A N A L Y S —
Arbetslivet är en viktig tid i människans liv med tanke på att det är då man utvecklas till ansvarsfull medborgare. Det är visserligen en ytterst lång och påfrestande väg att gå igenom som har stor påverkan på en individs mentala och fysiska hälsa, men som med allt annat i livet har också arbetslivet sina för- och nackdelar.
Arbetslivet är något man får uppleva vid olika åldrar i olika delar av världen. I Sverige måste alla barn gå i grundskolan medan gymnasiet är frivilligt. I andra delar av världen har barn inte denna chans och påbörjar sitt arbetsliv redan i tidig ålder som till exempel i Brasilien där barn får arbeta på kaffe- och rörsockerodlingarna. De får dåligt betalt och använder farliga bekämpningsmedel utan något som helst skydd.
På Balkan kan man under den stekheta solen se fattiga barn gå runt och tigga enstaka dinarer för att hjälpa sina syskon och föräldrar. I Montenegro finns en skröna om att man blir myndighetsförklarad efter 40, då många människor blir kreativa och mer arbetsföra då. Skillnaderna är sålunda väldigt stora om man jämför arbetslivet i Sverige med andra länders.
I Sverige har alla som arbetar oftast en vänligare arbetsmiljö, där man under lugn och ro tillbringar sin tid. Det finns dessutom olika fackförbund som kämpar, eller borde i alla fall kämpa, för arbetarnas rättigheter, dit folk kan vända sig för att få hjälp och stöd. Arbetare i Sverige har många rättigheter, men också skyldigheter.
Man kan till exempel ta lån från en bank om man har ett tillsvidarejobb medan denna möjlighet inte erbjuds till arbetslösa personer, eftersom chansen är stor att detta lån inte betalas tillbaka till banken. Varje månad dras en summa från arbetarnas lön, fast denna får de retroaktivt tillbaka när de har slutat arbeta genom sin pension.
Trots alla dessa fördelar och förmåner kan man än idag finna många nackdelar vad gäller arbetslivet i Sverige. För vissa yrken är arbetstiderna väldigt fysiskt och psykiskt krävande och belastande. Busschaufförer jobbar ibland 12-timmarspass per dag med få och väldigt korta raster, trots att de enligt lag har rätt till fem minuters vila varje timme.
Det finns således stora klyftor mellan inkomsterna och inkomsttagarna. Läkare och ingenjörer får exempelvis högre löner än utbildade lärare som har längre arbetsdagar, tuffare arbetsmiljöer samt utsätts för mer psykosocial stress. Trots lägre löner för en del yrkesgrupper betalar alla i Sverige skatt och arbetsgivaravgifter på samma premisser varje månad. På www.informationsverige.se får man svar på tal varför det är så:
“Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och ett bra liv i Sverige. En stor del av Sveriges välfärdssystem betalas av skatter. Det är skatter som bekostar till exempel sjukvård, barnomsorg, socialtjänst och äldreomsorg. Men också vägar, kollektivtrafik, flyktingmottagning och det gemensamma miljöarbetet bekostas av skatter.”
Det är naturligtvis bra med skatt, eftersom den går till rätt saker för att vårt avlånga land ska kunna rulla och fungera tillfredsställande, men denna siffra kan påverka inkomsten i stor grad. Efter att skatt och avgifter betalats är det en ganska liten summa pengar som blir över för gemene man – och för att klara av hela månaden med pengar i fickan måste man vara nitiskt sparsam och hushållsam.
Alla medborgare i Sverige har samma rättigheter (ja, åtminstone på papperet), men trots det är det mycket svårare för nyanlända flyktingfamiljer, invandrare och nya svenskar att få ett arbete med riktig lön. Det är även svårare för utomeuropeiska kvinnor med hijab och slöja att få jobb än kvinnor utan huvudbonad.
Alla nackdelar och orättvisor med arbetslivet i Sverige kan kanske försummas om man jämför med andra delar av den outvecklade världen. Det är dock alltid en krävande period som omfattar ansvar, respekt och försiktighet hos individen själv och i omgivningen.
Med mångkulturens inträde kom också industrialiseringen i Sverige att sätta fart i rekordtakt. På 1950- och 1960-talet startade den stora flyktinginvandringen till Sverige. Utländska medborgare påverkade mycket och positivt det svenska samhället, och utan invandring skulle Sverige stanna, skriver Johan Schück i DN. (“Johan Schück: Vi behöver fler i arbete – utan invandring stannar Sverige”, DN.se, 2013-12-13)
Under 1950- och 1960-talet behövde vårt land sålunda en stor arbetskraftsinvandring på grund av sin starka ekonomiska tillväxt. Det var främst invandrare från Finland, Ungern, Jugoslavien, Grekland, Italien och Turkiet och resten var från krigsdrabbade områden. När de kom till Sverige fick de gå en snabbkurs i svenska i tre månader och sedan slussades de vidare och fick direkt arbete på olika arbetsmarknader. Så småningom blev den svenska ekonomin allt bättre på grund av invandrarnas goda insatser.
Den andra punkten var att de kom till Sverige med sina kulturer, matvanor, traditioner, språk och etniska bakgrund, som det svenska samhället påverkades djupt av. Sverige har i många avseenden blivit ett rikare land med invandringen. Se på alla livsmedelsaffärer som säljer mat av bästa kvalitet från hela världen – och det till överkomligare priser än i svenska butiker.
Utländska matvanor och matkultur väckte således en ganska stor uppmärksamhet hos svenska folket, i så stor grad att de idag allt oftare väljer att äta pizza, falafel, kebab, baklava, langos med flera andra exotiska rätter framför andra.
Språket är en av många faktorer som bidragit till att det svenska samhället påverkats i hög grad; exempelvis kan man nämna arabiskans ”jalla jalla” (skynda, skynda) eller ordet ”guss” (tjej) som har turkiska rötter.
Sverige har en mångkulturell samexistens idag, men där återstår en hel del saker att göra på vägen. För att man ska ha ett bättre och tryggare samhälle krävs fler stödjande insatser för att stimulera invandringen och därigenom stärka gemenskapen mellan invandrare, svenskar och andra folkgrupper!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
