Det teutonska och vendiska Skåne

ANALYS —

Kelterna efterlämnade många spår i Skandinavien. Vi tycks vilja sopa igen dessa. Varför är vi så okunniga om vår forna historia? I skolan fick vi lära oss om Gustav Vasa och om de mytomspunna ”svenska” vikingarna, men ingenting konkret kom ut av det. ”Nya” rön visar att det även funnits keltiska, slaviska vikingar.

Den historia jag förvärvat i svenska skolan stämmer inte med andra länders. Den historia man lär exempelvis i Polen, Ryssland, Serbien, Slovenien går inte parallellt med den skandinavisk-germanska. Varför ett sådant svenskt ointresse gentemot andra länders, i synnerhet öststatsländernas, historieskrivning? Vi borde i stället lära av varandra! Medan våra slaviska bröder i öst håller på att återfå sitt kristna medvetande återgår vi nordbor till hedendomen.

Vilka var då kimbrerna och teutonerna? Somliga historieforskare menar att de var kelter. Kelterna i sin tur torde ha starka släktband med venderna. Var låg Vendland? Vart har de svensk-skånska venderna (vandalerna) och den vendiska kulturen tagit vägen? Vi vet att venderna (även kallade sorber/lusizer och förfäder till serberna) stod i livlig beröring med de skandinaviska folken. Dels var de båda parterna av krigisk natur (ömsesidiga vikingatåg), dels hade de rika handelsförbindelser.

Vi har hydronymer och toponymer som vittnar om kelters och venders närvaro i södra Skandinavien: Vandel, Vendsyssel, Jutland, Limfjorden, Limhamn, Ven, Vranarp (jfr. serb. vrana=kråka), Vanstad, Anklam, Ingelstad. Anklam och Ingelstadt finns dessutom också i nordöstra Tyskland, vid Sassnitz och Elbefloden! För att inte tala om Östersjön, som tidigare hette ”Vendiska havet” (Vendsjön). Epitetet ”Vendes konung” ingick i den svenska kungatiteln sedan ca 1540 till 1973. Oscar II (1829-1907) var den siste svenske kung som kröntes. Varför upphörde kröning av svenska monarker i egenskap av ”Sveriges, Götes och Vendes” konungar?

Kimbrerna, teutonerna, vandalerna och venderna torde alla vara slaviska stammar. Bland annat Cimbrishamn (Simrishamn) och Krim har fått sina namn efter kimbrerna. Tysk/tydske/Deutsch/Dutch hör ihop med teutoner och ett otal namn som har van-/vand-/vend-/wend- i förleden förknippas med vender.

Prekmuriska språket var vandalernas språk – om detta vittnar latinsk-ungerska dokument fram till Berlinkongressen: “In the 16th, 18th and 19th century, it was believed, according to the Slovenes in the Prekmurje, Somogy and Vas, that they were descendants of the Vandals. In the Hungarian, Latin and other documents, the Prekmurian language (dialect of the Hungarian Slovenes and the Prekmurje) is termed Vandalic language.” (“Vandalic language”; http://en.wikipedia.org/wiki/Vandalic_language)

Vi har dispyter kring Skånes ursprung, huruvida det är skånskt, danskt eller svenskt. Inte ett ord nämns om teutonerna, som var urinvånare i södra Skandinavien och norra Tyskland.

Den slaviska kulturen och de slaviska språken måste ha en rättvis framtid i Norden. Vi får inte tillåta att våra efterkommande serveras samma förljugna historieskrivning som vi fått göra!

drac Ljubomir T. Dević, fil. kand.,
medlem i Skånes Författarsällskap och ASLA

Leave a Reply

Your email address will not be published.