Krigshetsarna och ivrarna Carl Bildt, Barack Obama, EU:s ledare och likasinnade förespråkar en “sista chans för diplomatin”. Men vem är de som ska döma och fördöma? Som så kallade fredstrevare har de ett ytterst sociomoraliskt ansvar att värna om världsfredens upprätthållande och inte, som nu, gjuta än mer olja på den infernaliska elden. Och vad har hänt med “rundabordssamtalen”? Har de skrotats för gott? Och av vem?
Carl Bildt fick inte Nobels fredspris 2013, vilket en del hade hoppats på, men nu i efterhand kan man tycka att det var med all rätta som han inte erhöll det. Bildts trovärdighet och auktoritet har således med åren rasat i mångas ögon. Barack Obama, Europeiska unionen, Martti Ahtisaari och Carl Bildt har en sak gemensamt, och det är att de förlorat sin heder och moral samt förspelat alla sina fredskort.
På samma gång reses ovan nämnda fredstrevare mot skyarna av de svenska journalisterna, samtidigt som andra världspolitikers fredsinsatser försummas och förminskas. Exempelvis har Serbiens president Aleksandar Vučić arbetat mer än andra politiker på Balkan med omnejd för att skapa förståelse och sämja mellan folken, men bojkottas likväl av de svenska medierna. På vilka grunder och premisser?
Rysslands starke man och president Vladimir Vladimirovitj Putin var tydlig med att konstatera att han inte önskade ett inbördeskrig i grannlandet Ukraina, ett iscensatt brödrakrig utifrån (läs: USA) mellan ukrainare och ryssar – som på alla sätt påminner om Balkankriget mellan kroater och serber. Putin har arbetat minst lika mycket som sin dåvarande amerikanske kollega Barack Obama för att skapa fred i världen, men han fick inget fredspris – vilket Obama fick på felaktiga grunder. Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov, som fick Berlinmuren på fall och ett Stortyskland på fötterna, är redan bortglömd i väst. Varför? Detta är om något rena rama revanschistisk-chauvinistiska västpolitikens rätta ansikte!
Nu kanske en del förståsigpåare menar att Balkan inte har något journalistiskt värde för Sverige och att man därför inte är förpliktigad att rapportera därifrån – men där har de helt fel. Det är någonting som massmedia i Sverige vill frambringa skenet av för den svenska befolkningen. Sanningen är däremot en helt annan.
Ryssland och Balkan har större kulturhistoriska band med Skandinavien än vad man hittills trott, rejält större släktband än med USA och EU. Bland annat visar dna-analyser som gjorts i en rad laboratorier i Zagreb i Kroatien, Skopje i Makedonien och Belgrad i Serbien att serber och kroater är mycket närmare varandra biologiskt än vad det hävdats tidigare samt att de härstammar från en och samma anfader. Dessa har i sin tur skandinavisk-baltiska gener som de facto kommer att ändra historieskrivningen i Skandinavien och Östersjöområdet.
Men detta motsätter sig krigsivrarna. Det ligger ju inte i deras intresse att det ska komma fram bland allmänheten att de slaviska folken utgör grundstommen i den europeiska civilisationen. I stället slår de split med sitt propagandistiska maskineri mellan folken för att därefter underkuva dem under en ny världsordningspolitik.
Vem står bakom denna nydaning? Vilken roll har Bilderberggruppen i detta som träffas på en hemlig plats varje år för att skräddarsy världspolitiken för ytterligare två decennier framåt i tiden? En av de frekventa besökarna här är Carl Bildt och kompani. När Bildt säger att det är “sista chansen för diplomatin”, då vill han ge sken av att det förefaller så. Ska man tolka det så att Bilderberggruppen förbereder sig för mänsklighetens yttersta dagar på den här planeten?
Den nya världsordningen är redan i gång, men i deras kallsinniga framfart och väg står den ryska björnen som så många gånger tidigare genom historien. För att lyckas med sitt uppdrag måste Ryssland elimineras till varje pris – därför behövs det också ett kärnvapenkrig!
Men de som kommer att dra det längsta strået är ryssarna själva. Serbien håller sig strategiskt utanför det här kriget, enligt de serbiska bröderna Miloš och Mitar Tarabićs sianden. USA, EU och Nato kommer således att dra det kortaste strået samt förlora mest i konflikten med Ryssland och Kina, enligt många politiska bedömare och framtidssiare!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA