Gräl kring mineralvatten på Abdos

Varje gång jag är på livsmedelsaffären Abdos Multifood AB i Malmö påminns jag om ett äkta pars gräl kring mineralvatten, komiskt bittra erfarenheter som jag tänkte delge mina läsare

Där längre fram vid läskavdelningen stötte jag på ett bosniskt par, en äldre man och kvinna. Jag uppmärksammade dem under en längre stund. De stod i flera minuter och bråkade kring vilket mineralvatten de skulle köpa, antingen det renommerade serbiska Knjaz Miloš eller det inhemska bosniska Sarajevski Kiseljak.

Efter mannens ansiktsuttryck och uttryck att döma var han mer inne på att köpa det serbiska vattnet, för han hade positiva erfarenheter från tidigare köp, medans frugan var mer principiell i sitt avvisande.

Sarajevski Kiseljak har lite mindre bubblande vatten jämfört med Knjaz Miloš. Jag tar då hellre Knjaz Miloš som är ett internationellt beprövat varumärke. Det innehåller således vatten från en känd mineralkälla, vilket gör att den innehåller ett antal olika viktiga mineraler. Det kan till exempel handla om kalcium, natrium, vätekarbonat, sulfat, kisel, bikarbonat, fluorid och magnesium. Mineralerna påverkar smaken avsevärt, argumenterade maken.

– Vad ska vi med Knjaz Miloš till? Jag tycker bättre om Sarajevski Kiseljak. Vad bryr jag mig om mineraler och bubbelsmak på mineralvatten. För mig är vatten detsamma. Varför ska jag överhuvudtaget spendera pengar på Knjaz Miloš, när vi har Sarajevski Kiseljak som ett mycket naturligare alternativ?

– Jag säger till dig, kvinna, att Sarajevski Kiseljak inte smakar avsevärt bättre. Etiketten säger mig inget alls. Det är en bluff. Knjaz Miloš har jag druckit sedan barnsben och jag vet att det är uppfriskande källvatten. Lyssna på mig!

-Nej! Hör du! Jag köper inte det vattnet, om det så vore det sista jag köpte. Sarajevski Kiseljak, eller inget alls!

– Du är så envis, kvinna. Men okej, låt gå då! Men du ska se att vattnet inte smakar något nämnvärt. Du kastar med andra ord bara bort pengarna i havet. Men det är ditt val.

Paret valde sålunda efter många men det bosniska mineralvattnet Sarajevski Kiseljak. Det var märkbart tunga steg kvinnans make tog till kassan bärandes på det än tyngre mineralvattenpaketet. Stegen var nog de tyngsta han tagit på länge. Frugan däremot var mycket nöjd med att hon ännu en gång fått rätt i sina principer.

Men frågan kvarstår: Vad finns i kvinnans behov av att ständigt behöva visa att hon har rätt i sina principer – utan flexibelt tänkande?

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *