Studiemotiverade elever, tydliga regler, disciplin och låg
personalomsättning är några faktorer bakom Bergaskolans goda resultat. 97
procent av eleverna här lämnar grundskolan med godkända betyg, enligt Vårt
Malmö. (2012-10-25)
Svenska skolelever kommer dock efter i kunskapsligan, enligt OECD:s statistik. En
bidragande orsak är “kunskapssegregationen”. (www.mah.se)
Bergaskolan i Limhamn tycks emellertid ha ett vinnande koncept till
kunskapsframgång. Men även elever till ekonomiskt utsatta hem och hem som
inte prioriterar skolan måste få inkluderas i dess hållbara utveckling. De
skolor som förbättrar sina resultat genom att utestänga strulande elever har
misslyckats med sitt uppdrag.
Mer ordningsregler och höjd kravribba leder inte automatiskt till bättre
skolresultat. Däremot är tydlighet alltid gångbart, både vad gäller
organisation och pedagogiskt ledarskap. Där inbegrips ett kontinuerligt
arbete med kursmålen och betygskriterierna.
Samtal är ett ypperligt redskap i undervisningen, men tar tid med tanke på
klassernas storlek. Det får det göra. Det handlar inte om att “lägga beslag
på tiden” utan hur man ska använda den rätt.
Ett samarbete lärare och elever emellan räcker inte. Det krävs också en
samverkan med andra samhällsaktörer, myndigheter och inrättningar. Det har
visat sig fördelaktigt att man är två utbildade pedagoger i varje klass för
att få en optimal inlärning.
Tvärtemot vad Bergaskolans rektorer påstår, är det mer än nödvändigt att
släppa in fler agerande i klassrummet. Klassrummet är inte den enda
“fristaden för undervisning” utan snarare ett flerstämmigt (O. Dysthe,
1996), där det kan förekomma naturliga inslag i vardagen som till exempel
föreläsningar av författare, företrädare för ABF, Röda korset, Svenska
kyrkan och andra frikyrkor. Alla dessa sociokulturella nätverk är en viktig
länk och en bidragande faktor till ett gynnsammare undervisningsklimat.
Alla skolor har sina ordnings- och trivselregler. Men de är till för ökad
trivsel och inte för betygens skull. Man kan inhämta kunskap på olika sätt
och från olika håll, även utomhus. Det måste inte nödvändigtvis bara vara i
skolans värld där man lär sig att läsa och skriva. Många av dagens elever
använder exempelvis alltmer sina mobiltelefoner och iPads som ett tekniskt
hjälpmedel i samband med informationssökning och ordletning.
Vad som händer med undervisningen när de motiverade eleverna försvinner från
skolan är en fråga som Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap
vid Malmö högskola, studerat och som baserar sig på de larmrapporter som
Lärarnas riksförbund och Skolverket lagt fram. (www.mah.se)
Vad som sker när studieovana och omotiverade elever sållas bort är det få
som ägnat en tanke åt!
Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA