Thomas de Waal: “Kosovo är ett dåligt prejudikat!”

TEMA: Prejudikatet Kosovo

Den brittiske journalistförfattaren och medarbetaren vid Carnegie Endowment for International Peace, Thomas de Waal, sade att: “I Kosovos fall överträddes principen om icke-erkännande av ett territorium utan samtycke av moderlandet.”, och tillade att: “Ett territoriums statusändring bör ske under alla dess invånares egna fria vilja.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Kosovo är ett dåligt prejudikat, och om västvärlden hade ansträngt sig lite mer skulle man kunna visa att ett erkännande av ett territoriums oberoende innebär ett uppfyllande av internationella normer, och inte bara ordensutmärkelser till vänner, sade Thomas de Waal, medarbetare vid Carnegie Endowment for International Peace, till tidningen Wall Street Journal. (RTS, sreda 12. mart 2014.)

de Waal underströk i en kommentar som publicerades i den amerikanska tidskriften med anledning av folkomröstningen på Krim att: “I Kosovos fall överträddes principen om icke-erkännande av ett territorium utan samtycke av moderlandet”, samt tillade att: “Ett territoriums statusändring bör ske under alla dess invånares egna fria vilja.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Precis som det anges i textkommentaren borde det internationella samfundets svar på folkomröstningen i Krim 16 mars 2014 om utvidgad autonomi för Autonoma republiken Krim samt staden Sevastopol vara: “Autonomi – naturligtvis. Självständighet – teoretiskt, ja. Lämpliga rättsliga mekanismer – absolut.”

EU:s svar på situationen på Krim, enligt de Waals mening, torde vara att: “Varje tvist om förslaget om ett territoriums statusändring kräver respekt för alla dess medborgares historiska strävanden – ryssar, ukrainare och tatarer i Krimfallet, engelsmän och skottländare eller, tidigare, Kanada och Québec.”

Om provinsen Québec hade avskiljts från Kanada skulle indianska infödda tänka att de har rätt till utträde ur densamma. Och om Krim skulle rösta om självständighet från Ukraina i folkomröstningen, hade krimtatarerna säkerligen beslutat om att bilda en autonom region – som senare hade anslutit sig till Ukraina, anser författaren.

“Hur är det med kosovoserberna? Fallet Kosovo lämnade i sann bemärkelse ett dåligt prejudikat. Självständighetsdeklarationen från Serbien 2008, där Internationella domstolen fastslog att det inte var ett brott mot internationell rätt, åsidosatte principen om att ett utbrytarterritoriums oberoende inte erkänns utan ex-moderlandets samtycke”, anförs det i kommentaren. (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Kosovoalbanerna hade också goda argument; de hävdade att det var Serbien som tvingade dem till oberoende genom en militär intervention 1999, efter vilken flyttades myndighetsansvaret från Belgrad till UNMIK, i enlighet med resolution 1244 från FN:s säkerhetsråd, erinrar de Waal.

En del stater erkände Kosovos självständighet 2008, “men först efter att de hade upprättat internationella mekanismer som tvingade (Priština-) regeringen att respektera kosovoserbernas medborgerliga och äganderättsliga villkor”, anförs det i kommentaren.

“Processen representerade på många sätt en succé. Emellertid, om västländerna hade fördjupat sig lite mer kring att utforska alternativ för Kosovos suveränitet i partnerskap med Serbien, skulle de ha visat att ett erkännande innebär uppfyllande av internationella normer, och inte bara ordensutmärkelser till vänner”, säger Thomas de Waal.

Författaren till kommentaren i Wall Street Journal fastslår att: “Separatism i Europa borde inte vara omöjlig, bara väldigt svår att uppnå, och för alla i Krim skulle en bättre lösning vara en högre grad av autonomi.” (RTS, sreda 12. mart 2014.)

Men sedan å andra sidan kan man tycka att om erkännandet av Kosovo och Metohija var ett “brott” mot internationell rätt, borde EU-länderna och USA nu rimligen tänka om och makulera alla tidigare förhastade beslut samt erkänna Kosovo som en självständig del inom Serbiens gränser. Då skulle vi kanske också se en fredlig lösning på Krimkrisen – eller!?

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

____________________________________________________

Mer om samma tema:

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *