ANALYS —
I och med den forne serbisk-jugoslaviske presidenten Slobodan Miloševićs (1941-2006) bortgång kommer nu i antåg en ny era av spekulationer och konspirationsteorier, såsom efter den 9 oktober 1934, när det politiska mordet ägde rum på kung Alexander I Karađorđević (1888-1934) i franska Marseille.
Vem låg bakom Slobodan Miloševićs död? Var hans briljanta försvar i Haagtribunalen allt för känsligt och provocerande för stormakterna (läs: USA och EU)? Kan man dra paralleller från attentatet 1934 till dagens händelser? Frågorna är otaliga.
Det är ett faktum att Milošević nekades adekvat vård. Han anförtrodde sig åt högre makter, ty serberna och Serbien lämnade honom i sticket. Oberoende av kommande giftkonspirationsteorier måste väl ändå Haagtribunalen, och de korrumperade västmedierna med den, bära det yttersta ansvaret för hans tragiska öde!?
Det är oroväckande att det funnits och fortfarande än idag finns rester från forna diktatorsdynastier (Augusto Pinochet, Imelda Marcos, m.fl.) som besitter alla möjliga resurser, trots deras regimers begångna illdåd på tusentals landsmän. Vem beskyddar dem?
Slobodan Milošević å sin sida var en väl beläst och skolad Harvard-politiker, en av de allra bästa i modern tid. Som sådan stod han på god fot både med CIA och Rotschild-familjen, men kom snart att bli en törn i ögat på världspolitikerna. Miloševićs serbiska stolthet, envishet och kompromissovilja ledde till att Förbundsrepubliken Jugoslavien isolerades allt mer på 1990-talet med påföljande intensiva Natobombningar av landets infrastruktur – däribland broar, motorvägar, sjukhus, skolor och bostadskvarter.
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
