i. Den svenska historiesymbolen Tre Kronor har gått ur tiden. Det är dags att döpa om den till Två Kronor i stället, med tanke på att venderna har fråntagits sin rättmätiga krona, det vill säga minoritetsstatusen.
ii. Det är värt att dö för Sverige, men inte att dö i det!?
iii. Vilken värld är vi på väg mot, en förljugen eller en ärlig och rumsren?
iv. Avskaffa förmynderiet och förbudsmentaliteten, det är ingen ursvensk tradition!
v. Det svenska fattigmansfolket vägrar vara ett experimentellt objekt, överutnyttjat och sedan kasserat!
vi. Bort med soffliggarna och bered platserna åt oss mer engagerade samhällsmedborgare!
vii. Man kan undra var alla Europas ståtliga drakordnar och sällskap är nu, som ska skydda rättvisors talesmän ute i världen från annalkande orättvisor och fabricerade lögner.
viii. Julian Assange torde vara en ny Sankt Göran, eller?
ix. Vi lever i en sorts ”fortbildningsbubbla”, men alla bubblor spricker och så även den här!
x. Nej, fram för mer outbildade lärare. De behövs – för barnens skull och för att de ger nya perspektiv på skolan!
xi. Att gå till överdrift och kräva lärarlegitimation, nivågradering och kategorisering av lärare är geschäft.
xii. Varför ska obehöriga lärare utbildas, när många av dem är överkvalificerade?
xiii. Det handlar inte om att obehöriga lärare uppehåller andras tjänster, utan om undervärdering och diskriminering av de obehöriga.
xiv. Nej, våga satsa på de svenska lärarnas framtid! Ferietjänsterna, som roffats från lärarna, måste tillfalla dem igen. Utan ferieavtalet med tillhörande egen förtroendetid, lovdagar och sommarlov hämmas lärarnas engagemang, motivation och inspiration.
xv. Om ingenting görs inom en snar framtid, kommer lärarna snart att gå under och bli en raritet och fossiliserade objekt på museerna runt om i landet.
xvi. Svårigheterna finns i att vi mestadels inte är några bra lyssnare. Men så fort det handlar om oss själva och våra egna problem, då är vi enträgna om att bli hörda och bönhörda.
xvii. Vi jordbor måste vara tacksamma inför Gud för vår existens. Men vi tar allting för givet och överskrider i allting.
xviii. Gud allena kan verkställa dödsdomar!
xix. Vi konfronteras med upplysta läkare och enfaldiga stormaktsledare som förpestar vår tillvaro.
xx. I trafiken strävar vi efter en nollvision över döda, medan cancersjuka dör på löpande band. Var finns balansen?
xxi. Men förnuftets och rättfärdighetens män vill inte klandra och förebrå, utan i stället skapa rättfärdighet och bestående fred.
xxii. Vem som gång på gång gjuter olja på elden samt skapar kaos i Mellanöstern är mer än tydligt för de insiktsfulla, men tydligen inte lika självklart för de oinvigda!
xxiii. (…) Men en sak förändras aldrig, och det är insiktsfullheten som kommer med modersmjölken!
xxiv. Språket sägs vara “nyckeln till framgång”, men utan dörr och nyckelhål får man ingen inblick i den praktiska erfarenheten.
xxv. Ett samarbete ska man aldrig säga nej till, utan tvärt om omfamna det med varma hjärtliga famnar. (Citatet myntat 2015-09-10)
xxvi. Man bör ha en helhetssyn på elevers lärande- och utvecklingsprocesser och inte se dem som potentiella kunder. (Citatet myntat 2016-06-10)
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
