ANALYS —
Utrikesminister Carl Bildt (m) är oftast ovanligt hård i sin tal- och skrivretorik gentemot våra östliga grannars förehavanden, i synnerhet vad gäller Vitryssland och dess principfaste president Aleksander Lukasjenko. Bildt flänger runt som en hunsad hund och kastar ut impulsiva repliker och svidande kommentarer åt alla håll. Han skäller, fast han borde först se sig om i sin egen koja!
”Carl Bildt och tre utrikesministerkollegor har i jul formulerat den hårdaste EU-kritiken hittills efter valet i Vitryssland. Den diktatoriske president Aleksander Lukasjenko beskrivs redan i rubriken i en debattartikel i The International Herald Tribune (IHT) som ”förloraren”. ”Europa får inte stå tyst” efter ”charad”-valet för en vecka sedan, skriver Bildt, Polens Radek Sikorski, Tjeckiens Karel Schwarzenberg och Tysklands Guido Westerwelle.” (TT, 2010-12-25)
Men inte ett enda engagerande ord från Carl Bildt om krigen i Irak och Afghanistan, Wikileaks avslöjanden om korrupta ledares och näringslivets skumraskaffärer eller om svenska Vattenfalls skövlingar av sorbiska byar i östra Tyskland. Lundin Oil/ Lundin Petroleum har, precis som Vattenfall genom sina olagliga utvinningar av brunkol på ockuperad mark, gjort sig skyldigt till miljö- och folkrättsbrott bland annat i krigets Sudan, diktaturens Eritrea och konflikthärdens Etiopien.
”Man kan ha olika synpunkter på investeringar i diktaturer. Många pekar på risken för att investeringar i sådana länder direkt eller indirekt innebär ett stöd till regimen och dess makt, och till enskilda mer eller mindre korrupta politiker. Andra trycker mer på att dessa länder är i stort behov av investerare, av utländskt kapital, av modern teknik och att investeringar därmed bidrar till ländernas ekonomiska utveckling. Till saken hör givetvis att investeringar i sådana här svåra länder kan innebära stora politiska risker.” (”Lundin: Diktatorernas bäste vän”, VA.se, 2008-09-19)
Lundin Oil/ Lundin Petroleum har licensandelar samt ett otal påskrivna kontrakt för prospektering och produktion av olja och gas i många av Östafrikas oroligaste länder, som är ett ytterst kontroversiellt engagemang. Om olje- och gasföretaget är ”diktatorernas bäste vän” frågar sig naturligtvis den insiktsfulle varför Vitrysslands Lukasjenko inte får räknas hit. Hans bestämdhet och principfasthet att inte sälja ut sitt lands naturtillgångar lämpar sig nog inte för Lundin Oil/ Lundin Petroleums blodsbesudlade prospekteringspolitik.
Vilken trovärdighet kan Sverige och det svenska näringslivet ha så länge vi har förljugna ministrar och statsråd? ”Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att säkerställa att Lundin Oil/ Lundin Petroleum uppfyller sina skyldigheter enligt fredsavtalet och betalar en skälig gottgörelse till offren och efterlevande till offren för kriget i området för Block 5A i Sudan?” (”Frågan som Bildt vägrar svara på”, SVD.se, 17 december 2010)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
