ANALYS —
De barbariska (äv. varvariska/ vardariska) kungarikena norr om det antika Grekland styrdes av serviska fursteprinsar av de Gudafödda.
Folken i Väst levde i stor hungersnöd och misär och deras ögon frestades av det bördiga frodiga Öst. Barbarerna utsattes således för ständiga attacker från de primitivare västländska riken som låg längs deras landgränser. Barbarrikena försvagades med tiden också inbördes av intriger och strider mellan inhemska folkstammar och fejder inom den kungliga furstefamiljen, gudaättlingarna.
De barbariska kungarikenas mäktiga, sammansvurna, fiender ingick planenligt ett lömskt förbund med den katolska kyrkan i Rom, vilket framkallade än mer brödrakrig, blodsutgjutelser och sekellånga politiska kriser på Balkanhalvön.
Inom kort!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA