Day: 3 November 2016

Den spända relationen mellan Ryssland och världssamfundet är fabricerad i västs mediehus

ANALYS —

Den spända relationen mellan Ryssland och världssamfundet är i hög grad fabricerad i västs mediehus, däribland Sveriges, under magnaten George Soros ekonomiska beskyddande vingar. Detta kommer i hög grad till uttryck i massmedia, både i radio, tv och press, men också bredare på nätet och i olika sociala nätverk.

Obamaadministrationens styre, i samarbete med Nato, EU och Bilderberggruppen i Sverige, har en hel armé av internetkrigare och troll som försöker sätta krokben för Ryssland – både i form av propagandaspridning på olika typer av bloggar, kommentarsfält på inhemska och internationella nyhetssajter, och nedsvärtning av rysk kultur, historia och samhälle.

Mediehusen kastar offentligt ljus över Rysslands så kallade ”ljusskygga verksamheter” samtidigt som man förbiser sina egna politiska ledares snedsteg och skandaler.

Det finns sålunda en hel del Internettroll verksamma i Väst som arbetar på skiftgång. Det kan innebära att folk under olika falska identiteter och pseudonymer skriver inlägg på sociala medier, både i inhemska och utländska kommentarsfält, allt för att manipulera debatten, misskreditera Rysslands president Vladimir Putin och på så sätt föra fram Obamaadministrationens och Washingtons euroatlantiska linje (efter de så kallade Brzezinski- och Wolfowitz-doktrinerna).

USA är övertygat om att det är den ryska staten som ligger bakom Internettrollen, men dessa finns inte i Ryssland utan snarare i Väst. Sociala medier hotas på löpande band. Oberoende astronomer, som inte arbetar för Nasa, likvideras i hundratal en efter en. Varför? De usla och diskriminerande arbetsförhållandena mörkläggs. Luffare på gatorna minimaliseras. Dödsstraff i USA ses som en självklarhet, men i Öst som primitivism och stammentalitet. Västs mediehus ger sken av att de är professionella och sysslar med tidningar, internet och media, men i själva verket är det bara skvaller och rappakalja de rapporterar om och inget kärnfullt i sig.

För att dra ett skolexempel: Kommer ni ihåg året 2006? De flesta har glömt bort det, men inte jag och flera insiktsfulla med mig. Då var det mycket skriverier i tidningarna om sex och det varma vädret i media och hur svenska kvinnor skulle göra med benen, huruvida de skulle raka dem eller inte på sommaren. Men inte ett smack fick man läsa om exempelvis Serbiens närmande till Nato och EU, bland övriga viktiga frågor från Balkan som media i Väst ska belysa, vare sig de har utrymme eller inte för det, ‘i god journalistisk anda’!

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Genomströmningen av elever ökar på Komvux – ja, då behövs också tid för återhämtning för lärare!

OPINION —

Den nya gemensamma förordningen för vuxenutbildning trädde i kraft den 1 juli 2012. Den ersatte förordningarna för komvux, särvux respektive sfi. Komvux har de facto blivit en skolinrättning utan långa och återhämtande sommarlov. Det är fyra semesterveckor som gäller, precis som på övriga arbetsmarknaden.

Den nya förordningens §25 säger att ”utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under året”. Övergången till semestertjänster motiveras av att utbildningen på Komvux numera ska bedrivas kontinuerligt under året. Exakt vad det betyder finns dock inte preciserat i den nya förordningen för vuxenutbildning.

Enligt läroplanen ska flexibilitet alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om plats för utbildningens genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära. Men samma flexibilitet borde råda för lärarna, när de nu tvingas jobba jour dygnet runt utan återhämtning.

Lärare prackas på med allt fler arbetsuppgifter och påtvingande möten på löpande band. Varför denna toppstyrning från ledningen? Och varför denna misstro gentemot sina arbetstagare? I stället för att bevaka och kontrollera sina arbetstagare vore det bättre om arbetsledare omfördelade arbetsbördan för sina lärare, så de inte bränner ut sig.

Så som det är nu åker en del kollegor snålskjuts på andra lärares bekostnad. Behöriga kollegor får sätta betyg både på sina egna elever och andras, vilket inte visar sig i lönekuvertet. Det kan ju inte heller vara rätt att det ska skilja sig flera tusenlappar i lönen för samma utförda arbete. Var ligger rättviseaspekten och jämlikheten?

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA