TEMA: Vampyrism
Serbien är vampyrernas boning. De första dokument som kom till om vampyrer hittades inte i Transsylvanien, som man skulle kunna tro, utan i Serbien med omnejd. Till exempel i tsar Stefan Dušans (1308–1355) dekret från 1342 förbjöds präster att delta i uppgrävningen och bränningen av kroppar av de personer som misstänktes för att vara vampyrer.
De mest kända vampyrerna i Serbien, varav vissa av dem fått världsberömmelse, är Arnaut Pavle, Petar Blagojević och Sava Savanović. Petar Blagojević (ty. Peter Plogojowitz; från Veliko Gradište, död 1724) blev vampyr före Sava Savanović och på det sättet kom han in i annalerna som den första vampyren i Serbiens historia. Om honom, till skillnad från Savanović, finns litterära bevis – den österrikiska pressen vidareförmedlade rapporten från 1725 i vilken diskuteras rätt allvarligt om att det finns vampyrer i Serbien. (“Ko je bio prvi pravi srpski vampir”, RTS, subota, 08. decembar 2012.)
Debatten kring serbiska vampyrer har ofta hamnat utanför världshistoriens skeenden. De utmanövrerades av den irländske författaren Bram Stokers Dracula. Serbisk-valakiske fursten Vlad Țepeș tog åt sig all ära. Men Țepeș var inte en vampyr, inte heller har han något samband med vampyrer. Vampyrlegenden har legat i det dolda ända tills den dag Sava Savanovićs mjölkvarn kollapsade i Zarožje.
Rapporten om den här händelsen var bland de första dokumenterade vittnanden om vampyrbekännelser i östra Europa. Det publicerades av Wienerisches Diarium, en Wientidning, idag mer känd som Die Wiener Zeitung.
Den österrikiske tjänstemannen Frombalds rapport publicerades i Wiens tidning Wienerisches Diarium. “Bekräftelse av förekomsten av vampyrer” är bevarad i den österrikiska statens arkiv.
Hur ska man då försvara sig mot vampyrer? Det finns några folkliga sätt att värna sig. Forskaren Tatjana Stojanović, som disputerat i ämnet, säger följande:
“Hagtorn och slån är mycket effektiva. Dessutom kan vanliga magiska formler, till exempel svordomar, vara till nytta. Träffar man en vampyr ska man förbanna hans vänstra knä, skicka honom till berg eller in i vattnet och önska honom att se hagtorn. Helgade föremål och vigvatten hjälper också. Men man blir aldrig av med vampyren förrän han helt förstörs. Hur kan man göra det? Vampyrens barn kan bekämpa sin far. Folk tror på att vampyren kan återvända hem och bo med sin hustru, hjälpa henne och göra henne gravid. Dessutom kan människor, som föddes på lördag, som i Serbien är de dödas dag, tillintetgöra vampyrer: de ska hitta vampyrens kista och slå en påle av hagtorn igenom den.”
Det faktum att vampyrer finns i västra Serbien är faktiskt dokumenterat: österrikiska och ungerska tjänstemän var tillräckligt noggranna för att protokollföra vampyrernas alla illdåd. Etnografen och historikern Vesna Marjanović tillägger:
“Vampyren från Zarožje heter Sava Savanović, medan en annan vampyr Petar Blagojević i början av 1700-talet bodde i byn Kisiljevo i landets nordöstra del. Det var just då som österrikiska myndigheter, som utredde mystiska mord i landet, började använda ordet “vampyr”. Deras protokoll publicerades, och det serbiska ordet lånades in av västeuropeiska språk.”
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
__________________________________________________________