En skola för alla, även för de studieomotiverade!

Studiemotiverade elever, tydliga regler, disciplin och låg

personalomsättning är några faktorer bakom Bergaskolans goda resultat. 97

procent av eleverna här lämnar grundskolan med godkända betyg, enligt Vårt

Malmö. (2012-10-25)

Svenska skolelever kommer dock efter i kunskapsligan, enligt OECD:s statistik. En

bidragande orsak är “kunskapssegregationen”. (www.mah.se)

Bergaskolan i Limhamn tycks emellertid ha ett vinnande koncept till

kunskapsframgång. Men även elever till ekonomiskt utsatta hem och hem som

inte prioriterar skolan måste få inkluderas i dess hållbara utveckling. De

skolor som förbättrar sina resultat genom att utestänga strulande elever har

misslyckats med sitt uppdrag.

Mer ordningsregler och höjd kravribba leder inte automatiskt till bättre

skolresultat. Däremot är tydlighet alltid gångbart, både vad gäller

organisation och pedagogiskt ledarskap. Där inbegrips ett kontinuerligt

arbete med kursmålen och betygskriterierna.

Samtal är ett ypperligt redskap i undervisningen, men tar tid med tanke på

klassernas storlek. Det får det göra. Det handlar inte om att “lägga beslag

på tiden” utan hur man ska använda den rätt.

Ett samarbete lärare och elever emellan räcker inte. Det krävs också en

samverkan med andra samhällsaktörer, myndigheter och inrättningar. Det har

visat sig fördelaktigt att man är två utbildade pedagoger i varje klass för

att få en optimal inlärning.

Tvärtemot vad Bergaskolans rektorer påstår, är det mer än nödvändigt att

släppa in fler agerande i klassrummet. Klassrummet är inte den enda

“fristaden för undervisning” utan snarare ett flerstämmigt (O. Dysthe,

1996), där det kan förekomma naturliga inslag i vardagen som till exempel

föreläsningar av författare, företrädare för ABF, Röda korset, Svenska

kyrkan och andra frikyrkor. Alla dessa sociokulturella nätverk är en viktig

länk och en bidragande faktor till ett gynnsammare undervisningsklimat.

Alla skolor har sina ordnings- och trivselregler. Men de är till för ökad

trivsel och inte för betygens skull. Man kan inhämta kunskap på olika sätt

och från olika håll, även utomhus. Det måste inte nödvändigtvis bara vara i

skolans värld där man lär sig att läsa och skriva. Många av dagens elever

använder exempelvis alltmer sina mobiltelefoner och iPads som ett tekniskt

hjälpmedel i samband med informationssökning och ordletning.

Vad som händer med undervisningen när de motiverade eleverna försvinner från

skolan är en fråga som Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap

vid Malmö högskola, studerat och som baserar sig på de larmrapporter som

Lärarnas riksförbund och Skolverket lagt fram. (www.mah.se)

Vad som sker när studieovana och omotiverade elever sållas bort är det få

som ägnat en tanke åt!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *