Böcker har alltid fascinerat och haft någonting magiskt och förtrollande över sig – allt från deras begynnelse.
Man brukar säga att “boken är ens bästa vän”. Men inte bara det att böckerna är lojala mot sina läsare utan de även ger många råd och svar på livets alla gåtor och mysterier. Som med allting i livet har även böcker mindre bra sidor: de kan vilseleda och skapa oro, ångest, besvikelse, irritation och missämja bland läsarna och boklånarna.
En äldre man, vid namn Bora, från Niš i Serbien bodde på Dalaplan mitt i Malmö. Han var en passionerad bokälskare i rättans mening. Han samlade på alla gamla och nya boktitlar han kunde finna inom allt från agronomi, medicin, hälsa, förhistoria och parapsykologi till religion, mysticism och ockultism.
Bora var en principfast och trotsig man. Om man stämde en träff med honom fick man minsann hålla tiden. Kom man för sent öppnade han inte dörren eller så gick han ut på ett “ärende”. Om man mötte honom på väg ut ur lägenheten ville han aldrig gå tillbaka hem. “Det stred mot hans principer att gå tillbaka, när han väl hade gett sig iväg därifrån”, kunde han svara envist.
Bora hade således få vänner och de han hade delade samma intressen med honom – nämligen passionen för naturen och medicinalväxter, men framför allt kärleken till de magiska böckerna och deras förtrollande värld.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
