TEMA: Orättvisa
Jag hade mitterminskonferens med min arbetsledare 2016-01-26. Samtalet som handlade om min GrnEngX-grupp, Okt-start, 20v., var ”högt i tak”, konstruktivt och givande.
Det jag dock önskade framföra å det vänligaste, vilket jag också klargjorde i ett tidigt skede, var att jag de facto skulle starta upp tre helt nya grupper fr.o.m. mitten av mars månad. Jag hade visserligen redan accepterat detta preliminära beslut men på samma gång tänkte jag att det också är en viktig arbetsmiljö- och jämställdhetsfråga, då det handlar om att bekanta sig med 30+30+30=90 nya elevansikten på extremt kort tid.
Mina klassrum är sålunda oftast överfyllda med drygt 30 på mina listor. På samma gång finns det matte- och samhällslärare som handhar fem-sex elever i övertomma klassrum liksom SVA-kollegor som administrerar över EN grupp/ termin. Förvisso har dessa lärare större behov av att individanpassa elever samt mer kompaktare scheman med fler undervisningspass och intensiva prov- och uppsatsrättningar därtill, men det har egentligen jag också med TRE grupper av skiftande karaktär och därutöver även samordning av Elevrådet. Den absoluta fördelen är att de handskas med samma fem-sex, eller 25-30, elever/ termin. Det är en avgörande skillnad måste jag säga.
Jag har exempelvis uttryckt önskemål om att framöver få fler pass i Studieverkstan, för det tar på krafterna att alltid vara den som ska inleda en rivstart med elever (såsom hantering av inledande testningar, prövningar, förtida betyg, gruppbyten, kursavbrott och utskrivning av elever, dubbel- och återregistreringar, schemakrockar, inloggning på det trådlösa nätverket och annat teknikstrul, blanketter och intyg/ dokument, pågående samtal med kurator/ specialpedagog/ studie- och yrkesvägledare kring frågor i anknytning till studier och elevhälsa, etc.).
Att undervisa, planera, dela grupper, sambedöma och sätta betyg är ju inte riktigt samma som att ”fylla ut scheman” och ”sitta av tiden”. Vad jag förstod ville också lärarfacken (LR, Lf) att de lärare som var motiverade till att jobba med Studieverkstaden skulle göra det – och inte bara för att de hade timmar över på sin tjänstgöring.
Vi ska inte heller behöva samordna ett vikariatsarbete som ska skötas av ledningen och administrationen. Dessutom får vikarien betalt för ett arbete som vi ska göra.
Nej, snälla Gud! Var finns Du? Denna orättvisa i tjänstefördelningen är ytterst beklämmande. Det måste finnas en rotation i systemet, så att lärare inte far illa. Tidigare hade vi arbetsrotation, men här verkar det handla mer om kapacitet och att snacka sig till bättre positioner i arbetstillvaron.
Det får således inte vara så att det alltid blir samma lärare som får betungande uppdrag på skolan. Om det är ett sorts premie- och belöningssystem, så tackar och bugar jag för detta – men då ska det också visa sig i lönekuvertet. Någon sorts rättvisa borde det ändå finnas här!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
