TEMA: Ryssland och Krim
Världens massmedia, och i synnerhet de svenska, har sin uppmärksamhet fokuserad på Kiev och Krimhalvön. Journalisterna och reportrarna frågar sig varför Krim är så viktig för Ryssland, att man är redo att gå ut i krig och försvara den.
Krim är en parlamentarisk republik, vars historia är sammanvävd med många politiska spänningar. Halvön är ett före detta ryskt landområde som den sovjetiske parti- och regeringschefen Nikita Chrusjtjov (1894-1971) gav till Ukraina 1954 utan det ryska folkets medgivande.
Merparten av befolkningen talar ryska och identifierar sig som ryssar, även om man inte bör bortse från att en tredjedel av befolkningen är ukrainare och resten krimtatarer. De senare nämnda är mycket antirysk-orienterade som ett resultat av det förtryck som de led under sovjetledaren Josef Stalin (1878-1953).
Peter den store (1672-1725) befriade Krimhalvön från tatarer och slog samman den med Ryssland. Katarina II (1729-1796) bekräftade Rysslands annektering genom ett dekret, precis som med Kaliningradområdet. Okraina, som Ukraina hette tidigare, fick staden Charkiv som gåva från Peter den store i egenskap av huvudstad, eftersom Kiev och dagens omtvistade territorier i sydost var en del av det ryska imperiet fram till det första världskrigets utbrott, medan det västra Ukraina samt tre områden [Lvov, Ivano-Frankivsk och Zjytomyr], var under det österrikisk-ungerska patronatet. Tack vare Lenin, som var under press från de allierade som förde honom till makten 1918, utökades Ukrainas territorium kraftigt till nackdel för Ryssland.
I valet 2010 röstade majoriteten av krimborna på president Viktor Janukovitjs parti. Många invånare i Krim anser sålunda att Janukovitj blev offer för en illvillig statskupp.
Om det blir en uppdelning av Ukraina, kommer det först att inträffa på Krimhalvön. Ryska Krim är således viktig av flera skäl. Till att börja med är det en halvö som en gång tillhörde moder Ryssland och där majoriteten av invånarna är etniska ryssar. Detta skulle vara tillräckligt för att inleda en “invasion”, men det är inte den enda anledningen till varför Krim är så viktig för Vladimir Putin.
Den viktigaste ryska marinflottan är stationerad i Simferopol, som är huvudstad i den autonoma republiken Krim. Basen har funnits där i 230 år. Fartygen och ubåtarna på Krim ligger norr om Turkiet, på en mycket viktig strategisk position varifrån de har utgång till Medelhavet. (DNEVNIK.hr, 01.03.2014.)
Ryssland hyrde marinbasen vid Sevastopol fram till 2017, vilket år 2010 förlängdes till 2042, och detta beslut undertecknades av Viktor Janukovitj 2010. (Wikipedia)
Krim har ett kolossalt strategiskt värde för Ryssland på grund av tillträdet till Medelhavet. Placeringen av Simferopol på världskartan kunde inte vara bättre, för genom tillträdet till Medelhavet öppnas dess dörrar mot Mellanöstern. Om Ryssland nu skulle vilja leverera vapen till sina allierade, i exempelvis Syrien, finns det praktiskt taget ingen bättre rutt att välja än den från Krim, genom vilken man lätt kommer till Istanbul och sedan vidare genom Dardanellerna direkt till Medelhavet. (DNEVNIK.hr, 01.03.2014.)
Krim har en gång tidigare i historien varit skådeplats där gränsdragningar överenskommits. I slutet av andra världskriget träffades de allierades ledare Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin för att stycka upp Europas karta. Det mötet, som till slut även blev början till det kalla kriget, ägde rum i Jalta, en stad och badort vid Svarta havets kust på Krimhalvön.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
