Serbiens ESC-bidrag för 2015 skapar eufori i världen, men inte i Sverige!?
ANALYS —
Serbiens mäktiga ESC-bidrag för 2015 toppar vadslagningsstationerna runt om i världen. Låten har på ett triumfartat sätt satt hela Europa och Australien i nostalgiska rytmer och således redan vunnit många människors hjärtan över hela världen. Men i Sverige tycks låten av någon anledning inte ha skapat lika stor upprymdhet.
Det är lite ironiskt med tanke på att när sångartisten Loreen vann Melodifestivalen 2012 med låten “Euphoria” skapades en nästintill exalterad känslostämning i Serbiens städer och byar. Serberna var som förbytta, de gick runt och viftade med den svenska flaggan, alla ville låta som Loreen och klä sig som hon.
Till trumpetfestivalen i Guča och Exit Adventure-musikmanifestationen i Novi Sad i Serbien kommer allt fler skandinaver för att leva loss. Där vajar svenska flaggor år efter år. Serbiska medier rapporterar flitigt från dessa kulturevenemang, men de svenska förtiger allt i en stor melankolisk tystnad. De bara väljer sådana nyheter som passar deras syften, och samtidigt förtiger de allt som skulle kunna öka eller väcka allmänhetens intresse.
Men om svenska folket vill räkna med framtida respekt och vördnad från andra, måste man kunna bjuda på sig själv och behandla sin omgivning på ett sådant sätt som man själv skulle vilja bli bemött på. Precis som i kärleken, handlar det om att både ge och ta. För som det är nu, snor man ohämmat de bästa godbitarna från serbiska seder och bruk och etiketterar dem med prefixet “svenska”. Så gör man inom handelsindustrin, matkulturen, film, musik, konst och vetenskap.
Sydsvenskar kommer i busslaster till norra Serbien för att lära sig om den serbiska vindruvsodlingens konster, allt för att därefter anamma och patentera tekniken på hemmaplan. Men inte ett uppföljande välvilligt ord yppas om serbiska kvalitetsviner på Systembolaget eller någon annanstans i det svenska samhället. En tidningsnotis här och där nöjer man sig med å det längsta.
I stället för serbiska viner blir paradoxalt nog kroatiska allt populärare i vårt avlånga land – och det på grund av en inhemsk aggressiv marknadsföring. Serbiska rånkex blir göteborgska, salta pinnar och jordnötsbågar ompaketeras till svenska, serbiskt mineralvatten ombuteljeras till svenskt, och så vidare. Det är inte bara brottsligt utan också kortsiktigt tänk och ett dråpligt slag i ansiktet som inte bådar för ömsesidig respekt. Med andra ord är det ett monstruöst helgerån av värsta sorten!
Den serbiska själen kan dock ingen ta ifrån en. Bojana Stamenov har, vare sig vi önskar det eller inte, kommit för att se sig om och vinna årets schlagertävling i Österrikes, tillika Europas, metropol Wien. Heja Bojana, ge järnet – skål med serbiskt rödvin till segern!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
