TEMA: Putin och Serbien
Rysslands president Vladimir Vladimirovitj Putin anlände den 16 oktober 2014 till Serbien på statsbesök. Putin mottogs med stort engagemang och stor entusiasm av serberna, som ser moder Ryssland som en nära vän, allierad och partner trots sina EU-närmanden.
Putins besök äger rum med anledning av att det gått 70 år sedan sovjettrupper tillsammans med jugoslaviska partisaner drev ut de nazistisk-fascistiska ockupanterna.
Putin välkomnades på Belgrads flygplats “Nikola Tesla” av den serbiske presidenten Tomislav Nikolić. Därefter följde nedläggning av krans och blommor vid minnesmärket över de ryska soldater, som stupade vid Belgrads befrielse i oktober 1944. Putin tilldelades också Serbiska republikens orden, som är Serbiens högsta statliga utmärkelse.
Under den första militärparaden sedan 1985, som under torsdagseftermiddagen tågade genom Belgrad i hällregn, hälsades den ryske ledaren av tiotusentals flaggviftande serber. Sedeligen ser många serber ryssarna som sina ortodoxa bröder och Ryssland som Serbiens moder och beskyddare. Och det har iakttagits under Putins besök, som fick ett ytterst hjärtligt mottagande i Belgrad vars husväggar prytts med stora vit-blå-röda Putinplakat.
Serbien inledde under 2014 förhandlingar om EU-medlemskap, något som Ryssland ser allvarligt på. I meningsutbytet mellan västmakterna och Moskva över situationen i Ukraina har Belgrad dock strävat efter att följa “en gyllene mellanväg”.
Serbien har sagt sig respektera Ukrainas territoriella integritet, och tagit avstånd från den ryska annekteringen av Krim. Men till skillnad från EU-länderna och USA har Belgrad inte infört några sanktioner mot Ryssland. Sanktioner skulle enligt flera bedömare innebära en ekonomisk katastrof för Serbien, i synnerhet då landet är helt beroende av rysk gas. (svenska.yle.fi)
Därtill har den serbiska livsmedelsexporten till Ryssland gynnats av det ryska importstoppet för västliga produkter, något som Putin lyfte fram under sitt besök. “Serbien har nu en ypperlig chans att vinna andelar på den ryska marknaden.”, menade han. (svenska.yle.fi)
Putin lovade sina serbiska värdar en miljardinvestering i det rysk-serbiska oljemonopolet NIS, som till stor del ägs av ryska Gazprom. Han framhöll också betydelsen av den nya gasledningen South Stream, som via Svarta havet, Bulgarien och Serbien ska transportera rysk gas till Europa. På så sätt ska Ukraina med tiden förlora rollen som transitland för gasen.
EU anser att det finns juridiska hinder för projektet, och har avrått både Serbien och medlemslandet Bulgarien från att tills vidare ta itu med bygget. Putin hävdade å sin sida att Gasprojektet South Stream: “gynnar Europas konsumenter, eftersom det minskar transitriskerna … De som vill försvåra det ekonomiska livet gör det bara svårare för sig själva. Politik bara skadar ekonomin.” (svenska.yle.fi)
De broderliga vänskapsbanden mellan de båda slaviska nationerna har befästs med gåvor. Serberna har tackat genom att i sin huvudstad avtäcka en staty över den siste ryske tsaren Nikolaj II (1868-1918). Ryssland har skänkt ikoner för 30 miljoner euro till Sankt Savas tempel i Belgrad, som är Balkans största ortodoxa kyrka.
Detta exklusiva antifascistiska minnesevenemang över Belgrads befrielse 1944 fick dock, inte helt oväntat, ett kyligt mottagande i svenska medier. En del valde att överhuvudtaget inte ens nämna det vid ord, såsom redaktionerna på SVT-Text och TV4-Text. Det är skamligt och beklämmande att Sverige genom denna bojkott och partiska ställningstagande de facto ställt sig på de mörka, fascistiska, krafternas sida.
Sveriges internationella fredsarbete klingar sålunda dåligt när man på samma gång distanserar sig från de demokratiska krafter i Europa som vill hylla 70-årsminnet av tiden då sovjettrupper tillsammans med jugoslaviska partisaner drev ut de nazistisk-fascistiska ockupanterna från Balkan!
drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA
