Category: Svenskt arbets- och näringsliv

ANALYS —

MED ANLEDNING AV DEN ANLAGDA BRANDEN I TESLAS NYÖPPNADE LOKALER I MALMÖ, 2017-12-14.

Hoppas att alla nu förstår vad jag menar med vikten av Teslas ursprung. Världssamfundet har mycket att tacka den serbiske fysikern Nikola Tesla (1856-1943) för. Utan honom hade vi fortfarande levt utan växelström och under industrialiseringens förlegade ok.

Men det ligger inte i västs intresse att Teslas namn får för mycket publicitet och ära, därav olika typer av menliga sabotageförsök för att förringa hans namn, betydelse och existens. Nikola Tesla dog inte heller en naturlig död, utan CIA:s agenter påstås ha likviderat honom. Mordbranden i Malmö ska ses ur denna aspekt.

Detta påminner mig starkt om den så kallade “hallonskandalen” på ett äldreboende i Ljungby i maj 2015. Något som många nog inte vet är att Serbien är världens största exportör av hallon. Frysta hallon från Serbien var sålunda på rejäl uppgång i Sverige. Svenskarna började köpa hallon i stora mängder, men snabbt därpå kom katastrofen för svensk-serbiskt näringsliv. Till Serbiens stora förtret hade någon illvillig individ planterat dit farliga bakterier som orsakade magsjukdomar med dödlig utgång.

Resultatet av detta blev att man förringade kvaliteten på de serbiska hallonen samt förbjöd import av desamma. Företaget Finnerödja säljer dock fortfarande hallon från västra Serbien, men arbetar under täckmantel och stor sekretess. Det hänger således inga skyltar vid frysboxarna ute i affärerna som erinrar om deras härkomst, och om de nu står kvar är de missvisande i texten.

Nikola Teslas patenterade uppfinningar, liksom hans namn, har på samma sätt ingen framtid i Sverige. Förr eller senare blir de missbrukade eller stulna av andra. Om Tesla hade haft tur med internationella priser hade han fått Nobelpriset för länge sedan. Fysikern Marconi fick i stället all hans ära på felaktiga grunder. Så även med Teslas fabriker i Sverige. Om de överhuvudtaget planerar att expandera i Sverige, ska de göra det under förhöjd sekretess och tomma skyltar.

Eller vad tycker Du själv? I vems intresse ligger det att Teslas verkstäder och fabriker brinner?

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ANALYS —

I arbetslöshetens arma tider tar allt fler svenska institutioner, myndigheter och politiska partier fram utbildnings- och behörighetsfrågorna som en propagandafloskel.

De arbetslösa måste: ”Studera, studera och studera!” (Lenins berömda valspråk). De arbetande arbetar för två-tre, arbetsuppgifter som i stället hade kunnat fördelas på andra. Samtidigt valideras utländska utbildningar efter godtycke samt anställs allt mer (obehörig!?) utländsk arbetskraft (byggnadsarbetare, läkare, infödda lärare, präster, m.fl.). Var finns förnuftsmoralen här?

Vi borde prioritera våra egna arbetslösa samhällsindivider och vägleda dem till ett självförsörjande liv. En ny arbetskraftsinvandringsvåg för att trygga den svenska välfärden behövs nog inte, välståndet kan vi gott säkra själva. Yrkesbehörigheten är dessutom inte en garanti för att man är en lämplig yrkesutövare. Exempelvis en legitimerad läkare är säkert en oerhört skicklig yrkesman/ -kvinna, men vilka kunskaper har hen av homeopati? All hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige arbetar enligt ”vetenskap och beprövad erfarenhet”, vilket de facto innebär att de inte får använda sig av alternativmedicin. I och med detta går den svenska hälsovården miste om ovärderliga naturmedicinska kunskaper, såsom qi gong (ch’i kung), t’ai chi ch’uan och kinesisk örtbehandling.

Att citron- och ingefärste, pepparmynta, salvia, tomater och vattenmeloner hjälper mot kronisk ledinflammation får man inte veta av reumatologer utan av homeopater och kloka olegitimerade gummor. Jag menar, förr gick våra mödrar ofta ut i skogen med tygpåsar under tidig vår- och sommartid och plockade både det ena och det andra – bland annat späda groblad, så kallade läkeblad, för att dra varet ur sår på skadade. Men det hände också att de skar skåror i björkarna och samlade björksaven i krukor, då björksav blandad med honung var läkande – både när man hade ont i bröstet och värk i lederna. Inte heller det får man lära sig. En kombination av alternativ medicin och traditionell läkarkonst vore alltså det ytterst bästa för vårdtagarna. Så borde också vara fallet med samförståndet mellan formellt outbildade och utbildade yrkesgrupper ― för samhällets bästa!

Nej, fram för mer sunt förnuft och fler kloka gummor! Förr var människorna mycket friskare med hjälp av kloka gummors och gubbars råd, som var ett viktigt hjälpmedel i vardagslivet. Ett exempel på detta är det världsberömda skånska mediet, författarinnan Helga Braconnier (1894-1973). Führern med flera av 1900-talets politiska ledare fascinerades av henne. I Skåne och Sverige tycks hon redan vara bortglömd. Varför?

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

A N A L Y S —

Arbetslivet är en viktig tid i människans liv med tanke på att det är då man utvecklas till ansvarsfull medborgare. Det är visserligen en ytterst lång och påfrestande väg att gå igenom som har stor påverkan på en individs mentala och fysiska hälsa, men som med allt annat i livet har också arbetslivet sina för- och nackdelar.

Arbetslivet är något man får uppleva vid olika åldrar i olika delar av världen. I Sverige måste alla barn gå i grundskolan medan gymnasiet är frivilligt. I andra delar av världen har barn inte denna chans och påbörjar sitt arbetsliv redan i tidig ålder som till exempel i Brasilien där barn får arbeta på kaffe- och rörsockerodlingarna. De får dåligt betalt och använder farliga bekämpningsmedel utan något som helst skydd.

På Balkan kan man under den stekheta solen se fattiga barn gå runt och tigga enstaka dinarer för att hjälpa sina syskon och föräldrar. I Montenegro finns en skröna om att man blir myndighetsförklarad efter 40, då många människor blir kreativa och mer arbetsföra då. Skillnaderna är sålunda väldigt stora om man jämför arbetslivet i Sverige med andra länders.

I Sverige har alla som arbetar oftast en vänligare arbetsmiljö, där man under lugn och ro tillbringar sin tid. Det finns dessutom olika fackförbund som kämpar, eller borde i alla fall kämpa, för arbetarnas rättigheter, dit folk kan vända sig för att få hjälp och stöd. Arbetare i Sverige har många rättigheter, men också skyldigheter.

Man kan till exempel ta lån från en bank om man har ett tillsvidarejobb medan denna möjlighet inte erbjuds till arbetslösa personer, eftersom chansen är stor att detta lån inte betalas tillbaka till banken. Varje månad dras en summa från arbetarnas lön, fast denna får de retroaktivt tillbaka när de har slutat arbeta genom sin pension.

Trots alla dessa fördelar och förmåner kan man än idag finna många nackdelar vad gäller arbetslivet i Sverige. För vissa yrken är arbetstiderna väldigt fysiskt och psykiskt krävande och belastande. Busschaufförer jobbar ibland 12-timmarspass per dag med få och väldigt korta raster, trots att de enligt lag har rätt till fem minuters vila varje timme.

Det finns således stora klyftor mellan inkomsterna och inkomsttagarna. Läkare och ingenjörer får exempelvis högre löner än utbildade lärare som har längre arbetsdagar, tuffare arbetsmiljöer samt utsätts för mer psykosocial stress. Trots lägre löner för en del yrkesgrupper betalar alla i Sverige skatt och arbetsgivaravgifter på samma premisser varje månad. På www.informationsverige.se får man svar på tal varför det är så:

“Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och ett bra liv i Sverige. En stor del av Sveriges välfärdssystem betalas av skatter. Det är skatter som bekostar till exempel sjukvård, barnomsorg, socialtjänst och äldreomsorg. Men också vägar, kollektivtrafik, flyktingmottagning och det gemensamma miljöarbetet bekostas av skatter.”

Det är naturligtvis bra med skatt, eftersom den går till rätt saker för att vårt avlånga land ska kunna rulla och fungera tillfredsställande, men denna siffra kan påverka inkomsten i stor grad. Efter att skatt och avgifter betalats är det en ganska liten summa pengar som blir över för gemene man – och för att klara av hela månaden med pengar i fickan måste man vara nitiskt sparsam och hushållsam.

Alla medborgare i Sverige har samma rättigheter (ja, åtminstone på papperet), men trots det är det mycket svårare för nyanlända flyktingfamiljer, invandrare och nya svenskar att få ett arbete med riktig lön. Det är även svårare för utomeuropeiska kvinnor med hijab och slöja att få jobb än kvinnor utan huvudbonad.

Alla nackdelar och orättvisor med arbetslivet i Sverige kan kanske försummas om man jämför med andra delar av den outvecklade världen. Det är dock alltid en krävande period som omfattar ansvar, respekt och försiktighet hos individen själv och i omgivningen.

Med mångkulturens inträde kom också industrialiseringen i Sverige att sätta fart i rekordtakt. På 1950- och 1960-talet startade den stora flyktinginvandringen till Sverige. Utländska medborgare påverkade mycket och positivt det svenska samhället, och utan invandring skulle Sverige stanna, skriver Johan Schück i DN. (“Johan Schück: Vi behöver fler i arbete – utan invandring stannar Sverige”, DN.se, 2013-12-13)

Under 1950- och 1960-talet behövde vårt land sålunda en stor arbetskraftsinvandring på grund av sin starka ekonomiska tillväxt. Det var främst invandrare från Finland, Ungern, Jugoslavien, Grekland, Italien och Turkiet och resten var från krigsdrabbade områden. När de kom till Sverige fick de gå en snabbkurs i svenska i tre månader och sedan slussades de vidare och fick direkt arbete på olika arbetsmarknader. Så småningom blev den svenska ekonomin allt bättre på grund av invandrarnas goda insatser.

Den andra punkten var att de kom till Sverige med sina kulturer, matvanor, traditioner, språk och etniska bakgrund, som det svenska samhället påverkades djupt av. Sverige har i många avseenden blivit ett rikare land med invandringen. Se på alla livsmedelsaffärer som säljer mat av bästa kvalitet från hela världen – och det till överkomligare priser än i svenska butiker.

Utländska matvanor och matkultur väckte således en ganska stor uppmärksamhet hos svenska folket, i så stor grad att de idag allt oftare väljer att äta pizza, falafel, kebab, baklava, langos med flera andra exotiska rätter framför andra.

Språket är en av många faktorer som bidragit till att det svenska samhället påverkats i hög grad; exempelvis kan man nämna arabiskans ”jalla jalla” (skynda, skynda) eller ordet ”guss” (tjej) som har turkiska rötter.

Sverige har en mångkulturell samexistens idag, men där återstår en hel del saker att göra på vägen. För att man ska ha ett bättre och tryggare samhälle krävs fler stödjande insatser för att stimulera invandringen och därigenom stärka gemenskapen mellan invandrare, svenskar och andra folkgrupper!

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ANALYS —

Arbetslivet är en viktig period i människors liv som kräver att man är försiktig, ansvarsfull och respektfull. Det är dock en lång och krävande tid med nya utmaningar och stor inverkan på individers mentala och fysiska hälsa. Som allt annat har det svenska arbetslivet stora skillnader med både många fördelar och nackdelar.

Arbetslivet är något man får uppleva vid olika åldrar i olika delar av världen. I Sverige måste alla barn gå i grundskolan medan gymnasiet är frivilligt. I andra delar av världen har barn inte denna chans och påbörjar sitt arbetsliv redan i tidig ålder som till exempel i Brasilien och Afrika där barn får arbeta inom jordbruk och skogsindustri, och då framför allt på kaffe- och sockerrörsodlingar. De använder farliga bekämpningsmedel utan några som helst skyddsutrustningar samt erhåller undermåliga löner. I São Paulo och Rio de Janeiro kan man under den stekheta solen betrakta oskyldiga barn gå runt och tigga enstaka kronor och ören för att hjälpa sina fattiga familjer. Skillnaderna är väldigt stora i arbetslivet i Sverige och andra länder.

I Sverige har alla som arbetar en anpassad arbetsmiljö, där man under lugn och ro spenderar sin tid. Det finns dessutom olika fackförbund som kämpar för arbetarnas rättigheter och dit folk kan vända sig för att få den hjälp de behöver. Arbetare i Sverige har många rättigheter. Man kan till exempel ta lån från en bank om man har ett tillsvidarejobb, medan denna möjlighet inte erbjuds till arbetslösa personer eftersom chansen är stor att detta lån inte betalas tillbaka till banken. Varje månad dras en summa pengar från arbetarnas löner, en summa som de får tillbaka senare när de slutat arbeta i form av pension.

Trots alla dessa fördelar kan man än idag finna många nackdelar och orättvisor som rör arbetslivet i Sverige. För vissa yrken är arbetstiderna väldigt komprimerade och tuffa. Busschaufförer och taxiförare arbetar ibland mer än tio timmar per dag med få och väldigt korta raster.

Det finns således allt större klyftor mellan inkomsttagare. Läkare och ingenjörer får till exempel mycket högre löner än lärare som har längre arbetsdagar, otillfredsställande arbetsmiljöer samt utsätts för mer stress och press. Trots dessa minimalt låga löner betalar alla i Sverige skatt varje månad. Skatten som betalas ut månatligen är cirka 33 procent av inkomsten. Det är emellertid bra med skatt eftersom den går till skolor och sjukvård, men denna siffra kan i hög grad påverka inkomsterna. Efter att skatt och avgifter betalats är det en ganska liten summa pengar som blir övers och för att klara av en hel månad med pengar i bakfickan måste man vara ytterst hushållsam och sparsam.

När väl invandringen till Sverige tog fart satte den sina djupa spår i det svenska samhället. De invandrare som kom till Sverige tog med sig en del av sin kultur, seder och bruk, religion, men framför allt en hel del exotiska maträtter som tidigare varit främmande i Sverige. Idag finns sålunda ett otal utländska matkedjor, restauranger, cateringfirmor, pizzabutiker och gatukiosker. Sverige övergick således från ett fattigt och enkelt lantbrukarsamhälle till ett av världens mest framgångsrika bidrags- och biståndsgivarländer.

Det förr så fattiga Sverige har sålunda i rekordfart utvecklats till ett rikt, renommerat och ackrediterat land med kulturell och ekonomisk mångfald – ett samhälle där man kan leva i fred trots sin politiska ideologi, hårfärg, hudfärg eller sexuella läggning. På papperet har alla medborgare i Sverige samma rättigheter och möjligheter och de invandrare som accepterar att assimileras lider ingen diskriminering, men vad händer med de som hamnar utanför integrations- och assimileringsprocessen?

Trots allt är det mycket svårare för invandrare, oavsett om de är välintegrerade eller inte, att få ett arbete. Det är nästintill omöjligt för kvinnor med hijab och slöja att komma in på arbetsmarknaden än kvinnor utan huvudbonader. Varför denna diskriminerande åtskillnad? Alla nackdelar med arbetslivet i Sverige kan dock försummas om man jämför med andra delar av världen. Det är under alla omständigheter en mycket krävande period ur olika aspekter som både omfattar ansvar, respekt samt försiktighet!

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ANALYS —

Vi lever under ständig övervakning av ”Storebror”. Dyra fart- och övervakningskameror uppsätts på löpande band, något som finansieras av svenska skattebetalare. På samma gång är det nästintill omöjligt för ”vanlige Svensson” att handla reciprokt.

Det är exempelvis ett brott mot kameralagstiftningen om man sätter upp en åtelkamera i skogen utan tillstånd. Det spelar således ingen roll om detta förfarande sker på egna jaktmarker. ”Det är lagen om kameraövervakning som styr villkoren för åtelkameror och fotofällor ute i naturen. Regeln är att tillstånd krävs på alla ställen dit allmänheten har tillträde, alltså där allemansrätten gäller.” (”Jägare kräver fritt fram för åtelkameror”, VK, 2009-09-27)

A- och F-kassan skrämmer och hetsar de arbetslösa, sjukskrivna gravida, kroniskt sjuka och utförsäkrade. Detta är ett globalt svek och misslyckande. Våra myndigheter är med andra ord snabba att döma ut andra. Deras frånvaro av en medlidsam attityd gentemot människor i behov är påtagligt stor.

Alla samhällskategorier, ja till och med lärare, hunsas runt stundtals av oempatiska handläggare. Exempelvis en deltidsarbetande timlärare eller springvikarie som deklarerat fel på kassakorten på grund av bristfällig information från arbetsgivaren hotas med återbetalning och uteslutning. Att det uppstår problem med kassakorten i samband med deltidsstämplande är normalt och har sin orsak i att timlärare arbetar varierande i procent samt att arbetsgivarna är allt för otydliga vid anställningen.

Ska det behöva ta flera veckor innan man får skriva på ett anställningsavtal eller få ett arbetsgivarintyg hemskickat? Det ska väl råda ett delat ansvar och en ömsesidig skyldighet i arbetslivet!?

Som lärare och pedagog påtalar jag ofta för mina elever vikten av att följa regler i det svenska samhället. Men lagar och regler är till för att följas av alla, också av de som tillsätter dem. Allt handlar om respekt. Den får man dock hemifrån. Har man inte fått den från barnsben, lär man inte heller få den senare i livet!

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ANALYS —

Tyska affärsmän motsätter sig ekonomiska sanktioner mot Ryssland, sanktioner som även kan drabba dem på sikt på grund av Krimkrisen.

Ungefär 300 000 jobb i Tyskland är beroende av handeln med Ryssland, där han registrerade 6 200 tyska företag. Totalt investmentbolag från dessa länder till Ryssland uppgick till cirka 20 miljarder euro.

Diplomater undrar om Tyskland någonsin kommer att stödja hårdare tag mot Ryssland på grund av invasionen av Krim. En tredjedel av den gas som förbrukas av tyskarna kommer från Ryssland, medan värdet av den tyska exporten till Ryssland beräknas på 36 miljarder euro per år, enligt London Economist. (RTS, sreda, 19. mart 2014.)

Utskottet för östeuropeiska ekonomiska förbindelser, och lobbyister som representerar stora företag, säger att ungefär 300 000 jobb i Tyskland är beroende av handeln med Ryssland, och att Ryssland registrerades 6 200 företag som ägs av tyskar.

Värdet av tyska investeringar i Ryssland beräknas uppgå till 20 miljarder euro, så inte undra på det uttalande från kommittén att sanktionerna “meningslösa”, skriver The Economist. (RTS, sreda, 19. mart 2014.) Totalt exporterade Tyskland till Ryssland varor till ett värde av 36000000000 € årligen.

Det papper som sade att bilindustrin största exportör. Även om försäljningen av tyska bilar i Ryssland förra året, sjönk med fem procent, medan värdet av exporten av bearbetade produkter hoppade 22 procent. Bara Volkswagen exporterade 200 000 bilar till Ryssland förra året.

The Economist citerar ett uttalande av Ulrich Ackerman, ordförande för det tyska förbundet för ingenjörer, som undviker att kommentera vad Berlin bör göra åt Krimkrisen, sade dock att: “Det finns exempel på sanktioner för att nå målsättningen i politikerna.” (RTS, sreda, 19. mart 2014.)

På samma sätt oroar sig nu skandinaviska entreprenörer och affärsmän, som investerat miljardbelopp i Ryssland, för hur det ska gå för dem om ytterligare sanktioner införs. Det kommer att drabba Skandinavien, och då i synnerhet Sverige och det svenska näringslivet, både på det ena eller andra sättet. Svenska företag kommer att få packa ihop sitt bråte och lämna Ryssland inom 48 timmar. Jag vågar påstå att Sverige blir den största förloraren i USA-Ryssland konfrontationen på grund av sin öppet antiryska hökpolitik.

För att inte tala om Carl Bildts (m) oljeimperiedrömmar som går i kras, tillsammans med oljebolaget Lundin Petroleum, när även Ryssland inför reciproka sanktioner direkt riktade mot svenska, och andra skandinaviska, politikers och företags ekonomisk-politiska och geostrategiska intresseområden.

Här får jag återigen medhåll från DR:s Tekst-TV, men även från Politiken.dk: “Mens EU og USA indförer sanktioner mod Rusland, og russerne svarer igen med sanktioner den anden vej, kan mere lyssky metoder meget vel komme til at göre ondt på danske virksomheder i Rusland.” (DR Tekst-TV, fre 21. marts 2014)

“Rusland er et af Danmarks vigtigste markeder (…) Handelssanktioner mod Rusland vil ramme dansk eksport, der har en værdi på 11,6 milliarder kroner. Rusland er et af Danmarks vigtigste eksportmarkeder. Som et af de såkaldte BRIK-lande har danske virksomheder over de senere år dyrket det store, lukrative russiske marked, og i de seneste 12 måneder har Danmark solgt varer til Rusland for 11,6 milliarder kroner.” (Politiken.dk, 4. MAR. 2014)

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ANALYS —

Skogsbolagen skövlar uråldriga fornlämningar när de avverkar skog, hävdar Skogsstyrelsen efter en inventering som pågått i två år. Gravar, gravfält och järnframställningsplatser från Kristi födelse är exempel på platser som förstörts.

De flesta övertrampen har upptäckts i Gävleborg, Dalarna, Jämtland och Västernorrland. Där var 61 procent av forn- och kulturlämningarna påverkade eller skadade, uppger SVT:s Gävledala. (”Skogsbolagen förstör fornminnen”, TT/ Inrikes, Onsdag 5 juni 2013)

Men det är inte bara i Sverige som skogsbolagen gör sig skyldiga till kulturhistoriska och ekologiska “övertramp”. Svenska Vattenfall AB är det energibolag som gått hårdast fram i östligaste Tyskland, närmare precist i sorbiska/ vendiska byn Horno (Rogow), vad gäller att smutsa ned och plöja ned kulturhistoriska fornminnen, men ändå klarat sig lindrigt undan rättvisan. På vilka grunder kan man undra.

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ANALYS —

Svenska företagsinvesteringar utomlands väcker oro och skapar problem inte bara på hemmaplan utan även bredare runt om i världen. Inhemska normbrytande företagsledare och vanliga “Svensson” på gatan oroar sig med all rätta att utlandsinvesteringar ska ersätta investeringar hemma och att arbeten forslas ut på löpande band.

Svenska företagsledare skryter om hur bra utlandsinvesteringar gagnar vårt land och företagen. Socialdemokraten och finansministern Gunnar Sträng (1906-1992) kläckte orden: “Det som är bra för Volvo är bra för Sverige.” Bilindustrin utgör således landets industriella ryggrad och utan den stagnerar den svenska välfärden. Både Volvo- och Saabfabrikerna är viktiga beståndsdelar av den svenska industrin såsom för ekonomin som helhet. Därför är det mer än olyckligt att den svenska regeringen valt att aktivt motarbeta en positiv lösning för Saabaffären.

Den ryske finansmannen Vladimir Antonov (läs: Ryssland) hindrades således att köpa in sig i Saab. På grund av en ogrundad russofobi utsätter sig både Sverige och Saab för en utrikespolitisk fars av aldrig skådat like. “I ett pressmeddelande, som kommentar till utspelen, skriver Vladimir Antonov nu att turerna bekräftar bilden av att regeringen aktivt motarbetat honom som finansiär i Saab. Det har, enligt Antonov, skadat Saab och han undersöker därför möjligheterna att ta ‘juridiska åtgärder’ mot EIB, svenska regeringen och olika enskilda personer inom regeringen – Anders Borg, Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt.” (GP.se, Onsdag 7 september 2011)

Det som är än mer bekymmersamt är att svenska företag strular till det ordentligt på utlandsplan. Ibland kan man få för sig att de gör det med vilje och berått mod – allt för att skapa kaos – för att senare återkomma och återställa det till en högre kostnad och ränta.

Helstatliga Svenska Vattenfall AB är ett förträffligt exempel att lyfta fram här. De bryter brunkol (!) i Horno (sorb./ vend. Rogow) i östra Tyskland. Inte bara att de utvinner en förlegad energiform, de också river gamla sorbiska byar och nedsmutsar sorbernas naturområden och landmarker. Kolkraftverken i Ruhr-området är stängda för länge sedan. Tyskland tänkte miljömässigt och avvecklade det hela, men sedan kom de svenska miljöbovarna och ställde till det!

Telefonaktiebolaget L M Ericsson är ett svenskt telekommunikationsföretag med internationell inriktning. Sedan 2001 äger Ericsson tillsammans med Sony mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson. (Wikipedia) I oktober 2011 meddelades dock att Sony avser att förvärva Ericssons andel i bolaget, dvs. att köpa ut det helt. Man kan undra varför. Ericsson har egentligen bara varit till bekymmer för japanerna, som önskar en ny och uppdaterad innovationsteknik framför en förlegad och statisk. Att ligga som en värphöna över sin teknik och inte vilja bidra till nytänkande och modernisering är en dumdristig och självförgörande handling. Detta isolationistiska tänkande genomsyrar hela det svenska företagandet. Därför kommer aldrig det svenska och asiatiska tänkandet att gå på samma frekvens och högvarv.

Sedan har vi Jas Gripen-planen, som knappt något land önskar köpa. Sydafrika har dock köpt 28 Gripen-plan medan Ungern har hyrt 14 plan, som köps loss 2016, och Tjeckien 14. (“Fakta om Saabs Gripen-affärer”, Onsdag 30 november 2011) Och nu senast Schweiz: “Schweiz vill köpa 22 Gripen-plan av försvarskoncernen Saab och väljer Jas framför franska Rafale och det sameuropeiska planet Eurofighter. Men flera stora politiska partier i Schweiz är emot det planerade köpet och kommer att försöka stoppa det.” (“Gripenköpet kan stoppas”, SVT Text, Torsdag 01 dec 2011)

“Sverige kan göra en insats i Burma och ge demokratin och friheten en skjuts i rätt riktning. Det säger biståndsminister Gunilla Carlsson till TT. På söndagen flög hon till Burma för överläggningar, både med regimen och med frihetsikonen och fredspristagaren Aung San Suu Kyi. Sverige hoppas att regimen nu tar rätt steg i rätt riktning, säger Carlsson som efter Burma träffar USA:s utrikesminister Hillary Clinton inför hennes Burmabesök i månadsskiftet.” (SvD.se, Söndag 27 november 2011)

Att det svenska delegationsbesöket i Burma inträffade samtidigt med det amerikanska är ingen slump. Både USA och Sverige har täta kontakter med det hemliga sällskapet Bilderberggruppen, som har en betydande (läs: negativ) inverkan på världspolitiken. Detta är bara ett av många exempel på hur svenska och amerikanska intressen går tu i hand, i all tysthet och med det naiva svenska folkets stora ovetskap om dess förehavanden!

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

ANALYS —

Utrikesminister Carl Bildt (m) är oftast ovanligt hård i sin tal- och skrivretorik gentemot våra östliga grannars förehavanden, i synnerhet vad gäller Vitryssland och dess principfaste president Aleksander Lukasjenko. Bildt flänger runt som en hunsad hund och kastar ut impulsiva repliker och svidande kommentarer åt alla håll. Han skäller, fast han borde först se sig om i sin egen koja!

”Carl Bildt och tre utrikesministerkollegor har i jul formulerat den hårdaste EU-kritiken hittills efter valet i Vitryssland. Den diktatoriske president Aleksander Lukasjenko beskrivs redan i rubriken i en debattartikel i The International Herald Tribune (IHT) som ”förloraren”. ”Europa får inte stå tyst” efter ”charad”-valet för en vecka sedan, skriver Bildt, Polens Radek Sikorski, Tjeckiens Karel Schwarzenberg och Tysklands Guido Westerwelle.” (TT, 2010-12-25)

Men inte ett enda engagerande ord från Carl Bildt om krigen i Irak och Afghanistan, Wikileaks avslöjanden om korrupta ledares och näringslivets skumraskaffärer eller om svenska Vattenfalls skövlingar av sorbiska byar i östra Tyskland. Lundin Oil/ Lundin Petroleum har, precis som Vattenfall genom sina olagliga utvinningar av brunkol på ockuperad mark, gjort sig skyldigt till miljö- och folkrättsbrott bland annat i krigets Sudan, diktaturens Eritrea och konflikthärdens Etiopien.

”Man kan ha olika synpunkter på investeringar i diktaturer. Många pekar på risken för att investeringar i sådana länder direkt eller indirekt innebär ett stöd till regimen och dess makt, och till enskilda mer eller mind­re korrupta politiker. Andra trycker mer på att dessa länder är i stort behov av investerare, av utländskt kapital, av modern teknik och att investeringar därmed bidrar till ländernas ekonomiska utveckling. Till saken hör givetvis att investeringar i sådana här svåra länder kan innebära stora politiska risker.” (”Lundin: Diktatorernas bäste vän”, VA.se, 2008-09-19)

Lundin Oil/ Lundin Petroleum har licensandelar samt ett otal påskrivna kontrakt för prospektering och produktion av olja och gas i många av Östafrikas oroligaste länder, som är ett ytterst kontroversiellt engagemang. Om olje- och gasföretaget är ”diktatorernas bäste vän” frågar sig naturligtvis den insiktsfulle varför Vitrysslands Lukasjenko inte får räknas hit. Hans bestämdhet och principfasthet att inte sälja ut sitt lands naturtillgångar lämpar sig nog inte för Lundin Oil/ Lundin Petroleums blodsbesudlade prospekteringspolitik.

Vilken trovärdighet kan Sverige och det svenska näringslivet ha så länge vi har förljugna ministrar och statsråd? ”Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att säkerställa att Lundin Oil/ Lundin Petroleum uppfyller sina skyldigheter enligt fredsavtalet och betalar en skälig gottgörelse till offren och efterlevande till offren för kriget i området för Block 5A i Sudan?” (”Frågan som Bildt vägrar svara på”, SVD.se, 17 december 2010)

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA