TEMA: Den svenska skolan
I slutet av juni 2007 antog regeringen direktiv för en utredning som ska föreslå en reformerad lärarutbildning. Den förra universitetskanslern Sigbrit Franke fick uppdraget att leda utredningen.
Det höjs allt fler röster inom den akademiska världen för att betygen ska kompletteras med någon form av lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningen, att det ska frigöras tid för ämnesfördjupning samt skapas utrymme för fler lärarexamina. ”Det är väsentligt att blicka utanför Sveriges gränser för att se hur man har löst problem”, säger Franke. Hon nämner härvid Finland, Storbritannien och USA som intressanta länder att studera. (”Sigbrit Franke utreder ny lärarutbildning”, Riksdag & Departement, Utbildning, Måndag 20 augusti 2007)
Det är föga okänt att den svenska skolan brottas med kvalitetsbrister och stundom kaos. Alla sparkrav och nedskärningar har resulterat i landets skolors stundande kollaps. Den lärarledda tiden minskar allt mer samtidigt som kraven ökar på studenternas delaktighet och ansvar. Större grupper, minskad undervisning och kortare handledningstid medför sänkt kvalitet och status. När man drar ned på undervisningstimmarna drar man även ned på kursinnehållet, vilket i praktiken innebär att man sänker kraven och målen. Men det är fel att skylla skolkaoset på lärarna, och speciellt på de obehöriga. Kritiken bör i stället riktas till politikerna och lärarförbunden.
Ett införande av så kallade lämplighetstester och lärarlegitimation skulle förbrylla och gäcka skolvärlden än mera. Ett lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen skulle, enligt Sigbrit Franke, ”kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008) Men i själva verket hade det varit allt för snävt, fyrkantigt och monokulturellt att genomföra.
Nyblivna lärare är inte färdigskolade för livet. Lärandet är således en livslång process! ”Forskarnas huvudbudskap blev därmed att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det finns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade för läraryrket.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
