Slaverna först med imperialismen

Filip II Karan(ović), 382-336 f.Kr., kung av Landskapet Makedonien och far till Alexander den Store, förde en aggressiv politik och erövrade många platser. Han var intresserad av Centralasien och smidde planer på att invadera Persien, men också att återerövra de broderliga lyciska städerna Patara, Olympos, Pinara, Tios, Xanthos och Myra längs Mindre Asiens kust (nuvarande Turkiet), men han mördades innan hans megapolitiska planer förverkligades.

En av Filips mest kända citat var: ”Söndra och härska” (senare översatt till latin: Divide et impera). Filip som gick i sina förfäders fotspår inspirerades av de mytomspunna hjältarna och härförarna Nino Belov (verksam någon gång runt 2000-talet f.Kr.; omnämns som Nebrod i den Heliga skriften) och Serbo Makeridov (aktiv runt 1325 f.Kr.; omtalas som Asur i GT).

Filips son Alexander som efterträdde honom lyckades ta sig ända fram till Afghanistan och Persien (dagens Iran) och han fullföljde faderns imperialistiska erövringsdrömmar: han återerövrade de lyciska städerna och framför allt — han lade hela det väldiga Perserriket i spillror.

När man diskuterar dagens (det nya millenniets) imperialism, som är förbunden med kapitalismens expansion, är det USA man i första hand tänker på — USA som våldets världsmakt och världens polis.

I det gamla Sovjetunionen med flera satellitstater var ”imperialistsvin” ett vanligt skällsord, för att inte tala om Lenins marxistiska imperialismteori. Många slaver: ryssar, polacker, serber har spytt och spyr än idag galla över imperialismen och dess lakejer, ovetandes om att den här härskarideologin skapades av dem själva för flera tusen år sedan!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *