Lärarutbildning – hållbart bygge

I artikeln “Lärarutbildning – bygge i förfall?” (Lärarnas Nyheter, 2012-11-15) fastställs att lärarstudenter kommer allt sämre rustade till högskolan.

Där konstateras att “dagens lärarstudenter, jämfört med såväl tidigare år som andra utbildningar, har lägre gymnasiebetyg, sämre resultat på högskoleprovet, sämre kognitiv förmåga, sämre ledaregenskaper, i större utsträckning rekryteras från lägre socialgrupper med mindre kulturellt kapital och från familjer med annat modersmål än svenska”.

Men det är inte lärarutbildningen och studenterna som är ett problem. Utbildningen håller tvärt om toppkvalitet internationellt sett och flera studenter, speciellt bland de formellt obehöriga, är överkvalificerade. Problemet är snarare partipolitiskt. Det finns de politiker och regeringar som vill exploatera sjukvården och skolan. Vi har för många förståsigpåare och lekmän som vill uppfinna hjul år efter år. Men varför denna eviga nydaningspolitik? I vems intresse ligger denna självförstörelsebedrift?

Det finns ett serbiskt ordspråk som säger: “Där två leker, finns inte plats för en tredje.” Och det är precis vad det handlar om. Vi har för många politiska och ekonomiska intressenter som nästlat in sig i skolpolitikens värld, precis som inom sjukvårdens.

Låt utbildningsanordnarna själva få avgöra vilka kurser de vill satsa på. Och likadant i sjukvården: låt läkarna få vara läkare och inte politikers poltroner. De har sina utvärderingar och enkätundersökningar som de baserar sina beslut på. Varför ska allting gå via lekmannamässiga politiker? Och varför ska staten vara toppstyrt så in i norden? Det är ingen garanti att saker och ting håller måttet bara för att de går via högre instanser.

Att dagens lärarstudenter skulle ha lägre gymnasiebetyg är irrelevant ur kunskapsperspektiv. De kanske har högre grundskolebetyg i stället eller andra meriterande kompetenser. Det ena bör inte utesluta det andra.

Vad exakt är det som säger att individer som klarar högskoleprovet blir bättre lärare? Högskoleprovet är gravt missvisande och orättvist, då det fuskas för fullt och orden läcker ut på nätet.

Vad har kognitiv förmåga med skicklighet att göra? Albert Einstein hade lågt IQ, men räknas ändå som ett av världens största genier. Individer med utvecklad kognitiv förmåga blir av med den med åren, i synnerhet om de utsätts för negativ stress under en längre tid, vilket i sin tur kan leda till minnesluckor, emotionella problem och nedsatt kognitiv förmåga.

Ledaregenskaper är ingenting man kan förvärva eller plugga sig till. Det är någonting man formas till under lärlings-, gesäll- och mästarstadierna.

Och vad är det som säger att lärare från lägre socialgrupper med mindre kulturellt kapital och från familjer med annat modersmål än svenska blir sämre lärare? Det är snarare tvärt om, att dessa ger ett större kulturellt kapitalvärde och är genuina guldkalvar för det svenska samhället.

Lärare från tvåspråkiga miljöer borde således ses som en tillgång och inte som en börda och belastning för systemet!

Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *