Heliga Petka Paraskeva (serb. Sveta Petka Paraskeva) uppenbarade sig för mig i en syn under morgonnatten dagarna före jag och min fru skulle bege oss till serbisk-ortodoxa kyrkan Kyrillos och Methodios i Malmö, den 27 oktober 2011 på den Heliga Petkas dag. Aldrig tidigare hade jag drömt något liknande. Inte bara det att jag upplevde drömmen som intensiv och verklig, drömmen också bar på ett krypterat budskap till mig och min familj. Därför vill jag föreviga denna text åt eftervärlden.
Drömmen var förlagd till vårt kök. Jag gick ner för trätrapporna och kom till tröskeln av köket. Där stannade jag till och till min stora förundran såg jag ett kraftigt ljussken över spisplattorna. Det var som en gyllene krans med ett hål i mitten. En stark domnande energi strålade över hela köket. Det var någonting magiskt över det hela. Först trodde jag, emellertid, att det var en stor brand på gång eller en förstadie till en explosion. Men det var det inte alls. Jag hade mina blickar hela tiden på spisplattorna. Plattorna var väldigt varma, och om jag minns rätt vred jag tillbaka den ena spisknappen för att säkerställa.
När jag därefter vände mina blickar från spisen såg jag en skepnad klädd i mörk dräkt till höger om mig. Jag såg inte dess ögon och ansikte, det var dunkelt, men färgen på dräkten uppmärksammade jag däremot. Den var starkt mörkbrun, en aning mot mörkröd nyans.
I samma ögonblick vaknade jag och där slutade min fantastiska dröm.
Men hur kom det sig att jag begav mig till kyrkan dagen efter tillsammans med min fru? Vi åkte dit för att visa vår aktning och vördnad för Heliga Petka. Hon visade sin gudomliga närvaro genom sitt uppenbarande i vårt hus.
Jag släktforskar på min fritid. Att sätta samman min fars snåriga släktträd är tidskrävande och ett dilemma, men efter uppemot 20 år av släktforskning har jag funnit en hel del intressanta pusselbitar och ledtrådar i letandet. Ett av dem är Heliga Petka. Bara dagar före den 27 oktober 2011 hittade jag intressanta uppgifter på nätet som förtäljer att mina förfäder vördade flera helgon jämsides med Sankt Göran, däribland Heliga Petka, beroende på vilka trakter och landsgränser de befunnit sig i (Transsylvanien, Moldavien, Epirus). Den 6 maj 1605 besegrades turkarna av drobnjakerna i Bukovica i dagens Montenegro. De närbesläktade familjerna Vulović, Đurđić, Kosorić, Cerović och Tomić gick således över till att fira sankt Göran som deras gemensamma skyddspatron och till minne av den 6 maj 1605.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
