TEMA: En skola för alla
Studiemotiverade elever, tydliga regler, disciplin och låg personalomsättning är några faktorer bakom Bergaskolans goda resultat. 97 procent av eleverna här lämnar grundskolan med godkända betyg, enligt Vårt Malmö. (2012-10-25)
Svenska skolelever kommer dock efter i kunskapsligan, enligt OECD:s statistik. En bidragande orsak är “kunskapssegregationen”. (www.mah.se)
Bergaskolan i Limhamn tycks emellertid ha ett vinnande koncept till kunskapsframgång. Men även elever till ekonomiskt utsatta hem och hem som inte prioriterar skolan måste få inkluderas i dess hållbara utveckling. De skolor som förbättrar sina resultat genom att utestänga strulande elever har misslyckats med sitt uppdrag.
Mer ordningsregler och höjd kravribba leder inte automatiskt till bättre skolresultat. Däremot är tydlighet alltid gångbart, både vad gäller organisation och pedagogiskt ledarskap. Där inbegrips ett kontinuerligt arbete med kursmålen och betygskriterierna.
Samtal är ett ypperligt redskap i undervisningen, men tar tid med tanke på klassernas storlek. Det får det göra. Det handlar inte om att “lägga beslag på tiden” utan hur man ska använda den rätt.
Ett samarbete lärare och elever emellan räcker inte. Det krävs också en samverkan med andra samhällsaktörer, myndigheter och inrättningar. Det har visat sig fördelaktigt att man är två utbildade pedagoger i varje klass för att få en optimal inlärning.
Tvärtemot vad Bergaskolans rektorer påstår, är det mer än nödvändigt att släppa in fler agerande i klassrummet. Klassrummet är inte den enda “fristaden för undervisning” utan snarare ett flerstämmigt (O. Dysthe, 1996), där det kan förekomma naturliga inslag i vardagen som till exempel föreläsningar av författare, företrädare för ABF, Röda korset, Svenska kyrkan och andra frikyrkor. Alla dessa sociokulturella nätverk är en viktig länk och en bidragande faktor till ett gynnsammare undervisningsklimat.
Alla skolor har sina ordnings- och trivselregler. Men de är till för ökad trivsel och inte för betygens skull. Man kan inhämta kunskap på olika sätt och från olika håll, även utomhus. Det måste inte nödvändigtvis bara vara i skolans värld där man lär sig att läsa och skriva. Många av dagens elever använder exempelvis allt mer sina mobiltelefoner och iPads som ett tekniskt hjälpmedel i samband med informationssökning och ordletning.
Vad som händer med undervisningen när de motiverade eleverna försvinner från skolan är en fråga som Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, studerat och som baserar sig på de larmrapporter som Lärarnas riksförbund och Skolverket lagt fram. (www.mah.se)
Vad som sker när studieovana och omotiverade elever sållas bort är det få som ägnat en tanke åt!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
