötet mellan eleven och läraren. “När mötet mellan elevens livssituation och skolkunskaperna organiseras på ett meningsfullt sätt – när skolämnena möter vardagen – det är då inlärning äger rum. Det didaktiska mötet är också grunden för en reflekterande lärarpraxis och för vidareutvecklingen av en lärande skola.” (Tiller, Tom. Det didaktiska mötet : ett möte mellan elevens livserfarenhet och skolans kunskaper, 1999)

Psykologen/ pedagogen Lev Vygotskij kom med idén om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning. Både barn och vuxna lär sig genom upplevelser, erfarenheter, fantasi och kreativitet. (Strandberg, Leif. Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar (2006) och Vygotskij, Lev. Fantasi och kreativitet i barndomen, 1995)

Författaren Liv Gjems är av åsikten: “Att i den pedagogiska praktiken lägga vikt vid samtal handlar inte om att ta tid från andra aktiviteter där barn engagerar sig och deltar. Samtalen finns där redan.” Barn och vuxna samtalar sig sålunda till kunskap. (Gjems, Liv. Barn samtalar sig till kunskap, 2011)

Emeritus professor Dylan William lägger vikt vid lärarnas professionalism och hantverksarbete: “När lärarna gör sitt jobb bättre lever deras elever längre, är friskare och bidrar mer till samhället. Lärare misslyckas hela tiden. En lärare som inte misslyckas är en lärare som inte försöker eller har extremt låga förväntningar.” Dylan menar härvid att det är svårt att bedöma vilka lärare som är duktigare eftersom undervisningen äger rum i samtiden, men lärandet över tid. (William, Dylan. The formative evaluation of teaching performancewww.dylanwiliam.org ([översättning: Lj. Dević] och Att följa lärande, Studentlitteratur 2013)

Många pedagoger lyfter dialogen mellan lärare och elever och kollegor emellan som en viktig faktor i all kunskapsutveckling. Utan dialog, samarbete, samspel, lyhördhet, lekfullhet, mångfald och högt i taket hämmas både lärares och elevers kreativitet och spontanitet i och utanför klassrummet.

Lärare ska sålunda inte behöva låsa sig vid enstaka pedagogers teorier utan i stället tillvarata de bästa guldkornen från allas tänk. Läraryrket är ett ytterst flexibelt hantverksarbete, där lärarna måste få kunna vara sig själva, välja sin egen idealiska väg, nisch och ism (ljubism etc.) – och inte som nu prackas på uppifrån med gurulitteratur mest hemmahörande på utedass.

Som lärare använder man alla sina fem sinnen, ofta även ett sjätte, i hantverksarbetet. Det är en kombination av undervisningsmodeller och framför allt beprövad erfarenhet som gör lärandet till det det formas till. Trots allt är det lärarna och ledarna som besitter erfarenheterna och kunskaperna och som med hjälp av dessa kan vägleda, entusiasmera, motivera, engagera, stötta, leda och lära eleverna i ett interkulturellt, blomstrigt mångfaldigt klassrum.

Att avsluta med ett pedagogiskt knytkalas efter terminens gång, såsom ”English tea party”, är ett ypperligt sätt att befästa och förankra kunskaperna på. Genom jordnära och mellanmänskliga samtal, diskussioner, samkväm och mycket lekande uppnås således största stimuli för kunskapsinlärandet, allt efter Vygotskijs teorier – mästarnas mästare!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Fotbolls-VM 2018 äger rum i Ryssland

Redan nu spinner antiryska röster sina garn och lobbar för att man ska ta fotbolls-VM ifrån Ryssland 2018. Men Fotbolls-VM 2018 kommer dessvärre att äga rum i Ryssland, vare sig vi önskar det eller inte!

Bland annat den svenske författaren Fredrik Ekelund skriver i en artikel i Sydsvenskan (SDS/ Aktuella frågor, Tisdag 30 september 2014) om Vladimir Putin och att flytta Fotbolls-VM 2018 från Ryssland. Han motiverar draget med att “det skulle innebära ett nederlag för Vladimir Putin, internationellt men framför allt på det nationella planet (…) Uefa utestängde Jugoslavien från EM 1992 som straff för Slobodan Miloševićs brutala politik på Balkan. Fifa skulle kunna göra något liknande nu.”

Ekelund ställer en imbecill fråga: “Vill vi verkligen se Vladimir Putin på hedersläktaren i Moskva sommaren 2018, se honom inviga fotbolls-VM, det vackraste och största som finns i idrottens värld? Svaret borde vara självklart.” (SDS/ Aktuella frågor, Tisdag 30 september 2014)

Varför skulle det vara så konstigt och absurt att se Putin i teve i samband med invigningen av fotbolls-VM 2018? Sådana triviala situationer förekommer med jämna mellanrum med andra världsledare i media, men då är det knappt någon som vill opponera sig.

Min motfråga till Ekelund är sålunda: Vem fick då Nobels fredspris “i förebyggande syfte” 2009? Ville vi verkligen se “Mr Drönaren”, Barack Obama, som gjort sig skyldig till “avrättningar av egna medborgare utan rättegång och mord på hundratals oskyldiga i Pakistan och Jemen” (“Ta tillbaka Obamas fredspris”, Aftonbladet/ Kultur, 2013-04-05) emotta fredspriset, det vackraste och största som finns i politikens värld? Svaret borde väl även här vara självklart, eller?

Nej, Fredrik Ekelund, VM 2018 tillhör varken Dig eller mig. Ingen ska ta det ifrån ryssarna, vare sig det är England eller Tyskland. Ryssland är långt ifrån Serbien!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Världen mindre farlig med Bildts uttåg

Måndagen den 29 september 2014 är en historisk dag och vändpunktens dag. Världen har all anledning att pusta ut och fira.

Den här dagen går till historieböckerna då Sveriges utrikesminister Carl Bildt (m) med svansen mellan benen kastade in handduken och tackade för sig och när Kina gick förbi USA och därmed blev världens största ekonomi. Det finns all hopp om framtidens politiska utveckling.

Men enligt Bildt “står vi alldeles uppenbart inför ett öppet revisionistiskt, tydligt auktoritärt och uttalat antivästligt Ryssland i dag och i morgon (…) Vi måste fullt ut se sanningen som den är: Vi har kommit in i en påtagligt farligare tid, sade Bildt (…)” (“Avgående Bildt: Världen nu farligare”, SVD Nyheter, Måndag 29 september 2014)

Nej, Carl Bildt! Världen blir inte “farligare” efter Din avgång utan tvärt om mindre farlig med Ditt uttåg ur världspolitiken. Svenska folket väntar och det är bara att ta steget ut ur samtiden!

Ryssland har alltid stått på fredens och de förtrycktas sida inte minst vad gäller Kosovokriget och Syrienkonflikten. SSSR:s totala förluster av bibliska mått under Великая Отечественная Война (Velikaja Otechestvennaja Vojna) = Stora Fosterlandskriget (som andra världskriget kallas i Ryssland) uppgick till 26 600 000 människor. Av dessa var 8,7 miljoner soldater och totalt mobiliserades 29,5 miljoner människor under hela krigsförloppet. (“Dan sećanja i tuge”, RTS, Sreda, 22. jun 2011.)

Att sålunda likna Ryssland och Putin vid Nazityskland och Hitler (“Portad i Moskva”, Aftonbladet, 2008-10-01) är magstarkt och rent chauvinistiskt. Bildt har otroliga vyer. Hur är det möjligt att överhuvudtaget jämföra nazismen med regimen i det forna Sovjetunionen. Ett sådant synsätt kan jag inte förstå. Nazismen hade som huvudprogram att eliminera raser, och med den ideologin likviderades judar, romer och slaver i Europa, och slaverna som en underordnad ras var endast avsedda för arbetskraft. Endast tyskarna förklarades som en överordnad ras som ska styra världen.

Programmet innebar i praktiken inrättande av ett livsrum för tyskar i Östeuropa, d.v.s. i ex-Sovjetunionen, och därför attackerades SSSR. SSSR hade således inget program för befolkningens ojämställdhet, förtryck av andra folk och folkslag, och än mindre ett program för förstörelse eller erövring av andras territorier till förmån för dess eget folk. Så dessa politiskt sett motsatta regimer kan och bör inte jämföras med varandra!

Det är sålunda Vladimir Putin vi ska tacka för att USA inte fick igenom fler krig, såsom det storkrig mot Syrien man hade hoppats på, men som uteblev, under hösten 2013.

I och med USA:s och EU:s revanschistiska sanktionspolitik gentemot Ryssland och med allt hätskare antiryska tongångar i Bryssel och Washington står vi sålunda inför ett hotande kärnvapenkrig framprovocerat av NATO och EU.

“Efter en fredligare period är det nu “vapnens makt som dikterar i det omedelbara europeiska närområdet”, sade Bildt och syftade på såväl Ryssland som Mellanöstern och Nordafrika – med en extremism som har band in i våra samhällen.” (“Avgående Bildt: Världen nu farligare”, SVD/ Nyheter, Måndag 29 september 2014)

Menar Bildt att alla de helvetiska korstågskrig som Bill Clinton, familjen Bush och Barack Obama startat runt om i världen skett under “en fredligare period” och att Ukrainakrisen tillkommit som ett resultat av “vapnens makt som dikterar”. Nej, det är geschäft. Det är snarare så att krisen i Ukraina fabricerats av väst för att hejda den ryska ekonomins framväxt samt undvika en annalkande deflationskollaps för Västvärldens finanssystem.

Den amerikanske Rysslandsexperten Stephen Cohen, professor emeritus i Rysslandsstudier vid New Yorks universitet och vid Princetonuniversitetet, sade i en intervju i Democracy Now, från den 13 maj 2014, att “Putin sökte inte Ukrainakrisen”.

Cohen betonade härvid att Putin vill trappa ned och stabilisera situationen i Ukraina: “Han anser att den främsta orsaken till destabiliseringen är att Kiev skickar väpnade styrkor till östra Ukraina och skjuter på civila. Han kräver att USA sätter stopp för det. Han tror att om bara det stoppas, så är det relativt enkelt att komma fram till förhandlingar för att avmilitarisera konflikten.” (“Putin sökte inte Ukrainakrisen”, www.larouche.se, Fredag 16 maj, 2014)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Henry Kissinger mot demonisering av Putin

Den tidigare amerikanske utrikesministern Henry Kissinger efterlyser konstruktiva inställning till väst i sina förbindelser med Ryssland om situationen i Ukraina och påminner om den viktiga roll för att upprätthålla maktbalansen i världen, enligt den brittiska “Independent”.

“Från den 17: e till mitten av 20-talet har Ryssland visat sig avgörande för att upprätthålla maktbalansen i världen – osujećujući expansionistiska drömmar om den svenska kungen Karl XII, Napoleon och Hitler,” skriver tidningen i en text ägnas åt publiceringen av Kissingers nya bok, “världsordningen”, den Tanjug.

Chef för amerikansk diplomati 1973-1977, när president Richard Nixon och Gerald Ford, och biträdande sekreterare till presidenten för nationell säkerhet 1969-1975, sade i samband med Ukraina håller inte med Rysslands president Vladimir Putin.

“Men varför någon, någonstans på vägen inte föreslå en lösning som skulle motsvara den oro från båda sidor när det gäller Ukraina blev självständigt,” frågade han Kissinger (91), och tillade att “när EU har sagt att Ukraina måste välja mellan Europa och Ryssland handelsförhandlingar, kan det vara ett bra framsteg har gjorts att någon har sagt motsatsen, sade han “låt oss göra detta tillsammans. ‘”

“Det är lätt att demonisera Putin, det är inte lätt, men vi stött denna typ av ryska ledare innan -.. Och han är inte Hitler. Man borde inte tala det språket om en rysk ledare”, säger Kissinger.

Enligt honom är frågan hur man designar väst långsiktig relation med Ryssland just nu “då förvandlas Asien, och islam är i ständig oro.”

Kissinger var en av initiativtagarna till den avspänningspolitik mellan USA och det forna Sovjetunionen. 1973 vann han Nobels fredspris för sin roll i uppnåendet av det Parisavtal som lade grunden för Vietnamkrigets slut.

Kissinger är en av kapitlet om utvecklingen av systemets utrikesförbindelser i Europa i en ny bok ägnas åt Ryssland, som kallas “ryska enigma”.

De kloka orden från en Nobelpristagare!

Det är sant att i varje fall kan Putin inte jämföra med Hitler, och det är inte trevligt att den andra sidan av de politiker som strider politik! Förolämpa inte behålla någonstans och som för herr Putins bekymrad att han är en av de människor som kämpar för frihet och jämlikhet!

Nu den värld vi vet hur man startar ett krig! förklarar presidenten skurken och jämför med dåliga ledare kastade en fläck på det och förbereda sakta, men säkert det scenario som du redan vet i förväg och frågan är om vasen kommer bara lyckas. Som exempel scenario om Iran och sanningen om USA och Nato förbereder sig för ryssarna!

Men … Kissinger och andra realpolitiker har länge inget inflytande i Washington. Det reglerar krigshetsare såsom Brzezinski.

I synen äntligen sänka spänningar mellan ryssar och jänkare.

Kissinger, trots många år, var en före detta politiker, och att han har en stor inverkan på dagens världspolitik. Hans uttalande är en direkt uppmaning västra Ryssland om en kompromiss ur krisen främst mellan Ryssland och Amerika. Hans ord har vikt förhandlare.

Ryssland bör inte bara bodleci liderliga tal, men bör höja sig över det.

I synen äntligen sänka spänningar mellan ryssar och jänkare.

Kissinger, trots många år, var en före detta politiker, och att han har en stor inverkan på dagens världspolitik. Hans uttalande är en direkt uppmaning västra Ryssland om en kompromiss ur krisen främst mellan Ryssland och Amerika. Hans ord har vikt förhandlare.

Ryssland bör inte bara bodleci liderliga tal, men bör höja sig över det.

Ingen har talat med murdro, men lyssnade inte.

Med Kissinger och tillade: Putins bästa spelare format med som ingen skulle våga hänge sig åt smutsiga drblinge.

Om det står en amerikansk diplomat och beslutsfattare sedan Rysslands president i stor fara.

Sådana ledare som Putin inte träffat tidigare. Intelligent, avgörande, tålmodig, och viktigast av allt, du kommer inte att vinna. Den man som Ryssland stöder, eftersom han tror på honom, inte för att han är rädd. Genom honom fogas hela världen att se någon som står upp mot amerikansk hegemoni i världen.

En del människor tycker inte om Kissinger, men jag uppskattar honom. Hans uttalanden har oftast varit välgenomtänkta och balanserade, vilket man inte kan säga på samma sätt om andra såkallade fredspristagare – såsom Martti Ahtisaari och kompani.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Tvåspråkiga skyltar på nytt nedrivna i Vukovar

——————- VUKOVAR/ ВУКОВАР. Foto: Bokhuset Dević, 2014. ——————-


Alla tvåspråkiga skyltar med latinsk och kyrillisk skrift är på nytt nedrivna i staden Vukovar, i EU-landet Kroatien. Men i stället för att fördöma diskriminering och hatbrott tiger EU som om ingenting hänt.

Medlemmar av huvudstaben i den kroatiska staden Vukovar avskalade alla tvåspråkiga skyltar, efter minnesmärke kyrkogården lade kransar med anledning av den 204: e årsdagen av Vukovar brigaden. Förövarna greps och under försöket.

Arresterad fem personer, däribland några kvinnor, rapporterar Evening Gazette, rapporterar Tanjug.

Två personer, anger Zagreb dagligen, bröt första brädan på byggnaden polisstation.

De arresterade då, men därefter bort och de återstående kyrillisk-latinska table set i Vukovar.

Enligt ordföranden samordnar veteraner föreningar staden Vukovar, Francis koppar, med undantag för den trasiga bord på polisstationen i staden inte längre är tvåspråkig ombord.

Andra försvarare av tabellen tas bort och transporteras till borgmästare för att vara på, sade han Šoljić, tillbaka till Zagreb.

“De gripna två personer, varav en är manligt krigsveteran, och den andra är försvarare av” bekräftade Šoljić och tillade att “försvararna av Vukovar och idag visade samhörighet och det kommer att förbli så.”

Efter den nya händelsen relaterad till tvåspråkiga skyltar i Vukovar på polisstationen tillsammans medborgare och framför flera medlemmar av kravallpolisen.

Hittills, sedan i höstas 2013, har tvåspråkiga skyltar upprepade gånger med våld uppbrutits och förstörts i Vukovar, bara för att återföras till makten igen från advokat platser.

En del västländer i EU anser att Serbien inte respekterar minoriteter, och därför inte bör få gå med i EU. Men i serbiska Bačka Palanka med alla nationer har det aldrig varit det minsta incident umgås med varandra, jag ska gifta innebär gifta ingen roll gav serbiska, kroatiska, slovakiska, ungerska. Folk får inte bilen att korsa bron och gå på promenad genom Ilok eftersom många bilar var brutet men varje dag tillbringar de sina dagar med oss​​, shoppar, går ut, går på gym, kurser, frisören, nästan alla av dem och aldrig vidröras hår huvud eller inte.

Det är stor primitivism och intolerans i Kroatien, där huvudet kan åka för minsta lilla görande och felsägande – vare sig det handlar om kaffe, vatten eller något annat emotionellt och världsligt ämne. Allt detta känner EU väl till men väljer att lägga locket på, som så många gånger tidigare, för att inte stöta sig med det nya medlemslandet. Så mycket för tolerans och Europa! EU som föredöme – är det ett sådant EU som Serbien strävar efter att få bli medlem i?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Geopolitisk förnedring av Ryssland leder till världskrig

I veckotidningen Vif-Express varnar den fransk-belgiske kommentatorn Jacques Attali för att en naturlig följd av den geopolitiska förnedringen av Ryssland, som leds av väst, “kan bli ett tredje världskrig”.

Attali, den förre ordföranden i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, och tidigare rådgivare till den franska presidenten Francois Mitterrand, presenterar att “det finns några här och där som rynkade på att en internationell spänning blir så stark att den kan utplåna de fruktansvärda redskap med den finansiella krisen, anställa vapenindustrin och längs vägen råna spararnas skatter eller fördröja utbetalning av statliga skulder -. in namnet på den påstådda nödvändigheten att försvara fosterlandet är i fara.”

“I synnerhet USA, geografiskt långt från framtida krigszoner, och som nästan inte behöver någon energi i Mellanöstern eller Centralasien, farliga spel som strategi”, säger Attali, en ekonomiprofessor, essäist och romanförfattare, rapporterar Beta.

Denna strategi, påpekade han, amerikanerna kan hjälpa till att övervinna sin finansiella kris, medan européerna var självmord är villig att imitera, och de fåniga att den kan dras tillbaka.

Att situationen inte urartar, är det viktigt att väst med araberna, turkarna och ryssarna att agera på samma sätt som med Tyskland 1945, och det måste erkännas, bryter inte någon relation, hålla dem i cirklar av makt, erbjuda dem gemensamma projekt, säger kommentatorn Express franska och belgiska utgåvor av tidningen.

Noterar de förödande historiska konsekvenserna av krig som har orsakats av förödmjukelsen av besegrade eller potentiellt mäktig nation, understryker Attali som nu, “särskilt med ryssarna att stoppa bojkotten, som bara skadar Europa och ryssar att ansluta sig till krigsinsatsen i kampen mot extrem islam, som de konfronteras dagligen i Kaukasus.”

Därför att, som hon uttryckte det tydligt, förödmjuka Ryssland avser att isolera den från världen, under förevändning att Ryssland har kommit överens om att i enlighet med de rysktalande ukrainare behandlas som andra klassens medborgare, det skjuts för att bli fiende som en dag kommer att behöva kämpa.

Särskilt dum som polacker, säger Attali, att göra allt isolera Ryssland, eftersom Frankrike har gjort allt för att isolera Tyskland 1920, besegrades i första världskriget.

Attali, som respekterade amerikanska tidskriften Foreign policy säger att en av de hundra mest berömda intellektuella i världen, att bevis för ett hot mot den nuvarande situationen i Europa urarta till och med i världens konflikter, se “vad som finns i Washington och Moskva för att höra den värsta nationalistiska, anklagelser om konspirationer laddat och krigshetsande synvinkel.”

“Och det är det enklaste ömsesidig zahuktavanjem dumhet och känslor av förnedring kan leda till det värsta”, sade kommentatorn i den fransk-belgiska veckotidningen.

Attali konstaterar att Frankrike och kunde fick djärvt förslag för att ändra denna lära, och att han har modet att bryta med den överallt där de skulle, och andra européer tar ledningen i geopolitik respekt, även till priset av en tid ensam.

Det ryska svaret behöver inte vara militär, t.ex. Gazprom Njeft längre tar emot dollar för olja, och Asien säljs till Juan.

Väst kan inte förstå att det blivit intetsägande. 21 århundradet är Kinas och Asiens århundrade. Väst har sålunda hamnat i en ekonomisk kollaps, det är helt överskuldsatt och har ingen aning om hur man ska ta sig ut ur krisen. Ryssland har råvaror och nödvändig militär teknik till Kina har översvämningar Amerika. To kommer nu snabbt inträffa på grund av alla sanktioner och stöd till alla parter om ultra Ryssland.

Shangajpakten skapades och är nu upprustar. Konflikt är oundviklig och när Ryssland besegrades som aldrig hänt västerut blir så försvagat att det blir Kina som kör över en ytlig ström ingen utväg toga. Det tycks som om väst inte vill inse att Ryssland förfogar över drygt 7 800 kärnvapenstridsspetsar. Vad har väst att komma med?

En före detta rådgivare till Frankrikes president Francois Mitterrand, sade Jacques Attali de ansträngda relationerna mellan väst och Ryssland skulle kunna leda till ett nytt världskrig.

Fd ordförande för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling i en kommentar i vecko Vif-Express påpekade att det är få som skulle vara rynkade på att en internationell spänning blir för stark för att tillåta avlägsnande av den finansiella krisen, tillväxt inom vapenindustrin.

Han konstaterar också att det inte är intresserade av att råna spararnas skatter eller avyttring av statliga skulder i namn av den påstådda nödvändigheten att försvara fosterlandet är i fara.

“I synnerhet USA, geografiskt långt från framtida krigszoner, och som nästan inte behöver någon energi i Mellanöstern eller Centralasien, farliga spel som strategi,” säger Attali, en ekonomiprofessor, essäist och romanförfattare.

Attali påpekar att en sådan strategi skulle kunna hjälpa USA att övervinna den ekonomiska krisen, och anser att EU skulle vara en självmordsbenägen drag om de beslutade att följa USA, och tillät att “dumma dras in i konflikten.”

“Om situationen inte urartar, är det viktigt att väst med araberna, turkarna och ryssarna att agera på samma sätt som med Tyskland 1945, och det måste erkännas, bryter inte någon relation, hålla dem i cirklar av makt, erbjuda dem gemensamma projekt , “kommentatorn franska och belgiska Express utgåvor av tidningen.

Noterar de förödande historiska konsekvenserna av krig som har orsakats av förödmjukelsen av besegrade eller potentiellt mäktig nation, understryker Attali som nu, “särskilt med ryssarna att stoppa bojkotten, som bara skadar Europa och ryssar att ansluta sig till krigsinsatsen i kampen mot extrem islam, som de konfronteras dagligen i Kaukasus.”

“Förödmjukande Ryssland avser att isolera den från världen, under förevändning att Ryssland inte har gått med på att i enlighet med de rysktalande ukrainare behandlas som andra klassens medborgare, det skjuts för att bli fienden, med vilken en dag kommer att behöva slåss. Speciellt dumt att alla polacker är att isolera Ryssland, eftersom Frankrike har gjort allt för att isolera Tyskland 1920, besegrades i första världskriget.

Attali, som respekterade amerikanska tidskriften Foreign policy säger att en av de hundra mest berömda intellektuella i världen, att bevis för ett hot mot den nuvarande situationen i Europa urartar till och med i världens konflikter, se “vad som finns i Washington och Moskva för att höra de värsta nationalistiska anspråk konspirationen laddat och krigshetsande synvinkel.”

“Den enklaste ömsesidig zahuktavanjem dumhet och känslor av förnedring kan leda till det värsta,” sade kommentatorn på den fransk-belgiska vecka.

Attali konstaterar att Frankrike kunde, jag var tvungen att frimodigt föreslå att ändra denna lära, ha modet att bryta med den överallt där de skulle, och andra européer tar ledningen i geopolitik respekt, även till priset av en tid ensam.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Allt fler felparkeringssyndare, oseriösa parkeringsvakter och byggansvariga i Malmö stad!

Allt fler felparkeringssyndare, oseriösa parkeringsvakter och byggansvariga härjar runt i Malmö stad. Malmö bygger ut sin infrastruktur i rekordfart och med den tillkommer nya byggnader och kvarter med felbedömningar och konstruktionsfel som en naturlig följd. Då är det mer än viktigt att stiftade lagar och förordningar respekteras och inte åsidosätts av lagstiftarna själva.

Serviceförvaltningen och Stadsfastigheter i Malmö stad måste ta ett större ansvar och se till att lagen inte förbises. Som det är nu råder stor godtycklighet, inkompetens och många gånger avsaknad av svar från myndigheterna. De begår dagligen brott mot jordabalken, plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen.

Efter kraftiga vibrationsalstrande arbeten från Malmö stads byggentreprenad på Dukaten, projektnr. 6A22, har flera husägare upptäckt skador på sina fastigheter. Skadorna består av sprickor i grundmur/ tegelfasad, sprickor invändigt och eventuell sättning. Skador utvändigt enligt följande: Sprickor i grundmur/ källarvägg+golv; sprickor i tegelfasad; skorsten, fogsläpp, sprickor.

När husägarna börjar inkomma med skadeståndskrav väljer kommunen att lägga locket på. Det har sålunda inte gjorts några besiktningar i området innan byggarbetena kom igång under april 2014, vilket skulle ha gjorts. Och då är det inte så konstigt att husägare som tredje part känner sig överkörda i en tvåpartsöverenskommelse mellan Malmö stad och byggentreprenören.

Byggherren har inte heller ordnat eller förhandlat fram parkeringsplatser åt sina arbetare. Byggarbetarna parkerar hur som helst och de tycks “ha lagen på sin sida”. Det är väl klart att de får det, då det ligger i kommunens intresse att de avslutar arbetet inom tidsramarna.

Malmö stad har parkeringsautomater i överflöd i centrum, men knappt några i villakvarteren och periferin. Man hade likväl kunnat investera i parkeringsautomater för de platser där det finns ett behov av att få rotation på bilarna. Att Gatukontorets och Polisens resurser inte räcker till för att övervaka parkeringstider och andra parkeringsförseelser som inte framkallar direkta trafikfaror är kanske inte förvånande, men absolut inte Malmöbornas huvudbry och problem.

Det vore väl, om man kunde införa utbildningskrav på alla parkeringsvakter i Malmö stad samt bredare. “Vi har mött parkeringsvakter som säger att de inte har fått någon utbildning alls om lagstiftningen och de är ändå ute och sätter lappar. Det är inte bra”, säger han. (www.di.se)

Polisen handskas inte längre med klagomål vid parkeringsböter, istället har man inrättat en parkeringsnämnd inom Allmänna reklamationsnämnden. På senare år har således kommunerna “blivit allt flitigare när det gäller att kamma in parkeringsavgifter”. (www.di.se)

Syftet med parkeringsavgifter ska enligt lagstiftningen vara att ordna trafiken, inte att ha vinstsyfte. Men det är just det sistnämnda som passar in på Malmö stad, som bedriver ocker på olika plan. Parkeringslisorna går ocker- och bärsärkagång på Persborg, Hårds väg, Thomssons väg, Von Lingens väg och andra socialt utsatta områden i stan, men var är de i Västra Malmö och i andra bättre ställda kvarter av stan?

“Folk parkerar hur som helst. Det blir kaos om vi inte håller efter”, säger Eva Svenning, planeringssekreterare på Gatukontoret vid Malmö stad. (metro.se, 23 oktober 2013) Men då tycker jag att ni ska hålla efter på alla plan och inte gå de nitiska felparkeringssyndarnas vägnar. Efter flera mejlutskick med fotobevis till Gatukontoret, allt för att underlätta deras arbete, fick jag ett svar på luciadagen 2012:

“Gatukontoret har mottagit ditt ärende angående dina grannars bilar. Som jag meddelat innan är det onödigt att du fortsätter att skicka fotografier. Ditt ärende är redan diariefört. Som du själv skriver är det snart hela kvarteret på bild. Eva Svenning är handläggare. Vid frågor om trafikreglering kan du kontakta henne. Med vänliga hälsningar, Kristina Andersson, Gatukontoret Malmö – Förvaltningskansliet.”

Jag ringde två år senare (våren 2014) till Gatukontorets parkeringsavdelning beträffande nya felparkeringsanmälningar. Felparkerare hade, precis som föregående år, parkerat utanför vår infart till huset. Svaret från dem var att Parkering Malmö varit ute och kontrollerat och gjort bedömningen att dessa inte gjort sig skyldiga till brott.

“Infarten var inte tillräckligt bred för att det skulle bedömas som infart.” Det var det dummaste jag hört! Menar Gatukontoret att de bilar de lappat tidigare på samma adress och gata inte räknas, att de nya bedömningar de gjort för stunden räknas. Vad är det för märkliga parkeringsbestämmelser Malmö stad har? Det liknar rena rama vilda västern och skrupelfria maffiametoder.

Vid samtliga felparkeringsanmälningar till Gatukontoret fick jag frågan: “Behöver Du komma in med fordonet?” Vad har de med det att göra om jag ska in med bilen eller inte på min egen infart? Det är integritetsintrång med tanke på deras förfarandemetoder och resonemang.

Det är märkligt att kommunen får göra sina egna luddiga godtyckliga bedömningar från fall till fall utan konsultation med husägare, och att bedömningar som gällt tidigare helt plötsligt inte gäller längre för en och samma infart!? Några egenmäktiga ändringar kring husinfarten har inte gjorts heller, så att vi på det sättet skulle ha påverkat Gatukontorets nya bedömning.

Men jag misstänker att det har att göra med bygget av det nya LSS-boendet (boende för personer med funktionsnedsättning) på Dukaten, att byggarna fått dispens att parkera i området utan att vi fått ta del av detta vare sig muntligen eller skriftligen.

Tack Malmö stad för att ni skapar oreda, misstro och missämja i våra bostadsområden. Men, kom ihåg en sak: Problemen är oundvikliga och kommer tillbaka som en bumerang!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA


En varm hösthälsning till en nitisk felparkerare på Dukaten.

Med Björn Ranelid i fokus

Författaren Björn Ranelid skriver ett brev till Expressen: “Ni smilar, höjer, smickrar och lovordar de namn som är menlösa och totalt ointressanta för det svenska folket, medan ni skymfar, beljuger och ignorerar mig som lever och verkar runtom i Sverige i skrift, i radio, television och i levande möten år efter år (…)”. Han avslutar sitt brev till Expressen så här: “Hur än ni tiger och ignorerar så segrar jag i sanning. Det är underbart.” (Expressen, Torsdag 18 september 2014)

Jag förstår Björn Ranelid fullt ut. Det är beklämmande att han inte kan få den berättigade uppskattning som han faktiskt förtjänar. Hur än fantastisk han är på scen eller i bokens värld hamnar han alltid på plats två. Det är klart att han reagerar på detta, det skulle alla normala människor göra utan minsta lilla tvekan.

Pressen stämplar Björn Ranelid som “narcissistisk”. Men det får han väl vara hur mycket han vill. Detta har vi ingenting med att göra – det är hans privatsak, precis som med allt annat i livet. Detta är om någonting mobbning av den värsta sorten, när man klassificerar folk efter deras utseende och läggning. Åtminstone i skolans värld hade detta varit en klockren stämpling och mobbning samt föremål för en tillbuds- och incidentrapport.

Varför mobbar den svenska medievärlden Björn Ranelid? Detta är en berättigad fråga att ställa, med tanke på att han varken är den förste eller siste som råkat ut för negativ särbehandling och mobbning i svenska medier. Exempelvis operasångerskan Birgit Nilsson och Burlövs förra kommunalråd Kerstin Fredriksson (S), även de skåningar, fick utstå en hel del spydigheter och avundsjuka kommentarer från allmänhetens sida. De kände sig, precis som Ranelid idag, “mobbade”. (“Sköterskorna mobbade mig”, Aftonbladet, 30 juni 1999; “Kerstin Fredriksson värd en hedersutmärkelse!”, Blaskan #7/8 2009)

Det tycks som om man inte får vara förmer än andra. Man ska vara lätt och lagom, tacka och buga och inte sticka upp med andra ord. Men Ranelid är en skolad och belevad man och unik på alla sätt. Denna unikt ambitiösa särart får inte likställas med medelmåttorna.

Men detta förfarande försiggår ute på många platser i dagens Sverige, såsom exempelvis i skolorna. Lärare som arbetat i 40 år är helt plötsligt formellt obehöriga, medan nyutexaminerade oerfarna lärare får hoppa in i skolans värld som förstelärare. Gediget kompetenta lärare med lång erfarenhet och utbildning blir inte ens tillfrågade eller kallade på intervju vid tillsättningen av förstelärartjänsterna. Dessa måste sålunda rucka på sig för att andra mindre erfarna och formellt obehöriga ska få synas mera i vardagen. Detta bådar inte gott för Sveriges utbildningsvärld!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Petition för Putin

————————————- Petition för V.V. Putin. ————————————-

Vi beklagar våra regeringars och mediers uppförande. Västerländska nationer, ledda av USA, verkar ha bestämt sig för att gå i krig med Ryssland. En frisk person skulle inse de fruktansvärda konsekvenserna av ett sådant krig och skulle göra allt i sin makt för att undvika det. Faktum är att det verkar vara precis vad du gör. Emot en ändlös ström av lögner och provokationer har du lyckats hålla Ryssland från att bli indraget i ett kärnvapenkrig.”
(Källa: dearputin.com/sv/)

Du kan också skriva under!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

EU:s nya ekonomiska sanktioner ämnade för att slå ut ryska gas- och oljeutvinningar samt försvarsinvesteringar!?

Moskva kommer att vidta “lämpliga åtgärder” som svar på eventuella nya sanktioner från EU, sade talespersonen för ryska UD Aleksandr Lukasjevitj.

Aleksandr Lukasjevitj sade att Malaysia Airlines MH17-kraschen i östra Ukraina under juli månad har använts som en förevändning av väst för att driva igenom ekonomiska sanktioner mot Ryssland.

Emellertid kan de verkliga orsakerna bakom tragedin inte avslöjas alls på grund av yttre tryck på den internationella kommission som undersöker MH17-kraschen, sade han. “Det verkar som den internationella kommissionen – under tryck från vissa västmakter – avsiktligt vill fördröja utredningen och inte utföra sina uppgifter, vilket är uppenbart för varje flygexpert. Som ett resultat av detta kan orsakerna till tragedin inte fastställas och inte meddelas alls.”, sade det ryska utrikesministeriets talesman Aleksandr Lukasjevitj.

EU har sagt att man kommer att genomföra sanktioner mot Ryssland på fredagen den 12 september, som enligt uppgifter kommer att omfatta ekonomiska åtgärder mot Rysslands energisektor.

EU-ledarna sade först att de skulle släppa lös den senaste omgången av sanktioner den 9 september, men i stället väntade man med att mäta effektiviteten av eldupphöret som man enades om den 5 september mellan den ukrainska regeringen och rebellstyrkorna.

Många statschefer, inklusive förbundskansler Angela Merkel, sade EU-kommissionen kommer att ha möjlighet att upphäva de nya ekonomiska begränsningarna om vapenvilan i Ukraina fortsätter att hålla.

Som svar på EU:s tidigare uppsättning sanktioner som riktade banker, energi och vapen, introducerade Moskva ett års livsmedelsembargo mot USA, EU, Norge, Australien och Kanada som beräknas blockera $ 9000000000 värde av export av jordbruksprodukter till Ryssland.

President Vladimir Putins medhjälpare, Andrey Belousov, sade att den andra vågen av ryska motåtgärder i vedergällningen till västerländska sanktioner kan vara att begränsa importen av begagnade bilar, liksom vissa konsumtionsvaror.

Staten kommer säkert att stödja ryska företag som kommer att drabbas av västerländska sanktioner, försäkrade Belousov, och tillade att regeringen håller på att utveckla metoder för att främja en sådan hjälp.

Förhoppningar för Ukraina krislösning Moskva stift stora förhoppningar på Ryssland-Ukraina-EU kontaktgruppen:s roll i att lösa Ukraina krisen, sade Lukasjevitj. “Vi hoppas att kontaktgruppen i detta avseende kommer att vara till god hjälp och också ett instrument för att främja denna process”, betonade han.

Enligt talesmannen är “allt bräckligt” i sydöstra Ukraina just nu eftersom det finns allt fler uppgifter om Kiev befästa militär gruppering i olika delar av landet. “Vi förväntar oss att [president Petro] Poroshenko och hans team, samt de själv försvaret kommer att begås till Minsk avtal”, sade han.

De gemensamma militära övningar från Kiev och Nato kan “äventyra shoring upp av den ukrainska fredsprocessen”, varnade talesmannen. “Det tillkännagav planer på att genomföra Natos gemensamma manövrer med Kiev i Ukraina i slutet av året kommer som en överraskning”, sade han.

EU skakar av rädsla. De gör allt för att förstöra Rysslands ekonomi, men i praktiken motarbetar de sig själva. Ryssland behöver inte Europa lika mycket som man skulle kunna tro. I allmänhet är det motsatsen. Om ryssarna stänger av gaskranen för européerna är det good-bye och stopp med gas och olja till Europa. Det skulle vara det mest säkra sättet att få Europa i kollaps som får drygt 80 % av sina gasintäkter från Ryssland.

Vi skulle kunna göra ett fredsavtal nu, men det skulle vara amerikanerna håller freden tillbaka. De kan ha allt på sitt eget sätt. De måste växa upp.

Obama hoppas att den nya omgången av kalla kriget och kärnvapenkapprustning gör amerikanska ekonomins konkurrenskraft. När allt är allt som de har har kvar i USA ganska mycket (eller ska jag säga ganska lite) i “tjänstesektorn” och militärindustriella komplexet! Den enda snug: Jag är inte säker på att det amerikanska folket har råd att spendera på sin militära mer än man spenderar redan: de redan exporterar så många dollar som resten av världen är villig att ta, och att exporten endast kommer att krympa . “Upplåning” färsk tryckt pengar bilda sig “Federal” Reserve grej kommer inte att göra mycket bra! OMG, US skruvas! Varför stör EU Ryssland hela tiden?

Varför kan USA inte hålla sig till avtalslöften som man undertecknade i slutet av det kalla kriget och inte, som nu, förstora Nato:s roll allt mer och sätta in jaktplan i Östeuropa. Man kan överhuvudtaget inte lita på amerikanernas ord. Konflikterna runt om i världen (Syrien, Vietnam, Irak m.fl. obekväma länder) är amerikanernas fel… listan kan göras lång. De bombade kvinnor, barn och gamla, vilket är oförlåtligt. Världen blir sålunda fredligare och större då de egocentriska amerikanerna och deras herravälde är över. Redan idag har USA:s drönare gjort jorden till ett olidligt fängelse, för att inte tala om alla de drönarattacker i nordvästra Pakistan som lemlästar kvinnor och barn.

Vi alla bör anta den amerikanska modellen bara bomba någonsin landet och mata ut medborgare posion mat. Om jag vore Ryssland skulle jag skära av all gasförsörjning till Europa och ge dem en vecka att besluta om de fortfarande vill hålla fast vid sina vapen i dessa många olika sanktioner de lade på Ryssland. De är grundlösa och saknar bevis eller något som kan stödja eller motivera sanktioner mot Ryssland sedan krisen började. Veckan slut och de omdirigera all energi de annars skicka till Europa till Kina. Visa några muskler Ryssland, gör vad som behövs. Sluta vara sådana rimliga herrar eftersom det västra, kommer de inte att visa någon förrän någon verklig press läggs på dessa galningar som detta datum är under direkt kontroll av USA.

För närvarande säljer till Rumänien något nära till den siffran – du kan omöjligen tro att en industriman jätte som Kina behöver bara 38 miljarder ccm per år. Och om du tror att det betyder att du har ingen aning om hur branschen fungerar och vad som krävs för att driva upp ett land av Kinas storlek.

Ryssland kommer att sälja till Kina 38 miljarder ccm gas per år från och med 2018 för närvarande ryssland säljer till EU-länder mer än 170 miljarder ccm per år. Den totala bryt kan inte ske, förrän Kina ledningen är klar.

Na de skulle förlora moraliska marken. Bättre att hålla gasen strömmar ut ur bekymmer för en EU-vintern. Vrid folket mot sin egen regering. Ryssland ruvar med andra ord på gasleveranser till EU. Ryssland kan utöva utpressning närhelst lusten faller in, men den totala cut-offen kommer att hända vintertid. Vänta bara och se!

Han var också imponerad med vad han kallade Rysslands ovilja att acceptera internationella lagar och förordningar, som säger att det var en farlig återgång till kalla krigets tid. “Vi är vana vid att Berlinmuren föll. Nu ser det ut som president Putin vill bygga om den,” sade Dalai Lama.

Jag tvivlar att sanktionerna kommer att skada Ryssland så mycket som de kommer att slå tillbaka som en bumerang på EU och USA. Den del de inte talar om är att USA gjorde detta i Libyen på 80-talet. Oljebolagen bytte helt enkelt sina firmor i landet och det var som vanligt. Ett skal (exxon?) Representant berättade den historien i en dokumentär.

Varför skulle USA hindra oljeprospektering av BP, Exxon, etc. i Rysslands Arktis? Man skulle kunna tro att USA skulle vara “all-over” något liknande. Om inte … de inte vill Ryssland att dra bort det. Ryssland är på egen hand för-real.

Ryssland kommer sannolikt att vidta motåtgärder. Hur? Jo, där det svider som mest. Om ett tredje världskrig skulle bryta ut då skulle NATO utan tvekan starta det först. Men frågan är om alla Nato:s länder skulle vara villiga att strida på USA:s sida. USA kan sålunda inte förlita sig på att resten av världen ska stödja det vid ett eventuellt krig mot Ryssland. Ryssland har långt ifrån fler allierade att luta sig mot än bara Kina och Nordkorea. Detta är en taktisk skev desinformationsbild som Rysslands antagonister sprider, som de flesta genomskådar. Kärnvapen skulle i vilket fall som helst nyttjas på båda sidor.

Sanktionerna har varit inriktade på att splittra Rysslands ekonomi i allmänhet och oljeindustrin i synnerhet. Ryssland har inte hämnats, men förmodligen kommer de att göra detta. De utövar stor återhållsamhet tills tiden är gynnsam för den ryska björnen att tugga sönder väst.

Vi har Petrobras i Brasilien för att stödja våra vänner från Ryssland.

Jag tror snarare vad USA är orolig för är inte så farlig oljeteknik – det är de farliga vinster som kan bli ett av havsbotten och in i Rysslands statskassa.

Visst handlar det om att skada finansieringen av Ryssland. Jag vet inte vad det förbättrar något ändå. Krim är och förblir ryskt nu och det är så det är. Kanske de kunde lämna Ukraina enbart beroende på hur engagerade de är.

Om sanktioner är en krigshandling då har väst förklarat öppet krig mot Ryssland. Ibland ungkarl bakom Curtain nr 3 är den verkliga boogieman och inte en som gjorts upp av amerikanska manusförfattare. Historien har visat att när någon gick efter ryska resurser bet de av mer än vad de kan tugga. Imperier har fallit en efter en, när väl ryssarna bestämt sig för att säga nej. Det blir ingen skillnad den här gången heller.

Jag tror att de säger att de inte kommer efter Rysslands resurser. Och de önskar inte ha profit. Märkligt detta skulle sannolikt ha liten reell effekt. Given.the politiska osäkerheten i Ryssland till följd av sina senaste invasioner och hotfullt. De flesta företagsledare skulle undvika att investera i Europa.

Om de nya EU-sanktionerna drabbar energisektorn kan Ryssland komma att stänga luftrummet – meddelar Dmitrij Medvedev. De nya ekonomiska sanktionerna från EU är sålunda politiska och ämnade för att slå ut ryska olje- och gasutvinningar samt försvarsinvesteringar. Allt annat är sagor för barn!

“Min är hämnden och vedergällningen, sparad till den tid då deras fot skall vackla. Ty nära är deras ofärds dag, och vad dem väntar kommer med hast.” (5 Mosebok 32:35)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Etnisk rensning i Gaza – Världssamfundet tiger

 Al-Shejaiya, Gaza, efter 51 dagars etnisk rensning.

Det är inte Hiroshima, Nagasaki eller Aleppo, utan tvärt om Gazaremsan och förödelsen efter 51 dagars etnisk rensning.

Enligt videoklippet ovan kan man förstå att omfattningen av förödelsen på Gazaremsan är ofantlig. Videon släpptes bara några dagar efter att en internationell organisation publicerat uppskattningar av den tid det tar för uppbyggnad av det palestinska territoriet.

Produktionsbolaget har meddelat att det kommer att dokumentera skadorna från luften över hela Gazaremsan: “Bolaget avser att dokumentera och registrera alla områden i Gazaremsan från norr till söder, uteslutande för medierna.” (Dnevni avaz, 02.09.2014.)

På inspelningen av Al-Shejaiya, en av Gazas fattigaste och mest trångbodda stadsdelar, ser man inte hyresgästerna i byggnaderna. Några som granskat den har jämfört Gaza med Hiroshima under andra världskriget, medan andra medier som sänt videon noterat att äktheten inte har kunnat bekräftas direkt, rapporterar serbiska telegrambyrån Tanjug.

Det palestinska produktionsbolaget Media towns video visar Al-Shejaiya från ovan, vars stora delar förstörts i flyganfallen och granatbeskjutningarna under krigets 51 dagar.

Minst 17 000 hus har förstörts eller skadats svårt under konflikten, medan cirka 5 000 behöver omfattande renoveringar, sade frivilligorganisationen Global Shelter Cluster (GSC) i samarbete med FN och Röda korset. (Dnevni avaz, 02.09.2014.)

I Gaza, på blott 360 kvadratkilometers yta, bor 1,8 miljoner människor och det området bär fortfarande spår av tidigare konflikter. Israel och Hamas har kommit överens om ett eldupphör på obestämd tid efter ett blodigt krig som dödade mer än 2 140 palestinier. Den största delen av dessa utgörs av en obeväpnad befolkning och 73 israeler, varav sex civila. (Dnevni avaz, 02.09.2014.)

Vapenvilan satte punkt för fientligheterna, men huvudtvisterna har förblivit olösta. Det är planerat att de indirekta samtalen mellan de båda parterna ska fortsätta, och den palestinska sidan har meddelat att man har en plan.

Israel uppskattar skadorna från konflikten till 2,67 biljoner dollar, och regeringen meddelade att budgetanslagen därför minskas med två procent. Ombyggnaden av Gaza kommer att stå så mycket som 6,49 biljoner dollar, uppskattar Global Shelter Cluster. (Dnevni avaz, 02.09.2014.)

Tisdagen den 26 augusti 2014 erkände Israel till slut Gazas villkor, efter 51 dagars långt krig i Gazaremsan med påföljd av cirka 10 000 allvarligt skadade människor, drygt 2 000 dödade tonåringar samt mer än 50% av dessa barn (allt från nyfödda upp till 12 år).

Många palestinier anser att Gaza ironiskt nog har vunnit i den här konflikten, eftersom Gaza inom kort kommer att ha sin egen flygplats och egen hamn. Det var dessa två livsviktiga villkor som Israel gick med på för att Hamas skulle sluta skjuta mot dem.

Även om palestinier betalat ett stort pris av sitt blod samt förlorat många av sina rättigheter och barn, är detta erkännande från Israel och resten av världen guld värt för dem.

Mitt hjärta är förkrossat när jag ser hur det palestinska folket lider år efter år utan att Världssamfundet griper in och vidtar åtgärder. Det är fasansfullt och makabert att den sionistiska etniska rensningens politik får vinna terräng i Mellanöstern.

Denna måste fördömas, i hårdaste ordalag, precis som det gjordes mot Serbien och serberna. Att denna genocid av värsta sorten får fortlöpa med Västs och Vatikanens tysta samtycke och välsignelse är helt ofattbart. Det är rent hyckleri, jag saknar ord!

Varför denna evinnerliga tystnad? Och var är nu Carl Bildt (m), Margot Wallström (s) och det fredsälskande, trädkramande, Sverige?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Barack Obama “i demokratins namn”

Den amerikanske presidenten Barack Obama gjorde uttalanden om att gränser inte ska “ändras med våld” under sitt besök i Estland i Baltikum. (Dagens Nyheter, Torsdag 4 september 2014)

“Krisen i Ukraina och Rysslands agerande har skapat oro och rört upp starka känslor i Estland och de andra baltiska länderna. Både Estland, Lettland och Litauen gränsar till Ryssland och har minnen från den sovjetiska tiden när de styrdes från Moskva.” (Dagens Nyheter, Torsdag 4 september 2014)

Obama ägnade en stor del av talet åt krisen i Ukraina. Han sade att de historiska framsteg som gjorts när det gäller demokratiska värden de senaste årtiondena, bland annat i Estland, hotas genom ”Rysslands aggression mot Ukraina”.

“Gränser ska inte ändras med våld. Människor och länder ska själva bestämma över sin framtid. Allt detta står på spel i Ukraina.”, argumenterade Obama vid sitt tal i Tallinn. (Dagens Nyheter, Torsdag 4 september 2014)

Men denne Barack Obama, krigshetsare och till råga på allt fredsprismottagare, är full av hyckleri och utan moralisk insikt när han uttrycker sig i mänsklighetens imbecilla termer. Efter att ha gett dödsstöten åt f.d. politiskt självständiga länder såsom Afghanistan, Irak, Förbundsrepubliken Jugoslavien, Libyen, Egypten, Syrien med mänskliga katastrofer som påföljder har han mage att prata “i demokratins namn”. Att han inte skäms för att ens öppna munnen och befläcka den internationella rätten!

Den globala krisen och västs (EU:s, USA:s) agerande är tydligen ingenting som förbryllar Dagens nyheter och andra likasinnade svenska medier. Genom den nya världsordningen och USA:s allt större militära närvaro i världen har det framkallat oro och oroshärdar allt från Baltikum, Nordafrika och Mellanöstern till Balkan och Koreahalvön och på så sätt stimulerat och emanciperat än mer den neofascistiska världens ideologier.

Storbritannien har med militärt våld inlemmat Falklandsöarna i sitt samvälde, såkallat commonwealth. Gibraltar är en integrerad del av Spaniens själ och hjärta, och långt ifrån Englands, men detta bryr sig inte globalisterna om. På samma sätt fråntogs Serbien sin kulturhistoriska vagga Kosovo och Metohija med EU:s och Nato:s ekonomisk-militära hjälp och uppbackning.

Men när Ryssland återtog kontrollen över sin vagga, Krimhalvön, blev det rena ramaskriet i medierna. Vilken omoralisk syn och falskhet som västs värden om frihet och demokrati står för! Det är dessa värden som vi ska värna om, om vi önskar vara en odelbar del av EU:s och Nato:s skyddande sfärer i framtiden. Nej tack, det kan vi vara utan!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Internationell musikparad på Röda torget för tomma svenska öron

//www.youtube.com/embed/6OREky_v7S4?feature=player_detailpage———————————- Festival “Spasskaya 2014”. ———————————-

De bästa militärorkestrarna från all världens hörn skapade en lysande stämning och atmosfär, när de öppnade den militära musikfestivalen “Spasskaya” på Röda torget i Moskva. Årets festival är tillägnad firandet av hundraårsminnet av första världskrigets utbrott.

Hedersgardets enheter välkomnade de ledande militära musikorkestrarna i ett otroligt spektakel – en kombination av militära, klassiska, folkloristiska, pop- och rockaktiga låtar. Och allt detta tillsammans med fantastisk pyroteknisk belysning, enligt Russia Today. (“Spektakl vojnih orkestara na Crvenom trgu”, RTS, nedelja, 31. avgusta 2014.)

Bland deltagarna finns orkestrar från Serbien, Armenien, Bulgarien, Grekland, Irland, Italien, Kazakstan, Kina, Mexiko, Ryssland, Schweiz och Turkiet.

“Årets festival är tillägnad hundraårsminnet av första världskrigets utbrott”, sade chefen för Historiska museet Alexei Levikin, och tillade att arrangörerna var ytterst glada för närvaron av den äldsta militärorkestern – den turkiska Mehterorkestern, som grundades på 1200-talet. (“Spektakl vojnih orkestara na Crvenom trgu”, RTS, nedelja, 31. avgusta 2014.)

Evenemanget kommer att innehålla visuella effekter under invigningen samt över 1 500 musiker och andra konstnärer, till exempel dansare, akrobater, kampsportsutövare och ryttare. Festivalen pågår fram till och med den 7 september 2014, och det förväntas att drygt 50 000 personer ska delta i det veckolånga firandet.

Det är en fantastisk atmosfär på Röda torget dessa dagar, vare sig vi vill medge detta eller inte. Vi borde kunna unna Moskvaborna detta årliga kulturevenemang. Det är bara illvilliga och avundsjuka människor som bara ser sig själva i omvärlden som skulle påstå någonting annat.

Någon sade att Ryssland lever under en diktatur. Jag vågar bestämt hävda att yttrandefriheten i väst krymper än mer. I exempelvis Storbritannien har den brittiska regeringen fått grönt ljus att avskeda individer som bär korshalsband. (“Christians have no right to wear cross at work, says Government”, The Telegraph, 10 March 2012) I USA, Kanada och Storbritannien arresteras personer för att de haft högläsning av Bibeln på allmän plats. Inte ett smack om detta i svenska medier.

Jag förstår inte varför Sveriges Television (SVT) och kompani inte sänt eller åtminstone visat bilder från det magnifika skådespelet med den internationella musikparaden på Röda torget i Moskva. Inte heller kunde man läsa ett skvatt om detta på SVT-Text. Det är skamligt och rena censuren av värsta sorten! Hade det däremot rört sig om Prideparaden, ryska pansarvagnar eller fallskärmsjägare på Röda torget hade SVT propagerat så in i norden.

Så länge vi betalar tv-licensen är SVT sålunda skyldig att betjäna den svenska befolkningen med kontinuerliga, proportionerliga, relevanta och uppdaterade nyheter och reportage från hela världen. SVT får inte ta på sig rollen av ett utrikesdepartement som ska undanröja och hemligstämpla inslag – varhelst de kommer ifrån!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Bosnien-Hercegovina och Serbien avslår begäran om sanktioner mot Ryssland

Bosnien-Hercegovina (BiH) har avvisat en begäran från Europeiska unionen att ansluta sig till Bryssels sanktioner mot Ryssland och inte använda den nuvarande situationen för att öka exporten av jordbruksprodukter i landet, sade den bosniske ministern för utrikeshandel och ekonomiska förbindelser Boris Tučić.

Utrikeshandelsministern och ansvarige för ekonomiska förbindelser, Boris Tučić, betonar för den franska tidningen Libération att Bosnien-Hercegovina inte kan uppfylla kraven för att gå med i EU:s politik för att straffa Ryssland för Ukrainakrisen, eftersom det ohjälpligt skulle skada ekonomin, rapporterar nyhetsbyrån Beta. (www.rts.rs)

Utrikeshandelsministern och ansvarige för ekonomiska förbindelser, Boris Tučić, uppgav att Bosnien-Hercegovina inte har råd med lyxen att ge upp någon marknad, oavsett om det handlar om Ryssland, Cefta-länderna eller Europeiska unionen.

Som han säger, är av strategiskt intresse för Bosnien och Hercegovina helt olika, vilket innebär att det är nödvändigt att kontinuerligt förse alla nödvändiga villkor för att förbättra utseendet på en produkt från BiH på alla dessa marknader.

“Därför, någon tanke på ett eventuellt införande av ekonomiska sanktioner mot Ryssland är meningslöst”, säger Tučić. (www.rts.rs)

Enligt honom har Bosnien-Hercegovina hittills ingen erbjuds en förklaring uttalande från Europeiska kommissionen uppmanar till en harmonisering av utrikespolitiska potentiella EU-medlemsländer att den som genomfördes i Bryssel.

Eftersom ingen har gjort detta, är det felaktigt, noterade Tučić, att man ber oss att avstå från något av marknaden och dess exportpotential, och EU har vi inte erbjuda något i gengäld. I stället tidigare, Bosnien och Hercegovina har utsatts för villkoren i de olika frågorna, sade Tučić. (www.rts.rs)

Som förklaras, kan Bosnien och Hercegovina inte levereras till sina krav åtgärd justerar automatiskt de åtgärder som genomförs av unionen på grundval av deras gemensamma politik mellan Sarajevo och Bryssel är i själva verket en check eller stabiliserings- och associeringsavtalet, trots att det undertecknades år 2008. (www.rts.rs)

Även Serbien motsätter sig västs sanktioner mot Ryssland. Den serbiske premiärministern Aleksandar Vučić menar att väst försökt få Serbien att införa sanktioner mot Ryssland på grund av krisen i Ukraina, eller mer exakt att “anpassa sin utrikespolitik med utrikespolitiken i Europeiska unionen.” (www.kurir-info.rs)

“Det begärde de av oss!”, sade Vučić, när han fick frågan om väst hade pressat Serbien att införa sanktioner mot Ryssland. Men han tillade också att han hade uppmanat dem att således respektera Serbiens hållning, vilken, när det är fråga om Ryssland, grundas på moraliska, traditionella och starka ekonomiska band. “Detta är en hållning som är rättvis och ärlig, men väldigt svår för oss.”, avslutade Vučić. (www.kurir-info.rs)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Det kalla krigets retorik är på väg tillbaka!

Det kalla krigets retorik är på väg tillbaka in i våra liv och teverutor 25 år efter Tysklands och Berlins återförening, som ägde rum den 3 oktober 1990. Naturligtvis är det återigen väst som kallsinnigt lobbar för en återinföring av det kalla krigets upprustning och anspänning. Men att återföreningen började i Moskva och att det är Ryssland vi ska tacka för att andra världskriget inte slutade i en total judeutrotning i Europa, är det ingen som vill ta vid sig.

Det är vida känt att Bilderberggruppen och Wallenbergfamiljen påverkar i allt större utsträckning Sveriges inrikes- och utrikespolitik. Bland annat i den såkallade Saudiaffären har Wallenbergfamiljens medlemmar “utövat påtryckningar mot Moderaterna”. (“Wallenberg tryckte på om Saudiaffär”, SVT-Text, Söndag 17 augusti 2014)

Det är inte första gången som Wallenbergfamiljen agerar genom historiens gång. Exempelvis Raoul Wallenberg blev rikskänd för att han räddade många judar undan döden i Ungern. Han greps emellertid av ryssarna i det forna Sovjetunionen och släpptes aldrig. Han blev sålunda en slags nationell symbol för att han lyckades rädda judar undan koncentrationslägren samt att han dog en martyrdöd i sovjetisk fångenskap.

Varför den svensk-judiske diplomaten greps har aldrig kunnat klarläggas, men Rysslandskännaren Bengt Jangfeldt har skrivit en bok om ämnet i fråga med titeln Raoul Wallenberg: En biografi (Wahlström & Widstrand, 2012). När Wallenberg greps av ryssarna i Budapest 1945 var han i färd med att föra ut 15 kilo guld och smycken, värda en förmögenhet, liksom stora summor pengar. Ryssarna trodde förmodligen att det handlade om naziguld och naziförmögenheter som han ville undanhålla från Röda armén. Det påstås att guldet tillhörde judiska familjer som Wallenberg försökte “rädda”, som Jangfeldt och John Dickinson hävdar.

Det är typiskt att de hårda antiryska tongångarna från USA och EU sammanfaller med Europas högtidlighållande av hundraårsminnet av första världskrigets utbrott. EU och USA letar således febrilt efter historiska syndabockar som ska ansvara för första världskrigets fasor och följder, och då riktas blickarna naturligtvis mot det forna Tsarryssland och kungadömet Serbien.

Ryssland arbetar för att återinlemma de forna sovjetrepublikerna i en lös ekonomisk union, såkallad “eurasiatisk union”. Det är Rysslands val och legitima rätt att göra, precis som EU gjorde för att skydda sin egen ekonomi och politiska intressesfär.

Rysslands folkvalde president Vladimir Putin har varit rak och tydlig redan från början, när han avgav sin deklaration 2005. Sovjetunionens sammanbrott var: “20:e århundradets största geopolitiska katastrof”. Detta finförtydligade han således i sitt utrikespolitiska koncept 2013, som slår fast att Ryssland ska bevara sin “höga status som en av de inflytelserika polerna i världen”.

I mars 2014 skred Putin till handlingen. Han genomförde en blixtannektering av det forna ryska Krim. Putin ger sitt öppna stöd till den proryska befolkningen i östra Ukraina. Denna ukrainska minoritet, som en gång i tiden tillhörde Kievryssland, kallar Sydsvenskans ansvarige utgivare Per T Ohlson för “ett raglande slödder som försetts med avancerade luftvärnsmissiler”.

Per T Ohlson skriver i Sydsvenskans inledare “I rysskylans tid” (Sydsvenskan, Söndag 10 augusti 2014) att Ryssland önskar “destabilisera hela Ukraina för att förhindra landets närmande till väst. Det aggressiva agerandet har fått USA och EU att införa sanktioner, tämligen timida i EU:s fall.”

Ryssland kontrade med ett ettårigt importförbud för livsmedel för en rad västländer – däribland Sverige och Danmark. Det är väl klart att Ryssland måste se över sina ekonomisk-politiska intressen i världen, precis som USA och Nato gjorde när de förde politisk aggression mot Libyen, Irak, Afghanistan, FR Jugoslavien och därmed lade grunden till terrorismens och den humanitära katastrofens okontrollerbara följder.

Per T Ohlson skriver vidare att Ryssland under åren 2011–2012 ökade “sina militärutgifter, i reala termer, med 16 procent av BNP. USA och Västeuropa, ekonomiskt försvagade, har dragit ned sina försvarsbudgetar.” Men realiteten är den, som Ohlson medvetet eller omedvetet försöker undanhålla, att Rysslands BNP i stället växt till sig i rasande fart. “Ryssland har nått femteplatsen i Världsbankens lista över världens största ekonomier. Enligt banken var landets BNP 2012 3,38 biljoner dollar.” (“Ryssland bland världsledare i BNP”, Rysslands röst, Måndag 15 juli 2013)

Per T Ohlson brer på mer: “Liksom under kalla kriget har motsättningarna ideologisk grund. Men nu handlar det inte om en kommunistisk utmaning, utan om en reaktionärt rödbrun. Samtidigt som Ryssland utvecklas i despotisk riktning väller där fram en dyig röra av nationalism, revanschism och intolerans (…) Det tar sig inte bara uttryck i allmän rättslöshet och förföljelse av “landsförrädare”, utan också i hetsen mot hbtq-personer.”

Men Per T Ohlsons antiryska insinuationer saknar grund. Motsättningarna mellan Ryssland och väst bottnar tvärtom i USA:s och EU:s aspirationer på ryska territorier. USA:s före detta president George W Bush visade detta tydligt, när han i ett möte med Putin i Ryssland för ett par år sedan föreslog att ryssarna skulle skänka eller sälja lite mer land till Amerika med den förevändningen att de ändå hade mer än tillräckligt att bre ut sig på. Vilken fräckhet! Det är slut med utförsäljningen av ryska landområden. Alaska (Aljaska) är således ryskt och ska tillbaka till moder Ryssland förr eller senare.

Per T Ohlson kallar politiker som vågar gå mot strömmen “tvivelaktiga”, exempelvis Ungerns starke man Viktor Orbán, eftersom de lyfter fram “Ryssland och Kina som ideal”. Han menar också att Ryssland odlar kontakter med flera av Västeuropas högerextremistiska galjonsfigurer, exempelvis Marine Le Pen, “för att underminera sammanhållningen i EU”. Vad har han för belägg för detta påstående?

Är också Finland suspekt och “tvivelaktigt”, då det värnar om sina kontakter österut? “Kontakter med Ryssland är ett tyngdpunktområde för Företagarna i Finlands internationella verksamhet.” (“Affärer med ryska företag”, Yrittäjät)

Sverige och dess grannländer påverkas inte nämnvärt av Ukrainakrisen. Det som däremot kan påverka långtgående Sveriges ekonomi negativt är sanktionerna mot Ryssland, men där har Sverige sig självt att skylla som accepterat dessa utan att först rådgöra med sin befolkning.

Till följd av Nato:s ökade militära aktiviteter i Östersjön har Skandinaviens länder de facto hamnat i fokus. Som en följd av detta övade ryskt flyg, under april månad 2013, bombattacker mot mål i Sverige med gränskränkningar som naturlig följd.

Per T Ohlson menar också att Sveriges utrikesminister Fredrik Reinfeldt (M) är naiv när han lyfter fram samarbetet i EU och Nato som ett avvärjande skydd “mot militära hot mot något av Europas länder” och liknar honom med Per Albin Hansson när han gör missvisande “historiska felbedömningar”.

Nej, Per T Ohlson! Det finns inget potentiellt hot från Ryssland – och har heller aldrig funnits. Detta är rena tramset och inbitna konspirationsteorier fabricerade från antiryska kretsar och då framför allt Bilderberggruppen. Ett fullvärdigt Natomedlemskap för Sverige erbjuder inga som helst långtgående garantier och förmåner och därför är det bättre att det förhåller sig neutralt – allt för det svenska folkets och den svenska säkerhetspolitikens bästa.

Sverige som tagit på sig rollen och ansvaret som ett “alliansfritt” land ska inte bedriva hemligstämplade signalspaningsuppdrag åt andra makter och framför allt inte lobba för ett kostsamt Natointräde. En förståndig regering öppnar alla vänskapens dörrar och bjuder in till rundabordssamtal. Och då öppnar sig automatiskt grindarna även för Sverige att odla kulturpolitiska band och formella partnerskap med Nato och andra utländska militärorganisationer.

Naturligtvis behöver Sverige ett proportionerligt militärt försvar, men det är en utopi att tro att det också måste kunna försvaras mot Ryssland. Det kalla krigets vindar är inte “ryska” som blåser över Europa, utan tvärtom de antiryska som gjuter helvetisk olja över elden.

Det är inte Vladimir Putin som har “framkallat den allvarligaste säkerhetskrisen i Europa”, som en del förståsigpåare vill ha det till, utan tvärtom.

Så länge vi har imbecilla politiker och ledarskribenter som förvrider sanningen, undanhåller och undanröjer information, konstrar med orden och meningarna kommer vårt avlånga land att förr eller senare köras i avgrundens botten. Vi kan räkna med att anspänningarna mot Ryssland intensifieras allt mer så länge som uppköpta ryska antagonister och russofober får styra och ställa i världen!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Putin slår tillbaka, inför sanktioner mot väst!

Det är helt normalt att Ryssland svarar med motåtgärder i syfte att skydda sin egen ekonomi och befolkning. Därför slår nu Vladimir Putin tillbaka och inför sanktioner mot väst. EU:s och USA:s kontraproduktiva antiryska hållning kommer att omkullkasta hela Europa till stenåldern. Den ryska vintern närmar sig dessutom med stora steg och de länder som vänder kappan efter vinden kommer att svinfrysa. Det enda landet som kommer att gå vinnande ur krisen är faktiskt Serbien med omnejd.

Rysslands president Vladimir Putin ber den ryska regeringen att överväga att införa sanktioner mot västländer. Ryssland överväger en begränsning eller till och med en fullständig blockering av europeiska flygningar till Asien via Sibirien.

Rysslands president ber regeringen att överväga att införa sanktioner mot väst, som svar på deras sanktioner mot Ryssland med anledning av krisen i Ukraina, rapporterar Russia USA Today. (“Putin uzvraća udarac, uvodi sankcije Zapadu!”, RTS, utorak, 05. avgust 2014.)

Ryssland hotar även att blockera webbplatsen för rysk tjänst av det brittiska BBC eftersom det förmedlas en offentlig inbjudan aktivist vid en sammankomst av människor som gör narr av Moskvas politik gentemot Ukraina samt förespråkar större rättigheter för Sibirien i Ryssland.

Putin sade att motåtgärderna måste vara exakta för att stödja inhemska producenter och att konsumenterna inte far illa.

“De politiska instrumenten för trycket på ekonomin är oacceptabla och strider mot alla normer och regler. I detta avseende har Rysslands regering redan föreslagit en rad motåtgärder i den sk. Sanktioner vissa länder”, sade Putin under ett arbetsmöte med den tillförordnade guvernören Chuvash Republic Alexei Gordejevom finns Itartas, rapporterar Tanjug.

Putin sade att tillverkare i olika länder ska vara lika med den konkurrenssituation, vilket motsvarar hänsyn till den nationella säkerheten och Världshandelsorganisationen.

Under mötet Gordejev den ryske presidenten förmedlas rädsla voronjeških affärsmän i samband med de protektionistiska åtgärder som tillämpas inom EU.

“Företrädare för industrin och jordbruket börjar att fråga om våra handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser, såsom EU”, förklarar Gordejev.

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev säger att Moskva har att överväga möjligheten att införa en repressalie som skulle svara på sanktioner i Europeiska unionen, de ryska flygbolagen, på grund av krisen i Ukraina.

“Temat som jag skulle vilja diskutera oro konsekvenserna av det beslut som flera regeringar som utfärdas i samband med våra transportörer. Behov att tala om eventuella ömsesidiga åtgärder”, sade Medvedev vid ett möte med transportministern Maxim Sokolov eller biträdande direktör för “Aeroflot” Vadim Zingmanom.

Ryska affärstidningen “Vedomosti”, meddelade att Ryssland anser att begränsade eller till och med fullständig blockering av europeiska flyg till Asien, genom Sibirien som svar på EU: s sanktioner mot Moskva för Ukraina, vilket skulle öka kostnaderna för flygbolaget flygningar från Europa till Asien.

Ryska lågprisbolag “Dobrolet” statskontrollerad “Aeroflot”, förra veckan fick avbryta alla flygningar eftersom dess hyresavtal avtal om köp av flygplan “Boeing 737-800” stoppas på grund av det faktum att Europeiska unionen har expanderat sanktioner och flygbolaget efter flyg till Krim, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Itartas.

RIA Novosti påminner om att USA och EU inte erkänner anslutning Krim till Ryssland och anklagade Moskva för inblandning i Ukrainas inre angelägenheter, som Ryssland förnekar anklagelsen är oacceptabelt.

Västländer som i mars upprepade gånger infört sanktioner mot ryska politiker, affärsmän och företag, hotar att dessa åtgärder kommer att öka.

EU och den 30 juli publicerade en lista med sanktioner som inkluderade åtta personer och tre enheter, förbjöd regeringen i unionen, bland annat investerare att sälja och leverera viktig utrustning och teknik för att skapa, förvärv eller utveckling av infrastrukturprojekt inom flera sektorer av ekonomin på Krim och i Sevastopol.

Finansdepartementet i USA en dag tidigare meddelat att införa sanktioner, “Bank of Moscow”, VTB-in samt den ryska Consolidated brodogradilišnoj corporation.

Ryssland kontrar med att förbjuda import av livsmedel från EU, USA, Kanada, Norge samt Australien.

Rysslands premiärminister Dimitrij Medvedev sade att Ryssland väntat länge med att reagera på västländernas sanktioner, men att de nu tvingats till motaktioner genom att förbjuda all nötkött, griskött, frukt och grönsaker från länderna, men även mejeriprodukter, ost och fisk. (Privata Affärer.se, 2014-08-07)

Ryssland meddelar också att man är redo att se över utländska flygbolags användning av det transsibiriska flygrummet, och att förbjuda ukrainska flygbolag att använda Rysslands luftrum.

Den ryska vintern närmar sig dessutom med stora steg och de länder som vänder kappan efter vinden kommer att svinfrysa. Det enda landet som kommer att gå vinnande ur den här krisen är faktiskt Serbien med omnejd!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Ukrainakonflikten klassas som ”krig” medan folkmordskriget på Gazaremsan som en “gammal konflikt”!?

Ukrainakonflikten klassas som ”krig” medan det genocida folkmordskriget på Gazaremsan klassas och beskrivs som en ”gammal konflikt” om territorium med inslag av starka historisk-religiösa rötter. Vilket hyckleri!

”Striderna i östra Ukraina måste kallas för ett krig”, anser Röda Korset. Det möjliggör åtal för krigsbrott för förra veckans flygkrasch, om vilken även ett krig med ord pågår.

“Det här förändrar (separatisternas) ansvar på den internationella arenan. Det här gör att individer lättare kan åtalas för krigsbrott.”, säger Andrew Clapham på Genèveakademin, en organisation som arbetar med folkrätt, till Reuters.”

”Internationella rödakorskommittén har FN:s mandat att avgöra när konflikter ska bedömas som krig, då folkrättens särskilda lagar börjar gälla. Enligt diplomatkällor till Reuters vill neutrala Röda Korset inte gå ut med beslutet officiellt för att inte stöta sig med Kiev eller Moskva, men har meddelat sidorna sin bedömning enskilt.”

Svenska medier målar fan på väggen och piskar upp hatet mellan ryssar och ukrainare samt den eskalerande lägessituationen i östra Ukraina. Redan innan striderna bröt ut pratade man i media om “en krigszon”, “proryska terrorister/ separatister”. En internationell utredning efter flygplanskatastrofen i östra Ukraina eftersöks.

Flygkraschen har gjort Ukrainakrisen till en internationell angelägenhet och skapat intensivt tryck på president Putin för Rysslands stöd till de proryska rebellerna, som av flera västregeringar anses ha skjutit ned planet. Men på samma gång tiger väst kring folkmordets fasor på Gazaremsan. Människor dör i tusental. Och fler lär det bli. Hur många ytterligare människoliv ska det till för att Världssamfundet ska få upp ögonen på det mänskliga lidandet i Gaza? Var är f.d. fredsmäklaren (eller rättare sagt krigsivraren) Carl Bildt och kompani nu att säga sin mening?

Scenariot påminner väldigt mycket om Irakkriget, där det dog över 4000 spädbarn varje månad som ett direkt resultat av de angloamerikanska sanktionerna 1990-2003. USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright blev frågad om det här: ”Detta är ett mycket svårt val, men vi tycker att priset är värt det.”, svarade hon. Albright och hennes likasinnade tänker säkert likadant i Gazafrågan. Vilket hyckleri!

Putin gav diplomatisk moteld: “Internationella experter i området vågar inte sticka upp huvudet på grund av de förnyade ukrainska attackerna.”, sade den ryske ledaren i statlig tv. (”Ukrainakonflikten klassas som krig”, Sydsvenskan, 22 juli 2014)

(”Bakgrund: Konflikten på Gazaremsan”, SVT.se, 23 juli 2014)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Avsaknad av kommentarer och analyser kring det officiella inrättandet av EEU

Helt enkelt insåg Putin att väst närmade sig Rysslands gränser och vidtar nu konkreta åtgärder och detta är den så kallade. EAU uteslutande till stater som gränsar till Ryssland. Han önskar med andra ord inte förnya Sovjet utan bara att säkra dess gränser och smartaste har vänner i länder med vilka det angränsar.

Andra “gamla” och “nya” EU – säger gammal är ekonomiskt starkare fler medlemmar, o.s.v.. Och för en ny ännu okänd framtid. Så om någon har otroliga naturresurser och möjligheter kommer sannolikt att utvecklas snabbt och de som är beroende av dem, är enkla att montera. Putin lägger relationerna med Kina, Sydkorea, till nya rörledningar och kontrakt värda mer än EU. Sedan glöm inte Bricks. Det är uppenbart att Putin vänder tillbaka till EU, är det uppenbart att de arbetar mot Ryssland. (“Evroazijska unija, šta Putin može?”, RTS, Subota 31. maj 2014.)

Vem Europa fullt huvud till deras fiende Ryssland. Så att förlora en stor marknad som är outtömlig för europeiska produkter, och Europa förlorar ett stort område med outtömlig rikedom. När Adenauer och de Gaulle skapade EU, trodde de på sitt absoluta oberoende och självständighet i beslutsfattandet. Vi ser att det inte är så, och gör en del andra människors intressen i sig skada. Tyskland kommer att vara det första landet som känner av det.

I de svenska media saknades iögonfallande kommentarer och analyser av det officiella inrättandet av den Eurasiska Ekonomiska Unionen (EEU), som är det grunddokument undertecknades i torsdags i Astana mellan Ryssland, Kazakstan och Vitryssland.

Rapporter om händelsen publiceras på en framträdande plats, men dess betydelse är fortfarande släckt. Frågan “Vad vill Putin?” Närvarande i lokala medier sedan början på krisen i Ukraina, finns det nu en ny form som “Vad kan Putin?”. (“Evroazijska unija, šta Putin može?”, RTS, Subota 31. maj 2014.)

Moskva inrättades den Eurasiska ekonomiska unionen, förebild EU – EU: s nya ekonomiska mönster i gruppen, enligt Der Spiegel. Varor, tjänster, bör arbets vara flödade fritt hela teamet regionen, som är det fjärde året samtrafik tullunion.

Dock är “i allmänhet små” den ekonomiska vikten av den nya enheten, skriver Der Spiegel och Österrike Pressar, är oslanjajućii därmed ekonomisk kategori av bruttonationalprodukten.

I de “nya” EU:s BNP tre medlemmar är cirka 2 600 miljarder kronor, varav den mest avfall i Ryssland, 2 200 miljarder. I den “gamla” EU av 28 medlemmar i den gemensamma BNP är ännu 17 000 miljarder, mindre än ett tusen miljarder mer än den årliga produkten i USA. (“Evroazijska unija, šta Putin može?”, RTS, Subota 31. maj 2014.)

Unspoken kommentar av beräkningen – om Putin har ” återställt det sovjetiska imperiet, “det skulle vara på väg förr eller senare hitch frågan “cache”, det vill säga finansiella tillgångar och ekonomiska resurser, som inte når ens i närheten av dem tillgängliga för andra aktörer. (“Evroazijska unija, šta Putin može?”, RTS, Subota 31. maj 2014.)

I undersökningen är det tydligt att den valda ekonomiska grund av det aktuella politiska Satus Ryssland, eftersom den visar tydligt den storleksordningen som hänvisas till här – sant, har Ryssland stark ekonomisk konsolidera Ryssland under Putin, men den årliga produktionen fortfarande står under den individuella årliga Tillverkat i Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Och befolkningen “nya” EU släpar efter “gamla”. Samtidigt som den nya “Moskva” unionen bryr sig om det fria flödet av varor, tjänster och personer inom det område som omfattar 170 miljoner människor, är det “Bryssel” på grund av en halv miljard.

Dessutom bör det också nämna de 300 miljoner medborgare i USA, ett land som sedan utbrottet av den ukrainska krisen förra hösten markerade uppför sig som en associerad medlem (Bryssel) Europeiska unionen – med alla de rättigheter som resulterade från medlemskapet, men utan någon skyldighet eller ansvar.

Och det är därför media är tysktalande dåliga kommentarer – vad som förvirrar dem är en potentiell affär i Astana. Det är ostridigt att Rysslands politiska och ekonomiska siffror framträdande i medvetandet hos EU – europeiska nationer. Inte oviktigt eller att ytterligare ökade ömsesidiga kulturella och historiska band det ekonomiska sammanhang i den ryska faktorn.

Kort sagt är Ryssland till Europa inte bara ett statligt juridisk enhet på 150 miljoner människor, är det ett fenomen, logotyp och emblem som kapar någon enkel definition av så kallade “europeiska varelser”.

Men Ryssland som ekonomisk integration krafter, som ett parallellt projekt för den europeiska fotbollen (relativa) välstånd, som generativ faktor i den nya ekonomin igång – om att Moskva alls?

Alla överförda Putins uttalande i Astana att: “Ryssland inte återställer det sovjetiska imperiet”, som är en annan sak som fortfarande är här utan kommentar. Inte att media här tror Putin, utan snarare för att deras sunda förnuft säger oss att det finns en viss sanning. (“Evroazijska unija, šta Putin može?”, RTS, Subota 31. maj 2014.)

Därför att, varför skulle den ryske presidenten förnya Sovjetunionen, ekonomiskt bankrutt skapelse som kollapsat av sig själv, om det bara skadar Rysslands gradvis återgång till världsscenen under de senaste åren? Han har uppenbarligen innan den andra möjliga realistiskt mål – men vilken?

Vad är gemensamt för alla rapporter är en titt på bolagsordning Astana som ofullständig, öppen process som kan, men behöver inte, skriva en helt ny dynamik i den globala parallella processer för integration.

Översatt, kan det komplicera saker och ting för EU på alla de områden där EU inte redan komplicerat på egen hand.

Mest sådant tänkande närmare Noah Zürcher Zeitung, att undertecknandet av avtalet mellan Ryssland, Kazakstan och Vitryssland i en nära perspektivet fler jemeniter och Kirgizistan, rapporteras i en artikel med rubriken “Rysslands steniga väg till de eurasiska krafterna”.

Ryssland är tydligen “på vägen” till vilka de skickar Barroso och Rompuy; vet var det börjar, men jag vet inte var det kommer att komma fram. Processen för dess avlägsnande från Europa började.

Schweiziska lista som definierar den ryska resa i det okända genom en ideologisk snarare än territoriella och militära termer, som återigen betonade den känslomässiga sätt med hjälp av USA, Polen och Baltikum.

Putin verkar ideologiska plattformar “eurasianismen” kulturhistoriskt ramverk som betonar “den speciella identitet för folket i det historiska området i Eurasien”, skiljer sig från den rådande liberaldemokratiska arbetsmodellen inom EU. (“Evroazijska unija, šta Putin može?”, RTS, Subota 31. maj 2014.)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Apokalyptiskt översvämningstillstånd på Balkan – Sverige passivt

Världen och den serbiska diasporan hjälper Serbien som drabbats av kraftiga översvämningar – de värsta på 120 år. Utländska och inhemska frivilliginsatser organiseras och samordnas i de översvämningsdrabbade områdena. Hjälpen sänder sju medlemsländer i EU, Ryssland, USA, Israel och Makedonien, men sålunda den serbiska diasporan har aktiverats. “Folket i Serbien kan räkna med hjälp från EU”, meddelade Catherine Ashton. (“Svet i dijaspora pomažu Srbiji”, RTS, Petak 16. maj 2014.)

EU:s civilskyddsmekanism aktiveras efter gårdagens begäran om hjälp skickades till Serbien på grund av kraftiga översvämningar som drabbade stora delar av landet, och i det första svaret i dag reagerade Slovenien, Bulgarien, Tyskland, Ungern, Österrike, Tjeckien och Kroatien, enligt EU-delegationen i Serbien.

Talesmannen för EU:s höga representant Catherine Ashton sade att: “Människorna i Serbien kan räkna med hjälp från EU. Serbien och Bosnien och Hercegovina kan räkna med vänner och partners från Europeiska unionen i kampen mot de förödande översvämningarna”, rapporterar Tanjug.

“Vi sörjer de förödande översvämningar och jordskred som drabbade stora delar av Serbien och Bosnien och Hercegovina under de senaste dagarna. Våra tankar är med de som drabbats av denna naturkatastrof, liksom de som ännu inte är säkra”, sades det i uttalandet från en hög EU-företrädare.

“Som svar på denna situation, har Europeiska unionen och dess medlemsstater börjat att ge nödhjälp till stödja myndigheterna i de båda länderna. Under dessa svåra tider folket i Serbien och Bosnien och Hercegovina kan förlita sig på solidaritet och fortsatt stöd av vänner och partners Europeiska unionen”, sades det enligt uttalandet. (“Svet i dijaspora pomažu Srbiji”, RTS, Petak 16. maj 2014.)

Frankrike skickade ett brådskande räddningsuppdrag för att leda Serbien för att hjälpa det i kampen mot översvämningar, enligt den franska ambassaden i Belgrad.

Förväntad ankomst till Serbien, till tre lag av civilförsvar Slovenien, med pumpar med hög kapacitet hämta vatten. Teamet består av 19 personer och två pumpar med hög kapacitet, sades i uttalandet.

Från Bulgarien till Serbien skickades två brandbilar med 10 motorpumpar hög pumpkraft och fler bilar och båtar med 16 hög kapacitet pumpar för att hämta vatten, och har gjorts tillgängliga och två motorbåtar till undsättning.

Det förväntas anlända i morgon i Serbien även hjälp från Tyskland, som består av 15 badvakter blir tre stora pumpar som pumpar makt, fem lastbilar och aggregat. (“Svet i dijaspora pomažu Srbiji”, RTS, Petak 16. maj 2014.)

Komplimanger till grannlandet Norge som handlade med stor osjälviskhet genom betydande humanitära insatser och bidrag till de nödställda på Balkan – och framför allt för sin objektiva syn på naturkatastrofen. Norge har således under årens gång bistått mycket Serbien, även före flodöversvämningarna. Hatten av för Norge!

Tyvärr har inte alla nordiska länder reagerat på samma beslutsamma sätt. Svenska medier har sänt ett par korta, 2-3 minuters, nyhetsinslag på sin nationella television. Mer än så blev det dock inte. De stora humanitära hjälpgalorna lyste med sin frånvaro. Sverige har alltid legat på sparlågeenergi och varit passivt gentemot Serbien. Så var även fallet under Balkankriget.

SVT-text körde med samma gamla nyhetsflöde i två dagar i streck om katastroftillståndet på Balkan. Här hade det varit i sin ordning om Sveriges Television hade inrättat en katastrofsluss för att hjälpa och bistå på olika sätt. Hade det varit tal om en tsunamikatastrof i Thailand och Filippinerna hade det anordnats känslosamma hjälpgalor på tv på löpande band.

Sverige har visat sitt sanna ansikte här. Det bryr sig inte nämnvärt om katastrofer i omvärlden och att hjälpa människor i nöd, utan det är snarare ekonomiska vinningar och särintressen som spelar större roll. Det är klart att den svenska regeringen och de svenska medierna lägger större fokus på Sydsudan, Eritrea, Burma och Thailand framför Balkan, eftersom där finns olja och naturtillgångar i överflöd att hämta. Var är nu Bildt och kompani? Skam vare er!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

En fördold värld efter 2012

Alla tavlor hänger upp- och nedvända i vår fördolda värld, men en oskriven sida är på väg att skrivas – och det som har varit förljuget och fördolt ska avmaskeras under och efter 2012.

En del svenska samhällspolitiska kommentatorer menar att det är fel att sprida hemligstämplade uppgifter, som inte står i samklang med rikets intressen, om exempelvis diplomatkåren och kungafamiljen. Men vi lever i en demokrati och ett rättssamhälle med 100-åriga anor, därför är en välgrundad kartläggning, granskning och uppföljning nödvändigt. Allting annat vore ”demonkrati” och anarki!

Tiden löper ut för många förljugna och häcklande människor, som inte lever upp till Skriftens läror om människosläktets enhet. Deras osunda levnadssätt med vapenprofitering som huvudnäring är påtagligt och smittar av sig som en böld. Bland övriga kan nämnas det hemliga sällskapet ”Scull and Bones”, tidigare ”The Brotherhood of Death”, som ofta omtalas mest på grund av att det har som medlemmar expresidenten George H. W. Bush, expresidenten George W. Bush och före detta presidentkandidaten John F. Kerry. (”Scull and Bones”, Wikipedia)

Svenska toppolitiker deltar i den inofficiella klubben Bilderberggruppen, som har ett negativt inflytande på världspolitiken och näringslivet. Att förära Carl Bildt epitetet ”en av världens stora tänkare” är missvisande, då han oftast handlar och talar å västmakternas räkningar. Detta visade han så mästerligt prov på bland annat i medlaruppdraget under Balkankriget på 1990-talet! ”Utrikesminister Carl Bildt finns på en topplista över världens stora tänkare. Det är den amerikanska tidskriften Foreign Policy som placerat svensken som 95:a på den lista som toppas av de amerikanska mångmiljardärerna Warren Buffett och Bill Gates.” (”Bildt bland världens stora tänkare”, Sydsvenskan, Söndag 28 november 2010)

Den så kallade Nobelkommittén delar ut Nobels fredspris för lättvindigt och till inkompetenta ledare som saknar grundläggande kunskaper om antimilitarism, fred och säkerhet. 2007 fick Al Gore fredspriset och två år senare (2009) Barack Obama; det var skandaler av aldrig skådat like. Det finns sålunda bättre kandidater att förära med förtjänsttecken såsom exempelvis Serbiens banbrytande premiärminister Aleksandar Vučić, som arbetat mer än någon annan politiker på att skapa grannsämja balkanfolken emellan.

Den så kallade krisen mellan Nord- och Sydkorea iscensattes av George W. Bush, som stämplade i januari 2002 Nordkorea som ett av länderna i ”ondskans axel” vid sidan om Irak och Iran!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Inkompetens och likriktning… i Sverige!

Svensk likriktning. Foto: Bokhuset Dević, 2020.

Flera svenska pedagoger, professorer, forskare och näringslivsrepresentanter lobbar för ett införande av ett gemensamt utbildningssystem av europeisk modell.

På exempelvis Lunds universitet hoppas man att så kallad kvalitetssäkring med inspiration från Europa ska bistå utvecklingsländer som Indien att utbilda kunskapsarbetare ”som matchar både den egna industrins och den globala marknadens behov”. Tillsammans med europeiska fränder önskar man således skapa en sorts ”indisk Bolognaprocess”. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr 3/ 2010)

Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 46 europeiska länder om högre utbildning, sätter studenternas lärande i fokus samt kopplar examinationen till tydliga lärandemål. Samarbetet främjar utbildningskvalitet, anställningsbarhet, rörlighet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde. Men en toppstyrd näringslivsanpassning samt en allt för stor samordnings- och kompatibilitetsprocess mellan världens högskolor och universitet skapar en snäv, monokulturell och immobil skolvärld!

Den indiske professorn Achuth Sankar S. Nair, föreståndare för bioinformatikcentret vid universitetet i Kerala, anser att det finns en risk att forma sig efter näringslivets krav. ”Om alla blir lika finns ju ingen anledning att röra på sig! Utveckling handlar inte bara om prylar och teknik. En film eller en dikt kan göra större skillnad för ett samhälle och sätta igång förändring”, säger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr 3/ 2010)

”Anställningsbarhet i vid mening är ett viktigt mål också för Bolognaprocessen”, menar Jan-Olov Höög, som är professor i medicinsk kemi vid Karolinska Institutet. ”Utan kvalificerad arbetskraft kan vi inte behålla vår kunskapsindustri”, tillägger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr 3/ 2010)

Samtidigt, ironiskt nog, går överkvalificerade högskoleutbildade och drar nitlotter varje gång de söker jobb. På landets högskole- och universitetsinrättningar innehar politiker och ämbetsmän flera mäktiga styrelseuppdrag och erhåller doktorshattar på löpande band. Hemliga direktiv och nepotiska beslutsfattare från högre instanser sållar bort folk, det vill säga utnämner sina egna. Samma förfarande sker vid våra ambassader, konsulat och Regeringskansliet. Hur länge till ska den här orättvisan och skymfen mot svenska folket få fortbestå?

Moder Sverige är fullt med dolda talanger och stora drömmar, men de finns där ute i kylan och får inte komma till uttryck. I stället väljer vårt avlånga land att investera i likriktningens medelmåttor. Alla måste vara lika och inte olika, varken bättre eller sämre än andra.

De parasitiska minister- och tjänstemannabarnen lärs upp från barnsben att det är moraliskt rätt att ta för sig i livet och inte tänka på sina medmänniskor, att synda, ljuga, vilseleda och manipulera. Att det inte alls är egoistiskt att inneha fler än tre uppdrag samtidigt, att inkassera fantastiska löner på samma gång som man fråntar arbetslösa människors arbets- och försörjningsmöjligheter. Att leva på skyhöga avgångsvederlag i livets slutskede är en smarrig bonuspoäng för många vd:ar och direktörer.

Svenska fotbollsförbundet bland övriga idrottsförbund satsar hellre på gamla uttjänta spelare och förbundskaptener än på unga oetablerade talanger. Och när guldklimpen Zlatan föreslås bli förbundskapten, ja då är debatten kring behörigheten väl uppe igen. De överkvalificerade sitter således på reservbänken och medelmåttorna lever loppan på planen – så även tycks förfarandet vara ute i arbetslivet och resten av samhället!

I en hälsokostaffär blir man hänvisad till internet för att få utförligare information och i en ventilationsfirma till en håltagningsfirma om man önskar ta upp hål till nya ventilationsluckor på sin fasad. Man får inte gå på a-kassa när man studerar, även om man inte upptar csn-bidrag. Men det måste väl i förnuftets namn ligga i samhällets intresse att vidareutbilda och höja kompetensen bland de arbetslösa? Hur ska man annars överhuvudtaget få ett arbete?

Listan är lång för den som vill skriva av sig om det inkompetenta och likriktade Sverige, som tror sig veta bättre än alla andra. Nej, fram med kvasten och låt oss sopa bort odågorna, de besserwissrar som upptar våra arbetsplatser och inte gör något som helst konkret för landets väl. Skål!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Malmö stad degraderar och misskrediterar lärarna

Välutbildade lärare flyr Malmö stad som råttor. Lärare degraderas och misskrediteras i sitt dagliga arbete. Det är knappt någon som vågar opponera sig för att inte riskera sina jobb. Men hur länge till ska den här mobbningen och lärarflykten få försiggå? Snart har vi inga utbildade folk kvar i Malmö.

Lärarfackförbunden är medansvariga till skolans haveri med tanke på att de går hand i hand med skolledningarna. Det är att gilla läget eller att dra sig tillbaka till idet. Men hur länge till ska lärare acceptera dessa överhetsfasoner?

Många lärare är inte familjära med lagar och avtal, vilket de borde vara i större utsträckning. Egentligen borde alla gå på en skyddsombudskurs för att säkra sina ställningar.

Som lärare måste man således se över sina intressen hela tiden för att inte bli överkörd. Det är lätt hänt att lärare far illa i dagens skola och inte får stöd eller uppbackning när det väl behövs. Man kan likna med en person som går på gatan och blir nersparkad; folk går förbi och glor och skrider inte till handling. Samma förfarande har vi på skolorna, där lärarna allt mer ser över sina revirområden. Allt annat är sekundärt i sammanhanget. Lärarna har blivit känslokalla och toppstyrda individer, såsom omänskliga robotar. Är det en sådan skola Malmö stad vill upprätthålla?

Jag tycker att det är dags att Malmös lärare går ur dvala och sätter hårt mot hårt. Det är slut med hunsandet hit och dit! Lärare är inga hundar och vill inte längre vara det moderna samhällets ok.

De här såkallade förstelärartjänsterna som införts på skolorna sår split mellan lärarna. Det är överhöghetens politik att först söndra för att sedan härska – och då framför allt över de intellektuella, som ses som samhällets fasor.

Lönerevisionen för 2014 har inte gått till på rätt sätt på flera skolor i Malmö stad. Skolledarna har uteblivit på klassrumsbesöken och flera lärare har inte fått ett legitimt lönesamtal. Ett lönesamtal efter lönesättning är inte okej; det ska göras före så man kan påverka lönen i god tid.

Lärare efter lärare ger upp och tappar gnistan och det börjar bli näst intill omöjligt att hitta ersättare. Hur tänker egentligen vår ledning och våra lönesättande chefer? Är Er politik att prioritera bort de lärare som är bäst lämpade och som önskar stanna kvar och arbeta som lärare ända till slutet? Gå ifrån den orättvisa och diskriminerande individuella lönesättningen och återinför ett statligt lönesystem – för allas trevnad!

Lärarna är inga socialtagare utan tvärt om surt förvärvande arbetare och därför ska de ha skäliga löner. Allt under 30 000 kr är diskriminerande lågt. Det ska med andra ord löna sig att ha en lång erfarenhet och gedigen utbildning. Men detta är inte lönegrundande, enligt arbetsgivaren.

Skolledare och högre upp måste sålunda bli synade, precis som lärarna. De som varken ser eller värnar om sina anställda har ingenting på skolorna att göra. Skål!

Ljubomir T. Dević
legitimerad lärare
franska/ engelska för grundskolans senare år,
med utökad kompetens i ryska, svenska och svenska som andraspråk

Så här snedvrider SVT-Text…

————– SVT-Text, Utrikes, Tis 08 apr 2014. (Foto: Bokhuset Dević) ————–

Och Estland då? Tydligen känner man inte till SVT-Text att även Estland hör till Baltikum, och att man där anser annorlunda i fråga om ryska tv-sändningar. Allt är inte svart och vitt här i livet, såsom Sveriges Television (SVT) vill ha det till!

SVT-Text åberopar “baltiska medier”, men i praktiken har de endast använt sig av lettiska och litauiska medier. All respekt för finländska YLE, men varför citera dem när man likväl hade kunnat återge de estniska medierna – som är av en nyanserad åsikt?

Svenska Dagbladet (SvD) har däremot lyckats mycket bättre med sin nyhetsrapportering och borde sålunda få en ros för korrekt återgivning av verkligheten:

“En betydande del av invånarna i de baltiska länderna är rysktalande. Ryska uttalanden om att försvara ryska minoriteter utomlands har väckt starka farhågor i alla de tre baltiska staterna. Estland anser dock att det inte är effektivt att stänga ner tv-kanaler.” (“Baltstater stoppar rysk tv”, SvD Nyheter, Tisdag 8 april 2014)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Likriktning i skolvärlden skapar monokultur och immobilitet!

Flera svenska pedagoger, professorer, forskare och näringslivsrepresentanter lobbar för ett införande av ett gemensamt utbildningssystem av europeisk modell.

På exempelvis Lunds universitet hoppas man att såkallad kvalitetssäkring med inspiration från Europa ska bistå utvecklingsländer som Indien att utbilda kunskapsarbetare ”som matchar både den egna industrins och den globala marknadens behov”. Tillsammans med europeiska fränder önskar man således skapa en sorts ”indisk Bolognaprocess”. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr3/2010)

Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 46 europeiska länder om högre utbildning, sätter studenternas lärande i fokus samt kopplar examinationen till tydliga lärandemål. Samarbetet främjar utbildningskvalitet, anställningsbarhet, rörlighet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde. Men en toppstyrd näringslivsanpassning samt en alltför stor samordnings- och kompatibilitetsprocess mellan världens högskolor och universitet skapar en snäv, monokulturell och immobil skolvärld!

Den indiske professorn Achuth Sankar S. Nair, föreståndare för bioinformatikcentret vid universitetet i Kerala, anser att det finns en risk att forma sig efter näringslivets krav. ”Om alla blir lika finns ju ingen anledning att röra på sig! Utveckling handlar inte bara om prylar och teknik. En film eller en dikt kan göra större skillnad för ett samhälle och sätta igång förändring”, säger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr3/2010)

”Anställningsbarhet i vid mening är ett viktigt mål också för Bolognaprocessen”, menar Jan-Olov Höög, som är professor i medicinsk kemi vid Karolinska Institutet. ”Utan kvalificerad arbetskraft kan vi inte behålla vår kunskapsindustri”, tillägger han. (”Indiskt lapptäcke”, LUM, Nr3/2010)

Samtidigt, ironiskt nog, går överkvalificerade högskoleutbildade och drar nitlotter varje gång de söker jobb. På landets högskole- och universitetsinrättningar innehar politiker och ämbetsmän flera mäktiga styrelseuppdrag samt erhåller doktorshattar på löpande band. Hemliga direktiv och nepotiska beslutsfattare från högre instanser sållar bort folk, det vill säga utnämner sina egna. Samma förfarande sker vid våra ambassader, konsulat och Regeringskansliet. Hur länge till ska den här orättvisan och skymfen mot svenska folket få fortbestå?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Romer och judar ej välkomna till Danmark!?

Sverige har i långt högre grad erkänt förtidens övergrepp, också på romer, enligt den danske idéhistorikern Carsten Fenger-Grøndahl.

Han menar att detta gör den svenska politiken mer humanistisk än den danska: ”I Sverige er der masser af virkeligt gode sociale projekter, hvor man forsøger at integrere dem i det svenske samfund på en måde, så de kan beholde deres kulturelle særheder.” Carsten Fenger-Grøndahl säger vidare att romer i Sverige lever ”generelt under langt bedre forhold end den lille gruppe i Danmark”. Men så har det inte alltid varit. ”Længere tilbage i historien er der masser af uhyggelige eksempler på, hvordan romaer er blevet behandlet i Sverige. Der var for eksempel et tvangssteriliseringsprogram.”, tillägger Fenger-Grøndahl. (www.dr.dk, 2010-07-24)

”Diskrimineringen av romer i Sverige går tillbaka till 1500-talet. Okunnigheten om att det är staten som till stor del svarat för omfattande etnisk diskriminering av sina egna medborgare ända in i vår tid är stor. Även om den statligt godkända diskrimineringen och kränkningarna nu upphört är de negativa fördomarna mot romer så omfattande att man fortfarande kan tala om en utbredd motvilja mot romer, om antiziganism, i det svenska majoritetssamhället.” (Diskriminering av romer i Sverige – rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer)

Romer och judar, som har en gemensam förhistoria, har varit föremål för omfattande förföljelser i många länder genom historiens gång – nu senast i Nicolas Sarkozys Frankrike. I mångas ögon ses fortfarande romer som ”tjuvar” och judar som ”Kristi mördare”. Romska kulturföreningar i Sverige får avslag vid ansökningar om skyltuppsättning. Synagogan i Malmö utsätts ofta för våldsbrott och attentat.

En milstolpe i den judiska församlingens historia var dock andra världskriget. Stora skaror danska judar flydde över Sundet och de mottogs väl i Malmö och Skåne. ”Svenska judar har betytt mycket för Sverige. Alltsedan Aron Isaac kom hit på inbjudan av Gustav III har den judiska minoriteten i Sverige bidragit till utvecklingen av många viktiga samhällsområden; industri, handel, politik, ekonomi, kultur och inte minst vetenskap.” (Tal: Stockholms stora synagoga, 2009-01-27. Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister – Regeringskansliet.) Men danska judar som önskar flytta tillbaka till sitt forna hemland förvägras danskt pass och permanent uppehållstillstånd!

Den påstått ökade antisemitismen och rasismen i Östeuropa är med jämna mellanrum på tapeten i västerländska och nordiska media, men den danska och nordiska sopas under mattan. Varför?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Malmö stad ockrar!


Kostnaderna för avgiftsbelagd gatuparkering och felparkering i Malmö höjdes från och med den första mars 2010. Syftet är att öka utnyttjandet av parkeringshusen samt att minska antalet felparkeringar i Malmö. Den högsta parkeringsavgiften är fastställd till 20 kronor per timme och den högsta felparkeringsavgiften blir 1 000 kronor. (
http://www.malmo.se/)

Men Malmö stads hantering av trafik- och parkeringsproblemet är dumdristigt och amatörmässigt. Det är dags att våra skattepengar främjar en långsiktigt hållbar utveckling! Nyttjandet av parkeringshusen minskar allt mer med tanke på den stora plundring, vandalisering och glaskross bilfordonen utsätts för dagligen. Det näst intill ödetomma parkeringshuset vid Adlerfelts väg är ett lysande praktexempel på detta.

Felparkeringarna i Malmö ökar drastiskt och skälen till dessa är otaliga. Det finns knappt någon gata där man fritt kan parkera sin bil. På samma gång har vi stora varuhuskedjor som breder ut sig på längden och tvären. Det är oacceptabelt att man måste köra runt i flera minuter, 1-2 km varje dag, för att hitta en ledig parkeringsruta. Många malmöbor är dessutom stressade på väg till jobbet och ser sig således inte för i trafiken. De både kvaddar och får sina bilar kvaddade på grund av huvudlös trafikplanering. För att inte tala om de besvärande väghindren, som fördärvar både kropp och kaross.

Miljöförvaltningen i Malmö genomför luftmätningar regelbundet: ”Syftet är att dokumentera luftkvaliteten i området och ge underlag för att bedöma effekterna av luftföroreningarna. Resultaten ska sedan användas i det fortsatta luftvårdsarbetet.” (http://www.malmo.se/) Att bygga fler öppna och gratis parkeringsplatser, i stället för trånga och dyra parkeringshus, över hela Malmö stad vore ett smidigare sätt att få ner både stressen, miljöföroreningarna och därmed också trafik- och parkeringsproblemet.

Inkompetenta tjänstemän upptar andras platser, förtrycker sina nästa, tar ränta, ockrar och roffar åt sig. Men oss har de glömt! (Jfr. m.: Hesekiel 22:13)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Den svenska skolan brottas med kvalitetsbrister!

I slutet av juni 2007 antog regeringen direktiv för en utredning som ska föreslå en reformerad lärarutbildning. Den förra universitetskanslern Sigbrit Franke fick uppdraget att leda utredningen.

Det höjs allt fler röster inom den akademiska världen för att betygen ska kompletteras med någon form av lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningen, att det ska frigöras tid för ämnesfördjupning samt skapas utrymme för fler lärarexamina. ”Det är väsentligt att blicka utanför Sveriges gränser för att se hur man har löst problem.”, säger Franke. Hon nämner härvid Finland, Storbritannien och USA som intressanta länder att studera. (”Sigbrit Franke utreder ny lärarutbildning”, Riksdag & Departement, Utbildning, Måndag 20 augusti 2007)

Det är föga okänt att den svenska skolan brottas med kvalitetsbrister och stundom kaos. Alla sparkrav och nedskärningar har resulterat i landets skolors stundande kollaps. Den lärarledda tiden minskar alltmer samtidigt som kraven ökar på studenternas delaktighet och ansvar. Större grupper, minskad undervisning och kortare handledningstid medför sänkt kvalitet och status. När man drar ned på undervisningstimmarna drar man även ned på kursinnehållet, vilket i praktiken innebär att man sänker kraven och målen. Men det är fel att skylla skolkaoset på lärarna, och speciellt på de obehöriga. Kritiken bör istället riktas till politikerna och lärarförbunden.

Ett införande av såkallade lämplighetstester och lärarlegitimation skulle förbrylla och gäcka skolvärlden än mera. Ett lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen skulle, enligt Sigbrit Franke, ”kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008) Men i själva verket hade det varit allt för snävt, fyrkantigt och monokulturellt att genomföra.

Nyblivna lärare är inte färdigskolade för livet. Lärandet är således en livslång process! ”Forskarnas huvudbudskap blev därmed att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det finns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade för läraryrket.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Språkförbistring – i Skandinavien och på Balkan!

”Bara två av tre finlandssvenskar tror på det svenska språkets framtid i Finland. En dramatisk försämring jämfört med tidigare år. Resultatet överraskade även Barometern 09 som utför den återkommande kartläggningen av attityder och opinioner i Svenskfinland. Det här är avsevärt färre än 2005 då 87 procent trodde på svenskans framtid. År 1997 trodde hela 90 procent av finlandssvenskarna att det svenska språkets framtid var tryggad.” (”Finlandssvenskar tappar sin språktro”, SVT Text/Utrikes, Fredag 22 januari 2010)

Men resultatet är inte alls så anmärkningsvärt som det framställts i undersökningar och media. Det är ett faktum att den svenska språkutvecklingen blir allt mer hotad och utsatt. Våra ordböcker och lexikon lemlästas och rensas på kulturhistoriska ord och bevingade uttryck. Samtidigt tillförs nya moderna ordkonstellationer. Hur ska då minoritetsspråkens ställning värnas om själva svenska språket inte har ett klart framtidsperspektiv? Svenskans och minoritetsspråkens roll har således stagnerat. På samma gång blir engelskans dominerande ställning allt tydligare. Svenskan genomgår en intensiv språkvåldtäkt av värsta sorten. Våra politiker och Svenska Språkakademien måste ställas till svars för detta illdåd och dess medföljande oöverskådliga konsekvenser!

Det har sina skäl till varför svenska språkets framtid i Finland har försämrats. Våra historieläromedel skönmålar och höjer den svensk-norska unionen samt det svensk-finska riket till skyarna. Brödraunionerna har tidigare genom historien fortbestått för att den ene exploaterat på den andres bekostnad. Finland har dock gjort rätt för sig och upprätthållit svenskan som sitt andra officiella språk. Sverige och Norge har dessvärre inte varit lika ömsesidigt tillmötesgående. Detta visar bara hur den svensk-norska mentaliteten är: att till varje pris styra och ställa över brödraländernas ekonomiskpolitiska, sociokulturella och språkliga intressesfärer.

Redan nu märks tydliga toner i Europeiska unionen (EU) om att skapa ett gemensamt språk för hela Skandinavien, liksom för Balkan, för att förenkla det allt mer betungande pappers- och översättningsarbetet. Det är emellertid hög tid att vi värnar om EU-språkens likvärdiga ställning, däribland skånskans position. För att EU ska fortbestå behöver följaktligen alla de små europeiska språken bevaras och premieras. De många konstgjorda tungomålen på Balkan förbryllar dock allt mer EU-politikerna. Vilket språk (dialekt, skrift, etc.) som ska representera före detta Jugoslaviens republiker i EU-parlamentet ställer oss kanske inför ett omöjligt dilemma och scenario!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Lika ansvar bör ge lika intäkter för renhållning av vårt närområde!

Villaägare och andra fastighetsägare ska hålla rent runt fastigheten, som är en fråga om framkomlighet, trafiksäkerhet, trivsel och trevnad.

Därför ska man se till att ta upp skräp och ogräs, som finns utanför ens fastighet, på rätt sätt: ”Gångyta skall hållas i ett sådant skick att uppkomsten av sanitär olägenhet hindras samt att de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet.” (ur Renhållningsstadgan 3 §)

Villaägare och andra fastighetsägare ska dessutom röja snö och se till att det inte är halt på trottoarerna utanför sina hus. Det gäller även andra ytor för gångtrafiken, även om de inte kallas för trottoarer. Det säger stadgan om renhållning av gångbana. ”Det ankommer på fastighetsinnehavaren att snarast avlägsna snö och is som är till olägenhet för gångtrafiken och att vid halka sanda gångbana respektive annan gångyta eller vidta andra åtgärder till motverkande av halka.” (ur Renhållningsstadgan 6 §)

Kommunen tar hand om körbanor, cykelbanor samt övrig allmän platsmark. Kommunen och fastighetsägaren har således ett ”gemensamt ansvar” för renhållning. Men i praktiken är det skattebetalarna som står för notan och Kommunen för utförandet. ”Intäkter från parkeringsavgifter och p-böter ger kommunernas kassor rejäla tillskott. Intäkterna har ökat från 600 miljoner kronor 2002 till drygt en miljard kronor i fjol.” (Källa: svt.se, Tisdag 11 juli 2006)

Villaägare och andra fastighetsägare har renhållningskostnader för flera tusenlappar om året, som intäkterna i deras verksamheter inte täcker. Vem ska subventionera deras del av renhållningen? Lika ansvar bör även ge lika intäkter för renhållning av vårt närområde!

Vad gäller prioritering vid snöröjning är det oacceptabelt att man ska behöva vänta i flera dagar för att få sin gata plogad. Villagator i tredje prioritering hinner dessvärre aldrig bli snöröjda. ”Tredje prioritet vid snöfall: Allmänna ytor och villagator med lite mindre trafik.” (Källa: www.malmo.se/vinter) Prioriteringarna är således ohållbara, föråldrade och behöver uppdateras!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Posten måste ta sitt moraliska och etiska ansvar!


Posten klarade inte av att leverera det rekommenderade brevet till rätt adress. (Foto: Bokhuset Dević)

Jag sitter i skrivande stund och väntar fortfarande svar från handläggarna på Postens reklamationsavdelning. De har uteblivit med att höra av sig, fastän det uttryckligen står i reklamationsbekräftelsen att de ska göra det senast inom en månad.

Posten är bland de mest oseriösa och inkompetenta statliga bolagen som finns på den svenska marknaden. Folk klagar med jämna mellanrum på Posten, men det är för döva öron. Man kan faktiskt fråga sig varför Staten inte ingriper i stället för att ställa sig passiv i frågan. Om anställda inom Posten nu inte mäktar med sitt arbete, då får de gå åt sidan och bereda plats för andra mer kompetenta människor.

Posten måste således ta sitt moraliska och etiska ansvar samt kompensera drabbade kunder. Det räcker inte med en telefonuppringning och presentkortsutdelning till de mest kritiska kunderna. Posten måste bli rejält ersättningsskyldig vid uteblivna svar vid reklamation och i synnerhet vid ej gjorda leveranser av rekommenderade försändelser.

Mitt brev till prins Charles kom inte fram fastän det var korrekt adresserat och skickat som rekommenderad försändelse. Mitt hopp om ett framtida samarbete med prinsen rann ut i sanden – på grund av andras oförmåga. Jag misstänker att brevet hade hamnat på villovägar, även om jag hade skickat det till kung Carl Gustaf och drottning Silvia.

Sverige har blivit ett likriktningens land, där man måste följa strömmen för att inte gå i motvind. Att skriva till kungligheter, kyrkans representanter och andra digniteter varken lämpar eller lönar sig – för man blir ändå inte tagen på största allvar av Posten och andra likasinnade.

Det är lite av ironins skimmer, för det känns lite som 1 april varje dag man går till Postens ombud och önskar använda deras undermåliga tjänster. Men det är nog dags för ett byte!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

_________________________________________
Läs mer om samma tema/
“Posten visste inte vem prins Charles är”, Sydsvenskan.se, Torsdag 27 februari 2014.

A- och F-kassan skrämmer och hetsar!

Vi lever under ständig övervakning av ”Storebror”. Dyra fart- och övervakningskameror uppsätts på löpande band, något som finansieras av svenska skattebetalare. På samma gång är det nästintill omöjligt för ”vanlige Svensson” att handla reciprokt.

Det är exempelvis ett brott mot kameralagstiftningen om man sätter upp en åtelkamera i skogen utan tillstånd. Det spelar således ingen roll om detta förfarande sker på egna jaktmarker. ”Det är lagen om kameraövervakning som styr villkoren för åtelkameror och fotofällor ute i naturen. Regeln är att tillstånd krävs på alla ställen dit allmänheten har tillträde, alltså där allemansrätten gäller.” (”Jägare kräver fritt fram för åtelkameror”, VK, 2009-09-27)

A- och F-kassan skrämmer och hetsar de arbetslösa, sjukskrivna gravida, kroniskt sjuka och utförsäkrade. Detta är ett globalt svek och misslyckande. Våra myndigheter är med andra ord snabba att döma ut andra. Deras frånvaro av en medlidsam attityd gentemot människor i behov är påtagligt stor.

Alla samhällskategorier, ja till och med lärare, hunsas runt stundtals av oempatiska handläggare. Exempelvis en deltidsarbetande timlärare eller springvikarie som deklarerat fel på kassakorten på grund av bristfällig information från arbetsgivaren hotas med återbetalning och uteslutning. Att det uppstår problem med kassakorten i samband med deltidsstämplande är normalt och har sin orsak i att timlärare arbetar varierande i procent samt att arbetsgivarna är alltför otydliga vid anställningen.

Ska det behöva ta flera veckor innan man får skriva på ett anställningsavtal eller få ett arbetsgivarintyg hemskickat? Det ska väl råda ett delat ansvar och en ömsesidig skyldighet i arbetslivet!?

Som lärare och pedagog påtalar jag ofta för mina elever vikten av att följa regler i det svenska samhället. Men lagar och regler är till för att följas av alla, också av de som tillsätter dem. Allting handlar om respekt. Den får man dock hemifrån. Har man inte fått den från barnsben, lär man inte heller få den senare i livet!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Dević svartlistar

Dević svartlistar myndigheter, företag, politiska ledare och organisationer, med flera – allt för att sätta stor press på de som inte håller vad de lovar och säger. Ett sådant ställningstagande till svartlistning grundas naturligtvis på sakliga skäl och källor.

Att sätta press på politikers och företags agerande, för att stärka socialt och etiskt ansvarstagande samt demokratiutveckling, är livsviktigt – och ska förhoppningsvis bidra till att inhemska och världens regeringar, företag med flera byter kurs. Det ska med andra ord kosta dem dyrt att vara inkompetenta, exploatera samt tjäna en hacka på naiva människors bekostnad och mänskliga lidanden!

Var med och utveckla Devićs egen svarta lista! Alla förslag till förbättringar är mer än välkomna. Tillsammans är vi starka!

S V A R T A L I S T A N /

1. Vattenfall AB; skäl: “Driften av stenkolsgruvan innebar att Vattenfall på kuppen fördrev den sorbiska minoriteten, en utsatt folkgrupp i Europa. Det agerandet fick, med rätta, utstå kraftfull kritik (…).” (Riksdagens protokoll 2004/05:113)
2.i Saab Bofors Dynamics AB; *
2.ii BAE Systems Bofors AB; *
2.iii Saab Group; *skäl: “(…) svenska vapen bidrar till att göda krig och konflikter, bidrar till brott mot mänskliga rättigheter, bidrar till fattigdom och stärker diktaturer (…).” (Amnesty, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen)
3. Human Rights Watch; skäl: partiskhet: “(…) stöder okritiskt de mest extrema antiserbiska rapporter och ignorerar serbiska källor (…) HRW bidrar därmed medvetet eller omedvetet till en allt svårare cirkel av våld som till slut kan rättfärdiga eller kräva intervention utifrån.” (“I välgörarnas våld”, DIANA JOHNSTONE, 27 december 1999, i: Clarté, 3/99)
4. Posten AB; skäl: inkompetens, löftesbrott, uteblivet potentiellt kulturellt utbyte och samarbete: “Posten visste inte vem prins Charles är.” (Sydsvenskan.se, Torsdag 27 februari 2014) OBS! Förlikning är gjord 2014-05-30!smiley
5. Serviceförvaltningen, Stadsfastigheter – Malmö stad; skäl: inkompetens, avsaknad av svar, brott mot: a) jordabalken; b) plan- och bygglagen; c) plan- och byggförordningen
6.
7.
8.
9.
10.


Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Svensk skvallerkärringstv och radio

SVT och SR har för länge sedan agerat ut sin professionella roll som nyhetsförmedlare. Som svensk skattebetalare kan man sålunda fråga sig varför man är tvungen att betala skyhöga avgifter för de facto toppstyrda skräpprogram.

Barnprogrammen är utstuderat fördummande, kultur- och minoritetsprogrammen enspåriga och stereotypiska, natur- och dokumentärprogrammen politiserade, matlagningsprogrammen sockrade, väderprognoserna oftast felprognostiserade, text-tv nyheterna klichéartade, nyheterna skeva, och så vidare.

De en gång belevade, belästa, korrekta och sakliga svenska journalisterna och reportrarna har blivit sociopolitiskt kommersialiserade och trogna representanter för svensk skvallerkärringstv och radio. Tydligen har de inget viktigare för sig än att ideligen stå/ sitta vid mikrofonen och räkna upp i decimaltal hur många arma ryssar som dör av spriten årligen, hur många ryska flaggor som vajar på Krimhalvön och hur mycket Ryssland upprustar sin flotta och armé veckoatligen och månatligen. Vart är den svenska massmediala utvecklingen på väg?

Hänsynslösa mediedrevanhängare och krigspropagandister är inte journalister! Svenska medier är ett typiskt exempel på den typ av relativism och likriktning som finns. Och inte bara media, utan också den politiska makten och rättsväsendet, och varje por av vårt avlånga samhälle är till stor del stereotypiskt relativiserande. De har sålunda satt i system att minska betydelsen av angelägna saker och ting genom att framhålla något annat (mindre viktigt) som viktigare.

Konkreta exempel är:
– tennisspelaren Novak Đokovićs bragder förringas till fördel för andra förlustspelare;
– vinter-OS i Sotji kom i skymundan i den svenska tv-rutan till fördel för andra vinterarrangemang;
– de fem minoritetsspråken fördelas inte proportionerligt i svensk tv – utan blott ett dominerar över de andra;
– undernärda krigsoffer i hundratusental i Afrika och Mellanöstern relativiseras till fördel för jordskredsoffer i tiotal i USA;
– svensk tv och radio lägger månatligt fokus på de amerikanska presidentvalen, som blivit en återkommande såpopera i svensk tv, framför andra minst lika viktiga presidentval i världen (exempelvis Rysslands, som sveps förbi i all hast).

Svenska journalister och reportrar har för länge sedan upphört att vara undersökande och sakliga. En läkarexamen är inte bara ett diplom, utan också en Hippokrates ed. En journalists arbete är således inte bara att synas i media med självömkande självbild, utan att slaviskt följa den journalistiska koden – i varje läge och till varje pris.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Putin har “symputi” från omvärlden

För 15 år sedan, närmare precist den 24 mars 1999, blev Förbundsrepubliken Jugoslavien brutalt attackerat av de 19 medlemsländerna i Nato. Det var en aggression i strid med alla normer i internationell rätt, som föregicks av 78 dagars obevekliga bombningar, samt bestialisk tortyr av offerstaten som varken hade ekonomisk eller militär kapacitet för att försvara sig på ett adekvat sätt.

Och det hela började med UÇK:s attacker mot serbiska poliser, brevbärare och andra tjänstemän i Kosovo och Metohija. När den serbiska polisen svarade med automateld uppstod ett väpnat uppror, varefter även den jugoslaviska armén blandade sig i konflikten.

I dessa dagar är det många politiker i Väst som försvarar erkännandet av Kosovo med tesen att “det repressiva Serbiens styrkor använde våld mot den lokala albanska befolkningen”, och att Kosovo därför “hade rätt att förklara sig självständigt”. Vem som först använde våld i Kosovo, spelade mindre roll för Väst, och inte heller är det viktigt nu. Denna tes nämns i samband med händelserna på Krim. (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)

“I Väst säger man att ryssarna på Krim inte genomlevde en väpnad attack.”, skriver den ansedde serbiske militärkolumnisten och författaren Miroslav Lazanski i tidningen Politika, och fortsätter: “Vi skulle kanske först ha inväntat en attack, blodsspillan och en motattack, och därefter förhållit oss till detta? Eller när man i dessa dagar i Europaparlamentet frågar sig med indignation om det är möjligt att idag föreställa sig ett krig på grund av gränser i Europa.

Enligt Lazanski är det fullt möjligt: “Och det beror på att ni för 15 år sedan inte ställde frågan om det är möjligt att bomba ett europeiskt land i 78 dagar utan samtycke av FN:s säkerhetsråd – och det i strid mot alla normer i internationell rätt. Att under 78 dagar bomba den europeiska staden Belgrad, jämna byggnader med marken, broar och fabriker, sikta mot civila och tv-huset, är varför större delen av allmänheten i Serbien gärna välkomnar att Krim återigen blir en del av Ryssland.” (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)

“Med vilka ord skulle ni vilja beskriva er relation till Putin?”, skulle en enkätfråga sålunda kunna lyda i Serbien. Jag är ganska säker på att presidenten i Ryssland skulle vinna väljarstöd på grund av “symputier”, som präglar vår allmänhets inställning till Putin.”, menar Lazanski. (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)

Putin låter visa omvärlden hur det är när saker och ting löses med våld. Efter händelserna på Krim har förtroendet för Vladimir Vladimirovitjs personlighet utvecklats till populärkultur i samtidens Ryssland. Han återlämnade Krim till Ryssland, men även nationell stolthet och stabilitet. För ryssarna är han “herr kapabel”. Eftersom Putin inte längre är en politiker, är han idag symbol för Ryssland – en slags myt. Det är som att fråga britterna om de önskar Elizabeth II till drottning.

“Naturligtvis har Vladimir Putin odlat bilden av en man som löser saker. Han löste Tjetjenienfrågan så fort han kom in i Kreml, och nu har han löst problemet med Krim, som efter 60 år åter kom under moderlandets vingar. Men han löser också människors vanliga alldagliga problem. Vladimir Putin är med andra ord skaparen av den starka ryska staten; och en stark stat är en välsignelse, inte bara för den ryska marknaden, utan även för den serbiska.”, poängterar Lazanski. (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)

Ukraina aspirerade på ett Nato-inträde redan 2004, under den orangea revolutionen. Och då genomfördes en statskupp i Kiev, eftersom valresultatet ogiltigförklarades. Utländska sponsorer till statskuppen är desamma som de nuvarande sponsorer till Maidanupproret. Allt som hände då och nu har inte hänt på rättsliga grunder, utan det är i termer av ren maktrelation. Som då som nu var det en våldsverksamhet för att få till ett regimskifte. Moskva har upprepade gånger varnat för att Ukrainas inträde i Nato skulle vara en “röd linje”.

För om Nato hamnade 400 km fågelvägen från Moskva, skulle det kompletta ryska nukleära svarssystemet förlora sin betydelse, eftersom Kreml i en sådan situation inte skulle ha tid att reagera. Varför var Kennedy redo för ett kärnvapenkrig med Sovjetunionen på grund av sovjetiska missiler på Kuba? Eftersom missiler så nära USA inte skulle tillåta mer än två minuter för ett beslutsavgörande.

“När Washington och Bryssel stödjer de politiska krafter i Ukraina som önskar dess inträde i Nato, då leker de med elden; eftersom man kan fråga sig vad det är Washington och Bryssel letar efter i Ukraina. Demokrati? Varför söker de den inte i Saudiarabien? Att göra allt för att amerikanska vasaller ska stanna kvar vid makten i Rysslands förstuga, och till och med i de forna Sovjetrepublikerna, är en handling av imperialistisk arrogans. För Washington borde relationerna med Moskva vara viktigare än vem som ska regera i Kiev.”, skriver Lazanski.

Miroslav Lazanski avslutar med konklusionen: “Om USA fortsätter att insistera på att minska Rysslands roll i världen till regional maktstatus, då är vi i början av en ny fas av det kalla kriget, eftersom Ryssland under Putin uppenbarligen inte kommer att acceptera den rollen – då det är en supermakt. Nu finns det en del i Väst som erbjuder en lösning i form av ett militärt neutralt Ukraina. Jättebra, men varför var det ingen som tänkte på det för två månader sedan?” (“Simputija”, Miroslav Lazanski, Politika.rs, 22.03.2014.)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Den svenska stereotypiska omvärldsbilden

Kulturjournalisten Per Svensson skriver i Sydsvenskan, från den 23 mars 2014, att: “I Ryssland har en KGB-officer krupit fram ur tjekans källare och försöker återupprätta ett förlorat imperium. Han rustar upp, utövar utpressning mot sin omvärld, genomför en annektering av ett grannlands territorium med uppdiktade historier om hotade minoriteter. Därför är det just nu viktigare än på mycket länge att intressera sig för historia.” (Per Svensson, “Därför måste vi förstå vår historia”, Sydsvenskan/ Kultur & nöjen, 23 mars 2014)

Vilken historia menar kulturskribenten Per Svensson att vi måste förstå? Den monopolistiska, lokalpatriotiska, europeiska, omvärldens? Svensson representerar tydligt den typiskt svenska stereotypiska omvärldsbilden, där Ryssland utmålas som ett korrupt kommunistland vars ledare “utövar utpressning mot sin omvärld”.

Ryssland har en legitim oro för sin säkerhet och önskan om att återbefästa sin centrala roll både som regional maktfaktor och världsmakt. Många oförrätter har således gjorts genom århundraden gentemot det ryska folket. Gränsdragningar har skett hit och dit utan det ryska folkets medgivande. Men nu är det slut med detta. Mellan 25 och 50 miljoner ryssar lever utanför Rysslands gränser. Deras situation är ohållbar i flera av de ex-sovjetiska republikerna. I exempelvis baltstaterna är de andra klassens medborgare, och i Georgien, Moldavien och Ukraina har det bedrivits en utstuderad metodisk avryskningsprocess under flera årtionden. Detta kallar Persson för “uppdiktade historier”.

Och för att inte också nämna den serbiske nationalhjälten Gavrilo Princip (1894-1918) som dödade den österrikiske ärkehertigen Franz Ferdinand och hans gemål i Sarajevo den 28 juni 1914, vilket Persson har mage att klassificera som “de serbiska terroristernas mord”. Nej, Persson, gå tillbaka till skolbänken!

Krim har alltid haft statusen av en autonom republik, det vill säga ett statusskick som Kosovo på långa vägar saknade – men ändå blev lösrivet från Serbien. Därför kan man inte heller prata om en rysk “annektering” av Krim, eftersom befolkningen där röstat enhälligt för ett utträde ur Ukraina. Detta demokratiska valresultat måste både Persson och vi andra lekmän erkänna.

Och vad gäller Vladimir Putins försök att återupprätta ett svunnet imperium är en självklarhet för många ryssar och andra slavofiler, då endast ett starkt och enat Ryssland kan stå emot de allt mer högljudda neofascistiska strömningarna ute i dagens Europa!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Ömsesidig saklighet i media – till varje pris!?

Även om det oftast finns fog att kritisera tjänstemän och politiker för felaktigt gjorda beslut och uttalanden eller massmedia för skev och partisk nyhetsrapportering, bör man försöka vara saklig och hålla sig till sak istället för person. Det är kutym.

Det är heller ingen som har påstått någonting annat. Och detta är inte problemet i sig, utan förbistring uppstår när en sida använder sig av menliga sätt och osaklighet för att svartmåla sin motpart, som i sin tur blir refuserad eller inte får komma till tals på ett jämbördigt sätt. Och om vederparten nu får ordet blir han/ hon ofta censurerad, avbruten, dubbelt ifrågasatt, raljerad, ironiserad och cyniskt betraktad – allt för att undervärdera och misskreditera en.

För att konkretisera det hela: När Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) får obekväma frågor från reportrar och journalister, snäser han till och frågar vilka källor de använt sig av. Om det är ryska källor, väljer han att avstå från att kommentera. Och precis så gjorde han under Balkankriget, då han gång på gång ifrågasatte serbiska källor.

Bildts resonerande och argumentation är många gånger ogenomtänkt, entonigt och ytterst arrogant i den massmediala och politiska debatten. Han binder riset åt sin egen rygg när han ena gången inbitet försvarar baltstaternas, Kroatiens, Georgiens och Kosovos lösrivningar och nästa gång blankt ifrågasätter Abchaziens, Sydossetiens, Krims och Transdnjestriens självbestämmanderätt. Och för att inte nämna Ukrainas demokratiskt folkvalde president Janukovitj, som han kallar för “en Quisling”.

Men det finns andra situationer där Bildt agerat oklokt, kortsiktigt och i jäv, t.ex. när han köpte sommarhuset i Kroatien mitt under Balkankriget eller hans samröre med oljebolaget Lundin Petroleum. Vilken tilltro önskar han ge oss med sina kontroversiella förehavanden? På samma gång kräver Bildt av sina medtalare och opponenter att vara korrekta och sakliga i sina sätt att vara. Vilken fisförnämlighet!

Man kan undra vem som har monopol på sanningen och begreppen korrekthet och saklighet. Vem ger rätten till att överhuvudtaget definiera och avgöra vad som är sakligt och inte i media? Om man åberopar bibeln och andra profetietexter ses det som tabu och väldigt osvenskt, och än mer att citera serbisk och rysk press – som direkt klassificeras som propaganda. Om man däremot skulle referera till Pussy Riot eller HBT-rörelsen, skulle man per automatik vara beprövad samt vän av demokrati och mänskliga rättigheter.

Ett praktexempel som tydligt visar varför Ryssland och Serbien måste vara vaksamma och stå upprätta, allt för att kontra massmedialt agg och revisionistisk antirysk/ antiserbisk propaganda, är exemplet nedan:

“Serbien ‘raderades’ från Europakartan i en PR-video för de provisoriska myndigheterna i Kiev. I videon på YouTube förklarar den ukrainske premiärministern Jacenjuk varför landet bör gå med i EU, medans man på en karta ser hur alla stater i ex-Jugoslavien blivit raderade och införlivade med Kroatien, skriver den Zagrebbaserade internettabloiden Index.hr.” (RTS, 2014-03-23)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

_________________________________________

———————— Segment från videoklipp. (Foto: YouTube) ————————

Den största förloraren är Sverige i USA-Ryssland konfrontationen!

Tyska affärsmän motsätter sig sanktioner mot Ryssland. De är oroliga för ekonomiska sanktioner mot Ryssland för Krimkrisen.

Ungefär 300 000 jobb i Tyskland är beroende av handeln med Ryssland, där han registrerade 6 200 tyska företag. Totalt investmentbolag från dessa länder till Ryssland uppgick till cirka 20 miljarder euro.

Diplomater undrar om Tyskland någonsin kommer att stödja hårdare tag mot Ryssland på grund av invasionen av Krim. En tredjedel av den gas som förbrukas av tyskarna kommer från Ryssland, medan värdet av den tyska exporten till Ryssland beräknas på 36 miljarder euro per år, enligt London Economist. (RTS, sreda, 19. mart 2014.)

Utskottet för östeuropeiska ekonomiska förbindelser, och lobbyister som representerar stora företag, säger att ungefär 300 000 jobb i Tyskland är beroende av handeln med Ryssland, och att Ryssland registrerades 6 200 företag som ägs av tyskar.

Värdet av tyska investeringar i Ryssland beräknas uppgå till 20 miljarder euro, så inte undra på det uttalande från kommittén att sanktionerna “meningslösa”, skriver The Economist. (RTS, sreda, 19. mart 2014.)

Totalt Tyskland till Ryssland årligen exporterade varor till ett värde av 36000000000 €.

Det papper som sade att bilindustrin största exportör. Även om försäljningen av tyska bilar i Ryssland förra året, sjönk med fem procent, medan värdet av exporten av bearbetade produkter hoppade 22 procent.

Endast “Volkswagen” förra året i Ryssland exporterade 200 000 bilar.

The Economist citerar ett uttalande av Ulrich Ackerman, ordförande för det tyska förbundet för ingenjörer, som undviker att kommentera vad Berlin bör göra åt Krimkrisen, sade dock att: “Det finns exempel på sanktioner för att nå målsättningen i politikerna.” (RTS, sreda, 19. mart 2014.)

På samma sätt oroar sig nu skandinaviska entreprenörer och affärsmän, som investerat miljardbelopp i Ryssland, för hur det ska gå för dem om ytterligare sanktioner införs.

Det kommer att drabba Skandinavien, och då i synnerhet Sverige och det svenska näringslivet, både på det ena eller andra sättet. Svenska företag kommer att få packa ihop sitt bråte och lämna Ryssland inom 48 timmar. Jag vågar påstå att Sverige blir den största förloraren i USA-Ryssland konfrontationen på grund av sin öppet antiryska hökpolitik.

För att inte tala om Carl Bildts (m) oljeimperiedrömmar som går i kras, tillsammans med oljebolaget Lundin Petroleum, när även Ryssland inför reciproka sanktioner direkt riktade mot svenska, och andra skandinaviska, politikers och företags ekonomisk-politiska och geostrategiska intresseområden.

Här får jag återigen medhåll från DR:s Tekst-TV, men även från Politiken.dk:

“Mens EU og USA indförer sanktioner mod Rusland, og russerne svarer igen med sanktioner den anden vej, kan mere lyssky metoder meget vel komme til at göre ondt på danske virksomheder i Rusland.” (DR Tekst-TV, fre 21. marts 2014)

“Rusland er et af Danmarks vigtigste markeder (…) Handelssanktioner mod Rusland vil ramme dansk eksport, der har en værdi på 11,6 milliarder kroner. Rusland er et af Danmarks vigtigste eksportmarkeder. Som et af de såkaldte BRIK-lande har danske virksomheder over de senere år dyrket det store, lukrative russiske marked, og i de seneste 12 måneder har Danmark solgt varer til Rusland for 11,6 milliarder kroner.” (Politiken.dk, 4. MAR. 2014)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Europa blir sig likt igen!


“Med hot om våld så har Ryssland tvingat fram en gränsändring. Det är historia. Europa är sig inte likt längre. Så här har vi inte löst konflikter på många decennier.” (“Ett förebud om vad som komma skall”, Mats Larsson, Expressen, den 18 mars 2014)

Jag vet inte i vilket århundrade Expressens krönikör Mats Larsson lever, men hans synsätt på Ryssland och Krimkonflikten är väldigt stereotypiskt och förlegat – något i stil med Carl Bildts.

Förstår Mats Larsson att Krim är lika viktigt och heligt för ryssarna som Kosovo för serberna? Det finns ett gammalt serbiskt ordspråk som säger: “Det som är fråntaget med våld är förbannat!” Och det är just detta vi beskådar i både Ukraina och Kosovo. Det kommer att gjutas än mer blod ända tills den dag en rättfärdig lösning nås.

Jag vet inte heller hur mycket Mats Larsson är påläst i serbisk och rysk historia. På territoriet Kosovo och Metohija finns fler medeltida kyrkor och kloster än i någon annan del av Serbien; mer än 1500 monument är evidenterade, som räknas till det serbiska kulturarvet. Det blev så småningom det andliga centret för serberna – och har alltsedan dess betraktats som “Serbiens vagga”. Denna vagga skänkte dock den jugoslaviske kommunistledaren Josip Broz Tito (1892-1980) till kosovoalbanerna 1974, genom att göra området autonomt. Kosovo var i praktiken redan då förlorat.

1954 gav den försupne sovjetiske kommunistledaren Nikita Chrusjtjov (1894-1971) Krim i gåva till Ukraina utan att först fråga det ryska folket. Alltsedan dess kom krimryssarna att bli en minoritet i sitt eget land, vilket också serberna kom att bli i Kosovo. Det är detta som kallas för: Divide et imperum! Genom att söndra och stycka upp de ryska och serbiska landområdena blir det per automatik lättare att härska över dem och den angränsande världen.

Men ryssarna och serberna “tar bara tillbaka det som tillhör dem” (enligt bröderna Tarabićs sianden om dagens och kommande skeenden). De är de rättmätiga arvtagarna till det forna ädla storsarmatiska riket, som sträckte sig likt en örns vingar allt från Uralbergen, Skandinavien och Central- och Sydeuropa till Nordafrika och de brittiska öarna. Därav den tvåhövdade panslaviska örnen som symbol.

Skottarna, exempelvis, är sanna ryska bröder. Självaste Katarina den Stora, kejsarinna av Ryssland 1762–96, skrev i sina många memoarer och brev om de broderliga skottarna som skattskrevs i Ryssland, därav uttrycket ot soti (från en hundradel), och senare utvandrade långt bort från moderlandet till sin nya boning i Nova Škotija (Nya Skottland).

Och snart är det också dags för Skottland att frigöra sig från det engelska herraväldet. Skottarna kommer att blicka österut igen, mot moder Ryssland, precis som de gjort tidigare.

“Visst går det att förstå den ryska viljan att få tillbaka det Krim som förlorades genom ett nyckfullt beslut 1954 av Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov. Men Putins sätt att lösa problemet har kastat in Europa i den värsta och farligaste utrikespolitiska krisen sedan det kalla krigets slut 1991.” (“Ett förebud om vad som komma skall”, Mats Larsson, Expressen, den 18 mars 2014)

Jag försöker förstå Mats Larssons retorikföring. Vad menas med “Putins sätt att lösa”? Hur löste man Kosovokrisen, om jag får fråga? Jo, Nato:s bombplan bombade i 78 dagar utan uppehåll oskyldiga barn och gamla, skolor, sjukhus, bussar och tåg – ja till och med den serbiska statstelevisionens hus och den kinesiska ambassadens byggnad i Belgrad. Resultat: över 3000 människor dödades, varav ett otal av dessa var tv-reportrar och ambassadpersonal. Förenta staterna och Nato har efteråt öppet erkänt användandet av klusterbomber och vapen med uttjänt uranium i kriget mars-juni 1999 mot den Federala republiken Jugoslavien.

Svenska media höll inne med informationen om bomblemlästade civila. Men när svenska journalister “dödas i tjänsten” lyfts de upp till piedestalen som om de vore hjältar. Det är ingen som orkar bry sig längre, så länge det inte drabbar en själv. Vilken dubbelmoral och cynism!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Dansk Folkeparti: “Vi skal respektere Krims ja til Rusland!”

“Det är hyckleri om vi inte erkänner en överväldigande majoritets önskan om lösrivning från Ukraina.”, menar Dansk Folkepartis (DF) utrikespolitiske talesman Søren Espersen. (DR.dk, 17. Marts 2014)

“Krim vill vara en del av Ryssland, och det skall vi respektera (…) Vi bör erkänna och respektera lokalbefolkningens val om att göra Krim till en del av Ryssland.”, anser Dansk Folkeparti, trots att USA och EU har förklarat folkomröstningen på den ukrainska halvön Krim som olaglig.

Den utrikespolitiske talesmannen Søren Espersen (DF) pekar på att 96,77 procent av väljarna på Krim har röstat för, att halvön ska lösriva sig från Ukraina och ansluta sig till Ryssland.

“Det är ju alla. När 96 procent röstar ja i något, som verkar ha gått reellt till, får man konstatera, att hela Krims befolkning önskar vara en del av Ryssland.”, säger Søren Espersen.

Søren Espersen ser inga tecken på valfusk, eller att folk tvingats rösta på något specifikt. Och därför handlar det om att erkänna Krimbefolkningens självbestämmanderätt, enligt honom.

“Resultatet igår har i mina ögon förändrat mycket, och det är mycket svårt att åsidosätta så markant en folklig önskan.”, säger Søren Espersen, och tillägger:

“Vi får nog erkänna, att det är det, befolkningen på Krim helst vill, och om vi inte gör det, är vi dubbelmoraliska i denna saken.” (DR.dk, 17. Marts 2014)

Han liknar situationen med Kosovos utbrytning från Serbien 2008: “Den gången var dåvarande utrikesminister Per Stig Møller (KF, Konservative Folkeparti) snabb att erkänna Kosovo som en självständig stat.”

“Folks självbestämmanderätt hyllar man normalt i alla möjliga sammanhang. I Kosovo var det ändå ett stort flertal, som inte önskade självständighet, och i förhållande till Krim måste man konstatera, att alla på Krim önskar vara en del av Ryssland.”, avslutar Søren Espersen. (DR.dk, 17. Marts 2014)

Både USA och EU har kallat folkomröstningen på Krim “olaglig”, eftersom den “strider mot både Ukrainas författning och internationell rätt”. Men att Kosovo kunde lösriva sig så ogrundat och chauvinistiskt från moderlandet Serbien, det gav de blanka fan i!

Danske medier har endnu engang vist sin upartiskhed i nyhedsformidling. Og for dette bør de roses og oppmuntres. Store gjort DR! Og mange tak til Dansk Folkeparti for Deres yderst konstruktive bidrag til debatten om Krim!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

_________________________________________

Lösningen på Krimkrisens gåta

Ja, hur gör vi då för att inte dras in i ett tredje världskrig? Frimurarna världen runt smider stora planer på att skrida till verket någon gång vid april-maj månad i år.

Mayakalendern siade om jordens undergång, eller rättare sagt övergång, till fördel för en ny era. Det blev dock ingen undergång den 21 december 2012, men vi är redan i övergångsperioden och det är upp till oss hur vi ska skriva det nya bladet i Nostradamus bok.

Ryssland satte krokben, d.v.s. veto, för krigsivrarna förra gången i FN:s säkerhetsråd angående Syrienkrisen. Putin förtjänar sålunda Nobels fredspris för det här livskloka draget. Utan honom hade vi krälat som ormar i underjordens bunkrar idag. Men Europa lär sig aldrig av sina misstag. I stället för att premiera moder Ryssland och det ryska folket för deras fredsansträngningar kastar man dolkar i ryggen på dem.

Under andra världskriget miste 20 miljoner ryssar livet! Varför? Jo, för att rädda Europa från nazismens och fascismens fasor. Bland annat många judar och romer räddades från koncentrationslägren efter den ryska arméns ankomst. För detta skulle Ryssland ha fått hedersutmärkelser för länge sedan. Men i stället för medaljer och ordnar spyr väst galla mot allt som förknippas med slaviskt och slaver. “Intet nytt på västfronten!”, skulle våra äldre säga.

Men det ypperligaste vore, för att förhindra en upptrappning av situationen på Krim och i östra Ukraina, att inte lägga våra näsor i blöt. Om nu majoriteten på Krim önskar tillhöra moder Ryssland, så låt dem få göra det! Man gör nog bäst i att acceptera detta faktiska läge.

I Ukrainas kuppregering sitter högerextremister som fått makten genom en statskupp. Det är ingen regering i Europa som öppet skulle våga samarbeta med dem, förutom Sveriges f.d. utrikesminister Carl Bildt och likasinnade.

Där är ingenting som hindrar rest-Ukraina från att satsa på en EU- och Nato-anslutning. På samma sätt vore det fel att hindra den rysktalande majoritetsbefolkningen på Krim från att välja sin egen väg. Om Ukraina vill knyta banden till EU, måste krimryssarna få samma möjlighet att få göra det med Ryssland.

Ryssland ses som ett växande militärt hot i väst, men realiteten är den att landet är en av de snabbast växande ekonomierna i världen idag. Detta förbiser de svenska medierna helt och hållet. De målar fan på väggen och svartmålar Ryssland och det ryska folket på alla möjliga sätt. Det är snarare de inre krafterna i rest-Ukraina, de neofascistiska högerpartierna, som man borde djupgranska.

USA, om något land, har brutit mot alla internationella avtal och förpliktelser – och det för att skydda sina egna geopolitisk-strategiska intressen. Och sedan kan man fråga sig varför man skulle vara så intresserad att få in ett utblottat och korrupt Ukraina i EU. EU knakar i fogarna, både ekonomiskt och politiskt. Ukraina behöver flera 100 miljarder euro i ekonomiskt bistånd under många år framöver innan det blir självförsörjande!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

_______________________________________

Thomas de Waal: “Kosovo är ett dåligt prejudikat!”

Den brittiske journalistförfattaren och medarbetaren vid Carnegie Endowment for International Peace, Thomas de Waal, sade att: “I Kosovos fall överträddes principen om icke-erkännande av ett territorium utan samtycke av moderlandet.”, och tillade att: “Ett territoriums statusändring bör ske under alla dess invånares egna fria vilja.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Kosovo är ett dåligt prejudikat, och om västvärlden hade ansträngt sig lite mer skulle man kunna visa att ett erkännande av ett territoriums oberoende innebär ett uppfyllande av internationella normer, och inte bara ordenutmärkelser til vänner, sade Thomas de Waal, medarbetare vid Carnegie Endowment for International Peace, till tidningen Wall Street Journal. (RTS, sreda 12. mart 2014.)

de Waal underströk, i en kommentar som publicerades i den amerikanska tidskriften med anledning av den kommande folkomröstningen på Krim, att: “I Kosovos fall överträddes principen om icke-erkännande av ett territorium utan samtycke av moderlandet.”, och tillade att: “Ett territoriums statusändring bör ske under alla dess invånares egna fria vilja.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Som det anges i textkommentaren, borde det internationella samfundets svar på folkomröstningen i Krim den 16 mars vara: “Autonomi – naturligtvis. Självständighet – teoretiskt, ja. Lämpliga rättsliga mekanismer – absolut.”

EU:s svar på situationen på Krim, enligt de Waals mening, torde vara att: “Varje tvist om förslaget om ett territoriums statusändring kräver respekt för alla dess medborgares historiska strävanden – ryssar, ukrainare och tatarer i Krimfallet, engelsmän och skottländare eller, tidigare, Kanada och Québec.”

Om Québec hade avskiljts från Kanada, skulle indianska infödda tänka att de har rätt till utträde ur Québec; och om Krim skulle rösta om självständighet från Ukraina i folkomröstningen, hade krimtatarerna säkerligen beslutat om att bilda en autonom region – som senare hade anslutit sig till Ukraina, anser författaren.

“Hur är det med kosovoserberna? Fallet Kosovo lämnade i sann bemärkelse ett dåligt prejudikat. Självständighetsdeklarationen från Serbien 2008, där Internationella domstolen fastslog att det inte var ett brott mot internationell rätt, åsidosatte principen om att ett utbrytarterritoriums oberoende inte erkänns utan ex-moderlandets samtycke.”, anförs det i kommentaren. (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Kosovoalbanerna hade också goda argument; de hävdade att det var Serbien som tvingade dem till oberoende genom en militär intervention 1999, efter vilken flyttades myndighetsansvaret från Belgrad till UNMIK, i enlighet med resolution 1244 från FN:s säkerhetsråd, erinrar de Waal oss.

En del stater erkände Kosovos självständighet 2008, “men först efter att de hade upprättat internationella mekanismer som tvingade (Priština-) regeringen att respektera kosovoserbernas medborgerliga och äganderättsliga villkor”, anförs det i kommentaren.

“Processen representerade på många sätt en succé. Emellertid, om västländerna hade fördjupat sig lite mer kring att utforska alternativ för Kosovos suveränitet i partnerskap med Serbien, skulle de ha visat att ett erkännande innebär uppfyllande av internationella normer, och inte bara ordenutmärkelser till vänner.”, säger Thomas de Waal.

Författaren till kommentaren i Wall Street Journal fastslår att: “Separatism i Europa borde inte vara omöjlig, bara väldigt svår att uppnå, och för alla i Krim skulle en bättre lösning vara en högre grad av autonomi.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Men sedan å andra sidan kan man tycka att om erkännandet av Kosovo och Metohija var ett “brott” mot internationell rätt, borde EU-länderna och USA nu rimligen tänka om och makulera alla tidigare förhastade beslut samt erkänna Kosovo som en självständig del inom Serbiens gränser. Då skulle vi kanske också se en fredlig lösning på Krimkrisen – eller!?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

… mordet på Slobodan Milošević

Det är åtta år sedan Serbiens f.d. president Slobodan Milošević (1941-2006) mördades. Vem dödade honom… och varför? Den holländske journalisten och forskaren Robin de Ruiter ifrågasätter inte huruvida Slobodan Milošević dödades eller inte, utan vem som dödade honom och varför.

Tribunalen i Haag dödade Slobodan Milošević! Boken är baserad på de mest tillförlitliga källorna. Den holländske författaren representerar den “serbiska sanningen”, rättigheter och intressen och avslöjar de grundläggande orsakerna till kriget i det forna Jugoslavien.

Mullen må vara Dig lätt!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Med Bildt ut ur samtiden

Carl Bildt (M) som Sveriges f.d. utrikesminister borde lägga vikt på vad som är av intresse och nytta för Sverige och svenska medborgare och inte på vad som är av vinning för honom själv. Att vara ex-utrikesminister är inte ett svepskäl för att missbruka sin särställning och tala om för andra länder hur de ska handhava med sina inre angelägenheter.

Bildt står för kontroversernas kontrovers: “Ryssland måste respektera Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och inte bryta mot internationell rätt!” Varför denna cynism? Hur var det då med ex-Jugoslavien, Libyen, Irak, Syrien? Alla de var erkända stater, men det var ingen som opponerade sig, förutom Ryssland och Kina, när deras suveränitet kränktes!

Enligt den före detta tyske förbundskanslern Gerhard Schröder “bär EU skulden för uppdelningen av Ukraina”, något som också jag påpekade i ett tidigt skede.

“EU har bidragit till uppdelningen av Ukraina genom sitt ställningstagande, att associeringsavtalet med EU-blocket är oförenligt med avtalet om tullunion mellan Kiev och Moskva.”, sade Gerhard Schröder. (VESTI-online, 06.03.2014.)

Tjeckiens president Miloš Zeman gav sitt fulla stöd till sin ryske kollega president Vladimir Putin och jämförde situationen på Krim med den södra serbiska provinsen: “Om västländerna inte hade lagt beslag på serbiska Kosovo, skulle de inte ha några problem på Krim idag!” (Informer)

Zeman kommenterade Ukrainakrisen och förklarade att västvärlden nu har stora problem på grund av sina tidigare felsteg:

“Detta är det prejudikat, som vi har i Kosovo. Ja, om det inte var det skulle denna kris ha varit mycket mindre.”, konstaterade den tjeckiske presidenten, och tillade att: “Den främsta orsaken till allt detta var det beslut som den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov tog när han gav bort Krim till Ukraina.” (Informer)

Schröder kritiserade också Nato, och sade härvid att: “Alliansen har inget politiskt syfte och dess agerande idag bidrar inte precis till att stärka förtroendet, utan snarare att skapa en växande oro.” (VESTI-online, 06.03.2014.)

Metoderna för att lösa krisen i Ukraina “bör vara diplomatiska”, menade Schröder. Den före detta tyske förbundskanslern uttalade sig kategoriskt emot att försöka isolera Ryssland och avstå från G8-mötet i Sotji.

“På grund av krisens omständigheter skulle alla åtgärder som fråntog möjligheten att föra en diskussion vara fel.”, sade Schröder. (VESTI-online, 06.03.2014.)

Men det är inte bara Zeman och Schröder som ger sitt stöd till Putin. Även den berömde italienske journalisten Giulietto Chiesa går till attack genom att förklara att: “Västerländska medier är vilseledande och skapar en falsk bild av ryssarna på Krim, vilket i sin tur kan ge en förvrängd information om utvecklingen i Ukraina och skapa en felaktig attityd i allmänhet.”

Giulietto Chiesa polemiserade vidare: “I väst finns ingen informationsfrihet. Amerikanska diktat dominerar världsmedia. Det finns bara en åsikt. Detta är inget annat än censur!”

Han anförde exemplet, att de italienska medierna inte hade rapporterat om nyheten om telefonsamtalet med USA:s biträdande utrikesminister för Europa- och Euroasienfrågor, Victoria Nuland, när hon talade om investeringar på fem miljarder dollar i Ukraina.

Enligt honom förmedlades inte heller nyheten om samtalet mellan Estlands utrikesminister Urmas Paet och EU:s utrikespolitiske talesperson Catherine Ashton under vilket diskuterades händelserna i Kiev.

“Journalister är okunniga och spelar på andras okunskap. I Italien, till exempel, suggererade de att Ryssland hade gått in i Ukraina.”, framhävde Chiesa.

Han sade att de ryska åtgärderna kan betecknas som “defensiva” och inte “offensiva”, och tillade: “Ryssland var tvunget att svara. Naturligtvis har Ryssland sina egna intressen i Ukraina, liksom USA och Europa har ett intresse. Revolten i Ukraina föregicks av långa och grundliga amerikanska förberedelser. Detta är det enda sättet man kan tolka Nulands ord på om investeringar i Ukraina.”

Giulietto Chiesa har länge arbetat i Moskva som korrespondent. Han bevittnade upplösningen av det forna Sovjetunionen och framväxten av ett nytt, demokratiskt Ryssland. Under 2004 valdes han in som suppleant i Europaparlamentet, där han ledde ett växande antal kommittéer, däribland de som ansvarar för förbindelserna mellan EU och Ryssland och forna Sovjetrepubliker. För närvarande är han ledamot i styrelsen “Forum för den nya politiken” och ledare för en “alternativ” politisk rörelse. (VESTI-online, 08.03.2014.)

Putin får även oväntat medhåll från israeliska geopolitisk-militära experter. “Ryssland får inte kapitulera inför amerikanerna, även om det skulle vara till priset av ett tredje världskrig.”, skriver Yaacov Kedmi, som är en meriterad israelisk geopolitiker, militärpolitisk expert samt f.d. chef för underrättelsestrukturen “Nativ” (officiellt: Lishkat Hakesher eller The Liaison Bureau).

Ryssland kommer att hjälpa befolkningen i den sydöstra delen av Ukraina att skapa sina egna politiska och militära strukturer i syfte att ta bort de som, enligt Ryssland, är illegitima – eftersom de med våld tagit makten i Kiev.

I oktober 1962 stod supermakterna USA och Sovjetunionen på randen till kärnvapenkrig efter att Sovjet placerat kärnvapenbaser på Kuba. Och den ryska ledningen måste återigen idag se över den säkerhetspolitiska och militära hotbilden mot sitt land.

“Hur skulle vi i Israel reagera om till exempel al-Qaida eller Iran skulle ingå ett rättsligt bindande avtal med Jordanien och upprätta luftförsvarssystem med supermoderna PV-robotar och raketramper i det landet?”, frågar sig Yaacov Kedmi.

Det är en livsviktig fråga för Ryssland; därför kommer Moskva inte att böja sig för hoten, och inte heller kommer sanktioner att hjälpa. Dessutom är det föga troligt att Ryssland skulle nå en överenskommelse med väst, eftersom det redan tidigare funnits ett avtal om upplösning av Warszawapakten, som Gorbatjov försökte fastställa, liksom överenskommelsen om Libyen, såsom det senaste avtalet med Janukovitj – som blott varade i en halvtimme.

Kan ytterligare genomträngning av den ryska armén i det kontinentala Ukraina leda till ett fullskaligt krig mellan de två länderna? “För att besvara den frågan, måste man först förstå vilka de allmänpolitiska intressena är för Ryssland”, skriver Kedmi. Och han tillägger:

“I Ukraina kom en särskild politisk grupp till makten, som är mycket mer extremt inställd mot Ryssland och ryssar än Janukovitj och Tymosjenko…

I Ryssland minns man väl att den förra regeringen inte bara strävade efter EU-medlemskap, utan också inträde i Nato. Och Ukrainas deltagande i Nato skulle vara dödligt farligt för Ryssland, eftersom Natos militärbaser på Ukrainas territorium skulle omstöpa hela det ryska missilförsvaret till en hög med metall och därmed även äventyra existensen av medeldistansrobotar och alla andra viktiga centra i landet. Det innebär att Ryssland de facto skulle bli försvarslöst.” (Fakti)

Med utgångspunkt från detta, har Ryssland beslutat att inte låta Ukraina gå med i Nato samt bringa det under en regering som aldrig kommer att vidta åtgärder som hotar Rysslands säkerhet.

I detta avseende anser Ryssland med rätta att det vore absurt att dela Ukraina, och därför åtar sig att verka för dess integritet. Ryssland önskar att hela Ukraina – in i minsta millimeter, ända bort till sin västra gräns – blir ett land.

“Ett regeringsskifte i Ukraina bör ske genom dess medborgares egna fria vilja. Därför kommer Ryssland inte att gå in med sin egen armé, förutom om situationen skulle vara helt utom kontroll…

Den ryska militärmakten skulle kunna (vilket är logiskt) överta kontrollen över kärnkraftverken, för att förhindra oegentligheter, eftersom konsekvenserna av eventuella attacker mot kärnkraftverken skulle kunna bli värre än i Tjernobyl”, anser Yaacov Kedmi.

Om det uppstod en direkt konflikt vore det förnuftigt att inta en del centrala flygplatser, för att förhindra att stödleveranser når de som Ryssland anser vara dess fiender.

Ryssland försöker nu befästa, både organisatoriskt och militärt, de krafter i Ukraina som motsätter sig den nuvarande regeringen i Kiev och som är redo att byta ut den.

Om det lyckas i regeringsövergången med fredliga medel, blir det inga problem. Men om detta inte sker, kommer det att behöva användas våld. Men med kraften av ukrainska medborgare, och inte den ryska armén.

“När det gäller eventuella konflikter mellan den ryska och ukrainska armén, måste jag säga att den ukrainska armén inte existerar helt enkelt. Det finns inget sådant begrepp; den ukrainska armén har sedan länge avväpnats och plundrats. Det finns dock människor som bär den ukrainska arméns uniform – sannolikt kommer en del av dessa att försöka förhindra att den ryska armén tar över strategiska anläggningar i Ukraina. Men det kommer inte att ha någon betydelse”, påstår Yaacov Kedmi. (Fakti)

Det är föga sannolikt att Ryssland kommer att gå till undertecknande av ett avtal som inte ens är värt papperet det är skrivet på.

För att ta ett exempel: I Egypten, den 3 juli 2013, avlägsnades president Muhammad Mursi. USA förklarade att det var en militärkupp och ålade den nya regeringen i Egypten med ekonomiska och militära sanktioner.

“Det som hände i Ukraina kan under inga omständigheter jämföras med händelserna i Kairo. Men Egyptens regering är illegitim och amerikanerna tillämpar sanktioner. Och vad som iscensattes i Kiev, på Majdantorget, utfördes efter samma måttstock i Kairo”, enligt Yaacov Kedmi. (Fakti)

Allt detta känner Sveriges f.d. utrikesminister Carl Bildt till – men ändå blåljuger han i tv-rutan som så många gånger förr. Inte bara att han talar med kluven tunga utan också för han en talan, likt en landsfader, å alla svenskars vägnar. Vem är Bildt som ska tala om för omvärlden vilka “värderingar” som gäller i vårt land?

Bildt, Dina politisk-ekonomiska vinstintressen och stereotypiska värderingar kan Du behålla för Dig själv, men kom inte här och säg vad omvärlden ska göra. Du missbrukar Ditt ämbete på ett osedvanligt oprofessionellt sätt och gör Dig till åtlöje/ clown varstans Du landar. Därför… å det vänligaste, stig åt sidan – ut ur samtiden!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Ryssland fördömde Washington: “Hur var det med bombningarna av ex-Jugoslavien?”

Ryssland förkastade Washingtons utspel: “Hur var det med bombningarna av det forna Jugoslavien?”

Ryssland fördömde Washingtons “cynism” och “oacceptabla arrogans” efter det amerikanska State Departments kritik och uppräkning av president Vladimir Putins “tio falska påståenden” i Ukrainakrisen.

Publiceringen av dessa punkter “och den primitiva förvrängning av verkligheten berör oss inte i lika stor grad som det cyniska sättet”, fördömde det ryska utrikesministeriet i ett uttalande.

“Vi kommer inte att gräva oss ned i en polemisk debatt om propaganda av den lägsta sorten. Återigen konfronteras vi med en förkastlig arrogans och anspråk på rätten till sanningen”, står det i uttalandet. (Hina, 06.03.2014.)

“USA kan inte ha rätten att undervisa om respekten för internationella normer och andra länders suveränitet”, framhävs det i uttalandet.

“Hur var det med bombningarna av ex-Jugoslavien eller invasionen av Irak – och det under falska förespeglingar?”, frågade sig ministeriet.

Det amerikanska utrikesdepartementet fördömde Vladimir Putins hållning i Ukrainaaffären och avvisade hans “10 falska påståenden”, punkt för punkt.

Washington avfärdade alla former av diplomatisk artighet och anklagade indirekt Moskva för att ljuga om Ukraina. State Department sade att Putin i sina uttalanden om Ukrainakrisen hade överträtt fakta eller förvrängt dem “för att rättfärdiga den ryska aggressionen mot Ukraina”.

Putin kontrade med att: “Ryssland förbehåller sig rätten att använda våld i Ukraina som en sista utväg, att de lokala polisbanden – och inte de ryska soldaterna, agerar i självförsvar, att de övertagit kontrollen över Krim samt att den nya regeringen i Kiev är “illegitim””. (Hina, 06.03.2014.)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,

medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Varför är Krim så viktig för Ryssland?


Världens massmedia, och i synnerhet de svenska, har sin uppmärksamhet fokuserad på Kiev och Krimhalvön.
Journalisterna och reportrarna frågar sig varför Krim är så viktig för Ryssland, att man är redo att gå ut i krig och försvara den.

Krim är en parlamentarisk republik, vars historia är sammanvävd med många politiska spänningar. Halvön är ett före detta ryskt landområde som den sovjetiske parti- och regeringschefen Nikita Chrusjtjov (1894-1971) gav till Ukraina 1954 utan det ryska folkets medgivande.

Merparten av befolkningen talar ryska och identifierar sig som ryssar, även om man inte bör bortse från att en tredjedel av befolkningen är ukrainare och resten krimtatarer. De senare nämnda är mycket antirysk-orienterade som ett resultat av det förtryck som de led under sovjetledaren Josef Stalin (1878-1953).

Peter den store (1672-1725) befriade Krimhalvön från tatarer och slog samman den med Ryssland. Katarina II (1729-1796) bekräftade Rysslands annektering genom ett dekret, precis som med Kaliningradområdet. Okraina, som Ukraina hette tidigare, fick staden Charkiv som gåva från Peter den store i egenskap av huvudstad, eftersom Kiev och dagens omtvistade territorier i sydost var en del av det ryska imperiet fram till det första världskrigets utbrott, medan det västra Ukraina samt tre områden [Lvov, Ivano-Frankivsk och Zjytomyr], var under det österrikisk-ungerska patronatet. Tack vare Lenin, som var under press från de allierade som förde honom till makten 1918, utökades Ukrainas territorium kraftigt till nackdel för Ryssland.

I valet 2010 röstade majoriteten av krimborna på president Viktor Janukovitjs parti. Många invånare i Krim anser sålunda att Janukovitj blev offer för en illvillig statskupp.

Om det blir en uppdelning av Ukraina, kommer det först att inträffa på Krimhalvön. Ryska Krim är således viktig av flera skäl. Till att börja med är det en halvö som en gång tillhörde moder Ryssland och där majoriteten av invånarna är etniska ryssar. Detta skulle vara tillräckligt för att inleda en “invasion”, men det är inte den enda anledningen till varför Krim är så viktig för Vladimir Putin.

Den viktigaste ryska marinflottan är stationerad i Simferopol, som är huvudstad i den autonoma republiken Krim. Basen har funnits där i 230 år. Fartygen och ubåtarna på Krim ligger norr om Turkiet, på en mycket viktig strategisk position varifrån de har utgång till Medelhavet. (DNEVNIK.hr, 01.03.2014.)

Ryssland hyrde marinbasen vid Sevastopol fram till 2017, vilket år 2010 förlängdes till 2042, och detta beslut undertecknades av Viktor Janukovitj 2010. (Wikipedia)

Krim har ett kolossalt strategiskt värde för Ryssland på grund av tillträdet till Medelhavet. Placeringen av Simferopol på världskartan kunde inte vara bättre, för genom tillträdet till Medelhavet öppnas dess dörrar mot Mellanöstern. Om Ryssland nu skulle vilja leverera vapen till sina allierade, i exempelvis Syrien, finns det praktiskt taget ingen bättre rutt att välja än den från Krim, genom vilken man lätt kommer till Istanbul och sedan vidare genom Dardanellerna direkt till Medelhavet. (DNEVNIK.hr, 01.03.2014.)

Krim har en gång tidigare i historien varit skådeplats där gränsdragningar överenskommits. I slutet av andra världskriget träffades de allierades ledare Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin för att stycka upp Europas karta. Det mötet, som till slut även blev början till det kalla kriget, ägde rum i Jalta, en stad och badort vid Svarta havets kust på Krimhalvön.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Med Putin i samtiden

“I Putins värld är Ryssland i sin fulla rätt att använda militärt våld i Ukraina. En omvärld som bestrider detta är ur hans perspektiv inte bara fientlig – den har fel.” (“Putin lever i ett annat universum”, Johannes Åman, DN.se, 2014-03-04)

Rysslands demokratiskt folkvalde president Vladimir Putin varken ljuger eller lever i sin egen värld och bubbla. Det är snarare så att han är i nuet och samtiden, medan hans sammansvurna kritiker och omvärlden är verklighetsfrämmande och missunnsamma. Putins rating stiger i höjderna samtidigt som många andra presidenters popularitet falnar. Detta faktiska läge visar en hel del i praktiken.

Samtidigt som många siare och profetior, såsom Johannes apokalyps, bröderna Tarabić (“Kremna-profetian”) och Nostradamus, förutsåg världens undergång (rening) och att det härvid skulle komma en frälsarkung från öst på en vit häst, försöker politikerna i väst tona ned det hela. De kallar profetiorna för “vidskepelser” och “illusioner” och Putin för “lögnare” och “antikrist”, men i själva verket är det de själva som är de stora illusionsmakarna, ateisterna och hädarna. Enligt bland annat zoroastrismen, som var en apokalyptisk tro, skulle världen gå mot sitt slut en dag: “Gud skulle besegra de onda makterna genom en frälsargestalt.” (Wikipedia)

Att likna Putin med “Hitler”, såsom USA:s före detta utrikesminister Hillary Clinton gjorde, eller att kalla honom för “antikrist”, som en del profetieexperter och oinvigda, är ytterst magstarkt och stor okunskap om vad Johannes Uppenbarelsebok och andra profetior verkligen handlar och siar om. Putin har ett stort moraliskt stöd och tilltro från den ortodoxa världens ledare, men också av andra stora personligheter, kändisar och politiska makthavare världen runt. Om någon är det just han som är en sann “frälsargestalt” och fredspriskandidat i den här fragila världen; och de invigda föreslår inte av en slump att blott Putin, och ingen annan, ska tilldelas Nobels fredspris.

För de som inte har läst boken ICS, så är det någonting jag varmt rekommenderar. Där står bland annat att läsa om framtidens tre stormakter som ska erövra världen – både ekonomiskt och politiskt. Vilka dessa är får ni själva luska ut!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,

medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Profeterna siar: Den stora konflikten startar från Svarta havet!

Krisen på Krim skulle kunna trappas upp till en allmän konflikt, rentav ett tredje världskrig, om vilken profeterna bröderna Tarabić och Nostradamus varnade, hävdar profetieexperterna.

En amerikansk profetietolk T. Chase hävdar att just Johannes Uppenbarelsebok förutspår Vladimir Putins “angrepp på Ukraina”:

“Kraftiga jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamier, jättesolfläckar, epidemier, ekonomiskt kaos… Allt detta finns upptaget i Johannesapokalypsen. Och meteoren som drabbade Ryssland just när Putin återvände till presidentskapet visar att han är en ”antikrist”. Därför är det ytterst möjligt att angreppet på Krim, eller kanske hela Ukraina, skulle kunna leda till ett tredje världskrig.”, påstår han. (Kurir, 03.03.2014.)

Men T. Chase misstar sig här. Meteorens ankomst visar snarare att Putin är en sann frälsargestalt.

Vissa experter hävdar att även Nostradamus förutspådde tredje världskriget:

“Bortom Svarta havet och Tartarien kommer det att komma en kung som skall beskåda Gallien; han skall passera genom Alanien och Armenien och i Bysans kommer han att lämna sin blodiga stav”, skrev Nostradamus.

Många hävdar att dessa verser skulle kunna tolkas med dagens händelser, framför allt på grund av att spänningar finns just i Svarta havet.

Även de framträdande profeterna Mitar och Miloš Tarabić från byn Kremna siade om det tredje världskriget:

“När det här bittra kriget bryter ut, blir det synd om de styrkor som lyfter till himmelen och saliga de soldater som kommer att utkämpa strider på land och på hav.”, sade Mitar Tarabić, som också är nedskrivet i den berömda “Kremnaprofetian”.

Han tillade dock att Serbien inte kommer att delta i den här konflikten:

“Vi kommer inte att föra krig i detta krig, men andra kommer att slåss över våra huvuden. Ser du hur stort detta Požegafält är? En dag skall många människor brinna häftigt som en ljungeld och falla ned från himmelen.”, sade han till ärkepräst Zaharije.

På frågan om vem som kommer att slåss med vem, tillade han: “Ryssarna kommer att hamna i en fruktansvärd stridskamp med latinarna.”

Och i beskrivningen av dagens värld förutsåg “Kremnaprofetian” mycket av det här:

“Ju mer man vet i framtiden, desto mindre kommer människor att älska och ta hand om varandra. Det kommer att råda ett sådant hat, att olika ”surfplattor” (maskiner) kommer att vara viktigare än deras närmaste. Folk kommer att tro på sina grejer mer än på sina främsta grannar.”, sade Mitar Tarabić. (Kurir, 03.03.2014.)

Men även aposteln Lukas förutsåg samhällsskeendena innan de ens hann ta form: “Då sade han till dem: »Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld. Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada. Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.»” (Evangelium enligt Lukas, 10 Kapitlet: 18-20)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Högtidlighållande av 900-årsdagen av storžupan Stefan Nemanjas födelse

Serbisk-ortodoxa kyrkan i Podgorica, Montenegro, högtidlighöll 900-årsminnet av Stefan Nemanjas födelse. “Serber och montenegriner” är ett folk – sade patriarken Irinej, som tillsammans med prästerskapet höll i liturgin i Kristi Uppståndelsekyrkan i Podgorica. (RTS, subota 1. mart 2014.)

Genom gudstjänsten, processionen och teologiska akademien firade den serbisk-ortodoxa kyrkan i Podgorica, under ledning av patriarken Irinej, 900-årsminnet av storžupanen Stefan Nemanjas födelse. Nemanja var grundare av Nemanjićdynastin/ Nemanjiderna, som var en förnäm serbisk furstesläkt, men också skapare av den mäktiga serbiska staten under medeltiden.

Den serbisk-ortodoxa kyrkans överhuvud, patriarken Irinej, som tillsammans med prästerna höll i liturgin i Kristi Uppståndelsekyrkan i Podgorica, sade att “serber och montenegriner är ett folk”, vilket framgår av Stefan Nemanjas helgdag som kyrkan firar som Sankt Simeon Mirotočivi.

“Vi är en liten nation, men vi skänkte stora personligheter över vilka vi är stolta inför hela världen; och en av dem är Sankt Simeon Mirotočivi, liksom alla Nemanjiderna, som är stamfäder för allt heligt och upphöjt i vårt fädernesland och vårt folk”, sade den serbiske patriarken. Irinej jämförde serbiska och montenegrinska människor med “siamesiska tvillingar”, som “inte särskiljer sig åt, de är ett och odelbart folk.” (RTS, subota 1. mart 2014.)

Under processionen stannade dess deltagare till framför Montenegros parlament och på den platsen lästes evangeliet.

Efter processionen ägde en andlig akademi rum vid ruinerna av Nemanjas stad, vid sammanflödet av floderna Ribnica och Morača, i centrum av Podgorica, där enligt traditionen Stefan Nemanja föddes.

Författaren Matija Bećković sade vid detta tillfälle att Sankt Simeon Mirotočivi är “fadern av ortodoxin, staten och friheten”, att han är “en symbol för evighet, ära och lidande”.

“Idag står vi på grunderna till vårt fosterland, vårt allmänna hus. Bland Montenegros stenar finns inte en enda som inte är en minnessten, tillägnad och helig. Men alla de lämnar företräde åt ruinstenarna från Nemanjas stad”, tillade den serbiske akademikern. (RTS, subota 1. mart 2014.)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

STEFAN NEMANJA — 900-års jubileumsbanners

________________________________________________________________

Här kan Ni ladda ned 900-års jubileumsbanners att lägga på Er hemsida. Högerklicka på bilden och ladda ned till Er dator, och direktlänka till:
www.kosoric-lijovic.com/index3.html!
Det är sålunda en gåva från Kulturskaparklubben Bokhuset Dević för att ära minnet av den serbiske storžupanen av Raška, Stefan Nemanja (ca 1113-1199), grundaren av dynastin Nemanjiderna och skaparen av den mäktiga serbiska staten under medeltiden. Mullen må vara honom lätt!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Ukraina har starka kulturhistoriska band till moder Ryssland – och må så förbli!

I Ukraina bor cirka nio miljoner ryssar av en total befolkning på 47 miljoner. 77 procent av befolkningen utgörs av ukrainare, 17,3 procent av ryssar och därtill övriga folkgrupper såsom vitryssar, moldaver, bulgarer, krimtatarer, ungrare, rumäner, polacker och judar. (Srna)

Kiev är huvudstad och största staden i Ukraina. Den grundades och anlades vid floden Dnepr på 400-talet. På grund av det stora antalet kyrkor och kloster samt betydelsen för den ortodoxa världen, har staden alltsedan medeltiden fått smeknamnet “Jerusalem av nord” (numera oftare: “Jerusalem av öst”). På grund av sin historiska roll som huvudstad i Kievriket, är Kiev känd som “ryska städers moder”. (Wikipedia)

Majoriteten av den ryskspråkiga befolkningen finns på Krimhalvön samt i de östra delarna av Ukraina. De har starka lojalitetsband till moder Ryssland och önskar lyda under dess kulturpolitiska och religiösa jurisdiktion.

Med åren har den ekumenisk-politiska splittringen mellan det västra katolsk-orienterade och östra rysk-ortodoxa Ukraina blivit allt djupare. Ukrainas ryska befolkning, till storleken nästan lika stor som Sveriges, vill sålunda tillhöra moder Ryssland och den rysk-ortodoxa kyrkan. Det västra Ukraina har dock en stor katolsk befolkning som söker stöd hos Vatikanen, EU och Nato.

Situationen påminner väldigt mycket om Balkankonflikten under 1990-talet, där väst gjorde sitt yttersta för att infiltrera och destabilisera Balkan. Titos Jugoslavien var det fjärde militärt starkaste landet i Europa och en av de potentiella framtida marknadsekonomierna i världen, vilket var en törn i ögat på många västpolitiker. Samma sak gäller för Ukrainas framtid. EU och Nato arbetar dolt för att splittra landet i två delar, s.k. politisk-ekonomiska intressesfärer, eftersom ett starkt och enigt Ukraina skulle vara ett alltför stort hot mot väst.

De oroande händelser som vi bevittnar i Ukraina spelar en avgörande roll i den ryska civilisationens öde, den ryska världen och hela den ortodoxa ekumeniken. Ukraina, som består av Lillryssland (centrala och norra delarna), Nyryssland (södra och östra delarna) och Galytsko Volynsk regionen (västra delen) är för Ryssland som Kosovo-Metohija för Serbien: det är hjärtat och en andlig symbol, vaggan för den kulturella och historiska existensen.

Så länge Serbien inte har tillgång till Adriatiska havet är det “ofarligt”, på samma sätt har basen på Krim en strategisk betydelse för Ryssland och dess närvaro i Medelhavet. Europa sprider sig sakteligen österut (ty. Drang nach Osten) och drar med sig länder in i Nato. Ryssland och Serbien ses som fiender i väst, som vid ett lämpligt tillfälle kan erövra eller neutralisera dessa territorier.

Låt oss lära av begångna fel i historien och inte göra samma ödesdigra misstag! Det vilar en förbannelse över Ukraina. Ett Ukraina utan Ryssland är ett land i andlig-moralisk självförgöring.

Människor på Balkan åberopar Kremna-profetian och bröderna Tarabićs sianden om utvecklingen i Ryssland, men även i östra Ukraina talar man öppet om att den gamle vise fader Zosima (Sokur) “förbannade presidenten Janukovitj för sveket mot den ryska tron”. Som bevis för detta påstående anförs Zosimas profetiska ord i hans legat (2002):

“Jag, syndige shiarhimandrit Zosima, grundare av två kloster… lämnar min sista vilja: Håll er strängt till den rysk-ortodoxa kyrkan och den upplyste patriarken av Moskva och hela Ryssland. Vid ett eventuellt ukrainskt avståndstagande från Moskva, vad det än må vara av autokefal art – olagligt eller “lagligt” – borde man automatiskt klippa av banden med metropoliten av Kiev. Inga hot och förbannelser skall erkännas, eftersom de inte är kanoniska, och inte heller av lagen. Man bör stå stadigt med dogmerna och kanonerna till den rysk-ortodoxa kyrkan (…) Jag tror starkt på detta och med det går jag till evigt liv…” (fakti.org)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Tjurkin och Lukasjevitj om Pussy Riots “uppvigling och landsomstörtande verksamhet”

Rysslands sändebud vid FN, Vitalij Tjurkin, sade i skarpa ordalag att: “Jag blir besviken om USA inte organiserar Pussy Riots föreställning även i Vatikanen, Mecka och vid Klagomuren i Jerusalem.”

Vitalij Tjurkin utbytte hårda ordväxlingar och kommentarer med sin kollega och tillika USA:s ständige representant vid FN, Samantha Power, om hennes möte med medlemmar ur den kontroversiella konst- och musikgruppen Pussy Riot.

Som en påminnelse, den 21 februari 2012 begick medlemmar av denna grupp iförda i masker hädelse i Kristus Frälsarens tempel i Moskva, genom att utföra en låt med hädiskt innehåll och en osedlig dans på ambonen.

De var sedan dömdes på grundval av artikel 213 Punkt 2 RF strafflagen (“Huliganism”), och i december förra året, medlemmar i punkgruppen Nadezhda Tolokonjikova och Mary Aljohina undantas från amnestin proklamerat med anledning av 20-årsdagen av konstitutionen av Ryssland.

Power å sin sida kommenterade på Twitter mötet med tills nyligen cellfångarna, att USA kom till en konsert anordnad av organisationen för de mänskliga rättigheterna, “Amnesty International” och med deltagande och sångerskan Madonna.

Vitalij Tjurkin, som på presskonferensen ombads att kommentera det mötet, frågade om Power inte hade anslutit sig till punkbandet.

“Jag väntar på den dagen när hon bjuder in tjejerna att framträda i Washington-katedralen. De kanske ordnar en världsturné åt dem: till Peterskyrkan i Rom, och sedan eventuellt till Mecka i Saudiarabien, och, slutligen, en galakonsert vid Klagomuren i Jerusalem (…) Om Samantha Power inte lyckas med det, kommer jag att bli oerhört besviken.” – tillade den ryske diplomaten. (Fakti, 07.02.2014.)

Men enligt talesmannen för det ryska Utrikesministeriet, Alexander Lukasjevitj, är Pussy Riot bara en ursäkt för en ny våg av fördomsfulla uttalanden om Ryssland. “Man kan säga att fallet med punkgruppen bara tjänade som en förevändning för en ny våg av förhastade, partiska och politiskt motiverade poäng.” (Itar-Tass)

Han tillade att en del människorättsaktivister och medieföretag är mer intresserade av att skapa en långsam och rör upp antiryska känslor, men för framtiden för de tre punkare dessa grupper, som är 17 augusti dömdes till två års fängelse, som i Moskva kyrka i februari härleda prestation mot president Vladimir Putin.

Domen orsakade en hel del kontroverser, både i Ryssland och utomlands, samt blev starkt fördömt av ett antal tjänstemän, inklusive företrädare för EU och OSSE, liksom kändisar.

Exempelvis i den bulgariska staden Varna, onsdagen den 22 augusti 2012, uppstod en incident i samband med Pussy Riot-fallet då vandaler skändade monumentet över den bulgarisk-ryska vänskapen, genom att placera färgglada hattar på skulpturernas huvuden dolt över ansiktena, liknande dem som bars av punktjejerna under genomförandet av “punkbönen” i Kristus Frälsarens tempel i Moskva.

Detta är den andra incidenten i Bulgarien, vilket tolkas som en protest mot domen ryska punkare, som sägs vara organiserad av lokala feminister.

Den första incidenten inträffade den 17 augusti i Sofia, där den vanhelgande av ett monument till sovjetiska soldater, som skulpturerna dras nylonstrumpor. (Akter; Tanjug, sreda, 22.08.2012.)

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Sankt Savas dag

Den 27 januari varje år uppmärksammas minnet av Sankt Savas dag – Савиндан/ Savindan, den dag då serberna firar livet och arvet av grundaren av den serbiska grenen av den ortodoxa kyrkan, samt grundaren av den serbiska nationen.

Från Sankt Sava kom ett berömt citat som är lika lämpligt idag som det var när det kläcktes, om ödet för serberna: “Först var vi förvirrade. Öst trodde att vi var väst medan väst ansåg oss vara öst. Några av oss missförstod vår plats i sammandrabbningen av strömmarna så de skrek att vi tillhör ingen sida och andra att vi enbart hör till ena eller andra sidan. Men jag säger er Ireneus att vi är dömda av ödet att vara öst i väst och väst i öst, att erkänna bara himmelska Jerusalem bortom oss, och här på jorden – ingen.” — S:t Sava till Irenaeus, 1200-talet

Den Helige ärkebiskop Sava (serb. Свети Сава/ Sveti Sava) (1175 – 14 januari 1235), ursprungligen prins Rastko Nemanjić (serb. Растко Немањић) (son till den serbiske härskaren och grundaren av den serbiska medeltida staten Stefan Nemanja och bror till Stefan Prvovenčani, den förstkrönte kungen), är den förste ärkebiskopen av Serbien (1219-1233), det viktigaste helgonet i den serbisk-ortodoxa kyrkan samt en viktig kulturpolitisk arbetare på den tiden.

Rastko föddes cirka 1175 i Gradina (nära dagens Podgorica, Montenegro). I sin ungdom (ca. 1192) flydde han från sitt hem för att gå med i den ortodoxa klosterkolonin på berget Athos (grek. Agion Oros; på halvön Halkidiki) och erhöll namnet Sava. Han reste först till ett ryskt kloster och flyttade sedan till det grekiska klostret Vatopedi. Hans far följde med honom, i slutet av 1197, efter att ha blivit munk med namnet Simeon. År 1198 flyttade de tillsammans till det övergivna klostret Hilandar (grek. Chilandari) och återställde det, som alltsedan det ögonblicket blev centrum för det serbiska kristna klosterlivet. Hilandar är ett av de tjugo klostren på Athos som än idag fyller en viktig funktion.

Sankt Savas pappa avlade klosterlöften under namnet Simeon och dog i Hilandar den 13 februari 1199. Han blev helgonförklarad som Sankt Simeon.

Efter sin fars död ägnade sig Sava åt det asketiska livet och drog sig således tillbaka till en asketplats nära Karyes som han byggt själv under 1199. Han skrev också Karyes Typikon som gäller för både Hilandar och hans asketplats. Typikonen är inskriven på en marmorskiva i en munkcell och står fortfarande där. Sava stannade på Athos fram till slutet av 1207.

År 1208 återvände S:t Sava till Serbien för att ena sina bröder, eftersom deras rivalitet tidvis förde staten till randen av inbördeskrig. S:t Sava upprättade sin bas i Studenica-klostret och började organisera den serbisk-ortodoxa kyrkan. Till sin hjälp hade han med sig flera munkar för att utföra sin pastorala och missionära plikt bland folket. S:t Sava lyckades slutligen befria den serbiska kyrkan från det grekisk-ortodoxa ärkebiskopsstiftets jurisdiktion i Ohrid. År 1219 blev S:t Sava invigd som den förste ärkebiskopen av den nya serbiska kyrkan av patriarken Manuel I av Konstantinopel, som då levde i exil i Nicaea.

Sankt Sava anses vara grundaren av den oberoende serbisk-ortodoxa kyrkan och serbiska ortodoxa kristna firar honom som skyddshelgon för utbildning och medicin. Han firas den 27 januari enligt den julianska kalendern och den 14 januari enligt den gregorianska. Sedan 1830-talet har Sankt Sava blivit skyddshelgon för ett otal serbiska skolor och skolbarn. På hans dag deltar studenter i hymn- och recitationsläsningar i kyrkan.

S:t Sava dog i Trnovo (Turnovo), som var huvudstad i det andra bulgariska riket mellan 1185 och 1422, under Ivan Asen II:s regeringstid. Enligt hans livsföringsberättelser blev han sjuk efter den gudomliga liturgin vid Epifanias högtid (de tre vise männens dag eller de tre kungarnas dag), den 12 januari 1235. Sava besökte Trnovo på väg tillbaka från det heliga landet, där han grundade ett sjukhärbärge för syriska pilgrimer i Jerusalem samt anordnade välkomstmottagningar i de etablerade klostren för serbiska munkar. Han dog i lunginflammation under natten mellan lördag och söndag, den 14 januari 1235. Han begravdes ursprungligen i De fyrtio martyrernas kyrka i Trnovo, men hans heliga reliker låg kortvarigt där, till den 6 maj 1237, då de överfördes till Mileševa-klostret i södra Serbien. 360 år senare, år 1595, grävde de ottomanska turkarna upp hans kvarlevor och tog dem till Vračarplatån i Belgrad där de brändes på en påle.

Sankt Savas tempel i Belgrad, vars konstruktion planerades redan 1894, påbörjades 1984 och slutfördes delvis under hösten 2013, är det största aktiva ortodoxa templet i världen idag. Det byggdes på den plats där S:t Savas reliker tros ha bränts. I själva verket, vad som idag är Vračarplatån brukade ligga utanför stadsmurarna och inte inom räckhåll. Tidigare låg där en annan Vračarkulle, där Tašmajdan är belägen idag. Platsen användes av de ottomanska turkarna för avrättningar och har mer sannolikt varit skådearena för benbränningen. Dessutom håller traditionen platsen för bränningen som “Čupina Umka”, den högsta punkten i Tašmajdan.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

En koran i gåva


Det hela utspelade sig på en religionslektion på Komvux i Malmö för tio år sedan. Jag står i tacksamhetsskuld och som ett 10-års jubileum tänkte jag förära detta med en text.

Jag var vikarie för en klass på grundläggande i religionskunskap. Religion ligger mig kärt om hjärtat, så därför passade lektionen mig nog väldigt bra, och den blev dessutom rätt intressant. Där lärde vi oss mer exakt vad livsåskådning är, vad meningen med livet symboliserar, vad respekt inför sig själv och andra människor innebär och att förlåtelse är synonymt med “att vända den andra kinden till”. Vi kom också in på begreppen “etik” och “moral” ur många olika aspekter. Det blev många livliga handuppräckningar och ett otal djupdykande frågor med dem.

Jag lärde eleverna att vi alla är bröder och systrar oavsett färg och religion, samt att Gud har många namn – närmare precist 99.

Efter den sista lektionen kom det en bosnisk-muslimsk kvinna fram till mig och överlämnade en synnerligen vacker koran i hård mörkröd skinnpärm med guldsnitt. Dagen innan hade hon dessutom i all respekt frågat mig om jag skulle vilja emotta en gåva som ett tecken på hennes uppskattning. Jag svarade att jag naturligtvis kunde tänka mig det.

Jag ville så gärna krama om henne och skaka hand, men hon tog ett steg tillbaka i religionens namn. Seder och regler är således till för att följas, och inte brytas, så hur mycket det än kändes konstigt för oss båda tog vi inte illa vid oss.

Vi är alla Guds barn, varhelst vi bor i världen. Med detta följer också både ansvar, skyldigheter och rättigheter. Vi måste lära oss att respektera varandra och varandras religiösa och traditionella vägval samt göra goda dagliga gärningar!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Malmös lärare är åsidosatta

Många av Malmös lärare går runt och är missnöjda, en kraft som hade kunnat läggas på något konstruktivt i stället. De känner allt mer att de är åsidosatta, undervärderade och överexploaterade i sina yrkesutövanden. Förtroendet för beslutsfattare, skolledning och huvudman är undergrävt av tidigare misslyckanden, både ur arbetsmiljömässigt, psykosocialt och rättsmässigt perspektiv.

Något som jag lärde mig vid Lärarutbildningen på Malmö högskola är att man alltid bör utgå från sig själv och ta ansvar för de val man gör, både som lärare och elev. Så därför lyfter jag fram här egna konkreta exempel från min situation hur jag som lärare dagligen hunsas runt i mitt yrkesutövande.

Jag arbetar mycket mer än vad jag ska som heltidsanställd. Det känns snarare som 200%, eftersom jag noterar hur mycket jag arbetar och kommer fram till samma slutsatser att det handlar om flera obetalda timmar i veckan/ månaden.

Det har systematiskt och strukturellt satts i system att förbise lärarnas behov av att synas. Men med tanke på att jag nu också är legitimerad lärare, och flera med mig, och i och med det har större kollektivt ansvar kan jag inte tillåta att bli åsidosatt i mitt yrkesutövande.

Det råder alarmerande brist på formellt behöriga lärare ute på skolorna, eftersom flera utav de ordinarie lärarna gått ned i tjänst eller dragit sig undan till arbetsvänligare och attraktivare skolmiljöer. Skolledningen letar febrilt efter skolpersonal, men det är svårt att få ersättande personal och än mindre med tillräcklig yrkeskompetens.

Ledningen tycks allt mer tillmötesgå de formellt obehöriga bara för att klara av åtagandet, men när jag var i samma sits fick jag inget större gehör för min obehörighet. Jag fick klara mig på egen hand. Nu när vi har omvänd ordning, arbetar ledningen med ljus och lykta för att hjälpa just dessa att rota sig i systemet.

Jag har tidigare i mina lärarönskemål tydligt framlagt mina ståndpunkter både vad gäller att få arbeta med utvecklingsarbete och pedagogiska frågor. Ingenting av det här har ledningen tagit till sig.

Tidigare hade jag undervisningsfria dagar på schemat; nu har även de försvunnit. Utvecklingsdagar och annat förläggs allt oftare på fredagarna, då många av lärarna har ledigt.

Ledningen vill att deras lärare ska komma med lärarönskemål, men de tar oftast bara hänsyn till de punkter som gynnar dem själva. Vad är då vitsen med att ha önskemål, om de ändå inte tas på allvar. Och sedan borde alla tjänstefördelningar samverkas med facken först innan de går ut till de anställda, för då hade man kunnat påverka saker och ting mycket smidigare på ett tidigare stadium.

Ledningen leder och fördelar. Visst, men fördela arbetsuppgifterna med rättvisa och finkänsla så att lärare inte går med huvudet i väggen en efter en! Det nya samverkansavtalet som Malmö stad skrivit under lägger också större fokus på arbetsmiljö och hälsa och sänder en signal att varje anställd och medarbetare är en viktig kloss i utformningen av den långsiktigt hållbara skolan!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Novak Đoković – tidernas främste tennisspelare!

“Based on the most objective criteria we have at our disposal, Novak Đoković is the world’s best tennis player. (…) For all I know, it could mean that Novak Đoković is our overlord and we all have to learn Serbian by New Year’s Day or expect deportation to Canada.” (“Novak Đoković Needs Win at US Open to Reassert Status as World’s Best Player”, Tyler Conway (Featured Columnist) on September 2, 2013)

Kolumnister världen över hyllar i sköna epitet det serbiska tennisundret Novak Đoković, förutom i Sverige där hans professionella insatser marginaliseras och minimaliseras. Varje gång han vinner en tävling eller gör en PR-/ välgörenhetskampanj är det i stället hans motståndare, Roger Federer, Andy Murray m.fl., som drar till sig publiciteten och föräras i den svenska tv-rutan. Media borde uppmärksamma vinnarna i större omfattning – och inte tvärt om.

“Så snart Roger Federer gjorde sitt varumärke genom att falla på knä i tårar efter segern över Robin Söderling i Franska Open 2009, hade tennisbroderskapet redan utropat honom till den störste tennisspelaren någonsin. Är det motiverat, eller är det i själva verket ett typiskt försök av media att göra allt till att få det att verka bättre än det egentligen är?” (“Roger Federer is not the greatest tennis player of all time”, Debatewise)

Den 17-faldige Grand Slam-segraren Roger Federer har under 2013 rasat från andra till sjundeplats på rankningen. Nu vill han “ta sig tillbaka till toppen – med hjälp av Stefan Edberg. (…) Tidernas främste spelare har efter det kunnat välja och vraka bland anbud från coacher som erbjudit sina tjänster men istället valde han att själv söka upp Stefan Edberg.” (“Federer tar hjälp av Edberg”, SVD/ Sport, Onsdag 18 december 2013)

Svenska idrottsmedia är ovanligt nostalgiska när de blickar tillbaka till Federers många Grand Slam-segrar genom åren i stället för att blicka framåt. Att han är “17-faldig Grand Slam-segrare” är naturligtvis en bragd och viktigt att nämna i tv, radio och press, men att han likväl dalat de senaste åren ska likaså nämnas mer än bara i förbifarten.

Đoković är otvetydigt samtidens och framtidens mega tenniskapacitet. Likt en kallhamrad gladiator har han vunnit stora som små segrar vart än han kommit. Till sin stora hjälp har Novak Đoković oväntat hyrt tennislegenden Boris Becker som hans huvudtränare under 2013/ 14; därav Federers reciproka drag att inhysa Edberg till hjälp. 2014 blir sålunda ett viktigt och avgörande år för den serbiska stjärnan!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Zlatan Ibrahimović i jantelagens våndor

“När jag kommer ut i Europa jämför de mig med Messi och Ronaldo. När jag kommer hem jämför de mig med en damspelare. Ska jag behöva skämmas för att vara en svensk fotbollsspelare? (…) I stället för att hylla Anders Svensson, för vilken fantastisk karriär han har haft och respektera honom för den prestationen han har gjort som slagit landskampsrekordet, har man varit helt respektlösa och bara satt en skugga över hans karriär, för det han har gjort.” (“Zlatans attack efter debatten om bilpriset”, Expressen, 2013-12-25)

“Där någon från damerna har sagt det här om jantelagen, att de ska få samma som oss. På vilken nivå är vi? (…) Med all respekt för det damerna gör, de har gjort det fantastiskt bra, men du kan inte jämföra herrfotboll med damfotboll. Lägg ner det där, det är inte ens roligt. Det är ett dåligt skämt som inte ens går hem i Rosengård.” (“Zlatans attack efter debatten om bilpriset”, Expressen, 2013-12-25)

Det Zlatan Ibrahimović i grund och botten försöker säga är att svenskar rent generellt har svårt för att erkänna vilka svagheter och styrkor de har; och här handlar det inte bara om idrottsmän och kvinnor. Han menar indirekt att man som svensk inte får sticka upp och tro att man är bättre eller förmer än andra på något sätt och kopplar resonemanget till jantelagen. Rent konkret handlar det om landslagsfotbollsspelaren Anders Svensson, som åstadkommit något positivt för Sverige och som inte erkänns och hyllas – för att svenska folket (läs: jantelagen) missunnar honom den äran.

“Han slog ett rekord (Thomas) Ravelli hade, han var stolt och alla var glada för hans skull. Sedan la bara media en svart skugga över allt det. Han är mer känd för att ha fått en bil än för att ha slagit rekordet. Jag tycker nästan synd om Anders, säger Ibrahimović som under 13 år spelat landslagsfotboll med Anders Svensson.” (“Zlatans attack efter debatten om bilpriset”, Expressen, 2013-12-25)

Zlatan Ibrahimovićs svar på tal i SPORT-Expressen har skapat en storm av oproportionerliga mått i de svenska sociala medierna; bland annat på twitter diskuteras febrilt hans uttalanden. “Svenska landslaget i herrfotboll måste omedelbart inleda ett värdegrundsarbete för spelare och ledning. Just nu skadar de fotbollen.”, skriver Ldb Malmös tränare Jonas Eidevall (”Reaktioner på twitter efter Zlatans uttalande”, Expressen, 2013-12-25)

Men det handlar inte om huruvida Zlatan har en skev värdegrundsuppfattning eller inte utan snarare om likriktningens konsekvenser, svenskars självbild i allmänhet och de olika självförvållade problem som de därtill konfronteras med, som bottnar i att de oftast har ett dåligt förhållningssätt till sig själva och omvärlden. Förr eller senare leder denna likriktningens förvrängda självbild till en instabil självkänsla, självmedvetenhet, självblindhet och mindervärdeskomplex som i sin tur åsamkar ett pannationellt jantelagstrauma av aldrig skådat like!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Boknyhet!

KÖP HÄR

Med fokus på den svenska skolan

Skolans allt mer uppenbara misslyckande är ett ämne som är mer aktuellt än någonsin, och här reflekterar två lärare över hur det ser ut i skolan idag och vad som kan göras åt saken.

Det är OK att tjäna stora pengar på skolverksamhet, hålla nere lärarnas löner, skära ner på verksamheten och inte ens leverera det man är skyldig enligt lag. Vad kan man göra när det skurits så mycket att skolan inte fullgör sina skyldigheter, och problemen bara hopar sig, när vinster i skolan är viktigare än vettiga löner och arbetsförhållanden för lärare, och när eleverna allt för ofta inte får den undervisning och det stöd de behöver och har rätt till för att kunna få godkända betyg, medan diskussionen allt för mycket handlar om helt andra saker, som lärarlegitimationer t.ex.

Missförhållandena i den svenska skolan blir bara värre och både elever och lärare far illa. De båda författarna tar upp flera olika frågor som t.ex. löner, arbetstid, arbetsuppgifter och anställningstrygghet m.m. vad gäller lärarna. Beträffande eleverna talar de om hur stress påverkar inlärning, och om att även elever med särskilda behov ska få den hjälp de behöver och har rätt till, i det här sammanhanget särskilt de med ADHD och Aspergers syndrom.

De diskuterar inte bara problemen, utan föreslår även lösningar. Det är uppfriskande att höra några röster inifrån, i motsats till de politiska diskussionerna som inte verkar handla om människors rätt alls, utan mer om pengar och rätten till profit.

Margareta Marklén

________________________________________________________________

Alla köp går via bokförlaget Vulkan.
http://www.vulkanmedia.se/
© Ljubomir T. Dević och Ann Gullberg
Det går att beställa direkt genom författarens bloggsida
till Vulkan genom att klicka under boken: KÖP HÄR

________________________________________________________________

Boknyhet!

KÖP HÄR

Boken om Gilberts och Eriks äventyr

En lovande debut av en ung författare.

Ett strålande första alster som handlar om den jättestora elefanten Gilbert och den lille kaninen Erik, deras vänskap och de äventyr de upplever tillsammans i ett fantasiland långt in i framtiden. De träffar andra djur och varelser från andra planeter som de reser iväg med.

Det är en underhållande bok med berättelser om de två vännerna, om deras tankar och funderingar i vardagen. Berättelsen har en trevlig vardaglig familjär ton, med lite lagom tjat och gnabb som sig bör mitt i alla äventyr.

Boken är både underfundig och rolig, och de olika delarna flyter som drömsekvenser från början till slut. Det har varit ett nöje att läsa boken och få ta del av den här speciella världen.

Om du vill veta närmare vad den handlar om – ja, då får du läsa boken!

Bra jobbat, Filip!

Margareta Marklén

________________________________________________________________

Alla köp går via bokförlaget Vulkan.
http://www.vulkanmedia.se/
© Filip Lj. Dević och Bokhuset Dević
Det går att beställa direkt genom författarens bloggsida
till Vulkan genom att klicka under boken: KÖP HÄR

________________________________________________________________

Ukraina och Ryssland behöver varandra

Med anledning av Ukrainas nej till ett EU-avtal skriver Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) på Twitter att: “Ukrainas regering bugar plötsligt djupt för Kreml. De brutala påtryckningarnas politik fungerar tydligen.”
(https://twitter.com/carlbildt)

Som fredspristagare, f.d. Balkanmedlare och en av initiativtagarna till EU:s östliga partnerskap förväntar man sig utav Bildt mycket mer diplomatiska ansträngningar och insiktsfullhet i frågan. Att se “påtryckningarna” från Kreml som det enda skälet till Ukrainas nej är, enligt min mening, nonsens och ren okunskap.

Varför ska man överhuvudtaget försätta Ukraina i en sådan position att välja mellan Öst och Väst? Ukraina har alltid varit en vänskapens kulturbrygga till Europa, men för den skull behållit de broderliga kulturhistoriska banden med Ryssland och det ryska folket.

Ukraina har sålunda ett reellt behov av att ha ett frodigt och ekonomiskt hållbart samarbete och samverkan med både Ryssland och EU med tanke på sin geostrategiska position på världskartan.

Vi måste förstå på samma gång att allting inte börjar med EU. Den första kulturcivilisationen uppstod på Krimhalvön för flera tusen år sedan under en tidsperiod då det bara fanns gröna betesmarker och vilda skogsbevuxna ängar i Väst.

Ukraina brottas med interna motsättningar och att då försätta landet i en moment-22 situation försvårar det politiska läget än mer. Och vad säger att landet måste välja sida. Det bästa för Ukraina vore om det kunde få behålla bra kontakter med både Ryssland och EU; något i stil med Serbiens förhållningssätt gentemot supermakterna USA och Ryssland.

Resonemangen som förs i Väst om att Putins Ryssland skulle stå för kommunism, korruption och oligarki medans EU för demokrati och yttrandefrihet är skev information. Ukraina behöver i högsta grad de socioekonomiska banden med Ryssland. Vintern nalkas med stora steg och den enda tillförlitliga gasleverantören som Ukraina kan stödja sig mot och som kan värma upp de ukrainska hushållen är just – den ryska. Det är energiband och andra samhällsstrategiska band som EU inte kan ersätta på något sätt – inte minst på grund av de tiotals miljoner ryssar som mentalskrivs i Ukraina.

Den ukrainska regeringen värnar naturligtvis om sitt lands intressen och föreslår i stället för att skriva under avtal med EU trepartsförhandlingar, där både Ryssland och EU skulle medverka.

Carl Bildt har ett förlegat synsätt i många frågor, som i sin tur är ett arv från den svenska kolonialtiden, vad rör de tidigare sovjetrepublikerna. För Bildt som förespråkar ett svenskt styre över Baltikum är det mer än naturligt att använda sig av “Divide et imperum”-strategin (=Söndra och härska) samt piska upp det kalla krigets retorik och de antiryska stämningarna.

EU och Carl Bildt borde i stället försöka överbrygga de antagonistiska krafterna och fientliga attityderna i Europa och därmed öppna välkomstdörrarna för Rysslands och Ukrainas framtida EU-medlemskap.

Ukraina och Ryssland behöver varandra, precis som EU och Ryssland gör det. Ryssland är en del av Europa och inte “ett annat” och förlegat.

När den ryska kylan kommer till Europa är det den ryska gasen som europaborna ber snällt om. Ryssland använder således inte sin gas som påtryckningsmedel utan som energi/ drivmedel mot betalning. Det är väl klart att ryssarna önskar ha betalt för sin service. Alla tjänster kostar så även de ryska. Nästa gång Europa börjar frysa kanske den ryska gasen uteblir för gott. “Som man bäddar får man ligga”, kan man tycka med andra ord!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

“Två århundraden med Njegoš”


Den serbiska Akademien för vetenskap och konst (SANU) höll den 6 november 2013 en blygsamt högtidlig minnesakademi med titeln “Två århundraden med Njegoš” med anledning av 200-årsdagen av födelsen av poeten, filosofen, biskopen och härskaren Petar II Petrović Njegoš.

Öppningen hölls av SANU:s ordförande Nikola Hajdin och tal hölls av akademiledamöterna Matija Bećković, Svetozar Koljević och Miro Vuksanović i en fullsatt hall, där även Cetinjes ärkebiskop och den montenegrinsk-littorale metropoliten Amfilohije (Radović) deltog.

Hajdin välkomnade deltagarna med orden: “Vi markerar 200-årsdagen av födelsen av den store serbiske poeten måttligare än vad han förtjänar och vi är skyldiga att ge, på grund av de omständigheter som vi inte kan rå över (…) Alla som talar det serbiska språket är sålunda skyldiga Njegoš en gentjänst, oavsett hur han kallas på olika håll idag.”

Hajdin sade att “skulden till SANU är lika stor som hedern” med tanke på att Njegoš, tillsammans med Sterija, Sima Milutinović Sarajlija, Vuk Karadžić, Kopitar, Jovan Hadžić, Ljudevit Gaj, Safarik, Atanacković och Sava Tekelija, var en av dess första medlemmar vid en tidpunkt då det lanserades som ett sällskap för serbiska högtidliggöranden.

“Njegoš skrev i samtiden, men hans verk överlevde sin tid och kom till oss som ett levande och omätbart värde, där vår epok och eventuella framtida åldrar ska luska fram och lära”, sade SANU:s ordförande.

Bećković höll ett poetiskt inspirerande tal under rubriken “I tjänst för eremiten av Cetinje”, där SANU bugade inför Njegoš som “en jordhimmelsk pelare inte bara för Akademien, utan också för serbiska högtidliggöranden, det serbiska medvetandet och samvetet”. Han citerade ordförandena för den serbiska Kungliga Akademien, Jovan Cvijić, att “ingen annan i den serbiska litteraturen var så fullständig och representativ företrädare för vårt folks djupaste tankeförnimmelser och känslor som Njegoš” och Slobodan Jovanović att “i all vår litteratur finns det bara en gigant, och det är Njegoš.” “Kosovocykelns tragiske hjälte likställde sig iklädd rollen som Kosovos obeveklige riddare”, tillade Bećković.

Njegoš lanserade också den nygamla, svartröda guldbroderade huvudbonaden och den praktfullt påkostade dräkten med gulddekorationer, som knappt någon före honom hade burit. Senare blev denna dräkt således en nationaldräkt.

Njegoš skapade och beskrev med sköna ord och epitet “folket som inte längre varken vet vad det ska göra av sig självt eller vad som ska ske utan det”, han appellerade till “en ständig kamp” och diktade: “Låt ske vad som inte kan låta sig vara” och en sådan kamp existerar inte utan en orubblig tro och ett ingrott hopp, sade Bećković. Han erinrade om att begreppet ‘Mikrokosmens stråle’ (=serb. Луча микрокозма/ Luča mikrokozma) inte hade hörts förut allt sedan Njegoš kläckte det, “och att människan är en mikrokosmisk stråle, ett litet universum eller ett universum i miniatyr, skrevs för första gången ned egenhändigt på en grönskande dialekt i hans hemstad, de fattigas ände.”

I sitt anförande “Om Njegoš inspiration ‘Ett rättslöst land'” påminde akademiledamoten Koljević om ett antal konkreta fall som Njegoš stötte på som härskare under en svår och turbulent period i historien (på 1830- och 40-talen). “Många av dessa personliga erfarenheter från ‘rättslösa’ tider blev litterärt kreativa utmaningar för Njegoš i ‘Bergets ärokrans’ (serb. Горски вијенац/ Gorski vijenac) och framför allt i ‘Den falske tsaren Stefan den lille’ (serb. Лажни цар Шћепан Мали/ Lažni car Šćepan Mali)“, sade han.

Akademiledamoten Vuksanovićs tal handlar om “Njegoš två århundraden av plågor, i båda världarna”. Med en detaljerad biografi – från vaggan i Njeguši till mausoleet på Lovćen, antydde han om flera flytter av hans jordiska kvarlevor mellan Cetinje och Lovćen. Njegoš byggde ett litet kapell åt sig själv på toppen av Lovćenberget (Crkvina) före livets slutskede, men av olika skäl respekterades inte hans önskan och arvslöfte.

Enligt Vuksanović rev myndigheterna under 1900-talets andra halva en del av fjälltoppen, “släpade dit Meštrovićs mausoleum”, murade upp väggar på stenbelagd tröskplats, samt placerade där en massiv stenfigur av en trött och åldrad man, “allt som inte Njegoš stod för”.

“I blecksvarta ensamheten, exakt på dagen för två århundraden sedan då han kom bland sina egna, när hans montenegriner blev ännu större montenegriner än de som drygt 40 år sedan reste den “förbannade bygghögen” i stället för en kyrka utan kors, lider den visaste av alla serbiska poeter på samma sätt som när han brann för Lesendroön och Crkvinafjället”.

“Njegoš två århundraden av antipati i båda världarna är avrundade. Som om det vore nog, nu tycks en ny era av hånanden, förolämpningar och litterära begravningar ha inletts”, fastslog Vuksanović. *

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,

medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

* Källa: https://www.rtrs.tv/vijesti/vijest.php?id=99697

_______________________________________________________________________

Petar II Petrović Njegoš (1813-1851) var samtida med den finlandssvenske författaren, poeten och slavofilen Johan Ludvig Runeberg (1804-1877). I det dåvarande ryska storfurstendömet Finland nådde romantiken, med Johan Ludvig Runeberg i spetsen, sin höjdpunkt under 1830- och 40-talen.

NJEGOŠ — 200-års jubileumsbanners

________________________________________________________________

Här kan Ni ladda ned NJEGOŠ 200-års jubileumsbanners att lägga på Er hemsida. Högerklicka på bilden och ladda ned till datorn, och direktlänka till:
www.kosoric-lijovic.com/index3.html!
Det är sålunda en gåva från Kulturskaparklubben Bokhuset Dević för att ära minnet av den serbiske poeten, filosofen, biskopen och härskaren över Montenegro Petar II Petrović Njegoš (1813-1851). Mullen må vara honom lätt!

Svenska media tiger kring firandet av 1700-årsdagen av ediktet i Milano

Det centrala firandet av 1700-årsdagen av ediktet i Milano, som anordnas av den serbisk-ortodoxa kyrkan, hålls den 6 oktober 2013 i Konstantin den Stores hemstad Niš.

Till ära för 1700-årsdagen av ediktet i Milano ordnar serbisk-ortodoxa kyrkan stora festligheter i den serbiska staden Niš, tillika den romerske kejsaren Konstantin den Stores hemstad.

Ediktet i Milano (lat. Edictum Mediolanense) går tillbaka till år 313. Budskapet proklamerar religiös tolerans i det romerska imperiet. Det blev gemensamt utfärdat från Milano av Konstantin den Store och Licinius. Ediktet i Milano gick längre än tidigare edikt och var ett viktigt steg i rätt riktning för att göra kristendomen till den officiella religionen i imperiet.

Projektet “Ediktet i Milano 313-2013”, som arrangeras av staten Serbien, är ett nationellt program för att markera 1700-års jubileet av proklamationen av ediktet i Milano; ett juridiskt dokument om allmän religionsfrihet som satte ett historiskt slut på tre sekellånga förföljelser av kristna. Firandet av 1700-årsdagen av ediktet i Milano i Serbien fortsätter under hela 2013.

Min fråga är då varför svenska media och politiker tiger kring det unika firandet av 1700-årsdagen av det Milanesiska ediktet, där Europas katolska och ortodoxa överhuvuden samlats för broderlig försoning. Var finns den svenska yttrandefriheten och toleransen här?

Belgrade Pride planerade således att genomföra en parad den 28 september. Tyvärr blev paraden i Belgrad även i år inställd på grund av säkerhetsskäl. EU-kommissionären Cecilia Malmström visade sitt absoluta “stöd till den serbiska HBT-rörelsen”. I ett brev till Serbiens premiärminister Ivica Dačić har hon uttryckt sin “oro dels för säkerheten, men också påmint om vikten i försvaret av mänskliga rättigheter så som demonstrationsfriheten och yttrandefriheten”. (“Hotad stolthet i Belgrad”, ceciliamalmstrom.wordpress.com, 2013-09-17)

Intet ont ord menat om HBT-rörelsen, men om dess anhängare hade fått genomföra sin tilltänkta parad i Belgrad hade många svenska journalister och politiker åkt dit med expressflyg för att propagera med vida munnar.

Var är Du nu, Cecilia Malmström, med flera andra EU-politiker? Denna svenska avsaknad av rapportering från festligheterna i Niš, som är en åminnelse av 1700-årsdagen av toleransediktet i Milano, är minst sagt en skandal av aldrig skådat like!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

 

Till minnet av poeten, författaren och kulturskaparen Ivanka Petrović

———————– Foto/ Margareta Dević och Bokhuset Dević ———————–

Du gav oss många ting i livet:

gåvor, både stora och små,

men mest av allt kärlek –

den största gåvan av alla.

Du kommer för evigt att finnas i vår närhet.

Så älskad, så full av kärleksfullhet Du var.

Du finns inte längre bland de levande,

dock i våra hjärtan kvarstår Du för alltid.

Om vi bara kunde vrida tillbaka klockan,

skulle vi återuppleva alla dessa lyckliga år

som vi delade med Dig och Din familj.

Hörsamma alla böner från alla de som älskar Dig!

I våra hjärtan kommer Du att leva för evigt,

eftersom vi trodde på en värld tillsammans med Dig.

En bukett av härliga minnen med tusen tårar

skickar vi Dig.

Önskar att Gud kunde ha besparat Dig,

om bara för några årtionden.

Våra läppar kan inte tala om hur vi älskade Dig.

Våra hjärtan kan inte berätta vad vi känner,

men allena Gud vet hur vi saknar Dig

i vårt hus som står tomt idag utan Dig.

Vi kommer att hålla Dig nära i våra hjärtan

och det kommer så att förbli tills vi möts igen.

Vi saknar Dina brev, kloka ord och råd.

Ditt kärleksfulla leende och

Din plats kan ingen annan fylla.

Vi saknar Dig, Ivanka,

och kommer alltid att göra det.

Älskad och ihågkommen av oss alla blir Du

både i skrift och tal.

Du var en sann vän, kollega,

poet, författare och kulturskapare.

Som en sällsynt blomma Du var.

Alltid närvarande, både där hemma och borta.

På jorden Du slet med Ditt skrivande,

om nätterna och dagarna,

men nu i himlen Du vilar.

Gud välsigne Dig, Ivanka!

Du gick hastigt bort med ett leende i ansiktet.

Ditt glada sätt vann många hjärtans vänner.

Hemmet står tomt utan Dig.

Livet för oss är inte detsamma.

Hela världen skulle vara som himlen

om vi kunde få Dig tillbaka igen.

Att minnas Dig, Ivanka, är lätt.

Vi gör det varje dag.

Det är bara smärtan av att förlora Dig

som aldrig går bort.

Detta medför ett innerligt tack

för alla de välvilliga ting som Du gjort för oss.

För alla de dagar som Du gjort ljusare.

Med ett solsken i Ditt leende

och varma uppmuntrande ord

förgyllde Du tillvaron för många.


Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
grund. ordf. Kulturskaparklubben Bokhuset Dević

Boknyhet!

KÖP HÄR

Den gyllene legenden och ett otal mord

Författaren spinner trådar mellan dröm och verklighet, myt och vardag, mystik och mystiska händelser med historiska fakta som bakgrund. Man kan tydligt märka en passion för ämnet. Det är en välskriven bok och spännande läsning, framförallt om man är mytologiskt-historiskt intresserad. Den har ett målande språk, är lättläst och har bra flyt.

I en inte alltför avlägsen framtid får vi träffa några charmerande personligheter som bor och lever i ett lite trist Malmö. Det vardagliga trötta Malmö, porträtten av huvudpersonerna med rötter i Balkan, förgreningar långt bort och långt bak i tiden, skapar en speciell atmosfär och en alldeles egen liten värld som vi är inbjudna till.

Kanske kan boken också väcka nyfikenhet och inspirera till ytterligare fördjupning i de historiska skeendena.


Margareta Marklén

________________________________________________________________

Alla köp går via bokförlaget Vulkan.
http://www.vulkanmedia.se/
© Ljubomir T. Dević och Bokhuset Dević
Det går att beställa direkt genom författarens bloggsida
till Vulkan genom att klicka under boken: KÖP HÄR

________________________________________________________________

Skogs- och energibolagen förstör forn- och kulturlämningar

Skogsbolagen skövlar uråldriga fornlämningar när de avverkar skog, hävdar Skogsstyrelsen efter en inventering som pågått i två år. Gravar, gravfält och järnframställningsplatser från Kristi födelse är exempel på platser som förstörts.

De flesta övertrampen har upptäckts i Gävleborg, Dalarna, Jämtland och Västernorrland. Där var 61 procent av forn- och kulturlämningarna påverkade eller skadade, uppger SVT:s Gävledala. (”Skogsbolagen förstör fornminnen”, TT/ Inrikes, Onsdag 5 juni 2013)

Men det är inte bara de svenska skogsbolagen som gör sig skyldiga till kulturhistoriska och ekologiska “övertramp”. Svenska Vattenfall AB är det energibolag som gått hårdast fram vad gäller att smutsa ned och plöja ned kulturhistoriska minnen.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Fördumningen av försvarspolitiken

Konstitutionsutskottet (KU) presenterade 2013-06-04 sin granskning av regeringen, där den så kallade Saudiaffären har stått i fokus.

Kritik riktades mot Försvarsdepartementets hantering av turerna kring vapenfabriken. Enligt KU har Försvarsdepartementet “skjutit ifrån sig frågan om den fortsatta händelseutvecklingen i kontakten mellan FOI och de saudiska motparterna”. Vidare skriver KU att turerna lett till “skada för rikets internationella relationer”. (“KU kritiserar Försvarsdepartementet”, SVT Text/Inrikes, Tisdag 04 juni 2013)

Vem försöker skada Sveriges utrikesrelationer och försvar? Vad är svenskarna så rädda för? Sverige har sålunda ingenting att frukta i öst. Ryssland har inga anspråk på Skandinavien. Men om neutraliteten endast tjänar som en täckmantel för Sverige, medan det erbjuder Natoländerna sina tjänster, då ska det i hög grad vara oroat.

Enligt tidningen Svenska Dagbladet hade Ryssland förvarnat om en stor luftstridsövning med över 70 flygplan i påskveckan 2013. (SVD) Varifrån då denna ogenomtänkta provokation från en del svenska politiker?

Ryssland och Sverige är broderliga länder. Alla de historiska band och spår av ryssbyar, ryska kyrkor och vendiska runor runtom landet vittnar om detta.

Ryssland och öst har således haft gedigna historisk-kulturella band med Skandinavien sedan urminnes tider. Men detta är föga känt bland den svenska befolkningen idag på grund av den politiskt utstuderade nedmonteringen av den slavisk-vendiska kulturens och de slaviska språkens framtid i Sverige med omnejd.

Ryssland och ryssarna konfronteras i allt större utbredning med den nya världsordningens politik (Syrienkonflikten, Irans urananrikning, HBT-rörelsen, etc.). Därför är de alltid en begärlig måltavla, detsamma gäller för serberna och Serbien!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Att stå i kassan

Det finns ingenting som irriterar mer än när lea människor står i kassan och har bråttom hem.

Jag stod på Konsum i Malmö en helt vanlig fredag och skulle handla mat samt lämna in tipskupongerna. Det var sålunda en hel del keno- och lottolappar som skulle förnyas och andra ses igenom.

Den stackars äldre expediten i kassan blev minst sagt ställd och visste varken in eller ut hur hon skulle handla. Jag såg hur hon successivt blossade upp i ansiktet, likt en termometervisare som rörde sig mot stekande 30 grader i solen. Hon kände sig således obekväm i sin roll som servicemänniska, men även jag kände mig utpekad.

Helt plötsligt hade jag en lång drös av otåligt folk bakom mig. Det hördes tysta, smått spydiga kommentarer och tillgjorda fnissanden i bakgrunden. Men det pinsammaste av allt var att jag hade ätit mig proppfull med vitlök, så stanken av den i kombination med den stora köbildningen gjorde inte stämningen bättre.

Expediten tog på sig glasögonen och gick igenom tipskupongerna en efter en, om och om igen. Till sin undsättning kom hennes yngre kollega. Till slut fick jag dem tillbaka. En liten lättnadens suck pustade ut i bakgrunden.

Jag gick därefter längre fram i kassakön och började packa ner mina inköp.

Till min stora bestörtning märkte jag att det tydligen bara var jag som hade storhandlat i affären. Alla de som stod bakom mig köpte enstaka varor, som de likväl hade kunnat göra i ett kioskstånd.

En pensionär med rullator stoppade ner EN skvallertidning i sin tygväska, och en annan EN liter mjölk. En medelålders kvinna tryckte ner ETT paket cigarretter i sin jackficka och några ungdomar var sin lakritspinne i munnen och EN flaska läsk under armen. Till råga på allt var det flera utav dem som hade en nästintill outhärdlig svettodör.

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ESC 2013: vackert, men mångfaldslöst och snålt till tusen!

Eurovision Song Contest (ESC) 2013, som arrangerades av SVT och European Broadcasting Union (EBU) den 18 maj och där Region Skåne och Malmö stad stod som värdar, var en synnerligen vacker föreställning. Tv-tittarna jublade jorden runt. De svenska kommentatorerna och media prisade och framställde musikshowen i nästintill lyriska ordalag: “Hela stan är i schlageryra!”, “Skånetrafiken värmer upp inför ESC!”, “Malmö stad och Sverige rustar upp inför ESC!”, “Percy Nilsson hoppas lägga ESC i Malmö Arena nästa år också!”

I samband med tävlingen hävdade Region Skåne att man skulle “skapa aktiviteter som tar fasta på Eurovision Song Contests ursprungliga värden: demokrati, fred och mångfald. Med över 170 nationaliteter är Skåne en spegel av Europa.” (www.skane.com)

Men jag lade föga märke till dessa allsidiga aktiviteter och denna påstådda “schlageryra” i Malmö förutom de enkla reklamskyltarna och transparangerna med det motsägelsefulla textbudskapet “WE ARE ONE” längs med vägarna. Det är nog flera med mig som kan intyga att denna schlagerfest var mer av ett marknadsjippo för att stimulera den svenska ekonomin och överklassens behov än att främja ett sant kulturengagemang.

Varför tillfrågades exempelvis inte Malmös talrika ideella kulturföreningar och kulturarbetare att medverka i schlagerfestivalen? Det var rena rama svågerpolitiken som härskade här; de som hade kontakter tog för sig och de utan blev utanför.

Det var stora rubriker i media om att celebriteterna Zlatan Ibrahimović och Carola Häggkvist skulle medverka i programmet, men det lilla vi såg utav dem i tv-rutan var lika med noll. Det var således mycket midsommarstång och dalahästar, men det sköna skånelandskapet hamnade någonstans i periferin – i de fördoldas värld. Skånsk-malmöitiska kändisar såsom Björn Ranelid och Eva Rydberg lyste med sin frånvaro. Fokus lades istället på Stockholm och Carl Bildt.

“Världens kör” med elever från all världens hörn och lärare från Komvux Malmö Södervärn fick sålunda inte det stora utrymme som många med mig hade hoppats på. Det var en ljuvlig kör som sjöng i än ljuvligare toner, men det var blott konturer och fragment av dess körsångare vi fick beskåda i tv-rutan.

All eloge och heder till ståuppkomikern Petra Mede som på ett förträffligt sätt ledde Eurovision Song Contest i Malmö, men flera av artisterna och besökarna som medverkat och deltagit i årets ESC är minst sagt missnöjda med arrangemangets praktiska delar. Detta är naturligtvis ingenting som sipprar ut från SVT.

Skånetrafikens bussar som “stod redo” för att förflytta schlagerresenärerna tog rejält med betalt i form av såkallade Eurovision Return Fare Tickets. Och flera av medverkarna i ESC fick snopet gå hem direkt efter scenframträdandena. Det blev inte heller någon efterfest i ESC:s regi för vinnarlåten. För att inte nämna gatornas skick och gaturenhållningen i Malmö, som var under all kritik. Förstärkningen med renhållningsbilar uteblev, som istället lades på poliser.

Malmö Arena rymmer omkring 15 000 personer, men blott 11 000 besökare fick plats. Varför denna bedrägliga snålhet? Varför stympade man arenans kapacitet, istället för att förstärka den? Hade det inte varit bättre att låta arbetslösa och pensionärer i Malmö sälja dubbelt så fler biljetter och tjäna lite mer pengar på den här unika tillställningen? På det sättet hade man kunnat införskaffa datorutrustning till ESC-deltagarna och besökarna.

Schlagerjippots syfte torde snarare ha varit att ge en schabloniserad bild av HBT-Sverige utåt samt värva fler anhängare och utrikespolitiska poäng än att lyfta fram den gedigna, mångkulturella rikedom som Malmö vilar på. Det är således inte bara broar som enar och förenar utan snarare de många språk och folk som finns i denna stad. I stället för att lägga ner tid och pengar på glamourösa och konstgjorda broar hade det varit i sin ordning att låta fler ta del av schlagerarrangemanget.

“Världens kör”, som tydligt representerar det mångkulturella Malmö, skulle således ha haft ett mycket större utrymme i ESC:s upplägg. Man borde ha låtit kören sjunga av sig mer och sedan avslutat med exempelvis en ringdans.

I samklang med romsk musik och balkansk-skånska rytmer hade den världskända chassidiska sången “Hava Nagila”, som står för glädje och bättre framtid för alla, kanske varit ett mycket bättre alternativ till mellanaktsprogrammen.

Hemlighetsmakeriet visar sålunda på de svagheter och styrkor som SVT och Malmö stad sopade under mattan. Danmark tar över ESC:s stafettpinne. Hoppas att de inte gör samma groda!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA