ANALYS
När man läser nyhetsrubrikerna i media är det allt för ofta Mexiko som omnämns.
Våldsbrottsspiralen har ökat något markant i landet. ”Våldsspiralen riskerar rättssäkerhet och stabilitet i Mexiko där korruption, rädsla och ond bråd död är följt i spåren av kartellernas ökade makt. De kontrollerar människohandel, utpressning och den lukrativa drogsmugglingen till USA. Men även allt mer vissa myndigheter och nyhetsbevakning. I gränsstaden Ciudad Juarez nära El Paso i Texas har över 5 000 människor dött i knarkkriget, även den stora regiontidningen El Diario har drabbats.” (Drugnews/SL, 2010-09-21)
Situationen är outhärdlig med hot och våld för många mexikaner, som drömmer om ett drägligare liv utanför Mexikos gränser. Men allt är inte fröjd och ljusa skogar på den andra sidan om gränsen. USA brottas med den illegala flyktingvågen från grannlandet, som allt mer tär på de diplomatiska banden länderna emellan. ”I USA uppskattas det finnas minst 12 miljoner illegala immigranter. Därför ska nu en tredjedel av landets över 300 mil långa gräns mot Mexiko förses med en barriär. Exempelvis den före detta republikanske presidentkandidaten Mike Huckabee vill att hela gränsen ska vara ”stängd” år 2010.” (”USA bygger omstridd mur mot Mexiko”, Sydsvenskan.se, Torsdag 6 mars 2008)
Men hur har då mayalandet Mexiko hamnat i en Moment 22-situation? Gudarna vet svaret. Mayakalendern har dock en stor roll i landets dåtida, nutida och framtida utveckling. Bara landet självt kan bryta frustrationsspiralen och vända sin befolknings självdestruktiva handlingar och pessimism till en hållbar framtidstillit.
Mayakalendern beskriver kanske inte jordens (Mexikos) undergång, utan snarare påtalar hur planeten kan bevaras trots alla föreliggande hot om dess existens – något i stil med profeten Habackuks, Nostradamus och bröderna Tarabićs förutsägelser. Världshändelserna har således ett symboliskt syfte och värde och ska sättas i ett större sammanhang: Kosovos utbrytande, Greklands finanskollaps, Japans kärnkraftsolycka, ihärdiga naturkatastrofer, pandemier, med mera.
Vi behöver inte ett nytt Pandoras ask-scenario. Vi måste emellertid visa större aktning för mayakalendern och mayafolkets gedigna uppfattningar om astronomisk kunskap och vetenskap, liksom med Hopifolket i Nordamerika och deras föreställningar kring tid och rum, med tanke på många religioners och profetiors nära förhållande till dem!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
