Medarbetarnas digitala kompetens av vikt

Utbildningsförvaltningen i Malmö stad har framtagit en handlingsplan för digitalisering. Fr.o.m. sommaren 2016 ska samtliga gymnasieskolor ha en egen handlingsplan för digitaliseringen utifrån förvaltningens handlingsplan. Härvid gjordes en enkät bland lärarna och medarbetarna som syftade till att kartlägga hur och i hur stor utsträckning IKT används på förvaltningens enheter. Svaren är viktiga i Förvaltningens vidare arbete vad gäller planeringen av fortbildningsinsatser.

Visst behöver man använda tekniken i skolan, upprätta handlingsplan och använda denna när situationen kräver så, men det bör ske på sätt som gör att lärandet effektiviseras. (Hattie, 2009) Det handlar sålunda om hur, och inte att, man använder IT i klassrummet och vilket förhållningssätt man har till den, lärandet och själva undervisningen.

Som erfaren lärare använder jag gärna dator, lärplatta eller andra digitala enheter i mitt dagliga arbete. Kommunikationskanaler som jag använder gentemot mina elever kan vara såsom: e-post, Google Drive/ Google+/ Google Sites, bloggar, YouTube bland övriga kanaler.

Men som alla andra medarbetare behöver även jag lära mig mer om exempelvis DigiExam och kalkylprogram (Excel, Google Kalkylblad, Numbers, o.s.v.). Som lärare måste man ha uppdaterade kunskaper i upphovsrätt och vad man ska tänka på vid publicering på nätet (PuL, Creative commons m.m.). Jag själv använder informationssökning på nätet med inriktning på källkritik, faktasökning till en fördjupning eller en konkret och specificerad uppgift i skolan.

Jag har således goda kunskaper i informationssökning och källkritik. Exempelvis använder jag olika typer av faktatexter, lathundar, mallar, matriser, tabeller och djupdykande artiklar som hjälper skolan att prata om källkritik. Jag låter mina elever publicera färdiga uppgifter mot en riktig åhörarpublik, d.v.s. till klass/ skola. Detta kan ske genom gränsöverskridande arbete och samarbete i form av charader, rollspel, dialoger och dramatiseringar av allehanda texter både i klassrum och aula.

Jag använder ofta sociala medier, bloggar, wikis eller dylikt som verktyg i lärsituationen. Sajter, videoklipp och bloggar är ett sätt att synliggöra elevernas lärande och skapa forum där deras texter läses, spelas in, diskuteras och utvecklas. Jag har använt/ använder mig av detta i undervisningen, både i svenskan där elever skrivit insändare och gett feedback på varandras texter, och i engelska där de haft resonerande och argumenterande diskussioner.

I min planering väljer jag digitala lärresurser och verktyg utifrån de förmågor som eleverna ska tränas i. Härvid använder jag IKT-lösningar, som t.ex. delade Drive-dokument och/ eller Digiexam, för att ge formativ feedback till mina elever samt låter dem ge formativ kamratrespons på varandras uppgifter med hjälp av IKT-redskap. I mån av tid och förutsättningar använder jag mig också av nya undervisningsmetoder som nu är möjliga med hjälp av IKT, t.ex. publicistiska arbetssätt, “Flipped classroom” och “STL” (Skriva till lärande).

Genom att dela Drive-dokument med elever kan jag ge dem återkoppling, men också att de själva kan sitta och rätta samt kommentera varandras texter under prestigelösa och tidlösa former – till en kopp kaffe eller te – i och utanför klassrummet. Som lärare måste man emellertid ha uppdaterade kunskaper i hur kompensatoriska IKT-verktyg kan användas för elever i behov av särskilt stöd (t.ex. Claro Read, Stava Rex, Spell Right, Trädet, Inläsningstjänst).

Vid exempelvis argumenterande diskussionsövningar, projekt- och temaarbeten arbetar jag tematiskt med nätetik tillsammans med elever, såväl i samband med t.ex. värdegrundsarbete som i det vardagliga pedagogiska arbetet. Jag räds inte för att ha stimulerande gränsöverskridande arbete och samarbete med kollegor, specialpedagoger, Elevrådet bland övriga aktörer på skolan.

Jag använder digitala ytor för samarbete kollegor emellan via Malmö apps, delar dokument, skapar lektionsmaterial, kommunicerar via forum, lärplattform, intranät eller dylikt. Tillsammans med eleverna använder jag en variation av digitala lärresurser i den vardagliga lärsituationen. Det kan t.ex. vara olika databaser, digitala läromedel, strömmande media, appar, Inläsningstjänst, Lexins språklexikon, SAFIR (blå/ grön), bland övriga resurser.

Vad gäller kollegialt lärande skulle nog de flesta lärarna gärna vilja fortbilda sig kontinuerligt t.ex. via externa nätverk, seminarier, studiebesök och kurser inom området IKT och lärande, men saknar tid för detta ändamål. Samma sak gäller för kontinuerlig fortbildning t.ex. via interna kanaler (IKT-pedagog/ förstelärare, Pedagogisk Inspiration) inom området IKT och lärande.

I mån av tid kan man oftast vända sig till en lärarkollega/ kollegor och få råd eller hjälp rörande IKT-frågor/ användning i undervisningen. Medarbetarnas digitala kompetens är med andra ord av vikt!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *