ANALYS —
Dawit Isaak är ofta på löpsedlarna runt om i Sverige, där han hyllas som en svensk-eritreansk demokratikämpe som står upp för de mänskliga rättigheterna i Eritrea. Att han emellertid är skyldig som stryk är medierna inte intresserade av att höra. Det är bara deras utopiska sanning som gäller – och därmed basta.
Dawit Isaak kom till Sverige som flykting från Eritreakriget 1987. Efter kriget återvände Isaak till Asmara, där han blev delägare i och arbetade som journalist på landets första oberoende “demokratiska” tidskrift Setit.
Men i september 2001 arresterades Isaak och en rad olika andra journalister av den eritreanska regeringen, för att de i Setit skrivit om en grupp politiker i regeringen, den så kallade 15-gruppen, som krävde demokratiska reformer i landet.
Samtidigt kan man tycka att han får skylla sig själv, när han på eget bevåg åker till Eritrea och kritiserar dess regering i en tidskrift – och sålunda blir fängslad för det. Naturligtvis kände han till riskerna, det är inget naivt barn det handlar om, och nu får han avtjäna sitt långa straff. Mer än så är det inte.
Dawit, som själv försatt sig i situationen, ber nu Sverige att bistå honom med alla medel för att ta honom ut ur landet. Men ska vi nu också hjälpa varenda svensk medborgare som hamnar i fängelse utomlands att komma ut, eller? Det finns faktiskt ett otal svenska medborgare som sitter fast av olika anledningar i fängelserna på Balkan, i Filippinerna, Thailand, Vietnam, USA. Varför tiger Sveriges regering och utrikesdepartement om detta?
Varför arbetar man inte för att också få hit dessa – och inte blott utvalda personer efter kön och färg såsom Dawit, Schibbye med flera mediehjältar? “Men nu kan vi visa att tystnaden var en del i UD:s strategi.” (…) och att UD styrde “mediebilden av etiopiensvenskarna.” (“Så styrde UD mediebilden av etiopiensvenskarna och kritik mot flum i TV4-soffa”, P1/ Medierna, sverigesradio.se, Lördag 12 januari 2013)
Den kosovoserbiske ledaren, tillika ordförande för det Serbiska Demokratiska Partiet (SDP), Oliver Ivanović är ett mycket bra kontraexempel för att visa hur de svenska massmedierna systematiskt väljer och vrakar i sin skeva rapportering. Denne Ivanović tycks vara helt främmande för mediefolken, men är för den skull inte ringaktad och förbisedd i serbiska och ryska medier. Inte ett fragment av ord får den svenska allmänheten veta om hans katastrofala tillstånd i de unkna fängelsehålorna i det högt maffiakriminaliserade utbrytarlandet Kosovo.
Och när jag skriver till Heidi Avellan, politisk chefredaktör och chef för ledarredaktionen på Sydsvenska Dagbladet, och frågar varför de inte rapporterar också om serbiska lidanden och offer, får jag ett bitvis kryptiskt och raljerande svar tillbaka: “Du har nog missuppfattat detta.”
Europa borde skämmas, och Sverige med det! SDP-ledaren Oliver Ivanović har suttit oskyldig i fängelse i drygt tre års tid. Under de 1 097 dagarna bakom galler och bom har lag och rättvisa våldtagits gång på gång.
Den fängslade Ivanović dömdes under tiden till hela nio års fängelse i ett mål som hanteras av den EU-inrättade domstolen, Eulex, i första instans – trots att ingen av de 81 vittnena pålagt honom skulden för krigsförbrytelser. Han greps således av EU:s rättsdelegation för Kosovo, Eulex, misstänkt för krigsbrott och “anklagas för brott begångna 1999 och 2000 mot albanska offer”, enligt hans advokat som inte gav några fler detaljer. (“EVROPO, STIDI SE: Oliver Ivanović tri godine nevin u zatvoru! Punih 1.097 dana traje silovanje zakona i pravde!”, Informer, 27.01.2017.)
När Oliver greps i staden Kosovska Mitrovica var hans son Bogdan Ivanović mindre än tre år. Bogdan är nu hela sex år och har sålunda tillbringat halva sitt liv utan far. Oliver får dock träffa honom en timme i veckan. (“EVROPO, STIDI SE: Oliver Ivanović tri godine nevin u zatvoru! Punih 1.097 dana traje silovanje zakona i pravde!”, Informer, 27.01.2017.)
Oliver går nu igenom ett helvete, men han ger inte upp. Föreställ er på samma gång en situation där en svensk pojke vars far kidnappats erhåller ynka 60 minuter i veckan för fadersumgänge. Det skulle skapa stora rubriker och ett ramaskri i svenska medier – och mediedrevet skulle inte avta på länge.
En dag i förvar för en oskyldig man är oerhört svårt att förstå eller utstå, men inte som Olivers 1097 dagar bakom lås och bom för påstådda krigsförbrytelser mot albanerna. Kosovoserberna går således igenom dagliga prövningar i det nationellt djupt splittrade utbrytarlandet. Det är att välja mellan två alternativ: att se sitt nederlag i vitögat eller att slåss för överlevnad ända till slutet. På samma sätt som svenskarna kämpar för Dawit Isaak slåss serberna för Ivanović. Rättvisa kommer att skipas!
Detta är en synnerligen politisk dom iscensatt av EU och Nato, men Oliver har fungerat som en balans för allt som händer och vad som kommer att hända i Kosovo. I tre års tid lider han och serberna med honom i Kosovo och Metohija av oket från åratal av förtryck från Eulex och många andra orättvisor varje dag. Jag hoppas av hela mitt hjärta att rättvisan kommer att segra igen och att det fortfarande finns goda och samvetsgranna människor som dömer enligt lag och samvete.
Detta är diktaturens exempellösa rättsvåld och västs illvilliga ansikte utåt – men inte så länge till. Västs medier, däribland svenska, borde skämmas över hundratals serber som lämnats för att ruttna i Eulex och Haags terrorfängelser. Varför ställer inte Europas regeringar och dess institutioner ultimatum till dessa fanatiker? Varför tiger de? Är de måhända i maskopi?
I våra svenska radio- och tv-kanaler och i dagliga pressen nämns Oliver Ivanovićs namn överhuvudtaget inte. Där är ingen som vill lobba aktivt för honom, och minst av alla magnaten George Soros (Schwartz) med flera likasinnade. Vi gör sålunda inte ett dugg för att omnämna hans lidande eller för att få ut honom från kosovoalbanska fängelser. Men tyvärr är han varken den förste eller den siste som förråtts av omvärlden, däribland Serbien självt!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
___________________________________________________________
FAKTA OM RÄTTEGÅNGSPROCESSEN – TRE ÅR AV RÄTTSTORTYR OCH ORÄTTVISA
* Oliver Ivanović greps i Kosovska Mitrovica den 27 januari 2014
* Dömdes i januari 2016 till nio års fängelse av Eulex domstol i första instans
* Gjorde sig skyldig till påstådda krigsförbrytelser mot albanerna i södra Mitrovica
* 81 vittnen hörda, Olivers relation till brotten har dock inte fastställts
* Överklagade domen i april 2016
* I den andra instansen gavs ingen tidsfrist för beslutet