Sång, litteratur och filmer i klassrummet

I läraruppdraget ingår förutom hantverket också att uppdatera sig och ta del av olika typer av forskningsrapporter och frågor relaterade till exempelvis hur man kan använda sång, litteratur och filmer i klassrummet med kollegialt lärande, liksom skolans värde- och kunskapsuppdrag, i åtanke.

Vad gäller filmer är det viktigt att man berättar för andra kollegor om sina erfarenheter med filmer man har använt i klassen. Searching for Sugar man, Mamma Mia, Billy Elliot med flera filmer är långfilmer som exempelvis nämns i vårt engelska ämneslag. Vi försöker förstå hur man ska använda filmer: vilka frågor man kan ställa till studenter, vilka övningar kan passa, och så vidare.

En kollega berättar att hon har använt falsk/ rätt frågor och att hon har haft problem med texter, eftersom många filmer på streaming bara har svensk text. Det är opassande för hörförståelse. Andra har visat korta filmer från British council eller YouTube. Alla verkar dock vara överens att det bästa skulle vara att hitta filmer som man kan länka till läroboken. Man kan visa filmen i början, diskutera innehållet och vokabulär och sedan läsa text och grammatik i boken. Allting skulle hänga ihop.

Sånger är alltid populärt att använda i klassen, men det är viktigt att fundera på på vilket sätt man ska använda dem i klassen. Alla har någon gång använt sånger i klass. Svårigheterna att arbeta med dessa är att det inte är så lätt att hitta lämpliga sånger som eleverna tycker om. Om eleverna själva väljer sånger, kan texten ibland vara för svårt / med slang och omöjligt att användas för passande grammatik. En lösning kunde vara att låta eleverna i gruppen välja en sång som de ska presentera i klassen.

Litteratur i klassen är nödvändigt, och än mer blir det med implementeringen av de nya kursplanerna under Ht-2016. Det finns olika erfarenheter och synpunkter om vilka lättlästa böcker är bäst att använda: ”The lady in white” används av en kollega med bra resultat: det innehåller bra språk, bra miljöbeskrivning, bildspråk m.m.. Eleverna tyckte om berättelsen och boken kan redovisas i grupper. Kollegan har också skrivit frågor/ realia för eleverna. Det verkar också okej att använda short stories, d.v.s. noveller, i klassen, eftersom de tar upp olika frågor/ situationer som kan vara av intresse till alla elever.

Praktiska frågor bör alltid vara med i samtalet; och då kan man dryfta vilka lättlästa böcker man kan beställa och vilka böcker man önskar använda i klassuppsättningen. Förslag som restes i vårt engelska arbetslag var titlar såsom: ”Land of my childhood” och” The second wife”.

Men för att allt ovan nämnda ska fungera på ett tillfredsställande sätt, är tekniken a och o. Detta är ett problem i sig, för vår skola har haft tidigare vissa problem med elevernas lån (såsom försvunna böcker, svårt att kolla återlämningar av böcker, m.m.). Från höstterminen 2016 ska vi också kunna använda så kallade Teknoteket på vår skola och då hoppas vi att det ska vara lättare att låna/ kolla böckerna.

Angående extramaterial för nya förlagor av olika kurslitteratur blev alla i vårt ämneslag överens att appar är bra. Appar kan användas i förhållande till texter, även om det är svårt att hitta bra diskuterande frågor på appar.

En annan sak som kan vara ett orosmoment är att vi lärare ofta fastnar om praktiska frågor: vilka böcker man ska beställa, hur många, rättigheter och så vidare, och spenderar sålunda lite tid med didaktiska frågor. Vi skulle i stället vilja sätta fokus på varför vi vill använda en sångtext, en bok eller en film och hur vi har arbetat/ tänker arbeta med det i klassrummet!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Leave a Reply

Your email address will not be published.